Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning.

Relevanta dokument
Vad kan evidensbaserad praktik göra för företagshälsa

Hur förebygga psykisk ohälsa på arbetsplatsen. Hur kan samarbete mellan arbetsgivare och företagshälsa ge bättre förhållanden

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Ekonomiska konsekvenser av psykisk ohälsa. Malin Lohela Karlsson, Med dr, Ekonom Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Evidensbaserade metoder inom FHV. Irene jensen Professor och enhetschef Enheten för interventions- och implementeringsforskning

Vad är evidensbaserad praktik (EBP)?

Hälsoinsatser på arbetsplatsen- en kostnad eller investering?

evidensbaserade riktlinjer för hälsoundersökningar via arbetsplatsen 2. Hur man med stöd av arbetsmodellen genomför en

Vi vet, men vad gör vi? - beteendens betydelse för en god fysisk arbetsmiljö

Lite nya resultat.. Kostnadseffektivt Ökar produktiviteten

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA. Irene Jensen Professor i företagshälsa och personskadeprevention

Kan preventiva insatser på arbetsplatser vara lönsamt för organisationer? 1 av 10 anställda har nedsatt arbetsförmåga

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

REHABILITERING TILL ARBETE ADA + ArbetsplatsDialog för Arbetsåtergång

Ekonomiska utvärderingar med fokus på arbetshälsa metodutveckling och tillämpning

Praktiknära FORSKNING evidensbaserade metoder hälsoekonomi ARBETSHÄLSA

Framtidens företagshälsovård. ett programstöd för forskning om företagshälsovård. KTH Jörgen Eklund KI, UU Magnus Svartengren IVL Ann-Beth Antonsson

REHABILITERING TILL ARBETE

VAD I HELA FRIDEN GÖR MAN. Mynaks landsturne 2019 om riktlinjer och stöd

Lyckad implementering; vad säger forskarna?

Riktlinjegruppen Psykisk ohälsa

Metoder för primärprevention och tidig återgång i arbete vid arbetsrelaterad psykisk ohälsa

Friska verksamheter - vilka leder oss dit?

Tack för inbjudan att

Tidiga indikationer för mobbning inom akademisk och industriell miljö En studie om samband mellan arbetsrelaterade faktorer och uppkomst av mobbning

Patientsäkerhet och arbetsmiljö som bidrar till god hälsa. Annica Öhrn & Eva Granfeldt

Företagshälsovård i offentlig sektor kommuner och landsting. Lisa Schmidt

Företagshälsans riktlinjegrupp. Hälsoekonomiskt analysverktyg För riktlinjer för psykisk ohälsa på arbetsplatsen

Hållbart arbetsliv- konkreta insatser för friska arbetsplatser

Policy för arbetsmiljö, likabehandling och mångfald

Evidensbegreppet. Kunskapsformer och evidens. Epistemologi. Evidens. Statens beredning för medicinsk utvärdering; SBU. Archie Cochrane

En processutvärdering av multimodala team inom ramen för rehabiliteringsgarantin

Företagssköterskans utvidgade roll testas/utvärderas. Utbildning Hälsa/ohälsa. Berörda chefer/medarbetare testar verktyg, instrument, metoder

ArbetsplatsDialog för arbetsåtergång (ADA + ) vid multimodal rehabilitering

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

IT-skyddsrond, en metod för ökad användbarhet

Hur kan en intern FHV involveras som strategisk resurs för att utveckla ett förebyggande och hälsofrämjande arbete genom samarbete med chefer och HR?

Förhandling vs samverkan

Sambanden mellan arbetsförhållanden och psykisk ohälsa

Ledning av verksamhet fokus på forskning och evidensbaserat arbetssätt

Region Uppsalas väg att skapa hälsofrämjande arbetsplatser. Mariette Veideskog HR-strateg arbetsmiljö

Uppgiftsfördelning och kunskaper

2016 Expertpanel arbetshälsa, maj 2016

Företagshälsovården behövs för jobbet

Sjukskrivning och rehabilitering ur ett arbetsgivarperspektiv

Täby kommun Din arbetsgivare

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Vad gör vi åt detta? Eller gör vi någon skillnad?

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

Vad är Arbets- och miljömedicin?

Systematiskt Arbetsmiljöarbete

Sjukfrånvaro parternas arbete inom privat sektor

Branschstatistik 2013, delrapport 1. Vilka insatser arbetar företagshälsan med? 5% 17% 20% 13% 14%

Förhandling vs samverkan

Chefer i skottlinjen! Mobbade chefer. Docent Christina Björklund, forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

SAM vid uthyrning av

Åtgärder för friskare arbetsplatser i kommuner, landsting och regioner

Uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet. Barn- och ungdomsförvaltningen 2018

Innehåll. 1.0 System och dokumentation 2.0 Arbetsmiljö 3.0 Akuta fall och arbetsskador 4.0 Hälsa och friskvård 5.0 Rehabilitering

Från FV-bidrag & isolerade hälsoundersökningar till ett framångrikt hälsoarbete

Utbildningar Hälsa, arbetsmiljö, ledarskap och organisation

Hur påverkar psykisk ohälsa individ, samhälle och hälso-och sjukvårdssystemet?

Arbetsmiljö. Riktlinjer för. Syfte. Bakgrund. Antagna av Kommunstyrelsen

Varför är så många långtidssjukskrivna onödigt länge?

Vila Sjukskrivning tills tillfrisknande påbörjats Lättare anpassade insatser Samordningsmöten med FH,FK,A-giv, fack.

Chefer i skottlinjen! Mobbning ur ett chefssperspektiv

Årsrapport Nämnden för Hälsan och Stressmedicin 2016

BESTÄMMELSER FÖR HÄLSA OCH ARBETSMILJÖ

Arbetsmiljöprocess. Dokumenttyp: Riktlinje Beslutad av: Kommunstyrelsen ( )

Givet att målet är att förbättra människors arbetsförmåga och hjälpa dem tillbaka till arbete.

Chefer i skottlinjen! Docent Christina Björklund forskare på enheten för Intervention och implementeringsforskning inom arbetshälsa

Dialogmodell ADA + - främjar återgång i arbete vid psykisk ohälsa

JÄMSTÄLLDHETS- OCH MÅNGFALDSHETPLAN

Checklista för årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet

Att upphandla företagshälsovård

Kunskapsguiden.se bästa tillgängliga kunskap. Christina Loord-Ullberg Peter Lindqvist

Metodguiden en webbaserad tjänst med information om olika insatser och bedömningsinstrument.

Riktlinjer för systematiskt Arbetsmiljö och Hälsoarbete. Antagen av kommunstyrelsen

Kommunstyrelsen föreslår kommunstyrelsens personalutskott besluta att

Grundläggande arbetsmiljö Systematiskt arbetsmiljöarbete Klicka här för att ändra format. Klicka här för att ändra format på

Årlig uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM)

Policy. Personalpolicy för Luleå kommunkoncern

Organisatorisk och social arbetsmiljö

Karolinska Institutet & Stockholms läns landsting. Ulric Hermansson, socionom och med dr Universitetslektor vid Karolinska Institutet

För att minska miljöpåverkan skall antalet körda mil i tjänsten minska jämfört med 2014 och fler möten genomföras på distans via IT-lösningar.

NATIONELL SAMVERKAN FÖR PSYKISK HÄLSA

Personalavdelningens PA och arbetsmiljöhandbok SAMVERKAN UDDEVALLA. Lokalt samverkansavtal för Uddevalla kommun

Fördjupad uppföljning arbetsmiljö 2019

Arbetsmiljöpolicy. Inom Praktikertjänstkoncernen 1 (5) ID-begrepp L17_1

en hälsoförsäkring från Euro Accident

Oberoende utvärderingar för bättre vård och omsorg. sbu statens beredning för medicinsk och social utvärdering

Rehabiliteringsprocessen till vägs ände?

Utmaningar som kräver annat tankesätt

Syfte. Fakta om utlysningen. Utlysningens inriktning

15-METODEN ETT NYTT SÄTT ATT UPPMÄRKSAMMA OCH BEHANDLA ALKOHOLPROBLEM INGET PROBLEM BEGYNNANDE PROBLEM PÅTAGLIGA PROBLEM

Vår arbetsmiljö och det systematiska arbetsmiljöarbetet. Att arbeta i staten 2016

Vad är evidensbaserat socialt arbete? Francesca Östberg

Bilaga 1 LS 77/07 LS-LED Arbetsmiljöpolicy

Transkript:

Hur får man förändring att fungera? Virkningsmodeller og evaluering. Exempel från svensk arbetsmiljörådgivning. Irene Jensen, professor i företagshälsa Enheten för interventions- och implementeringsforskning 2015-01-28 Irene Jensen 1

Ordlista Företagshälsovård (FHV) Bedriftssundhedstjeneste (BST) Beteende adfærd Prevention - forebyggende 2015-01-28 Namn Efternamn 2

Svenska staten satsning på forskning inom företagshälsovård (BST) på väg mot en evidensbaserad praktik 2011-2016 En professur Två program anslag för forskning om metoder för företagshälsa Två nätverksbidrag Totalt ca 60 miljoner för uppbyggnad mellan 2011-2016 28 januari 2015 3

Företagshälsovårdens (BST) nuvarande roll i Sverige: Att vara arbetsgivarens expertstöd i att: skapa en bra och säker arbetsplats att på arbetsgivarens uppdrag stödja anställdas arbetsförmåga och hälsa.

Branschstatistik, köpta tjänster 2014 2015-01-28 Namn Efternamn 5

Hur ser det ut Individinsatser Efterhjälpande Egna hemliga metoder affärshemligheter Konkurrens via prisdumpning Ingen systematisk utvärdering av effekterna av insatser 2015-01-28 Namn Efternamn 6

Upplevelsebaserad utvärdering 2015-01-28 Namn Efternamn 7

28 januari 2015 8

Varför vetenskapligt prövade metoder- evidens? Sjukfrånvaro före och efter rehabilitering 30 30 25 25 20 20 Antal dagar (m) 15 Antal dagar (m) 15 MMR matchad MMR matchad MMR referens 10 10 5 5 0 0-12 -11-10 -9-8 -7-6 -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12-12 -11-10 -9-8 -7-6 -5-4 -3-2 -1 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 Månad Månad 28 januari 2015 9

Gapet mellan kunskap och tillämpning informerat ekonomiskt beslutsunderlag FHV/arbetsgivare måste bli bättre på : Att använda sig av det vetenskapliga underlag som finns för ekonomiska konskevenser av arbetshälsosatsningar att tillämpa ekonomisk analys i uppföljning av arbetshälsosatsningar ur företagsekonomiskt perspektiv Genom detta bidra till produktivitetsutveckling Van Dongen et al 2011, 2013, Work and health UK 2013 28 januari 2015 10

Evidensbaserad praktik (EBP) - mötet mellan vetenskap och praktik Kontrollerade förhållanden Styrd insats Speciellt tränade specialister genomför interventionen Selektion av deltagare/patienter Kunskapsinhämtning före studiestart Utvärderas i enlighet med en i förväg planerad rutin Föras in i en redan existerande rutin parallellt med daglig verksamhet Kompetenser och preferenser utifrån redan anställda Kompetensutveckling parallellt med daglig verksamhet Patienter som söker sig till kliniken alt blir remitterade Resurser för att genomföra förändring tid, ekonomi etc Utvärderas oftast inte

Syftar till att stödja användandet av evidensbaserad praktik i hälsofrämjande insatser på arbetsplatser genom att: utveckla och utvärdera metoder för att främja arbetsförmåga, arbetshälsa och produktivitet. testa metoder utifrån dess effekter på arbetsförmåga, prestationsförmåga och sjukfrånvaro. utvärdera metoders kostnadseffektivitet Utarbeta implementeringsstöd 28 januari 2015 12

Partnerskap Hypotes generering Teori och metodutveckling Genomförande Universitet Partners: FHV, arbetsgivare, arbetstagarparter Problem, frågeställningar Formulering av forskningsfrågor Empiriskt baserade förklaringsmodeller Forskning Implementering 28 januari 2015 13

Partnerskap Nära samverkan mellan akademi och praktik ger: Ökad användning av evidensbaserade metoder i verksamheten Förbättrade effekter när evidensbaserade metoder används Ökat nyttiggörande forskningsresultat 28 januari 2015 14 Partnership for translational reserach, Bumbarger et al 2012 Provider based reserach networks, Carpenter et al 2012

Forskningen i kontexten partnerskap akademi-praktik. Skiljer sig från traditionell inomvetenskaplig forskning Nyckelpunkter: Snabb Relevant Tillgänglig Bumbarger et al 2012 28 januari 2015 15

forts. forskning partnerskap Forskningsfrågor formuleras från aktuella behov i kontexten man samverkar i ex samhället, FHV etc. Klara, precisa och tillämpbara slutsatser måste formuleras Våga säga annat än.. mer forskning behövs Evidens är ett kontinuum inte ett dikotomt faktum grad av tillförlitlighet Resultat presenteras enkelt och snabbt tillgängligt korta fakta blad, enkla bulletpoint PP etc Resultaten sprids via traditionella medier, social medier, youtube etc 28 januari 2015 16 Partnership for translational reserach, Bumbarger et al 2012 Provider based reserach networks, Carpenter et al 2012

Kompetenscenter för företagshälsa www.fhvforskning.se Magisterutbildningar Nätverk Program KTH Företagshälsans riktlinjegrupp samverkan FHV, parterna och akademin Professur i FHV forskning Akademisk företagshälsa Program KI

Kriterier för Akademisk företagshälsa Använda forskningsbaserade metoder när sådana finns Att använda sig av tillgängliga evidensbaserade metoder Att prioritera och använda sig av de riktlinjer som producerats av Företagshälsans riktlinjegrupp Systematisk dokumenterad uppföljning av de förväntade effekterna av insatser som genomförs. Medverka aktivt i forskningssamarbeten med akademin och andra aktörer 28 januari 2015 18

Förändringsmodell Vilket syfte och mål: Vilka insatser: Vad skall uppnås? Varför? Hur mäts det? Varför dessa insatser(rational)? Vilken förutsättningar: Determinanter för förändring: Vilka mediatorer måste uppnås: Organisatoriska, Arbetsplatsen, Individuella, Stödjande? Hindrande? ex beteendeförändring ledare Proximalt utfall: Ex minskad arbetsstress Distalt utfall: Hur utvärderas insatsen: Ökad prestation/produktivitet, minskad sjukfrånvaro Av vem? Ex Klinikern, HR Med vad? Ex Företagets statistik, frågeformulär 2015-01-28 Irene Jensen 19

Förändringsmodell Determinanter för förändring. (resurser, attityder etc) Mediator Önskat distalt utfall Intervention Önskat proximalt utfall 2015-01-28 Namn Efternamn 20

Företagshälsans riktlinjegrupp Sammanställning av kunskapsläget Prioriterings kommitté Företagshälsans riktlinjegrupp Ekonomisk analysgrupp 28 januari 2015 22

Varför evidensbaserade riktlinjer för FHV? Ger FHV ett forskningsbaserat underlag för åtgärder Syftar till att skapa en standardisering och struktur för kvalitetssäkrade arbetssätt inom företagshälsa. Riktlinjerna ska säkerställa att anställda och arbetsgivare nås av den senaste vetenskapen Riktlinjerna ger anställda inom företagshälsovården en bra möjlighet att effektivt stödja arbetsgivare och anställda i arbetsplatsnära hälsoarbete Riktlinjerna ger arbetsgivare stöd i upphandling och utformning av arbetsmiljöarbetet

Potentiella risker med arbetsmodellen Konkurrens mellan leverantörer leder till ovilja att samarbeta Arbetsgivare ovillig att deltaga aktivt i forskningsprojekt För låg kompetens och medvetenhet om forskning hos företagshälsovården Ovilja från företagshälsovården att deltaga i utvecklingsarbete/förändring Nya projektanslag beviljas inte Konkurrens mellan forskarna inom området leder till ovilja att samarbete Svårt attrahera unga och seniora forskare Universiteten förändrar inte aktivitetsbedömningen så att denna typ av forskning även premieras (typ av anslag, tredje uppgiften mm) 2015-01-28 24

Exempel på studier inom forskningsprogrammet Att förebygga Stressrelaterad psykisk ohälsa Förebyggande insatser på arbetsplatsen, Tidiga insatser för stressrelaterad psyk ohälsa via FHV Arbetsmiljöekonomi Hur mäter vi effekterna? Vilka insatser är kostnadseffektiva? Hur påverkar investeringar produktiviteten? Vad motiverar arbetstagare Vad motiverar arbetsgivare Ger god arbetsmiljö god produktivitet? Prestation, effektivitet, produktivitet Arbetsmotivation, hälsa och prestation Förebyggande av Belastningsbesvär Kiropraktisk förebyggande behandling Betydelsen av arbetsplatsnära rehab Riskbruk Tidiga insatser i arbetslivet mot alkoholberoende Mobbning inom akademi och industri Checklista för risk användning i SAM Chefer i skottlinjen 28 januari 2015 25

det enda vi med säkerhet kan säga om framtiden är att när vi väl är där kommer vi att säga det var bättre förr. 28 januari 2015 26

Vision En företagshälsovård som : arbetar på vetenskaplig grund enligt evidensbaserad praktik konkurrerar genom kvalitet i utförandet och som har: skapat en efterfrågan hos kunder på evidensbaserade kostnadseffektiva insatser kvalitetskontroll likartad övrig hälso och sjukvård tydligare roll och uppdrag från staten

Kompetenscentret för företagshälsa Nyhetsbrev - anmäl på www.fhvforskning.se Blogg: professornharordet Twitter: @professorns Tack för uppmärksamheten! Hemsida: www.fhvforskning.se www.ki.se/imm/iir 2015-01-28 Namn Efternamn 28