Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden. Trädgården som en metafor av vad?
|
|
- Margareta Lindqvist
- för 7 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Kritiskt textarbete att läsa, samtala och skriva om världen - eller värden Att ta ett professionellt läraransvar När en lärare inte fullt ut förstår teorierna bakom olika metoder eller undervisningsmodeller riskerar dessa att bli oförenliga med de teorier som ligger till grund för dem. Föreläsare Barbro Westlund Halmstad, Barbro.westlund@isd.su.se Lärares val, medvetna eller omedvetna, påverkar vilken läsförståelse eleverna får möjligheteter att utveckla inom undervisningens ram och vad som bedöms. 2 Vad har mest betydelse för elevers lärande? Det är inte en speciell undervisningsteknik som är avgörande för elevers skolframgångar Det som har mest betydelse är att lärare utvecklar både ett individuellt och kollektivt mindset. - kunskapssyn på skolan - gemensamt språkbruk Syn på kunskap och lärande Ett dynamiskt mindset Inställning att förmågor och prestationer kan påverkas av nya kunskaper och erfarenheter. Du utmanar ofta dig själv, provar gärna nytt och ser misslyckanden som ett sätt att lära. Ett statiskt mindset Inställning att förmågor är medfödda och oföränderliga. Du vill undvika misslyckanden till varje pris och söker ständig bekräftelse. Cummins, J., & Early. M. (2015). Big Ideas For Expanding Minds. 3 Dweck, C. (2015). Mindset. Du blir vad du tänker. 4 Trädgården som en metafor av vad? Läsförståelse är ofta inte något som bara kommer av sig självt. Den är ingen planta som växer utan stöd. Den kräver omsorgsfull skötsel och rätt näring för att blomma. Kort sagt, god undervisning är en nödvändig förutsättning för att elever och lärare tillsammans ska skapa mening i lästa texter. Att båda lära ut och att lära själv! Framgångsrik kompetensutveckling innebär att lärare får stöd både i att utveckla den egna undervisningen och får möjligheter att lära själva. and allows them to struggle with the uncertainties that accompany each role. Smith & Elley (1997). How children learn to read. 5 Darling-Hammond, L. & McLaughlin, M. (2011) Policies that support professional development for teacher-writers. 6 1
2 Komplexiteten i att bedöma elevers läsförståelse I en balanserad syn på läsundervisning beaktas att kognitiv förmåga utvecklas i en sociokulturell kontext (Pressley, 2006). Det finns inte ett enskilt läsförståelsetest som kan bedöma hela komplexiteten av läsförståelse. Om bedömning integreras som en naturlig del i undervisningen kan den fungera som ett didaktiskt redskap. Alla elever behöver få visa sin förståelse, även om de inte behärskar det svenska skriftspråket tillräckligt eller har olika inlärningsproblem! 7 8 Läsningens och skrivandets likartade kognitiva processer T ex att aktivera relevant bakgrundskunskap vara medveten om och kunna övervaka sitt meningsskapande ha kunskap om texters olika syften veta hur olika delar av en text är uppbyggd, vilket i sin tur skapar en helhet vara medveten om att det inte finns några neutrala texter, bakom varje text finns en författare. Olika syn på kunskap - epistemologi Vad är kunskap? (Vad är läsförståelse?) Hur skapas kunskap? (Uppkommer läsförståelse enbart i texten, i läsarens huvud, eller i en position mitt emellan?) Hur kan kunskap utvecklas? (Hur kan läsförståelse stödjas/bedömas?) 9 10 Att läsa bortom sina egna livserfarenheter och med nya glasögon RT (reciprok undervisning) kritiska glasögon sökglasögon detektivglasögon äventyrsglasögon TSI CORI CORI = Concept-Oriented Reading Instruction ( Begreppsorienterad läsundervisning) tillämpning främst inom NO-ämnen Westlund, B. (2009; 2012). Att undervisa i läsförståelse. 2
3 Förståelsestrategier som grundar sig på scheman - textkopplingar The simple view of reading (Gough & Tunmer, 1986) text till självkoppling text till textkoppling text till världenkoppling inferenser 14 Olika textgenrer Texter på olika nivåer som påverkar språkutveckling och läsförståelse Läsning på egen hand Läsning med hjälp av vägledning Läsning på frustrationsnivå (för svåra texter) Läsning på komfortnivå (för lätta texter). Strategier för förståelse Vad är lässtrategier? strategier metakognition motivation, intresse engagemang bakgrundskunskap 18 3
4 Betydelsen av kontakt med det skrivna ordet Att kunna förhålla sig till och kunna resonera om teman som etik, moral, könsroller, kulturella olikheter, miljö- eller omvärldsproblem innebär att kunna tillämpa sin läsförståelse Tillgång till ett ämnesspecifikt språk och förmåga att resonera ger viktiga förutsättningar att bättre kunna lyssna på andras argument och värderingar och kunna möte dem med egna värderingar och argument. Stöttande fraser för olika typer av samtalsspråk Det räcker inte med att elever får ett fungerande vardagsspråk och lär sig ämnesspecifika ord och begrepp. De behöver också få stöd i hur man resonerar om texter i ett ämnesövergripande perspektiv, att få tillgång till ett resonemangsspråk. 19 Skolverket (2016). Kunskapsöversikt. Att läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? 20 Före, under och efter läsningen: strategier för förståelse - resonemangsspråk Westlund, B. (2015). Aktiv läskraft. Strategidiagram Att kunna resonera på ett akademiskt eller bildat sätt Paula Uccelli m.fl. (2015) menar att betydelsen av att lärare ger sina elever stöd i att resonera om olika texter inte tillräckligt uppmärksammats i skolan att få tillgång till språkliga verktyg som är ämnesöverskridande. Helen Schmidl (2008) menar att lärare har ett stort didaktiskt ansvar att ge sina elever verktyg för att kunna förklara sin ståndpunkt i stället för att uttala sig kortfattat och intetsägande. 22 Tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation 23 4
5 Att arbeta med bilderböcker i undervisningen som crossoverlitteratur Bilderböckerna ska ha ett komplext innehåll, som är värt att diskutera (Nikolajeva, 2013). Bilderböcker med lite eller ingen text, gynnar speciellt inlärning av ett nytt språk. Påverkar ordförråd och syntax och utmanar också eleverna att skapa mening på hög kognitiv nivå (Louie & Sierchynski, 2015). Pressley et al, 1989 Det finns ingen tvekan om att undervisning i läsförståelsestrategier är ett hett område. Många böcker och artiklar skrivs om det. Ett kortsiktigt mål är att läraren visar sina elever hur och när de kan använda sig av kognitiva strategier för att uppnå bättre förståelse. Ett långsiktigt mål är att eleverna lär sig att tillämpa dem på egen hand. (Min översättning.) 25 Att ha kunskap om teoretiska utgångspunkter vid aktiv läsförståelseundervisning Läsutveckling sker genom hela skoltiden Historisk framväxt från slutet av 1970-talet Samband mellan stöttning och utveckling Synliggörande av tänkandet Inferenser, kopplingar, textrörlighet Att finna mönster Lust att vilja förstå! Fortlöpande professionell utveckling och stöd i den processen Forskning om lärares eget lärande är cirka 30 år gammal Vad vet vi om vad och hur lärare lär vid professionella kompetenssatsningar? 27 Borko, H. (2009). Professional Development and Teacher Learning. Mapping The Terrain. Reading power ALK (Westlund, 2015) tron på kraften att alla kan lära aktiv läskraft! språk är makt! Läraren tar ett aktivt ansvar för sin läs- undervisning och låter eleven alltmer ta ansvar för sitt eget lärande. (Successivt övertagande av ansvar.) Eleven förstår att ansträngning lönar sig för att uppnå de mål som hon/han har gått igenom med läraren. (Inre motivation.) Eleven skattar vilken grad av ansträngning hon/han varit beredd att göra. (Självbedömning.) Läraren utvärderar sin egen undervisning och är beredd att ändra den så att alla elever utvecklas. (Självbedömning.) 5
6 Ordspråk: En bra gris tvättar sig själv. (Norskt ordspråk). Renlighet är det bästa smycket. (Dansk ordspråk) Jag tvår mina händer. (Från Bibeln). Läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv Språkets kommunikativa funktion för att skapa mening och tolka text står i förgrunden i stället för kontroll av språklig korrekthet. För att öva avkodningsförmåga används vissa texter, medan andra texter används för att utmana tankeförmågan. Språkets flertydighet yttrar sig också i till exempel humor, skämt, ironi eller satir i olika texter. Detta tar tid att lära sig, inte minst för andraspråkselever. Westlund, 2015b, s. 225 Westlund, B. (2017). i antologin Flerspråklighet som resurs. Symposium 2015 (red. B. Kindenberg). 32 Vad är lässtrategier? 33 Metafiktion kopplad till bilderböcker (Pantaleo, 2014) att uppmärksamma hur texter är uppbyggda samspel eller kontrast mellan skriven text och bilder Underliggande teman Vem berättar och hur text i texten intertextualitet Historiskt, kulturellt och socialt sammanhang. Att jämföra det kända med det okända Söta Salma av Niki Daly (En saga från Ghana) Salma går till marknaden för att handla åt sin mormor. På vägen hem blir hon lurad av den elake herr Hund. Han har planer att äta upp hennes mormor 6
7 Vilka frågor väcker den här texten? Tänka högt - väcka engagemang metoden närläsning Läraren Jag tänker här att vissa barn (eller vuxna) verkar kunna stå för sina egna åsikter, oavsett vad andra tycker. Jag undrar om alla de andra verkligen tyckte att hästsvansen var ful eller om de bara sa som de övriga? (Vid en annan sida gör läraren tankestopp igen (t.ex. på sidan 5). Läraren Här undrar jag över varför vissa barn som Stephanie (eller vuxna) så gärna vill vara annorlunda? Att identifiera underliggande budskap i texter Sånger och poesi är exempel på textformer som är rika på betydelse och involverar hög grad av abstraktion i språket och idéer (NAEP, 2009) National Assessment of Educational Progress eftertänksam läsning thoughtful literacy Framgångskriterier för alla elever Engagerad lärandetid höga förväntningar Lärares kunskapsuppfattningar och förståelse Fokuserad undervisning 7
8 Hur kan du som handledare: leda en diskussion med din lärargrupp om vilka risker det finns med att undervisa i förståelsestrategier om man inte förstår teorierna bakom? På vilket sätt kan ett samarbete med skolbiblioteket utvecklas, som stärker både elevers språkutveckling, läsintresse och läsförståelse? Läsning till nästa tillfälle Aktiv läskraft (M eller H), kap 1, 2 och 4 (drygt 100 s) För lärare F- åk 2: Läs alternativt Att undervisa i läsförståelse, kap 1, 2, 4 och 5 (cirka 100 s). (Kunskapsöversikten Att läsa och förstå) 8
Från teori till klassrumspraktik. NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016
NCS konferens i Göteborg resp. Stockholm, november 2016 Föreläsare Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se Huvudförfattare: Barbro Westlund i samarbete med Sirpa-Liisa Björkman, Stockholms universitet
Läs merEftertänksam läsning (Applegate & Applegate, 2010) Hattie, 2009 2013-05-06. Praktisk läsförståelsepedagogik. Bedömning av och för läsförståelse
Praktisk läsförståelsepedagogik barbro.westlund@isd.su.se Institutionen för språkdidaktik (ISD) Department of Language Education Dyslexikongressen i Göteborg 130426 Pressley et al, 1989 Det finns ingen
Läs merAktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan
Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Föreläsare: Barbro Westlund Stockholm160920 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Bedömning
Läs merVad vet vi nu? Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll
Aktiv läskraft (ALK) - vad innebär det? Föreläsningens innehåll Föreläsare: Barbro Westlund Halmstad 160405 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education om alla pedagogers ansvar att stödja
Läs merFöreläsningens utgångspunkter
Varför är läs- och skrivutveckling alla lärares angelägenhet? Föreläsare: Barbro Westlund Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Föreläsningens utgångspunkter Lärandet sker inom lärarna,
Läs merLingvistiska olikheter Kulturella olikheter: Kognitiva olikheter och förutsättningar:
Att stödja elevers läsförståelse ur ett andraspråksperspektiv Föreläsare: Barbro Westlund Föreläsningens innehåll Vilka är de största utmaningarna för andraspråkselever att visa att de förstått en text?
Läs merAktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Bedömning i och av skolan.
Aktuell läs- och skrivforskning från teori till praktik - vem har ansvar för vad, när och hur? Stockholm 170919 Föreläsare: Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se 1 Bedömning i och av skolan synligt
Läs merFundera på följande: Att bearbeta texter språkförståelseprocesser. Textsamtal om världen eller värden. Förslag på läsförståelsemål i åk 1
Att bearbeta texter Fundera på följande: Textsamtal om världen eller värden Föreläsare: Barbro Westlund Varberg 19 jan 2016 Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Lärandet sker inom
Läs merStrategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse
Strategier i undervisningen som ger stöd för språkutveckling och läsförståelse Helsingfors, 9 mars Föreläsare: Barbro Westlund Barbro.westlund@isd.su.se Department of Language Education Didaktisk teori
Läs merSpråkutvecklande arbetssätt i förskolan. Vad har man trott? Vad vet vi nu? Junibacken Barbro Westlund
Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan Junibacken 2018 04 17 Barbro
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merLäsförståelse
Läsförståelse 2014-01-16 Återkoppling: Läsförståelse Utdrag ur M Reichenberg och S Samuelsson Rättstavningstest Fri skrivning PP läsförståelse X-mind Inläsningstjänst Hemuppgift: Gör läsförståelsetest,
Läs merTILL ÄMNESGRUPPEN. Ett upplägg för fem träffar. Vinster med kollegialt lärande
TILL ÄMNESGRUPPEN Tycker du att det skulle vara givande att läsa och arbeta med boken tillsammans med andra? Detta kapitel är tänkt som ett underlag för det kollegiala arbetet med att utveckla läsundervisningen.
Läs merSPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET
SPRÅKDAG 18 april 2012 Ruc, GÖTEBORGS UNIVERSITET Fortbildningssatsning för lärare i förskoleklass läsåret 2011-12 Margaretha Bengtsson och Fredrik Lund Språkutvecklare i Varbergs kommun Fortbildningssatsning
Läs merATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING
ATT GÖRA ALLA ELEVER DELAKTIGA INKLUDERANDE ELEVNÄRA UNDERVISNING DAGENS FÖRELÄSNING 1. Undervisning inkluderande och elevnära 2. Språket betydelse 3. Planering undervisningens innehåll AKTIVERA FÖRKUNSKAPER,
Läs merSpråk- och kunskapsutvecklande arbetssätt
Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Varför språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt? Att bygga upp ett skolspråk för nyanlända tar 6-8 år. Alla lärare är språklärare! Firels resa från noll till
Läs merSkolutveckling på mångfaldens grund
Välkommen Regionalt utvecklingscentrum (RUC) Skolutveckling på mångfaldens grund Seminarieträff 4: Om bedömning av språkutveckling och Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Solveig Gustavsson Eva Westergren
Läs merLässtrategier för läsförståelse
Lässtrategier för läsförståelse Att reflektera över den egna förståelsen att veta vad man ska jag göra när man inte förstår - enligt Barbro Westlund Att undervisa i läsförståelse, 2009 2.10.2014 Läsning
Läs merOlika läsning för olika ämnen?
Olika läsning för olika ämnen? Vad säger forskningen? Läslyftet Skolverket maj 2018 Björn Kindenberg Didaktisk professionalism VAD lässtrategier är HUR och NÄR man ska undervisa om lässtrategier VARFÖR
Läs merLäsa och skriva i alla ämnen. Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund
Läsa och skriva i alla ämnen Föreläsare: Gunilla Molloy, Barbro Westlund Begreppsförvirring? Läsförmåga Läsförståelse Literacy Vad behöver man veta för att förstå denna text? Sticka 12(12)14 (14) v. På
Läs merSkolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).
Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019). I detta dokument synliggörs föreslagna likheter och skillnader mellan kursplanerna.
Läs merInledning, Lästrumpet
Inledning, Lästrumpet Läsfärdighet är ett av den nutida människans viktigaste verktyg. På Vallatorpsskolan arbetar vi medvetet och målinriktat för att varje elev ska utveckla sin läsförmåga på bästa möjliga
Läs merKritisk läsning. David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt
Kritisk läsning David Haas, Johan Hedberg, Victoria Steen Stockholms intensivsvenska för akademiker (SIFA) FoU-projekt 2017-2019 Dagens upplägg Bakgrund Syftet med studien Vår undervisning inom ramarna
Läs merlärande i klassrummet?
Vad säger forskningen om Vad säger forskningen om lärande i lärande i klassrummet? klassrummet? Vad är BfL? Fem strategier Andreia Balan Andreia Balan Utgångspunkter Förändrad kunskapssyn - lärande är
Läs merSVENSKA SOM ANDRASPRÅK
SVENSKA SOM ANDRASPRÅK Ämnet svenska som andraspråk behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur
Läs merSVENSKA. Ämnets syfte
SVENSKA Ämnet svenska behandlar olika former av kommunikation mellan människor. Kärnan i ämnet är språket och litteraturen. I ämnet ingår kunskaper om språket, skönlitteratur och andra typer av texter
Läs merAtt undervisa i läsförståelse. Enheten för didaktik och ämnesutveckling
Att undervisa i läsförståelse Enheten för didaktik och ämnesutveckling Varför är läsning så viktigt? Vad tycker du? Varför är läsning så viktigt? Om de unga inte lär sig att läsa på ett djupare sätt tolka
Läs merCSL-dagen 2012. Susanne Duek
CSL-dagen 2012 Susanne Duek Doktorand i Pedagogiskt arbete med inriktning mot barns och ungas literacy/adjunkt i Svenska som andraspråk, KARLSTADS UNIVERSITET (Några) Språkliga utmaningar för elever med
Läs merYttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål
1 (5) 2016-02-26 Karin Sandwall Föreståndare Nationellt centrum för svenska som andraspråk Utbildningsdepartementet Yttrande över delbetänkande SOU 2016:12, Ökade möjligheter till modersmålsundervisning
Läs merFlerspråkighet en möjlighet!
Flerspråkighet en möjlighet! 35% Sva, modersmål, mottagande av nyanlända Kollegialt lärande Handlingsplan- mål och delmål *** Alla pedagoger och skolledare har god kunskap om sva/modersmål/nyanländas lärande
Läs merNya Språket Lyfter. Caroline Liberg. Uppsala universitet
Nya Språket Lyfter Caroline Liberg Uppsala universitet 160915 Reviderat 2016 av Caroline Liberg Toura Hägnesten Maud Nilzen. Caroline Liberg, Uppsala Universitet Läraren det professionella stödet i elevers
Läs merSpråk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola
Språk, kunskap och hälsa i mötet med en heterogen och flerspråkig skola Rektor mot vetande 20140919 Maria Rubin Doktorand, Malmö högskola - Språkinriktad undervisning en strävan efter en inkluderande praktik
Läs merJag högläser varför då?
Jag högläser varför då? Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll - Svenska/Svenska som andraspråk, Årskurs 1-3 Syfte För att levandegöra
Läs merVad är språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt?
Fokus på nyanlända Citat från Nationellt centrum för svenska som andraspråk: Andraspråkstalande elevers behov av språkutveckling innebär inte att de ska få allt för enkla uppgifter, utan att de ska få
Läs merLäsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun
Östersund 2018 11 22 Läsdelegationens betänkande Barn och ungas läsning ett ansvar för hela samhället. Remissvar från Östersunds kommun Barn och ungdomar har rätt att få utveckla förutsättningar för en
Läs merLångsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling?
Långsiktig och metodisk språkutveckling i alla skolformer Hur får vi en progression i läsning, läsförståelse och skrivutveckling? Förskolan (barnehagen) Hur kan förskolan bidra till barns språkutveckling?
Läs merLärande bedömning. Anders Jönsson
Lärande bedömning Anders Jönsson Vart ska eleven? Var befinner sig eleven i förhållande till målet? Hur ska eleven göra för att komma vidare mot målet? Dessa tre frågor genomsyrar hela boken ur ett formativt
Läs merLäslyftet 2016-2018 i Örebro kommun. Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen
Läslyftet 2016-2018 i Örebro kommun Kortfattad information utifrån rektor och lärares perspektiv Läs mer på Skolverket samt Läs- och skrivportalen Tidplan inför Läsåret 2016/17 Okt-nov -15 Rektorer planerar
Läs merSkolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare;
1 (16) Dnr 2017:953 Bilaga 1 Skolverkets föreskrifter om kursplan för kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare; beslutade den XXX 2017. Med stöd av 2 kap. 12 förordningen (2011:1108) om vuxenutbildning
Läs merInledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande"
Inledning till presentationen "Nyanlända och argumenterande text. En undersökning av nyanlända och deras lärande" Språkforskningsinstitutet tillhör FoU-enheten vid Utbildningsförvaltningen i Stockholm
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merVAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK?
VAD INNEBÄR EN SPRÅKMEDVETEN SMÅBARNSPEDAGOGIK? Ann-Christin Furu PeD, universitetslektor, leg talterapeut Studieinriktningen för lärare inom småbarnspedagogik 1 1. VARFÖR ÄR DETTA VIKTIGT? 2 GRUNDERNA
Läs merVälkomna! Sara Persson, Flerspråkighet i fokus, 2016
Välkomna! Sara Persson Skogshagaskolan, Västervik Blogg - hjartatskogshaga.wordpress.com (Att få möjligheter) Twitter @frksarapersson Högläsningen är generös, meningsfull och pedagogisk. Högläsningen är
Läs merSpråkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA
Språkutvecklingsplan FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA SPRÅKUTVECKLINGSPLAN FÖRSKOLA, FÖRSKOLEKLASS OCH GRUNDSKOLA Inledning Förskolans, förskoleklassens och grundskolans uppdrag är att lägga grunden
Läs merKURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE
KURSPLAN FÖR KOMMUNAL VUXENUTBILDNING I SVENSKA FÖR INVANDRARE Kursplanens syfte Kommunal vuxenutbildning i svenska för invandrare är en kvalificerad språkutbildning som syftar till att ge vuxna invandrare
Läs merGENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING
GENREPEDAGOGIK ARBETA MED SPRÅKET PARALLELLT MED DIN VANLIGA UNDERVISNING Kontaktpersoner: Åsa Sebelius asa.sebelius@stockholm.se Målgrupp: Alla undervisande lärare i år 1 9 oavsett ämne. Alla lärare måste
Läs merSara Persson, Skogshagaskolan, Västervik. Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com. Twitter - @frksarapersson
Sara Persson, Skogshagaskolan, Västervik Blogg hjartatskogshaga.wordpress.com Twitter - @frksarapersson Varför modersmål? L1 berikar och stödjer utvecklingen i L2. Ett välutvecklat L1 underlättar kunskapsinlärningen
Läs merRiktlinjer för Studiehandledning på modersmålet. Borlänge grund- och gymnasieskola
Riktlinjer för Studiehandledning på modersmålet Borlänge grund- och gymnasieskola Innehåll Vad är studiehandledning? 3 Studiehandledning ur ett interkulturellt perspektiv 3 Studiehandledning möjliggör
Läs merLärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Thomas Halling
SIDAN 1 Författare: Thomas Halling Vad handlar boken om? Boken handlar om Emil, som går i femman. Alla hans klasskamrater har ett husdjur. Men inte Emil. Hans mamma är allergisk och hans pappa förstår
Läs merStudiehandledning på modersmål, från teori till praktik
Studiehandledning på modersmål, från teori till praktik 01 Språket är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. 01 Modersmål Studiehandledning Eget ämne Modersmålsläraren planerar
Läs merPlanerade moduler för höstterminen 2015
Planerade moduler för höstterminen 2015 Samtal om text Modulen används i Läslyftets utprövningsomgång. Exemplen i modulen är främst hämtade från undervisning i svenska och svenska som andraspråk men avsikten
Läs merDiskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola
Diskussionsfrågor till Språklig sårbarhet i förskola och skola Barnet/eleven, språket och pedagogiken KAPITEL 1 1. Pratar vi om språkstörning på vår förskola/skola? Hur förstår vi det begreppet/den diagnosen?
Läs merEmpirisk positivism/behaviorism ----------------------------------------postmoderna teorier. metod. Lärande/kunskap. Människosyn
Lärandeteorier och specialpedagogisk verksamhet Föreläsningen finns på kursportalen. Ann-Charlotte Lindgren Vad är en teori? En provisorisk, obekräftad förklaring Tankemässig förklaring, i motsats till
Läs merSpråkutveckling i förskolan med sikte på åk 9
Språkutveckling i förskolan med sikte på åk 9 Varför språk-, läs- och skrivutvecklande förhållningssätt? Språkets betydelse i samhället kan inte nog betonas. Ca 20% av alla elever riskerar inte kunna vara
Läs merAtt främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning
Modul: Främja elevers lärande i SO Del 8: Att främja elevers lärande språkutvecklande SO-undervisning Att främja elevers lärande språkutvecklande SOundervisning Maaike Hajer, Malmö Högskola I föregående
Läs merFramgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik
Framgångsrik läs- och skrivundervisning en bro mellan teori och praktik Catharina Tjernberg Specialpedagogik Göteborg 9 april 2014 Föreläsningens tema Hur lyckas man med uppgiften att ge alla elever en
Läs merAnna Olsson. Anna Maria Åkerberg
Anna Olsson UE i Mölndal Anna Maria Åkerberg Glasbergsskolan Mölndal Ett förändrat arbetssätt kräver kompetens och adekvata mätmetoder Forskning Utbildning Drakrosetter PIRLS-rapporten 2006 (Progress in
Läs merMODERSMÅL 3.6 MODERSMÅL
3.6 MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merCentralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.
MODERSMÅL Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker.
Läs merHur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare?
Hur kan skolledare skapa förutsättningar för ett formativt förhållningssätt hos sina lärare? Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt innebär Förståelse för vad ett formativt förhållningssätt
Läs merUSSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp
1 (7) USSV2B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i åk 7-9, gymnasieskolan och vuxenutbildningen, 30 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk
Läs merModuler LÄSLYFTET I SKOLAN
Moduler 2018 2019 LÄSLYFTET I SKOLAN Välkommen till Läslyftet! Den här översikten ger en kort beskrivning av modulernas innehåll och är tänkt att hjälpa er i valet av modul. Årskurs och primär målgrupp
Läs merSvenska som andraspråk åk 1
Läsa Svenska som andraspråk åk 1 läser meningar i, bekanta och elevnära texter genom att använda ljudningsstrategi och helordsläsning på ett delvis fungerande sätt visar en begynnande läsförståelse genom
Läs merSjälvständigt arbete i speciallärarprogrammet, 15 hp
Självständigt arbete i speciallärarprogrammet, 15 hp Både svåra och mindre svåra ord kan ha stor betydelse i en text En studie i årskurs 6 om elevernas uppfattningar kring det gemensamma arbetet med läsförståelsestrategier
Läs merÖvergripande mål och riktlinjer - Lgr 11
Övergripande mål och riktlinjer - Lgr 11 2.1 NORMER OCH VÄRDEN Skolan ska aktivt och medvetet påverka och stimulera eleverna att omfatta vårt samhälles gemensamma värderingar och låta dem komma till uttryck
Läs merläsa och analysera skönlitteratur och andra texter för olika syften, anpassa språket efter olika syften, mottagare och sammanhang,
Arbetsområde: Huvudsakligt ämne: Svenska 1-3 Läsår: Tidsomfattning: Ämnets syfte Undervisning i ämnet svenska syftar till: länk Följande syftesförmågor för ämnet ska utvecklas: formulera sig och kommunicera
Läs merAtt läsa och förstå. Läsförståelse av vad och för vad? KUNSKAPSÖVERSIKT
Att läsa och förstå Läsförståelse av vad och för vad? KUNSKAPSÖVERSIKT Beställningsuppgifter: Wolters Kluwers kundservice 106 47 Stockholm Telefon: 08-690 95 76 Telefax: 08-690 95 50 E-post: skolverket@wolterskluwer.se
Läs merSkräck bakom masken Jørn Jensen
SIDAN 1 Boken handlar om: Felix får monstermasker av sin pappa. Han provar några, och skrämmer både sin kompis och sin hund. Plötsligt står ett monster i Felix rum. Monstret säger att det ska äta upp Felix.
Läs merLässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår SPSM konferens om Grav Språkstörning Uppsala September 2015 Maria Levlin, leg logoped/lektor i språkdidaktik Umeå universitet
Läs merBroskolans röda tråd i Svenska
Broskolans röda tråd i Svenska Regering och riksdag har fastställt vilka mål som svenska skolor ska arbeta mot. Dessa mål uttrycks i Läroplanen Lpo 94 och i kursplaner och betygskriterier från Skolverket.
Läs merFunderar vi över läsfrämjande didaktik?
Funderar vi över läsfrämjande didaktik? Utgångspunkter- innehåll Elevers språk- och kommunikationsutveckling är alla lärares ansvar Läs- och skrivutveckling är en del av utvecklingen av ämnesspecifika
Läs merSpråk-, läs- och skrivutveckling
RUC-råd, torsdagen den 2 mars i Kosta Språk-, läs- och skrivutveckling forskning om elevers lärande och lärares undervisning Ewa Bergh Nestlog svenska språket med didaktisk inriktning Linnéuniversitetet
Läs merNyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen
Nyanlända elever & Skola-Arbetsliv Språk- och kunskapsutveckling i alla ämnen elisabeth.linden@skolverket.se Skillnaderna mellan infödda elever och elever med utländsk bakgrund, födda i Sverige, som gått
Läs merUSS79B - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp
etygskriterier 1 (5) USS79 - Svenska som andraspråk II inom Ämneslärarprogrammet, för arbete i årskurs 7-9, 15 hp Kursen utgör den andra terminens studier i ämnet svenska som andraspråk på Ämneslärarprogrammet.
Läs merLäslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING
Läslyftet i skolan MODULER OM SPRÅK-, LÄS- OCH SKRIVUTVECKLING Alla insåg att det rör alla. Läslyftet handlade inte bara om svenskan. Det var nog den viktigaste insikten för alla. (Lärare, gymnasiet) Jag
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:1 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs meringa maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå
inga maj.eliasson@umea.se Ersdungen F 6 skola i Umeå 1 Föreläsningens innehåll Varför projektet kom till Reciprok undervisning, vad är det? Hur vi konkret jobbar med RU Resultatet av interventionsstudien
Läs merRockhammars skola Lokal pedagogisk planering (LPP)
Ämne: Svenska Åk:3 Syftet Undervisningen i ämnet svenska ska syfta till att eleverna utvecklar kunskaper i och om svenska språket. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sitt
Läs merÄr alla lärare språklärare?
Är alla lärare språklärare? Helena Andersson 1 Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Pauline Gibbons Maaike Hajer Theun Meestringa Tua Abrahamsson Pirkko Bergman Anniqa Sandell Ring Britt Johanson
Läs merTextsamtal utifrån skönlitteratur
Modul: Samtal om text Del 5: Samtal före, under och efter läsning av text Textsamtal utifrån skönlitteratur Anna Kaya och Monica Lindvall, Nationellt Centrum för svenska som andraspråk Läsning av skönlitteratur
Läs merDisposition. En definition av språk. Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa. Disposition DEFINITION. Språkets olika delar
Metaspråklig förmåga Att bygga ett språk en stor uppgift för en liten människa Astrid Frylmark Utveckling av språkets olika delar och något lite om svårigheter DEFINITION Språk är ett komplext och dynamiskt
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 2 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merCentralt innehåll. Tala, lyssna och samtala. Läsa och skriva. Berättande texter och faktatexter. Språkbruk. I årskurs 1-6
SVENSKA Språk är människans främsta redskap för att tänka, kommunicera och lära. Genom språket utvecklar människor sin identitet, uttrycker känslor och tankar och förstår hur andra känner och tänker. Att
Läs merLÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER. Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation
LÅNGÖGON OCH GLASKALSONGER Junibackens pedagogiska program för förskoleklass på temat språk och kommunikation INNEHÅLL Varmt välkomna till oss på Junibacken!... 3 Språkaktiviteter i förskoleklass... 4
Läs merGemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet
Gemensamma vägar, Umeå, 5-6 oktober 2011 Monica Reichenberg, Göteborgs- och Umeå universitet Torftigt liv! Kerstin Färm (2004), som forskat kring kultur och fritid inom omsorgen i Sverige, fann i sin undersökning
Läs merEnhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3
Skolområde Väster Lokal Pedagogisk Planering Enhet / skola: Lindens skola i Lanna Åk: 3 Avsnitt / arbetsområde: Ämnen som ingår: Undersöka med Hedvig Svenska/svenska som andraspråk, matematik, bild, So,
Läs merMan ska utsättas för det här med olika texter, så att man kan ta ut det viktigaste ur allting
Man ska utsättas för det här med olika texter, så att man kan ta ut det viktigaste ur allting En kvalitativ studie om hur lärare beskriver att de arbetar för att utveckla elevers läsförståelse i årskurserna
Läs merLäsförståelse och undervisning om lässtrategier
Sammanfattning Läsförståelse och undervisning om lässtrategier Den här systematiska översikten beskriver vad det samlade vetenskapliga kunskapsläget säger om relationen mellan undervisning om och användning
Läs merKursplanen i svenska som andraspråk
planens centrala innehåll för såväl dig själv som för eleven? Fundera över hur du kan arbeta med detta både i början av kursen men också under kursens gång. Lvux12, avsnitt 2. Övergripande mål och riktlinjer
Läs merVälkomna till seminariedag 2!
Välkomna till seminariedag 2! Det är glädjande att vi är många deltagare, men tänk på att inte lämna några tomma stolar mellan er eftersom alla säten kommer att behövas. Tack! Läsförståelse och läsundervisning
Läs merNyanländas lärande. Linda Castell, Lund 16 september 2016
Nyanländas lärande Linda Castell, Lund 16 september 2016 Framgångsfaktorer Mina guldkorn Tydlig organisation röd tråd Tydlighet i roll- och ansvarsfördelning på alla nivåer Bemötande och förhållningssätt
Läs merDigitala resurser och flerspråkighet
Digitala resurser och flerspråkighet Teori möter praktik DOKUMENTATION Symposium 2018 Ivana Eklund och Annika Norlund Shaswar ivaekl@gmail.com annika.norlund.shaswar@umu.se I denna presentation vill vi
Läs merModuler om språk-, läs och skrivutveckling
Moduler om språk-, läs och skrivutveckling Varför ett Läslyft och för vem? Modulerna om språk-, läs och skrivutveckling är framtagna inom Läslyftet Regeringsuppdrag om fortbildning i läs- och skrivutveckling
Läs merBedömda elevexempel i årskurs 4 6
LÄSA 1 5 Bedömda elevexempel i årskurs 4 6 EN DEL AV BYGGA SVENSKA ETT BEDÖMNINGSSTÖD FÖR NYANLÄNDA ELEVERS SPRÅKUTVECKLING 1 SAMTAL OM EN FABEL 1 UPPGIFT I ett ämnesöverskridande temaarbete om däggdjur
Läs merExamensarbete 2 för Grundlärarexamen Inriktning F-3
Examensarbete 2 för Grundlärarexamen Inriktning F-3 Avancerad nivå Lärares uppfattning om läsförståelse En kvalitativ intervjustudie Författare: Marielle Sandberg Handledare: Olavi Hemmilä Examinator:
Läs merBEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3
BEDÖMNINGSSTÖD till TUMMEN UPP! svenska åk 3 Det här är ett BEDÖMNINGSSTÖD till Tummen upp! svenska som hjälper dig att göra en säkrare bedömning av elevernas kunskaper i årskurs 3. Av tradition har man
Läs merSammanfattning Rapport 2012:10. Läsundervisning. inom ämnet svenska för årskurs 7-9
Sammanfattning Rapport 2012:10 Läsundervisning inom ämnet svenska för årskurs 7-9 Sammanfattning För att klara av studierna och nå en hög måluppfyllelse är det viktigt att eleverna har en god läsförmåga.
Läs merENGELSKA FÖR DÖVA. Ämnets syfte
ENGELSKA FÖR DÖVA Det engelska språket omger oss i vardagen och används inom skilda områden som kultur, politik, utbildning och ekonomi. Kunskaper i engelska ökar individens möjligheter att ingå i olika
Läs merTeamplan Ugglums skola F-3 2011/2012
Teamplan Ugglums skola F-3 2011/2012 2015 har 10 åringen nått statens och våra mål men framförallt sina egna och har tagit ansvar för sin egen utveckling med stöd av vuxna. 10 åringen tror på sig själv
Läs merLäslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande. modulkunskap
Läslyftet Kollegialt lärande för utveckling av elevers läsande, skrivande och lärande modulkunskap Syfte Läslyftet syftar till att öka elevers läsförståelse och skrivförmåga genom att stärka och utveckla
Läs mer