Handläggare Datum Pia Ihse 14 2014-02-03 0480-45 20 40 Förskolan Smedby s Läroplansuppdrag Uppföljning 2013-2014 Utveckling och lärande Förskolan Smedby Barn och ungdomsförvaltningen Adress Odlingsvägen 3 394 71 Kalmar Tel 0480-45 00 00 vx pia.ihse@kalmar.se
2 (10) Läroplansmål Förskolan ska sträva efter att varje barn Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Nulägesanalys augusti 2013 I vår analys såg vi två stora övergripande utvecklingsarbeten som behövde göras för att vi som enhet skulle kunna beskriva spår av lärande under rubriken utveckling och lärande i Lpfö. Vi vet att arbetet kommer hjälpa oss att synliggöra barns lek och lärande. Linneuniversitetet Barkestorpsnätet deltar i projektet ledarskap i klassrum/barngrupp i samverkan med Linneuniversitetet. Under läsåret 2012-2013 togs en analys fram där resultatet blev att alla pedagoger läsåret 2013-2014 ska ha fokus på relationsskapande. Vi utgick från tanken att goda relationer mellan pedagog och barn måste finnas för att barn ska utveckla sin lust att lära. Enhetsmål hösten 13 och våren 14 Enheten följer sin framtagna plan för arbetet vilket detta år innehåller Fortsatt jobb med enhetens ledarskapsvision Skuggning Litteratur-Jesper Juuls bok relationskompetens. Föreläsning. Pricken i pannan. Uppföljning av årets arbete Föreläsning av Ingrid Pramling Dokumentation Arbetet med ledarskaps vision har pågått hela året i form av ett dialogforum. Vi har tagit personalens gemensamma tankar om vad som är viktigt när vi skapar relationer och sedan knutit ihop dessa påståeden med den vetenska liga grunden. I detta fall har vi utgått från boken Relationskompentens i pedagogernas värld skriven av Jesper Juul och Helle Jenssen. Vår avsikt var att arbetet leder oss mot att vi tillsammans har en kvalitativ utveckling i våra personalgrupper när det gäller vårt professionella ledarskap. Syftet under året har varit att nå kärnan i hur vi upprättar och bibehåller relationskompetens och ett gott lektionsbygge. Vår strategi var att vi hjälper varandra till gemensam kvalitet, och svaren (insikt och metod ) kommer från oss själva (med stöd av forskningen Här presenteras pedagogernas framtagna framgångs faktorer. Arbetet i sin helhet finns på förskolansexpedition.
3 (10) Det handlar om samarbete (interaktion) med barnet Vi vuxna kan träna relationskompetens Värdegrundsarbete i arbetslaget, en viktig förutsättning Samarbetet i arbetslaget är viktigt, hjärtligt och ändå högt i tak Varje barn skall blir sedd, lika viktig När barnen söker kontakt har en god relation etablerats Det första mötet med barnet är viktigt Analys görs av Pia och Inger Åtgärder för utveckling 2014-2015 Hålla fast vid relationsskapandet. Lektionsbygge. Personalgruppen har lyft fram följande delar som intressanta att arbeta vidare med utifrån vårt didaktiska ledarskap. (lektionsskapande) Förmågan att samla ihop, fånga in barngruppen Struktur och tydlighet i arbetet Förmågan till flexibilitet Att ha mod att låta barnen prova Att ha mod att utvärdera sig själv Förmåga till samarbete och samspel Trygg i jobbet Förmåga och viljan att signalera förväntningar på barnen Till vår hjälp att utveckla dessa delar tar vi i arbetet stöd i enhetens tre verksamhetsuppdrag. Verksamheten ska sträva efter att ge alla barn möjlighet att utveckla sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp Verksamheten ska sträva efter att ge alla barn möjlighet att utveckla sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv förskolan ska under året öka förutsättningarna för alla barn att utveckla sina förmågar och intressen oberoende av könstillhörighet genom att också vara med i matematiklyftet i förskolan i mångfald och genusarbetet tittar extra på hur vi kan minska skillnaderna mellan pojkar och flickors resultat. Extra fokus på könsneutrala lekmiljöer.
4 (10) Systematiskt kvalitetsarbete För att kunna synliggöra läroplansmålen och se spår av lärande på ett bättre sätt genomförde förskolan Smedby en större verksamhetsförändring. En del var att på ett mycket tydligare sätt synliggöra enhetens systematiska kvalitetsa bete. Resultat Enhetsmål För att nå till ett fungerande systematiskt kvalitetsarbete ska enheten jobba med Arbeta utifrån tydliga läroplansmål Verksamhetsmål Genomföra dokumentation med reflektion, analys och åtgärder i en för enheten gemensam Powerpoint. Tre nedslag i kvalitetsarbetet under året (uppföljning) Utveckla ett pedagogiskt årshjul 4 pedagoger deltar i barn och ungdomsförvaltningens fortbildning pedagogisk dokumentation Vi tror att detta övergripande arbete gör att möjligheterna att se spår av lärande hos barnen utifrån läroplansmålet kommer att öka. Reflektion från personalgruppen PP är ett bra arbetsredskap. Vi kan följa vårt arbete. Vi synliggör för oss själva i syfte att vidareutveckla. Vi synliggör även för barnen och för deras vårdnadshavare. Vi synliggör lärandets mysterium. Ett utmärkt verktyg för analys och reflektion. Vi börjar mer och mer uppleva nyttan, och känner mindre och mindre frustration över den tid det tar. Vi lär av varandra genom att spegla vår egna pp med andras. bra sätt att följa upp arbetet på tiden känns alltid knapp. det är en träning att det vi tänker och reflekterar runt ska skrivas ner man får ett bra arbetsmaterial man ser tydligt var man befinner i sin verksamheten och gå vidare. upplägget på pp är OK viktigt att ha en förståelse för att man över tid jobbar mer eller mindre i pp mallen. mer struktur för när vi jobbar med vad. bra med överskådligheten man lär av varandra att se olikheten en svårighet i att få pp till ett planeringsverktyg i framåtskrivande syfte, lätt att det blir en efterkonstruktion reflektera och analyser med jämna mellanrum.
5 (10) man ser sitt arbetet över tid. Tydlig överblick och struktur vi måste fundera mer på hur vi prioriterar nya mål Nulägesanalys är bra att göra ju tidigare desto bättre Utvärderingsplan blir allt viktigare Sakta men säkert börjar vi få i gång arbetssättet Personalens analys Den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet kunna stämma av att kvalitetsarbetet leder mot målen. För att nå dit krävs att det finns konkretiserade mål och målkriterier. För att kunna konkretisera målen utifrån varje barngrupp och arbetslag krävs gemensamma diskussioner dvs att alla är med och förstår/arbetar utifrån detta. Vi ser att de övergripande gemensamma målen på enheten ger bättre förutsättningar till likvärdighet, till kvalitet och till ett gemensamt lärande = vi lär av varandra. Enhetens gemensamma mall gynnar ovanstående Arbetssättet gör så att vi inte efterkonstruerar mål utifrån det vi gjort. Ledningsgruppens analys Ledningsgruppen måste vara vaksamt på hur våra blivande verksamhetsmål påverkar innehållet i förskolans arbete. Vi ska akta oss för att hela fokus ska hamna på språk, matematik. I vårt systematiska kvalitetsarbete ska hela läroplanen synas Vi kan också tydliggöra den vetenskapliga grunden ännu mer. Åtgärd för utveckling Gemensamma mål bör finnas med i pp vid uppstart. Utveckla tanken att använda de gemensamma målen i utvecklingssamtalen på hösten. fundera vidare på om en del mål kan ligga kvar över tid, där endast målkriterier ändras. För att göra kvalitet och likvärdighet synligt måste vi fortsätta att förtydliga hur man kan jobba med vår pp mall. Ge verktyg så att personal känner sig bekväm med att planera i lite längre intervaller och på så sätt peka ut vilka planeringar som man tänker jobba med anals och reflektion. Tydliggöra att den skriftliga dokumentationen behövs för att regelbundet kunna stämma av att vårt kvalitetsarbete leder mot målen. Vi bör också fortsätta vårt arbete med ett årshjul där vi mycket tydligare kan jobba med utvärdering. Allt för att kunna får en så jämn arbetsfördelning vi någonsin kan. För att bilda oss en uppfattning och nuläges analys över vart personalen uppfattar vi är på väg vad gäller enhetens systematiska kvalitetsarbete har en enkät genomförts. Frågorna är direkt hämtade utifrån skolverkets enkätmaterial
6 (10) BRUK som står för bedömning reflektion utveckling kvalitet. Enheten får mycket goda resultat i sammanställningen där personalgruppen skattat arbetet på en fyra gradig skala. A. inte alls B. till viss del C. till stor del D. helt. Utifrån svaren blir det aktuellt att titta extra på de frågeställningar där 5 pedagoger eller fler skattat oss på nivå B, till viss del 2014-2015 jobbar vi extra med följande frågor i följande forum Linneuniversitetet. Vi följer systematiskt och kontinuerligt upp hur barns lärande och utveckling påverkas av innehåll, arbetsformer och organisering av undervisningen. Utvecklingsgruppen för systematiskt kvalitetsarbete. Vi granskar kritiskt och utvecklar våra metoder för dokumentation så att vi synliggör våra arbetssätt och utvecklingsområden.
7 (10) Arbetslagen i temarbetet. Utifrån analysen identifierar vi gemensamt våra utvecklingsområden och gör en bedömning av vad som ska prioriteras samt dokumenterar detta. Arbetsplatsträffarna. Vi analyserar och planerar utvecklingsinsatser i förhållande till vad veteskap och beprövad erfarenhet lyfter fram som betydelsefullt för måluppfyllelsen. Utvecklingsgruppen för systematiskt kvalitetsarbete. Vi planerar hur vi ska följa upp och utvärdera effekten av utvecklingsinsatserna.
8 (10) I förskolan Smedbys verksamhet 2013-2014 I den dokumentation som har gjorts läsåret 2013-2014 av arbetet på förskolan har vi i resultatet lyft fram de delar där vi sett spår av lärande enligt vårt läroplansuppdrag, där barnen visar att de Utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. Personalens reflektion och uppföljning I den pedagogiska verksamheten erbjuder förskolan olika aktiviteter skapande verksamhet, utflykter. Vi ger barnen möjlighet att våga prata enskilt och i grupp. Vi leker med orden och stimulerar barnen till ett intresse för alfabetet. Resultat kan vi se i den fria leken då barnen spontant själva leker det vi har erbjudit i verksamheten. Då påstår vi att barnen visar på nyfikenhet och lust att utforska leka och lära. Då barn som till en början bara lekte bredvid lek övergår till att samleka. Då påstår vi att ett barn visar lust att leka och lära. När samleken har tagit form innebär det också mer konflikthantering, också något viktigt att lära. Vi ser att barnen är intresserade, vetgiriga och nyfikna inför olika aktiviteter. Detta upplever vi dagligen vid vardagliga situationer Vi ser att barnen utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära. När vi pedagoger tar till vara på barnens intresse och nyfikenhet för att skapa fler lek och lärande tillfällen. När vi pedagoger uppmuntrar barnen att börjar uppmärksamma sin omvärld. När vi pedagoger låter barnen vara delaktiga. När vi pedagoger låter alla får komma till tals och bli lyssnad på. När vi pedagoger ställer följdfrågor när barnen berättar saker. Några exempel på när vi ser att barnen utvecklat sin nyfikenhet och sin lust att samt förmågan att leka och lära. Språk Under läsåret har vi jobbat med Före bornholmsmodellen. Vi är på nionde lektionen. Barnen har varit mycket intresserade och har lärt sig både sagorna, ramsorna, tecknen och sångerna. De sjunger sångerna och hjälper till att berätta sagorna. De hänger med i ramsorna och kan flera av de tecken vi har tagit upp. De läser ramsorna och sjunger sångerna på eget initiativ. Deras språk har utvecklats. Vi tycker att det är bra med den gruppindelning vi har gjort. De äldre barnen får mer ro och vi kan ta tid för dem. I den yngre gruppen är det svårt att vara lika strukturerade men vi försöker bli bättre på det. I samlingen med de stora barnen har barnen fått återberätta sagan om den lilla, lilla gumman med hjälp av sagopåse. Barnen tyckte det var roligt, kunde sagan och var inte blyga för de andra barnen. Lyssnarna var koncentrerade. Berättarna verkade uppskatta att få vara i centrum och ha huvudrollen. Barnen har nu börjat göra egna historier med egna figurer.
9 (10) Mattematik I denna aktivitet tränar barnen att räkna och vad fingrarna heter. Vi använder begrepp som stor-liten, kort- lång, längst-kortast, störst-minst, höger-vänster Barnen tyckte om att vi ritade av deras händer. Det var lite svårt att hålla dem stilla. De tyckte mest om att måla med vattenfärg. De var intresserade av att räkna. En del kunde räkna långt, andra kortare. Vi målade bara några barn i taget, 2-4 st så vi fick tid för varje barn. Det var positivt. Barkestorpsnätets verksamhet 2013-2014 För att kunna jobba med läroplansmålet att barnen ska Utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler. Barkestorpsnätet (Trekantens förskola/skola, Dörbyskolan Barkestorpsskolan och Förskolan Smedby) bestämdet att en del i arbetet var att jobba på samma sätt i vår barnhälsa/elevhälsa. Nulägesanalys augusti 2013 Läsåret 2012-2013 tog Barkestorpnätet fram ett förslag till årscykel för uppföljning och ökad måluppfyllelse. Ett beslut togs att alla fyra enheterna under läsåret 2013-2014 ska följa dokumentet som vi hoppas ska synliggöra enheternas arbete med att utveckla barnens förmåga att fungera enskilt och i grupp
10 (10) Enhetsmål Förskolan Smedbys elevhälsateam följer under läsåret Barkestorpsnätets årshjulet (finns i enhetens verksamhetshandbok) Reflektion /uppföljning Årshjulet har i stort sätt fungerat. Revidering gjordes under våren 2014. Fortsätter att gälla ytterligare ett år då det är för tidigt att se om arbetssättet ger resultat. I förskolan Smedbys verksamhet 2013-2014 I den dokumentation som har gjorts läsåret 2013-2014 av arbetet på förskolan har vi i resultatet lyft fram de delar där vi ser att barnen visar på utveckling utifrån läroplansmålet att barnen har utvecklat sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler Reflektion/uppföljning Barnen erbjuds alltid tillfällen att utvecklas både enskilt och tillsammanmed andra i gruppen. Lärandet kan vi se när Barnen kan visa vad de vill och behöver i vardagliga situationer. Ex vid måltider och lek. Fler barn kan säga nej både till kompisar och pedagoger. Barnen respekterar oftare att en leksak är upptagen nu. De har även lättare att dela med sig. Det kan alltid bli bättre. Om bitandet och knuffand förekommer så upphör det. Barnen har blivit kompisar och bryr sig om varandra, frågar efter varandra, leker tillsammans och pratar om varandra hemma. Barnens förmåga att ta hand om sina saker har utvecklats Genom att vi som vuxna är delaktiga i barnens lek, kan vi sätta ord på det som händer samt vägleda dem i konflikterna som kan uppstå. Erbjudit aktiviteter i grupp. Ledningsgruppens reflektion/uppföljning Inom rubriken utveckling och lärande i Lpfö måste vi som förskola tillåta oss olikhet då barngrupperna styr innehåll. Vi vill lyfta fram vikten av att barnen får syn på sitt eget lärande. Det ska kännas meningsfyllt att lära. Barnen ska ha lust att lära. Lära sig att lära (metakognition)en av de viktigaste delarna för barn i dagens samhälle.