Språkutvecklande arbetssätt i förskolan. Vad har man trott? Vad vet vi nu? Junibacken Barbro Westlund

Transkript

1 Språkutvecklande arbetssätt i förskolan Fokusgruppstudie om förskollärares uppfattningar om högläsning som ett redskap för att stödja barns framväxande läsförståelse i förskolan Junibacken Barbro Westlund barbro.westlund@isd.su.se 1 Tarja Alatalo Högskolan Dalarna, tao@du.se Barbro Westlund, Stockholms universitet, barbro.westlund@isd.su.se Nordisk forskerkonferanse om skrivning, läsning og literacy. NTNU, Trondheim 9-11 maj 2017 Vad har man trott? Vad vet vi nu? Ålder/tid Grundläggande språkfärdigheter Avkodning Ålder/tid Grundläggande språkfärdigheter Förståelsestrategier Förståelsestrategier Avkodning Läsförståelse Läsförståelse Van den Broek et al. (2005) Van den Broek et al. (2005) Socialt konstruerade begrepp mångfald inkludering likvärdighet språkutvecklande arbetssätt läsförståelse Frågeställning: Hur resonerar förskollärare om hur de organiserar högläsning i förskolan och varför? Hur organiserar du en högläsningsstund med dina barn? När på dagen? Syfte? Hur tänker du när du väljer bok? Brukar du läsa om samma bok flera gånger? Varför i så fall? Hur hanterar du nya eller svåra ord när du läser för barnen? - Vem ansvarar för vad, när, hur och varför? 5 6 1

2 Metod och urval Resultat Steg 1: Filmning av högläsning i förskolan (berättelse och faktabok), kort intervju med filmade förskollärare Steg 2: Tre fokusgrupper med fem förskollärare från olika verksamheter i tre kommuner (15 informanter) Intresseurval Tre fokusgruppsamtal: - fokus på videosekvenser och utsagor från de filmade samt vad-, hur- och varför-frågor omkring högläsning - övriga frågor, med utgångspunkt från en intervjuguide Högläsning sker ofta i förskolan men förskollärarna ser inte aktiviteten i första hand som ett verktyg för språkutveckling. Syften för högläsning, som anges, är alltifrån att ha en mysig stund, få närhet till varandra, frigöra personal till annan verksamhet eller till rast, bearbeta ett aktuellt tema eller som tidsutfyllnad mellan olika aktiviteter, till att lugna ner en stökig grupp eller elev. Det egna intresse för högläsning och val av bok avgör ofta om det blev högläsning eller inte. Samband mellan tankeprocesser och språkliga förmågor Att bekanta sig med skriftspråket läsa läsförståelse tänka skapa mening skriva och skapa tänka tänka tala, lyssna, samtala Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft. F- åk 3 Att imitera Lisa, 2 år 2

3 Från logografisk, alfabetisk - till ortografisk skrivande Flicka 5 år, som bor i en storstad. Hon ritar och skriver att hon älskar sin stad. Där finns höga byggnader men också fjärilar. Hur lär man barn att läsa och skriva? Många barn knäcker den skriftspråkliga koden på egen hand genom sina nyfikna frågor på ord och texter medan andra barn behöver mer handfast hjälp för att komma underfund med hur det skriftspråkliga språket fungerar. Forskare idag är överens om att det inte finns någon enskild metod som är rätt för alla barn. en balanserad syn på läs- och skrivundervisningen! Dialogpedagogik att vara textrörlig Textkopplingar (s) F text till självkoppling text till textkoppling text till världenkoppling inferenser Olika slags frågor higher order questions- higher order thinking Frågor på ytan Frågor under ytan Sagan om Rödluvan Frågor på ytan: Var bor mormor? Varför går inte Rödluvan direkt till mormors stuga? Frågor under ytan: Varför klädde vargen ut sig till mormor? Hur kände sig Rödluvan när hon kom in i stugan? Om inte mormor hade varit i stugan, vad tror du att vargen hade gjort då? Livsfrågor: om att gå vilse, att jaga djur, att luras m m. Vad skulle hända om? Livsfrågor 3

4 Det är inte bara att läsa högt Robbins och Ehri (1994) menar att det är en fördel om samma bilderbok läses minst fyra gånger. Vid omläsningar kan funderingar om innehåll, struktur eller ord- eller begreppsanvändning ytterligare uppmärksammas och bearbetas. Det är viktigt att man är medveten om att de barn som redan har ett stort ordförråd lär sig ännu fler ord under högläsningen än de barn som har ett begränsat ordförråd! Emergent comprehension (gryende läsförståelse) I 2-årsåldern vill barn hellre att den vuxna berättar om bilderna än läser texten i boken. En kritisk punkt i barns utveckling sker i 3-årsåldern, då de alltmer lär sig skilja mellan bild och text. I 3-4 årsåldern är barn mer benägna att förhålla sig också till texten och börjar ofta läsberätta texten på egen hand. Från 4-årsåldern använder sig barn av förståelseprocesser som är mycket snarlika de som äldre barn och vuxna använder sig av - om än fortfarande i muntliga sammanhang! I 5-årsåldern börjar barn alltmer att betrakta berättelsen i boken som en helhet istället för att enbart förhålla sig till innehållet på enskilda sidor. (Van Der Broek, 2005; Dooley & Matthew, 2009) Hörförståelse, ordförråd och senare läsförståelse Vad gör den skicklige förskolläraren vid högläsning för barnen? Bygger upp en förförståelse med barnet före läsningen. - Vad vet du redan? Knyter ihop textens innehåll med barnets erfarenheter. Sammanfattar berättelsen själv eller tillsammans med barnet. Låter barnet ställa frågor. Ställer frågor om texter som kräver eftertanke så att barnet både kan använda sin bakgrundskunskap och den nya informationen från texten. (Westlund, 2009, s 141) klättringsberättelse 4

5 karaktärer Lilla bocken mellanbocken stora bocken trollet Då Leopold blev arg av Gina Gellert miljö Det är sommar. Det finns ett vattentorn. Där är problem Bockarna vill ha mat. De kommer inte över bron. Trollet lösning Den stora bocken stångar trollet. De får mat. Modellen SAKTA eftertänksam dialog om text promenadberättelse S Ser ut: Hur ser huvudfiguren ut? A Aktiviteter: Vad gör huvudfiguren? Vilket är problemet? K Kommunikation: Vem eller vilka pratar huvudpersonen med? T Tänker: Vad kan vi sluta oss till om huvudfigurens tankar och känslor? A Andras reaktioner: Hur påverkar karaktärens handlande andras handlande i berättelsen? Vad gör de? Hur känner de? Westlund, B. (2017). Aktiv läskraft Fk- åk Att studera och upptäcka världen från olika perspektiv olika textstruktur (beskrivningar, orsak/verkan, jämförelser m.m.) kunna förutsäga händelseförlopp väcker frågor ordförråd/användning av ämnesord Motivation/engagemang Faktatexter 5

6 Redan små barn behöver bli medvetna om skillnaden mellan en ren faktatext och en hybrid mellan faktatext och berättande text (faction) i bilderböcker (Gill, 2010) hybridtexter Tankemodeller ger verktyg att metodiskt organisera sina tankar så att de leder till slutsatser möjliggör kommunikation och argumentation Läsförståelse är en form av organisation 32 Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Kontrasteringsläsning (Venn-diagram) Rödluvan Mors lilla Olle Fakta om vargen Sagor om vargen VÖL-strategin eng: KWL (Ogle, 1986) Berättelsepåsen V Det här vet jag Det finns soldatmyror. De kan vara farliga. Ö Det här önskar jag veta Vilka är fienderna? Hur försvar den sig? L Det här har jag lärt mig 6

7 Viktiga ord Berättelsepåsen Framsidan: Titeln och en passande bild. (Hur ser det ut? När händer det?) Baksidan: Viktigaste figurerna i berättelsen. (Hur ser de ut? Vad vet vi om dem?) Sida 1: Vad är det för slags bok (genre/texttyp)? Sida 2: Vad är problemet? Händelser? Botten: viktiga förändringar? Hur slutar berättelsen? Ev: Vad tycker vi om boken? Vad gör att du/vi tycker så? I påsen lägger vi ner ett föremål som det berättats mycket om i boken. Vad väljer vi? Tummen: Det var en gång, I ett hus i skogen Pekfinger: Flickan, mamman Långfinger: Mormor är sjuk. Ringfinger: plockar blommor Lillfinger: Hur slutar sagan? Var den lycklig? Olycklig? Vad gör att du tänker så? Sagobokshanden Faktabokshanden Lästips för ytterligare fördjupning (I dessa finner du flertalet av de referenser som användes i föreläsningen.) Tumme: Vad tror du boken handlar om? Hur kom du fram till det? Vad vill författaren vi ska lära oss? Pekfinger: Vad får vi reda på genom bilderna? Vad ser du? Långfinger: Vad vet du redan? Hur vet du det? Ringfinger: Vad tror du vi får reda på genom rubrikerna? Har du någon fråga? Lillfinger: Vilka ord är viktiga? Vet du redan vad de betyder eller kan vi hitta några ledtrådar? Hur kan vi använda orden i andra meningar? Mina tankar Bortnem, G. (2008). Teacher Use Of Interactive Read aloud Using Nonfiction In Early Childhood Classrooms. Journal of College Teaching & Learning, vol 5, nr 12, s Massey, S. (2014). Making the Case for Using Informational Text in Preschool Classrooms. Creative Education, nr 5, s Westlund, B. (2009, 2012, andra uppl.) Att undervisa i läsförståelse. Natur & Kultur. Westlund, B, (2017). Aktiv läskraft. Att undervisa i lässtrategier för förståelse. Fk-åk 3. Natur & Kultur. 40 7