Lärande och inkludering Ingrid Pramling Samuelsson Göteborgs Universitet
Framtidens förskola? O Ge alla barn bästa möjlig start i livet O Eftersom forskning visat att det livslånga lärandet: O grundläggs i tidiga åldrar O blir till en vinst för samhället O konsekvens att höja kvaliteten och ambitionen i förskolan
Medeltal Variation i kvalitet barns olikvärdiga förutsättningar att lära i förskolan Extern Utvärdering Kontra Självvärdering 7 6 5 4 3 Extern Utvärdering Självvärdering 2 1 0 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 22 23 24 25 26 27 28 29 30 31 32 33 34 35 36 37 38 Förskolor
Högsta och lägsta poäng inom delområdena O N Min Max Mean O ECERS 38 2,90 6,24 4,44 O Omsorg 38 2,50 7,00 4,71 O Inventarier 38 2,25 6,75 4.57 O Språkutv. 38 2,00 6,50 4,09 O Motorik 38 2,00 6,50 4,32 O Skapande 38 3,00 6,17 4,33 O Socialutv. 38 2,67 6,00 4,36 O Lärarvillkor 38 3,75 6,00 4,81
Skolinspektionens utvärdering O Finner också 3 nivåer av kvalitet O Ledarens avgörande betydelse (kunskap och närvaro) O Förhållandet mellan förskollärare och barnskötare O Ännu inte utvecklat ett kunnande om olika innehållsområden O Svårt att arbeta målmedvetet O Svårt att få ihop dokumentation, utvärdering och utveckling O Profilförskolor struntar ofta i läroplanen
Undervisning i förskolan O Öppen och tillåtande attityd O Ingen introduktion eller noterad avslutning O Barns röster och initiativ påtagligt O Läraren abdikerar ofta O Man GÖR saker och kommunicerar, men inte om det som man tänkt barn ska lära sig O Man är väldigt nöjd! O Man förstår inte frågan om hur man utvärderar O Barns erfarenheter verkar betyda: O Att man vet vad barn GJORT tidigare O Att man VET vad barn tycker om O Att man låter barn BESTÄMMA
Mål vad är det? O Oftast psykologiska allmänna formuleringar O Barn ska blir självständiga O Barn ska få kroppsuppfattning O Barn ska få självförtroende O MEN FÖR ATT UTVÄRDERA MÅSTE MAN UTVECKLA LÄRANDEOBJEKT SOM ÄR: O Innehålls specifika O Relaterad till den barngrupp man arbetar med O UTVÄRDERA: relationen mellan barns agerande och lärarnas erbjudanden
Det lekande lärande barnet O Barn undersöker, observerar, prövar, upptäcker, frågar, funderar, och samspelar med andra barn och vuxna O Upptäckande explorativt samspel O Berättande samspel O Integration av lek och lärande att ge barn en position av delaktighet
Tre karaktärsdrag för lek lärande Meningsskapande. Kommunikation och interaktion på två nivåer. Variation är källan till lek lärande. Kunskap är en intern relation mellan barnet och hans eller hennes värld.
Lärarens viktiga och nödvändiga delaktighet O Lärarnas olika samspelsmönster O Olika innehållsdimensioner urskiljs O Kvalitetsutvärderingar visar att mönster ofta är generella O Att rikta barns medvetande O Kunskap om innehållet och lärandets objekt
Repertoarer av aktiviteter och språklig mediering O Att fantisera gemensamt O Estetisk känsla av att dela glädje O Att finna ut vad något är eller hur det kan användas O Att tala och agera metaforiskt O Att ge och få erkännande
Schematisk illustration av två olika aktiviteter Statisk Dynamisk Som är (storlek, färg) Som om (låtsas lek, ser ut som, metaforiskt tal) Objektet i sig Traditionell De användningssätt som objektet medger (estetik, kvaliteter och ljud) O-traditionell (kreativ) Stanna i det som finns (objekten I sig) Associera, knyta till sådant som är utanför situationen
Djuren - först och sist OA: Vet först och sist. OB: Vet först och sist, men sist betyder här för barnet djuret som kommer efter det första. OC. Vet bara först.
O Två tigrar, en liten och en stor Att representera antal
Hundeides tre dialoger O Emotionell/känslomässig dialog O Kognitiv dialog (shared sustainable thinking) O Guidad dialog
Vad behöver man kunna urskilja för att skapa poesi? Liknelser Metaforer Synestesi (sinnesanalogi) Strof- och versklyvning Onomatopoetiska ord Upprepning (refräng) Stjärnan är som ett akvarium Månen är ett halsband i himlen Varmt brun Delar, puls, mönster av ljud Voff, brrrrm, plupp
Mellgren, Skriver Jensen & Hansen, 2010 www.ease-eu.com) Interaktion Uttryck Struktur Grafiska symboler Tolkning Kommunikation Ordförråd Grammatiska strategier Uppmärksamhet Berättande Språklig medvetenhet Rita Skribbla Intresse för böcker och läsning Utvidgande samtal Lyssnande Beskrivande Fonologisk medvetenhet Bokstäver Bildläsning och helordsläsning Ställer frågor Argumentation Metalingvistisk medvetenhet Elisabeth Mellgren/2011 03 25 Skrivande Ortografisk läsning
Förutsättningar för det systematiska kvalitetsarbetet O Hur man ser på sitt uppdrag O Socialpedagogiskt O För SKOLE pedagogiskt O Utvecklingspedagogiskt O Hur man ser på VAD barn ska lära sig O Hur man ser på didaktik
AVSLUTNINGSVIS O Att arbeta med små barn kräver: O Innehållskunnande - men ett annat än skolans O Kunskap om barn, relationer, miljö, samhälle, läroplan, lärande & lek O Kunnande om att planera & att improvisera O Ett kunnande om riktning och öppenhet