Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse

Transkript

1 Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse Helsingfors, 9 mars Föreläsare: Barbro Westlund Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education

2 Didaktisk teori som utgångspunkt Att undervisa i läsförståelse Att bedöma läsförståelse Didaktiken svarar både på frågor om vad (innehållet) och hur (förmedlingen).

3 Att fundera över: Lärandet sker inom lärarna, inte av dem. Reflektion kan vara en katalysator för förändring och professionell utveckling. Vilken tidigare kunskap finns - och vilka nya behov finns? personliga mål - gruppens mål Innebörden av en lärande organisation.

4 En lärande organisation LP16 Förhållandet mellan framgångskriterier och en lärande attityd: en sådan attityd är utmärkande för ett lärsamhälle, där man är beredd att tänka nytt och ta tag i det som är avgörande för att uppnå förändringar i form av framgångar: när skolan genom effektiv undervisning lyckas kompensera för olika förutsättningar och skillnader i hembakgrund (Westlund, 2013, s. 17).

5 Vilken fortbildning verkar ge bäst effekt? Enligt skolforskarna Darling-Hammond och Richardson (2009) har fortbildningsinsatser på mindre än 14 timmar liten effekt på lärares eget lärande. Helst ska fortbildningen ske kontinuerligt under ett halvt eller ett år och i grupp. (Beskrivet i Westlund, 2013)

6 Komponenter som samverkar vid läsförståelse (Westlund, 2009; 2013) (RAND Reading Study Group, 2002)

7 Varför jämföra svensk skola med kanadensisk skola? Att jämföra Sverige med kulturellt mycket närliggande länder som Finland och Kanada är således högst relevant, även om skolsystemens organisation kan skilja sig åt länderna emellan. (SOU, 2008:109, s 141, En hållbar lärarutbildning)

8 Om läsförståelse Svensk lärardiskurs: Eleverna ska svara på frågor kunna återberätta läsa upp. Kanadensisk lärardiskurs: Eleverna ska behärska och tillämpa ett antal förståelsestrategier vara medvetna om sitt tänkande och ha ett metaspråk om förståelsen. En mekanisk diskurs En medvetandegörande diskurs En läslustdiskurs En läsengagemangsdiskurs

9 Att tillämpa sociokognitiv teori i praktiken Undervisning i förståelsestrategier Självvärdering/ansträngning Läraren visar hur hon tänker/modeling Lärandemål formuleras Uppgifterna innebär utmaning men är rimliga att klara

10 Läsförståelsen behöver förstås som ämnesspecifik (Westlund, 2013) God läsförståelse av skönlitteratur ger inte per automatik god läsförståelse av sakprosa (Duke, 2005). Med content area literacy menas att vara textstrukturmedveten, veta syftet med sakprosa/facktexter och vilka strategier som är mest lämpliga att använda (Lai et al, 2014). Att t ex göra förutsägelser vid läsning av skönlitteratur görs inte på samma sätt som vid läsning av sakprosa (Jetton & Alexander, 2004).

11 Jag kan, jag vill, jag vågar! (Westlund, 2013, s. 76ff) I ett gott klassrumsklimat vågar eleven göra misstag och lära sig av dem. I ett dåligt klassrumsklimat lär sig elever att undvika situationer där de riskerar att misslyckas. Helplessness has its roots in low efficacy. When children have little or no confidence in their abilities, they come to believe success in school, and at activities like reading, is not possible för them (Guthrie & Wigfeld, 2005, s. 196).

12 Aktiv Läskraft (ALK)

13 ALK (Westlund, 2015) Läraren tar ett aktivt ansvar för sin läsundervisning och låter eleven alltmer ta ansvar för sitt eget lärande. (Successivt övertagande av ansvar.) Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå de mål som har gått igenom med läraren. (Inre motivation.) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hon/han varit beredd att göra. (Självbedömning.) Läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever utvecklas. (Självbedömning.)

14 Aktiv läskraft (ALK) Vilket samband har ALK med en skicklig trädgårdsmästare?

15 Vad är läsförståelse? Blommans beståndsdelar Vilka viktiga beståndsdelar ingår i god läsförståelse?

16 Olika syn på kunskap - epistemologi Vad är kunskap? (Vad är läsförståelse?) Hur skapas kunskap? (Uppkommer läsförståelse enbart i texten, i läsarens huvud, eller i en position mitt emellan?) Hur kan kunskap utvecklas? (Hur kan läsförståelse stödjas/bedömas?)

17 Reciprocal teaching/ömsesidig undervisning (Palincsar & Brown) Fyra grundstrategier: 1. förutsäga 2. ställa frågor 3. klargöra otydligheter 4. sammanfatta En vägledd diskussionsteknik språk och tanke i samspel (Westlund, 2009; 2013)

18 Betydelsen av ett professionellt läraransvar! (Westlund, 2013, 2015) När en lärare inte fullt ut förstår teorierna bakom olika metoder eller undervisningsmodeller riskerar dessa att bli oförenliga med de teorier som ligger till grund för dem. No teacher left behind!

19 Strategier för förståelse strategier metakognition motivation, engagemang bakgrundskunskap

20 Jag är ingen läslärare, Eleverna ska kunna läsa när de kommer till högstadiet. Mitt uppdrag är att ge dem ämneskunskap. Hur man läser och skriver är svensklärarens ansvar. (Anonymt lärarcitat) oavsett var i utbildningssystemet en lärare arbetar eller i vilket ämne, ska läraren stödja sina elevers språkutveckling, som är en förutsättning för att eleverna ska kunna ta till sig och skapa ny kunskap (Skolverket, 2012).

21 språk och tänkande vilka texter och vilket lärande? Språket är en förutsättning för lärande och tänkande. Språket är närvarande i all verksamhet och alla lärare är språklärare (Lp16, t. ex. s. 136). K1: förmåga att tänka och lära sig K4: multilitteracitet Om kollaborativt lärande (team-work): Consequently, students will need to develop the capabilities to create, critique, and synthesize information from multiple streams of data and learn to write not just to be read to, but to be heard, too (Neuman & Gambrell, 2015, s. 10).

22 Intressanta Forsknings- områden för 2015 närläsning!!! att läsa informationstexter textkomplexitet att skriva argumenterande text, baserat på källor digital literacy.

23 Språkförståelseprocesser The simple view of reading (RC = D x C) hög svag ordavkodning god förståelse god ordavkodning god förståelse svag ordavkodning svag förståelse låg god ordavkodning svag förståelse Stuart, Stainthorp & Snowling (2008)

24 Skolframgång - olika förutsättningar! vardagsspråk resonemangsspråk ämnesspråk Att ha ett språk att uttrycka sina tankar på betydelsen av ett akademiskt vokabulär

25 Ämnesspråk och resonemangsspråk axel : I biologiämnet (kroppsdel) I fysikämnet (hjulaxel) I svenskämnet, som metafor): Hon behövde en trygg axel att luta sig mot. träsk : som biotop eller i litterär bemärkelse: Han försökte komma upp ur träsket för att starta ett nytt liv. Ett annat skäl för är Min hypotes utgår från följande antaganden För mig verkar det som Här tycker jag att det framgår att författaren vill att jag ska lära mig och

26 Strategidiagram (Westlund, 2015) Före, under och efter läsningen: strategier för förståelse och resonemangsspråk

27 Förståelsestrategier som grundar sig på scheman - textkopplingar Text till självkoppling Text till textkoppling Text till världenkoppling inferenser

28 För länge sen, i fattigdomens dagar, Jämför romansviten Utvandrarna av Wilhelm Moberg - Vilken tid? - Villkor?

29 Bilderbokens betydelse som cross-over litteratur sagor, myter, lyrik, dramatik

30 Den historiska bilderboken Rose Blanche Roberto Innocenti

31

32

33

34 Pojken i ghettot i Warshawa 22 juli kvinnor och barn förs med våld ut ur ett skyddsrum. (Stroop-rapporten)

35 Grafiska tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation

36

37 Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Jag själv Huvudpersonen i boken

38 Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Faction; berättande histora; författarens konstnärliga rätt Fiction: Historiska dokument; vems historia berättas?

39 Framgångskriterier för alla elever (Hill & Crevola, 1996;1999) höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Engagerad lärandetid Fokuserad undervisning

40 Metaforen om trädgårdsmästaren Comprehension is not something that usually happens unaided. It is not a plant that grows from the ground unaided. It needs careful nurturing, occasional pruning and plenty of fertilizer if it is to flourish. In short, good teaching is necessary where children and teachers collaborate in generating meanings from texts (Smith & Elley, 1997).

41 Metaforen om plantan Han förstod att han själv var något liknande en trädgård vari potatis, ogräs och bortglömd lök var det enda som blommade, men där en verklig trädgårdsmästare hade kunnat täcka spaljéerna med vinrankor och locka tulpaner upp ur jorden. (från romanen Fåglar utan vingar av Louis De Berniéres, 1997)

42 Nya textvärldar nya utmaningar! Tack för att ni ville lyssna!

43 Referenser Guthrie, J. & Wigfield, A. (2005). Roles of Motivation and Engagement in Reading Comprehension Assessment. S. G. Paris & S. A Stahl (red.), Childerens Reading Comprehension and Assessment, s Mahwah, New Jersy: L. Erlbaum Associates. Hill, P.H., & Crevola, C.A. (1999). Key Features of a Whole-School, Design Approach to Literacy Teaching in Schools. Australian Journal of Leraning Disabilities, 4(3), Neuman, S. & Gambrell, L. (2015). Disruptive Innovations in Reading Research and Practice. Reading Research Quarterly, 50, (1), Stuart. M. Stainthorp, R. & Snowling, M. (2008). Litarcy as a complex activity: deconstructiing the simple view of reading. Literacy, 42. (2), Tilstra, J & McMaster, K., Broek, P., Kendeou, P & Rapp, D. (2009). Simple but complex: components of the simple view of reading across grade levels. Journal of Research in Reading 32, (4), Westlund, B. (2009; 2012). Att undervisa i läsförståelse. Lässtrategier och studieteknik. Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, B. (2013). Att bedöma elevers läsförståelse. En jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolan mellanår. (doktorsavhandling vid Stockholms universitet.) Stockholm: Natur & Kultur. Westlund, B. (2015), Aktiv läskraft. Att undervisa i strategier för läsförståelse. (Högstadiet). Stockholm: Natur & Kultur.