Lingvistiska olikheter Kulturella olikheter: Kognitiva olikheter och förutsättningar:

Relevanta dokument
Föreläsningens utgångspunkter

Fundera på följande: Att bearbeta texter språkförståelseprocesser. Textsamtal om världen eller värden. Förslag på läsförståelsemål i åk 1

Vad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll

Läsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund

Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan

Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden. Trädgården som en metafor av vad?

Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan.

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Eftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse

Bilden och berättelsen

Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016

Språk-, läs- och skrivutveckling

Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Vad har man trott? Vad vet vi nu? Junibacken Barbro Westlund

Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA

Vad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?

ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING

Utbildning för Språk-, läs- och skrivutvecklare, februari

Föreläsningens innehåll

Skolverkets besök. Lyssna. Informera. Svara på frågor

TILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande

Olika läsning för olika ämnen?

Vi i Vintergatan ett språk- och kunskapsutvecklande projekt i årskurs 2-5 med stöd av Cirkelmodellen Bakgrund Syfte och mål

Hur stödjer vi lärares lärande och professionalitet i ämnet svenska

Moduler LÄSLYFTET I SKOLAN

Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola

Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING

Skolutveckling på mångfaldens grund

Välkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016

Gåvoboken. Ett samarbete mellan skola och bibliotek i Essunga kommun

Läsförståelse och läsundervisning

Del 5 Att lyfta språket och ämneskunskaperna med hjälp av stöttning (ämnesspecifik text: religionskunskap)

Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET

Om ämnet Engelska. Bakgrund och motiv

Kritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt

Läsförståelse i alla ämnen (generell text)

Regional nätverksträff

Att främja elevers lärande språkutvecklande NO-undervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola

Läsförståelse

Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning

Helsingborg 2014, v 44 Att undervisa i läsförståelse - En läsande klass

Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap

Läsläget. Alla Läser! Erica Jonvallen

Välkomna till seminariedag 2!

Helhetsidé Trollhättans Stads skolor och förskolor

Mynta och det mystiska ödehuset

bjuder in till Lärstämma

Lärarsamverkan i undervisning av elever med annat modersmål än svenska

Kurslitteratur Att undervisa nyanlända elever

Språk- och kunskapsutvecklande undervisning i det flerspråkiga klassrummet - med fokus naturvetenskap

Nyanlända och den svenska skolan. Luisella Galina Hammar Utvecklingsavdelning.

Jag högläser varför då?

Var i texten står det?

inga Ersdungen F 6 skola i Umeå

Ingrid Mossberg Schüllerqvist, Karlstads universitet

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

Läsa- skriva- räkna projektet i Ljungby

Mer varierad läs- och skrivundervisning kan öka motivation och intresse

När läsandet kan bli en tröskel i textsamhället. Stockholm 20 november 2012 Monica Reichenberg

Alva blir skadad Lärarmaterial

Språkutveckling och Läslyft i Katrineholms kommun

Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?

Flerspråkighet och modersmålsstöd i förskolan

Inkludering i praktiken - en fråga om skolkultur

Literacy tillsammans med empatidockor

Pedagogiska rekommendationer för läsundervisning

ÖSTERMALM BARN OCH UNGDOM

Språkutvecklande undervisning

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

LA RARUTBILDNING OCH SKOLFRAMGA NG I ETT MA NGKULTURELLT SAMHA LLE

Läroplansträff Välkomna

Lära matematik med datorn

På goda grunderen åtgärdsgaranti för läsning, skrivning och matematik. Barn- och ungdomsförvaltningen

Hur gör man för att urskilja god undervisning? PLATO som redskap för klassrumsobservationer

Den formativa bedömningens dubbla fokus

CSL-dagen Susanne Duek

Moduler om språk-, läs och skrivutveckling

VÄLFÄRD SKOLAS SPRÅKSATSNING

SPRÅKDAGEN WORKSHOP SPRÅK OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE ARBETSSÄTT MED FOKUS PÅ YNGRE ÅLDRAR

Simprovet. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor. Lgrs 11 Centralt innehåll som tränas

Jämställdhet i språkundervisning

GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING

Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter

Utbildning för språk-, läs- och skrivutvecklare i skolan Omgång 3 tillfälle 4, 6-7 september

Språket människans främsta verktyg

Individanpassad pedagogik Vägen till kunskap. Simon klarade skolan mot alla odds

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning

lärande i klassrummet?

Språket- människans främsta verktyg. Språkutvecklingsplan För förskolor, grundskolor och gymnasieskolor inom BoU Eskilstuna kommun.

2015/16. Läslyftet UNDERLAG ANN-CHRISTIN FORSBERG, ERICA LÖVGREN

Barnboksfiguren betraktad ur ett andraspråksperspektiv på lärande

Rockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)

SPRÅK- OCH KUNSKAPSUTVECKLANDE UNDERVISNING I ALLA ÄMNEN ämnesövergripande språkutveckling för högre måluppfyllelse hos alla elever

Forskning om läs- och skrivundervisning. Tarja Alatalo 11 oktober 2014

Planerade moduler för höstterminen 2015

Under höstterminen 2015 arbetade lärare på mellan- och högstadiet på

För huvudmän inom skolväsendet. Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande och skrivande Läsåret 2015/16

Undervisning i förskoleklass En kvalitetsgranskning

Transkript:

Att stödja elevers läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv Föreläsare: Barbro Westlund Föreläsningens innehåll Vilka är de största utmaningarna för andraspråkselever att visa att de förstått en text? Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Hur ger vi elever möjligheter att visa hur de tänker att ta tillvara kraften i sitt eget tänkande? Ludwig Wittgenstein Det mångsidiga klassrummet Mitt språks gränser är min världs gränser Lingvistiska olikheter: Det språk som eleven känner sig mest bekväm att kommunicera på är inte undervisningsspråket. Kulturella olikheter: Elevens familjebakgrund, socioekonomisk grupp m.m. stämmer inte överens med den rådande skolkulturen. Kognitiva olikheter och förutsättningar: Eleven lär sig på annat än skolan lär ut. (Vacca et al, 2006) Texter på olika nivåer som påverkar läsförståelsen Läsning på egen hand Läsning med hjälp av vägledning Språkförståelseprocesser hög svag ordavkodning god ordavkodning Läsning på frustrationsnivå (för svåra texter) Läsning på komfortnivå (för lätta texter). god förståelse svag ordavkodning god förståelse god ordavkodning Exemplet Aman (Toohey, 2007) i Westlund (2015) svag förståelse låg svag förståelse Allington & McGill-Franzén (2008) 1

Jag är ingen läslärare. Mitt uppdrag är att ge dem ämneskunskap. Hur man läser och skriver är svensklärarens ansvar. (Anonymt lärarcitat) Vad är läsförståelse? Blommans beståndsdelar oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar eller i vilket ämne, ska läraren stödja sina elevers språkutveckling, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig och skapa ny kunskap (Skolverket, 2012). Vilka viktiga beståndsdelar ingår i god läsförståelse? Motivation, engagemang, kreativitet och nyfikenhet (Guthrie & Wigfeld, 2005)) Skolframgång - olika förutsättningar! Ämnesspråk och resonemangsspråk vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på resonemang i Lgr11: 645 gånger! axel : I biologi: (kroppsdel) I fysik: (hjulaxel) I matematik: y- och x-axel I svenskämnet, som metafor): Hon behövde en trygg axel att luta sig mot. träsk : som biotop eller i litterär bemärkelse: Han försökte komma upp ur träsket för att starta ett nytt liv. Ett annat skäl för är Mitt antagande om bygger på För mig verkar det som Här i texten tycker jag att det kommer fram att författaren vill att jag ska lära mig och (Westlund, 2015) Läromedel i religion i åk 3 Påsk I mars eller april är det påsk. Många traditioner hör samman med påsk. Man äter ägg och hänger fjädrar i sitt björkris. Barn klär ut sig till påskkärringar. Vems text? Inom kristendomen är påsken en viktig högtid.. Inom judendomen firas ungefär samtidigt en högtid som heter Pesach. Läsning som ett interaktivt meningsskapande Vilka språkliga resurser och kunskap om texten tar läsaren med sig till texten och också får visa? Vilka resurser finns i texten - som läraren hjälper sina elever att finna? 2

Språkutvecklande arbettsätt - att aktivera djupare tänkande Diskussion, analys och producerande av egna texter.genom bilderböcker utan, eller nästan utan text (Louie & Sierschynski, 2015). Betydelsen av att ha ett fungerande språk för att också kunna visa sina känslor (Fitzgerald och Graves, 2004). Betydelsen av att vara medveten om textstruktur Närläsning (Fischer & Frey, 2015) Kunskap, kreativitet och nyfikenhet! Fåglar Fakta Legender, myter, sagor eller ordspråk Duvan Strategier: jämföra och kontrastera, sammanfatta Egna funderingar A Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) B korpen Strutsen att samtala närläsa - packa upp texten kollaborativt lärande ämneskunskap och begreppsutveckling reflektion över strategier som använts A B Metaforen om en planta Han förstod att han själv var något liknande en trädgård vari potatis, ogräs och bortglömd lök var det enda som blommade, men där en verklig trädgårdsmästare hade kunnat täcka spaljéerna med vinrankor och locka tulpaner upp ur jorden. (Från romanen Fåglar utan vingar av Louis De Berniéres, 1997.) Metaforen om en trädgårdsmästare Läsförståelse är ofta inte något som bara kommer av sig självt. Den är ingen planta som växer utan stöd. Den kräver omsorgsfull skötsel och rätt näring för att blomma. Kort sagt, god undervisning är en nödvändig förutsättning för att elever och lärare tillsammans ska skapa mening i lästa texter (Smith & Elley, 1997, min fria översättning). 3

ALK (Westlund, 2015) Läraren tar ett aktivt ansvar för sin läsundervisning och låter eleven alltmer ta ansvar för sitt eget lärande. (Successivt övertagande av ansvar.) Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå de mål som har gått igenom med läraren. (Inre motivation.) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hon/han varit beredd att göra. (Självbedömning.) Läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever utvecklas. (Självbedömning.) Grafiska tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation Före, under och efter läsningen Efter läsningen: 1. Vilken del i texten tyckte du bäst om? 2. Vem var den mest intressanta karaktären? 3. Finns det något du vill förändra i texten? 4. Har texten väckt några frågor hos dig? 5. Blev det som du tänkt dig? 6. Tyckte du om texten? Mer om modellen i Läslyftets modul Textsamtal (Westlund, 2015) Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Jag själv Huvudpersonen i boken Att fundera vidare på Vilka undervisningsmodeller från föreläsningen upplever du kan ge just dina elever stöd att utvecklas tankemässigt, så att inte den tekniska sidan i läsprocessen riskerar att dominera? Tack för att ni ville lyssna! 4

Referenser Fisher, D. & Frey, N. (2015). Contingency Teaching During Close Reading. The Reading Teacher. 68(4), s. 277-286. Fitzgerald, J & Graves, M (2004). Scaffolding reading experiences for English-language learners. Norwood, MA: Christoffer-Gordon. Guthrie,J., Wigfield, A.(2005). Roles of Motivation and Engagement in Reading Comprehension Assessment. S.Paris & S.Stahl (red.), Children s Reading Comprehension and Assessment, s.187-213. Louie. B. & Sierschynski, J (2015). Enhancing English learners Language Development using wordless Picture books. The Reading Teacher, 6 (1), s. 91-112. Skolverket (2012). Få syn på språket Ett kommentarmaterial om språk och kunskapsutveckling i alla skolformer, verksamheter och ämnen. Skolverket. Skolverket (2015). Läslyftet. Läs och skrivportalen. Modulen: Textsamtal. Textsamtalets möjligheter och begränsningar. Toohey, (2007).Are the lights coming on? How well can we tell? English Language Learners and Literacy Asseement. The Canadian Modern Language Review, 64(2), s. 249-269. Vacca, J. et al. (2006). Reading and Learning to Read. New Jersey: Pearson Education. Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Att undervisa i strategier för förståelse. Natur & Kultur. 5