Brudhammars förskola Terminsuppföljning juni 2016 Terminens prioriterade mål: Implementera The Big Five genom läroplansmålen. jan mars språk, utveckling och lärande april-juni matematik- konstruktion, utveckling och lärande Beskriv enhetens arbete utifrån de prioriterade målen i skolutvecklingsplanen Vi har startat upp med att gå igenom och få all personal att känna sig bekväm med begreppen i the big five. Detta har vi genomfört genom att avsätta tid på våra arbetsplatsträffar och då har pedagogerna delats upp i tvärgrupper där man har fått diskutera hur man på olika avdelningar har jobbat med att få med the big five i språkutvecklingen. Rent konkret ser det ut så här Att befästa olika begrepp - stärker den begreppsliga förmågan. Arbeta med ex. färger på olika sätt. Analysförmåga att urskilja och lyssna på vad ord börjar på för bokstav/ljud. Hitta den egna bokstaven i alfabetet Kommunikativ förmåga - barnen beskriver/berättar till bilder, vi skriver ut sagan som sedan kan återberättas Metakognitiv i experiment kan barnen resonera sig fram till var de har erfarit liknande händelser. Hantera information - med hjälp av bilder förstå sammanhang av vad som kommer att hända Analysförmåga Förskolan har arbetat med att utveckla barnens analysförmåga genom att de får jämföra olika ord och bokstäver. Avdelningarna har satt upp alfabet och olika ordbilder för att exponera barnen för det. Barnen har fått titta på långa och korta ord och andra olikheter och likheter som kan finnas. På förskolan har vi jämfört mycket för att träna analysförmågan. Barnen har blandat färger och fått se förändringarna vad som sker i färgerna. De har reflekterat och funderat. Barnen har även funderat över storlekar. Vad är litet och vad är stort? Hur kan det som är litet bli stort? De har jämfört överallt, inne som ute, på luffen och i matsalen. De har även jämfört konstruktioner och analyserat vilka som är den mest hållbara. Är det bättre med smalt eller brett i basen för att få ett högt torn? Hur gör vi ett hållbart hus? Kommunikativ förmåga På förskolan arbetar vi mycket med att samtala med barnen och utmana barnen i språket. Pedagogerna uppmanar barnen att samtala med varandra och med de yngre barnen är de närvarande och översätter mellan barnen. Pedagogerna förtydligar och uttalar orden
korrekt för att ge barnen ett tydligare och mer varierat språk. De tänker även på att använda hela meningar. Vidare använder sig pedagogerna sig av bilder och det skrivna ordet som finns överallt vilket skapar olika diskussioner och ordletande mellan barn och pedagoger. Bland de äldre barnen förekommer en hel del gåtor där de själva skapar dessa och frågar inte bara pedagoger utan även de andra barnen. De äldre barnen har arbetat med att skriva olika former av böcker. De har ljudat fram olika ord och med hjälp av pedagogerna gjort sina egna berättelser. Alla avdelningar arbetar med bokstäver fast på olika sätt Metakognitiv förmåga På förskolan tränar barnen hela tiden på att klä på sig själv. De får själva fundera på hur de ska få på eller av sina egna kläder. De använder sig av varandra genom att titta på hur kompisarna gör för att sedan prova själva och ibland omvärdera och fundera och pröva igen. Vidare använder de sig av olika hjälpmedel som man måste försöka klura ut hur de fungerar. De vänder och vrider på stövelknekten, iakttar en kompis för att sedan försöka igen. Barnen har ett stort intresse hur olika saker i deras omvärld hänger ihop. Pedagogerna utmanar barnen i att fundera hur och vad som gör att saker beter sig på ett specifikt sätt för att sedan gå vidare och pröva. Ibland får de omvärdera, ta hjälp av en kompis och pröva igen. De äldsta barnen på förskolan har arbetat med ritningar före de konstruerar. Ritningen har gett dem möjlighet att fundera över materialval och hållfasthet. Förmågan att hantera information På förskolan arbetar pedagogerna med att vara tydliga i all sin information. De upprepar ofta och ber barnen upprepa för att se att de förstått. Pedagogerna är lyhörda och varierar sitt språk för att på så sätt nå alla barn. Vidare används bilder för att förtydliga informationen. Pedagogerna är noga med att skapa tydliga regler och rutiner för att barnen ska få ett sammanhang och veta vad som krävs av dem. Det är även viktigt för att gruppen ska kunna fungera och hjälper barnen när de själva skapar lekregler. Pedagogerna uppmanar barnen att använda sig av IKT för att söka information om till exempel sanningar, konstruktioner och vad som finns var. Begreppslig förmåga På förskolan finns böcker alltid tillgängliga för barnen. Alla avdelningar utnyttjar bokbussen frekvent för att förnya böcker då barnen hela tiden utvecklas och deras intressen förändras. Alla barn får höra minst en saga per dag och pedagogerna är noga med hur de läser. De använder sig av frågor i böckerna och samtalar runt dem. Allt för att förtydliga och hela tiden ge barnen ett varierat språk med många olika begrepp. Förskolan arbetar med Före Borholmsmodellen samt Sol och Minisol för att förstärka barnens språk och begreppsförråd.
Vi använder oss av IKT med olika appar där barnen kan höra och se bilder på olika saker för att kunna upprepa samma ord flera gånger och på så sätt utöka sitt begreppsförråd. Alla pedagoger använder korrekta matematiska begrepp vilket ger barnen ett matematiskt språk som för dem blir naturligt och underlättar i skolan. Pedagogerna på förskolan arbetar medvetet med att utvidga barnens ordförråd genom att benämna föremål med korrekta begrepp och berätta med beskrivande ord. Beskriv vad enheten har uppnått Kan tydligt se att miljön har påverkats av arbetet omkring språket. Bokstäver finns på alla avdelningar även utomhus. Även Pluttra inläggen genomsyras av språket och matematik Analysförmågan På förskolan kan pedagogerna se att barnen är nyfikna på ord och bokstäver på ett annat sätt än de gjorde förut. Bokstäverna analyserar de genom att plocka isär dem och se hur de är uppbyggda medan de analyserar orden genom att de letar efter likheter och skillnader. De tittar på längd, lika bokstäver och begynnelse bokstav. De analyserar även olika ords betydelse och funderar runt det samt att om de vänder på ord så skapar det ett nytt ord tex Noel - Leon. Pedagogerna kan se att barnen i högre grad jämför olika saker. De benämner stor och liten, helt och halvt samt tung och lätt. När de yngre barnen är på luffen kan de reflektera över att en spindel är liten medan en annan är stor men myran är alltid liten. Pedagogerna kan se att barnen jämför olika konstruktioner för att sedan konstatera vilken som håller bäst eller blir högst. De tar hjälp av varandras konstruktioner för att förbättra sin egen. Kommunikativ förmåga Pedagogerna kan se att barnen barnens förmåga att kommunicera och diskutera har ökat. De yngre barnen pratar mer med varandra utan pedagogernas stöd och kan till viss del förklara vad de vill dels till de andra barnen men framför allt till pedagogerna. De barn som ännu inte har ett talat språk kan pedagogerna ändå se att de är tydliga i sin kommunikation. De använder kroppen genom och dra, peka och göra olika ansiktsuttryck. Bland de äldre barnen kan pedagogerna se att barnen lägger in argumentation i sina diskussioner för att framhålla sin sak. Diskussionerna håller längre och blir allt sakligare. Pedagogerna kan se att barnen pratar mer i fullständiga meningar vilket även gör att de blir tydligare för sina kompisar. Det har även gett att de lyssnar mer på varandra och att den fria leken fungerar bättre. Barnen ljudar allt mer. De klara av att ljuda fram olika ord och kan även höra vilken bokstav som är förts i ord genom att bara höra ordet. Det finns K i orm. Ljudar för att sedan utbrista: - Nä det gör det inte! Metakognitiv förmåga
Pedagogerna kan se att barnen har stort intresse för att ta på och klä av sig själva samt att deras intresse för att pröva själva och om det inte går byta strategi för att pröva igen. Barnens nyfikenhet har ökat och deras intresse för hur saker hör ihop resulterar ofta egna teorier och undersökningar. De är inte heller rädda för att omvärdera, fundera och försöka igen. Hur lång kan labyrinten vara för att fungera att leka med. Pedagogerna kan se att barnens ritningar har fått mer detaljer för att få ritningen att stämma med verkligheten och underlätta konstruktionen. De kan även se att barnen hjälper varandra och frågar kompisarna hur de har gjort. Förmågan att hantera informationen Pedagogerna kan se att barnen nu kan söka efter information med hjälp av olika IKT hjälpmedel. Tack vare detta har de även börjat ifrågasätta vad som är sant och inte eller om böcker och filmer är på riktigt. Ett exempel på att barnen tydligt kan de regler som gäller: Vi går inte in i den stökiga dockvrån! (Vill inte städa efter andra) Begreppslig förmåga Pedagogerna märker att barnens intresse för böcker har ökat. De hämtar själva böcker och läser både själva och för varandra. Pedagogerna kan se att barnen har utökat sitt begreppsförråd och har större förståelse för innebörden av de flesta rutinbegrepp. Pedagogerna kan se att barnens ordförråd har ökat med hjälp av IKT appar då de klarar av att välja rätt bild av fyra när de hör ett ord. Många av barnen använder de matematiska begreppen för de fyra vanligaste geometriska formerna i större utsträckning. De används för att beskriva olika saker och barnen upptäcker formerna överallt både inne och ute. Begrepp som erövrats: Barnen när de har byggt: - Titta vad jag har konstruerat. - Nu konstruerar jag. Beskriv vad enheten behöver förbättra Att temat utgår från barnens intresse och att pedagogerna ser att alla planer och prioriterade målen vävs in. Att inom matematiken tänka på att använda rätt begrepp ex ett plus ett är lika med två så att det blir väl förankrat hos barnen redan från början. Beskriv vilka områden i skolutvecklingsplanen som har prioriterats för dokumentation
Språkutvecklingen har dokumenterats på olika sätt på alla avdelningar i Pluttra. Där kan man tydligt se att språket har varit i fokus. Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar ett rikt och nyanserat talspråk och sin förmåga att kommunicera med andra och uttrycka tanka, utveckla sittordförråd och begreppsförråd och sin förmåga att leka med ord, sitt intresse för skriftspråk och för förståelsen av symboler samt deras kommunikationsförmåga. Sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika material och tekniker. Beskriv hur likabehandlingsplanen har aktualiserats Pedagogerna arbetar alltid med förhållningssätt och bemötandet. De uppmanar barnen att försöka lösa sina verbala konflikter på egen hand, men det finns alltid en närvarande pedagog i närheten. Barnen använder ofta Nej och Stopp om det inte vill, och det har gjort att förståelsen för den egna känslan stärks. För att visa förståelse och stärka barnet i dess känsla säger pedagogerna - jag förstår att det kändes otrevligt. Vidare lägger pedagogerna också mer fokus på de känslor som uppstår hos barnen. För att ta reda på mer information om vad som utlöste konflikten tänker pedagogerna på att vända konflikten till vad som hände istället för vem som gjorde vad. Det märks att då återupptas relationen fortare. För att hjälpa barnen i konflikten ställer ofta pedagogerna hur-frågor så att barnen tillsammans kan lösa den. Pedagogerna arbetar medvetet med barns styrkor och lyfter goda gärningar när de sker. Det syns att barnen har fått en större förståelse för olikheter och ser andra barns behov och accepterar dem i det stora hela. Pedagogerna ser också att barnen ofta hjälper varandra helt på eget initiativ. Pedagogerna ser att barnen leker över de traditionella könsgränserna. Barnen leker mer varierat och det är intresset som styr vad de väljer och inte vem eller vilka som leker med det. Plan mot diskriminering och kränkande behandling finns på www.planforskola.se. En ny plan upprätas varje år. Kartläggnings metoder som använts är bland annat Husmodellen, Kontaktbarometern och Kärnbarns cirkeln. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens planer för matematik- språk och interkulturellt arbetssätt. Språk: Pedagogerna har gjort en kartläggning utifrån barnens talade språk. De har även börjat med kartläggning utifrån TRAS. ( en pedagog från varje avdelning har haft utbildning i TRAS med specialpedagog) Alla avdelningarna på förskolan har alfabetet uppsatt. De har vidare även en läs och skrivhörna där det finns material som inspirerar till läs och skrivning, så som böcker, pennor, papper och sudd. På avdelningar finns olika substantiv skrivna i små och stora bokstäver. Alla avdelningar använder rim och ramsor, sånger och verser.
Matematik: Pedagogerna har gjort en kartläggning utifrån MIO för att ha som underlag i verksamheten för att se vart barnen ligger och vart pedagogerna ska arbeta vidare med barnen, så att varje barn får de bästa förutsättningar utifrån sin förmåga. Alla avdelningarna på förskolan har satt upp de fyra vanligaste formerna för att barnen dagligen ska se dessa och kunna diskutera och fråga runt dem. Vidare har alla avdelningar siffror på olika ställen vilket ger möjlighet till rabbelräknande, se positionerna och antal. Vidare arbetar alla med pussel, spel och konstruktionsmaterial. Lägesord används hela tiden för att barnen ska få en känsla för tid och rum. Interkulturellt: Alla avdelningar har välkomstord på olika språk uppsatta i entrén. De har även kulturella almenackor för att kunna se olika firande inom olika kulturer. I personalrummet finns en sensusalmanacka där de största religionernas högtider finns representerade. Många avdelningar har pratat om var och hur de bor och var de kommer ifrån. Detta för att barnen ska kunna förstå sin del i världen. Finns en interkulturell plan för förskolan som revideras varje år. Beskriv hur enheten har arbetat med kommunens plan för övergångar och överlämningar I mars har pedagogerna utvecklingssamtal med de barn som går över till f-klass till hösten. Jag har träffat rektorer för avstämning gällande datum för överlämningar. Vi har också startat upp en samverkansgrupp förskola/förskoleklass. Där syftet är att hitta ett arbetssätt för att skapa en röd tråd förskola/skola i språk och matematik utifrån våra gemensamma planer, samt få förståelse och kunskap om varandras verksamheter. Övergånger: När barnen byter avdelningen inom huset eller till andra förskolor lämnar vi över Pluttra och samtalsunderlagen till den mottagande avdelningen. Vidare har den lämnande avdelningen ett samtal med den mottagande avdelningen. Föräldrarna ges även möjlighet att hälsa på den nya avdelningen och träffa de nya pedagogerna. Överlämningar: Pedagogerna har samtal med föräldrar utifrån samtalsunderlaget samt besök på de olika skolorna. Beskriv hur enheten har arbetat med handlingsplanen för Grön Flagg Vi såg en film som de som ansvarar för Grön Flagg arbetet visade. Syftet var att höja medvetenheten hos pedagogerna så de kan visa och berätta för barnen om vad som händer. Filmen heter Plast i vatten och handlade om vad som händer när vi människor slänger plast. Den berörde personalen och gav bra diskussioner om hur man kan prata omkring detta med barnen Grön Flagg målet är Vattenresurser
Alla avdelningar på förskolan har arbetat med vatten på olika sätt. Pedagogerna har upptäckt att barnen har många tankar om vad växter behöver, var vattnet kommer ifrån, vattenresurser i olika länder samt att människan består och behöver vätska. Pedagogerna har arbetat tillsammans med barnen i olika vattenexperiment för att utmana deras tankar vidare. Beskriv hur enheten har genomfört kompetenshöjande insatser för högre måluppfyllelse Handledarutbildning mot HV TRAS-utbildning med specialpedagog Anette Svensén Bokcirkel i Lyssnandets pedagogik Kollegialt lärande Beskriv hur förutsättningarna har påverkat enhetens måluppfyllelse Några avdelningar har haft förändringar i form av inskolningar och att barn bytt avdelning i huset. Det har även skett omstrukturering av barngrupper i form av övergång från åldershomogent till åldersintegrerat. Vissa avdelningar har haft outbildad personal som ersatt utbildad personal. Det har skett renovering i huset som gjort att vissa avdelningar inte kunnat använda sina lokaler fullt ut. Beskriv vilka förbättringsområden förskolechefen ser för enheten Implementera The Big Five genom läroplansmålen. aug-halva okt: Utvecklar sin identitet och känner trygghet i den. Förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra. Respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Normer och värde samt utveckling och lärande okt-dec: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation. Barns inflytande Förbättringar i inne- och utemiljön, skapa lärandemiljöer TRAS smågrupper Gemensamma regler ute och inne Arbetsmiljö utifrån medarbetarenkäten Beskriv hur det systematiska kvalitetsarbetet har fungerat på enheten och förskolechefens analys av enhetens arbete och måluppfyllelse
Under terminen har pedagogerna utvecklat ett mer effektivt sätt att arbeta med det systematiska kvalitetsarbetet genom att avdelningarna använder en del av sin avdelningsplanering till detta arbete varje vecka. Pedagogerna har även jobbat fram ett arbetssätt/metod som de kallar det pedagogiskavektyget där förskolans olika handlingsplaner finns med och syns på ett lättåskådligt sätt. Detta har alla avdelningar arbetat utifrån och det har upplevts som positivt när allt har funnits på ett och samma ställe. Dokumentationen i Puttra har också gjorts tydligare genom att man lägger fokus på de prioriterade målen. Detta skapar en mer likvärdig förskola och vårdnadshavare kan också läsa om liknande aktiviteter även om man har barn på olika avdelningar. Jag upplever att målen är tydliga och att de är välkända för all personal och att det är dessa man lägger fokus på i det systematiska kvalitetsarbetet. Jag är också tydlig med dessa mål och lyfter dem vid olika tillfällen då vi möts som exempelvis arbetsplatsträffar, pedagogiska timmar och så vidare. Jag tror att denna tydlighet kan bidra till att jag upplever att förskolans måluppfyllelse är god. På förskolan kan jag också se att lärmiljön har förändrats utifrån målen på så sätt att jag ser mer språkutvecklad miljö på avdelningarna. Utifrån medarbetarenkäten har vi tagit fram områden vi vill arbeta vidare. Område som valts att arbeta med är arbetsmiljön. Vi kommer att fortsätta att arbeta med ett bra samarbete, detta är något som redan idag fungerar bra men vi vill systematiskt fortsätta att utveckla samarbetet då jag ser det som en förutsättning för att allt annat arbete på förskolan ska fungera optimalt och för att vi genom detta ska nå en högre måluppfyllelse. För sjätte året i rad har pedagogerna valt frågeställningen jag hinner utföra mina arbetsuppgifter på ordinarie arbetstid att arbeta vidare med. Jag vill skapa en kultur där vi fokuserar på det vi gör och skapa en nöjdhet hos medarbetarna. Jag vill att vi lyfter de goda exemplen och stöttar varandra i det vi utför i vår verksamhet i vardagen. Jag tror att de organisatoriska förändringar som vi gör inför hösten kan bidra till detta arbete. Genom att förändra en del arbetslag och att bygga upp nya kan förskolan som sådan får en större samhörighet och förståelse för varandras arbete. Detta bidrar också till att öka likvärdigheten på förskolan. Gemensamma regler ute som inne Vi har gemensamma regler på förskolan som är skapade av oss tillsammans. Vi behöver se över dem och se till att de är implementerade hos all personal. Dessa är också viktiga att ta upp till exempel på höstens första studiedag så eventuell ny personal känner till dem men också för att fräscha upp dem hos alla och se att dessa fortfarande är aktuella. TRAS smågrupper De personer som gått TRAS utbildningen ska under höstterminen sitta med i smågrupper för att föra sin kunskap vidare även till övrig personal. Samtalsgrupperna utifrån Lyssnandets pedagogik har varit givande och lett till bra reflektioner.
Jag har svårt att bedöma måluppfyllelse när målen inte är mätbara, utan att jag istället får uppskatta och gå utifrån min känsla i de processer som sker ute på förskolan. Min tanke framöver är att istället använda mig av BRUK-materialet. Personalen ska arbeta med detta nu under hösten, när vi ska arbeta med normer och värden. Genom detta så tror jag att det kommer att bli lättare att mäta måluppfyllelsen på grund av att kriterierna är tydligare eftersom man mäter både innan man börjar arbeta med området (kartläggning) och efter (utvärdering) och kan då tydligt se den projicering som skett. Under året har vi kommit fram till att vi ska ändra på vårt arbetssätt ifrån åldershomogena grupper till yngre- och äldrebarnsgrupper. Detta har vi gjort för att få ett mer effektivt arbetssätt och dessutom möter vi kommunens barnomsorgskö på ett bättre sätt. På förskolan upplevde man att det tog mycket tid att som personal flytta varje år. Som det är nu kan pedagogerna istället använda den tid det tog att flytta till pedagogisk planering, vilket de upplever som mer värdefullt. Stenungsund 160630 Förskolechef Brudhammars förskola Lena Lindberg