Revisionsnr: 1 Giltigt t.o.m.:

Relevanta dokument
Åtgärder inom förlossnings- och BB-vård vid fynd av β- hemolyserande streptokocker grupp A (GAS) hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn.

Betahemolyserande streptokocker grupp A hos nyförlöst kvinna eller nyfött barn Länsövergripande

Lokal anvisning

Lokal anvisning

Streptokocker Betahemolyserande grupp A streptokocker (GAS) Streptococcus pyogenes

Kallelse för uppföljande undersökning av patienter med MRSA

Influensa på åtta minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården?

Innehåll: Inledning sid 1

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 7

Influensa på tio minuter Hur förhindrar vi smittspridning i vården? Vårdhygien Skåne

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Streptokockinfektioner

Multiresistenta bakterier

MRSA hos barn inom barnomsorgen

Multiresistenta bakterier i Primärvård

Multiresistenta bakterier

MRSA vårdhygieniska aspekter

Höstmöte med smittskyddet. Välkomna! Sidan 1

Karin Persson

Luftvägssmitta, Smittspårningsutbildning Bodil Ardung Tf. enhetschef / smittskyddssjuksköterska

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Mässling - vårdhygieniska aspekter

Clostridium Difficile

Resistenta bakterier (MRB) Smittspårningsutbildning 2018

Rutiner för vård av brukare med MRSA (meticillinresistenta Staphylococcus aureus) inom kommunal vård och omsorg.

VRE - hygienrekommendationer

Fundera och diskutera i pausen. När barnet är sjukt. När skall barnet vara hemma? Generellt är det barnets allmäntillstånd som avgör.

Föräldrainformation - Att förebygga smittspridning!

Lokal anvisning

Utbrott förskola. Smittskydd i Primärvården 29 november Ing-Marie Einemo Smittskyddssjuköterska. Smittskydd Vårdhygien

Ebola Viral hemorragisk feber (VHF)

MRSA - methicillinresistent Staphylococcus aureus - hygienrekommendationer

Influensa A och B samt RS-virus

Vårdrutin Calicivirusgastroenterit

Dokumentet kompletterar Vårdhandbokens avsnitt om multiresistenta bakterier.

Antibiotika behandling vid vissa obstetriska tillstånd

Calici, vinterkräksjuka (noro- och sapovirus)

MRSA i Östergötland 2018

Vinterkräksjukan är ett virus - Calicivirus

Handlingsprogram för MRSA. inom kommunal hälso- och sjukvård, primärvård samt omsorg i Västra Götaland

Om infektioner och smitta i förskolan

Dokumentrubrik Vancomycinresistenta enterokocker

Utbrott förskola. Smittskydd Vårdhygien

Rekommendationer för handläggning av personal inom vård och omsorg avseende MRSA

Smittsam magsjuka. Hur du kan förhindra spridning i vård och omsorg. Camilla Artinger - Hygiensjuksköterska Vårdhygien Uppsala

VKS slutenvård Länsövergripande Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

III. Multiresistent bakterie (MRB) i särskilt och ordinärt boende samt LSS-boende i Skåne. Basala hygienrutiner

Nässjö april Anmälan i SmiNet. Lena Svensson Smittskyddssjuksköterska Smittskydd Östergötland

Revisionsnr: 2 Giltigt t.o.m.:

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

MRSA handläggning i Uppsala län Godkänt av: Landstingsövergripande styrgruppen för smittskydd och vårdhygien i Uppsala län

Update Calici säsong 18/19. Monica Ling-Roos Hygiensjuksköterska Vårdhygien Stockholm

Handläggning av faryngotonsillit(halsfluss) nya rekommendationer. Terapigruppen Antibiotika och infektioner i öppen vård och Strama, Region Skåne

1 (7) 8 Referenser Bilaga 1. Vårdhygieniska riktlinjer Bilaga 2. Checklista... 7

Sticktillbud Höstmötet 2016

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Ebola Information om sjukdomen och beredskapen i SLL

Handläggning vid smittspårning av klamydia

MRSA - zoonos Ny kunskap om spridning. Ingegerd Hökeberg Bitr. smittskyddsläkare Landstinget Gävleborg

Revisionsnr: 3 Giltigt t.o.m.:

MRSA. Information till patienter och närstående

Antibiotikaresistens och risker med smittspridning i primärvården

Skabb vårdhygieniska riktlinjer i kommunal vård och omsorg

Skaraborgs Sjukhus VINTERKRÄKSJUKA

Multiresistenta bakterier (MRB) - vårdrutiner Fastställd av Handläggare Gäller fr o m Gäller t o m Version Jan Smedjegård Smittskyddsläkare

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

Antibiotikaresistenshotet Hinder och behov i vården. Eva Melander, Vårdhygien, Labmedicin Skåne

Virusorsakad gastroenterit (vinterkräksjuka) - handläggning av patient inom slutenvård

Vattkoppor och bältros i samband med förlossning

Kontroll av methicillinresistenta Staphylococcus aureus Direktiv och handlingsplan för Sahlgrenska Universitetssjukhuset

Meticillinresistent Staphylococcus aureus (MRSA) Rekommendationer för bedömning av bärarskap och smittrisk

Stafylokocker. Helena Ernlund bitr. smittskyddsläkare öl Infektionskliniken

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

Vårdhygieniska rutiner vid utbrott av misstänkt eller konstaterad virusgastroenterit

Antibiotikabehandling vid vissa gynekologiska tillstånd

Handläggning vid smittspårning av klamydia

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Dokumentet gäller för personal och studerande inom hälso-, sjuk- och tandvård i Västerbottens läns landsting.

Följ rutinerna i dokumentet Screening för multiresistenta bakterier (MRB) på Vårdhygiens hemsida. Kontakta gärna Vårdhygien för samråd.

Diskussion kring tonsilliter. Pär-Daniel Sundvall, allmänläkare Jesper Ericsson, infektionsläkare

STI. Praktiskt handläggande

Legionella - smittspårning

Mål med smittskydd. Skydda befolkningen mot smittsam sjukdom. Ge individ som bär på sådan sjukdom stöd och behandling

Pieter Bruegel d.ä. Dödens triumf 1562

Smitta i förskolan. Förskolebarnens infektioner. Smittvägar. Hygienrutiner. När skall barnet vara hemma?

Virusorsakad Gastroenterit inom vården

i Jönköpings län Malin Bengnér, hygienläkare, Smittskydd Vårdhygien Fastställd: Diarienr:

Handlingsprogram för meticillinresistenta Staphylococcus aureus (MRSA) i öppen- och slutenvård samt särskilda boenden för äldre i Stockholms län

Hygienrutiner i skolan Råd till skolans personal gällande smittförebyggande insatser

Regionala riktlinjer för urinvägsinfektioner under graviditet

Medicinska risker vid tatuering/piercing och personalens hygienrutiner

Publicerat för enhet: Sjukhusgemensamt Version: 5. Innehållsansvarig: Anette Nilsson, Överläkare, Vårdhygien (aneni13) Giltig från:

STI Sexuellt överförbarbar infektion (eng. sexually transmitted infection)

MRB multiresistenta bakterier. Smittskydd Värmland

Blodburen smitta bland barn och ungdomar

Mässling - hygienrekommendationer

Anmälningspliktiga resistenta bakterier (ARB) MRSA, VRE, ESBLcarba och ESBL

SMITTSPÅRNING. Regelverk. 27 April Mats Ericsson smittskyddsläkare. Smittskyddsenheten

MRB vad göra? Vårdhygien. 3 maj Kerstin Möller, Vårdhygien Västra Götaland

Vårdhygieniska rutiner vid misstänkt eller bekräftad infektion orsakad av varicella zoster virus

Transkript:

Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-130119 Fastställandedatum: 2015-03-03 Upprättare: Helena K Scheele Sandström Giltigt t.o.m.: 2017-03-03 Fastställare: Signar Mäkitalo GAS - Grupp A Streptokocker - handläggning och smittspårning KK Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvarsfördelning vid nyupptäckt indexfall... 2 4. Provtagning... 3 5. Åtgärder vid fynd av GAS hos personal... 4 6. Omvårdnad av GAS-bärande patient... 4 7. Behandling... 5 8. Dokumentation... 5 9. Dokumentinformation... 6 10. Externt styrande dokument... 6 11. Stöddokument... 6 1. Syfte och omfattning Att klargöra hur smittspårning utförs vid ett akut sjukdomsfall med invasiv GASinfektion. 2. Allmänt Barnsängsfeber är en livshotande infektion som orsakas av grupp A-streptokocker (GAS), som även kallas Streptococcus Pyogenes. I Sverige rapporteras 20-40 fall per år varav enstaka dödsfall. Infektionen är uppåtstigande från cervix och ger endometrit, ibland med komplikationer som septisk tromboflebit i bäckenvener, peritonit, bäckenabscess och septisk chock. GAS orsakar oftast infektioner som halsfluss, svinkoppor, scharlakansfeber, rosfeber och nagelbandsinfektioner. Vid fynd av GAS i odling från kvinna eller barn som vårdas på kvinnokliniken, kontakta omgående ÖL på BB/bakjour, neonatalbakjour samt Vårdhygien eller under jourtid kontaktas infektionsbakjour. Inkubationstid 1-3 dygn. Symtom vid endometrit Buksmärtor och feber. Symptomen kan vara diffusa och varierande. Ibland förekommer illaluktande avslag. I sällsynta fall blir förloppet dramatiskt med sepsis och uttalad allmänpåverkan, och dödsfall kan inträffa. Ta alltid cervixodling vid misstänkt endometrit. Smittvägar GAS koloniserar främst svalget, och bärs av 10-20 % av barnpopulationen. Kvinnan smittas oftast av familjemedlemmar, men även personal liksom

Rutin 2(6) underlivsduschar kan vara smittkälla. GAS kan överleva på en metallyta i en vecka. Barnet smittas via moderns slemhinnor eller via personalens händer. Anmälningsplikt och smittspårningsplikt Invasiv infektion med GAS är anmälningspliktig enligt smittskyddslagen. Alla läkare har anmälningsplikt och smittspårningsplikt. Man kan ta hjälp av smittskyddsenheten. 3. Ansvarsfördelning vid nyupptäckt indexfall (smittspårning, provtagning och behandling) Läkare Vid behov kan en ledningsgrupp för smittspårning sammankallas efter beslut av smittskyddsläkaren. Läkaren ska delta i sådan grupp. VEC på aktuell vårdavdelning (BB/förl/gyn) Tar snarast kontakt med vårdhygien. Upprättar lista över all personal som haft kontakt med indexpatienten. (ev. m h a VEC på annan enhet där patienten vårdats). Upprättar lista över medpatienter som vårdats på samma sal som indexpat. Upprättar lista med telefonnummer över familjemedlemmar till indexpat. Informerar all berörd personal om provtagning. Ansvarar för att negativa odlingssvar meddelas all provtagen personal. Deltar i eventuell ledningsgrupp för smittspårning. Kan delegera ovanstående uppgifter till annan medarbetare. ÖL på aktuell vårdenhet (BB/förl/gyn) Har ansvar för att anmälan enligt smittskyddslagen, smittspårning, provtagning och behandling sker skyndsamt och säkert. Har ansvar för att medpatienter kontaktas omgående efter kartläggning och att dessa får adekvat information inför provtagning. Står som ansvarig för provtagning och tar emot svar på samtliga prov på patienter och personal. Läkaren ska vara i tjänst minst en vecka efter odlingarna tas i annat fall ska annan läkare utses och denna ska ansvara för att följa upp provsvar och agera med anledning av dessa. Ansvarar för att medpatienter och indexpatientens familj får negativa och positiva odlingssvar, samt behandling om de är bärare. Vid positiva odlingar hos personal ska dessa behandlas och omplacering ske. Deltar i eventuell ledningsgrupp för smittspårning.

Rutin 3(6) Personal med fynd av GAS (betastreptokocker grupp A) vid odling Får antibiotikabehandling mot betastreptokocker i 10 dygn. Ska stängas av från allt arbete på vårdavdelning och mottagning. Kan återgå i tjänst på avdelning eller mottagning efter tre dagars antibiotikabehandling. Kan arbeta på rent administrativ enhet utan kontakt med patienter eller förrådsmaterial om personalen är symtomfri de första tre dagarna av antibiotikabehandlingen. Smittskyddsläkare Stödjer vården och allmänheten i arbetet att förebygga smittspridning i länet. Ska kontaktas snarast vid smittspridning särskilt vid spridning av agens som har snabbt och allvarligt förlopp. Beslutar om omfattningen av smittspårning och åtgärder. Beslutar om eventuell ledningsgrupp för smittspårning av GAS. Vårdhygien Expertenhet på åtgärder som syftar till att bryta smittvägar. Stödjer smittspårningsarbetet på vårdenhet. Konsulteras och informeras direkt. Kan bistå med information till personal och hjälp med viss administration. Hygienläkare kan jämte smittskyddsläkare initiera ledningsgrupp för smittspårning av GAS. Infektionsläkare Stödjer smittspårningsarbetet under jourtid då vårdhygien inte är i tjänst. Rekommenderar eventuella behandlingsinsatser. Kan, om smittspårningen blir omfattande, vara behjälplig med t ex provtagning. Deltar vid behov i GAS-ledningsgrupp. 4. Provtagning Nyfödda Vid fynd av GAS i navelodling eller annan odling från nyfött barn, odla: Barnets mor: cervix, svalg och eventuella sår. Barnets far och syskon: svalg och eventuella sår. Personal som deltagit vid förlossningen och personal som varit i nära kontakt med indexfallet och dess familj: svalg och eventuella sår. Familj som vårdats i samma rum som indexfallet eller på näraliggande rum med gemensamt skötbord nyfött barn: navel och eventuella sår, övriga familjemedlemmar: svalg om halsont samt eventuella sår.

Rutin 4(6) Nyförlösta Vid fynd av GAS i cervixodling eller annan odling från kvinna mindre än en vecka före eller upp till en vecka efter förlossning, odla: Nyfött barn: navel och eventuella sår. Vuxen anhörig och övriga barn: svalg och eventuella sår. Personal som deltagit vid förlossningen samt personal som vaginalundersökt kvinnan upp till en vecka före förlossningen: svalg och eventuella sår. Alla odlingsremisser ska ha utsedd läkare som avsändare, så att överblick åstadkoms. I stora anamnesrutan på odlingsremissen skrivs: Smittspårning GAS. Spara stammen En remiss/person, men flera rör kan förekomma. Om 2 eller flera fall uppträder nära i tiden kan ett samband föreligga, och man måste misstänka nosokomial spridning. Då måste man provta personalen mer intensifierat. 5. Åtgärder vid fynd av GAS hos personal GAS i sårodling eller svalgodling Personal med GAS i sårodling ska behandlas och inte arbeta på patientvårdande enhet under de tre första dagarna med antibiotika. Sår bör vara läkta innan återgång i tjänst. Vid positiv odling i smittspårning Vid fynd av GAS hos personal i samband med smittspårning ska alla mammor och barn som den personalen vårdat listas och kontaktas omgående per telefon av ansvarig läkare på förlossningsavdelningen för ställningstagande till provtagning och antibiotikabehandling. Provtagning ska ske på gyn-mottagningen eller annan lämplig vårdenhet, som i så fall ska kontaktas per telefon av ansvarig läkare. 6. Omvårdnad av GAS-bärande patient På grund av höga bakterietal i infekterat avslag är smittsamheten hög, och kvarstår 2 dygn efter insatt behandling. Kvinnan och barnet Kvinnan och barnet vårdas tillsammans i enkelrum på kvinnokliniken, med eget skötbord och egen toalett. Kvinnan ska vistas på sitt enkelrum. Personal Tillämpa basala hygienrutiner. Se till att så få personer som möjligt deltar i vården av patienten. Personal som vårdar patienten ska inte ha eksem, sår eller andra hudåkommor. Desinfektion av ytor Använd ett alkoholbaserat ytdesinfektionsmedel.

Rutin 5(6) Tvätt Vanlig tvätt. Avfall Vanligt avfall. Daglig städning Vanliga rutiner. 7. Behandling Patienten med GAS Behandlas och handläggs enligt rutin Endometrit Postpartum Dokument ID: 09-104868 Personal/anhöriga med GAS-fynd vid smittspårning Förstahandsbeh. Vid Pc-allergi T. Pc-V (ex. Kåvepenin ) 1g, 1x3 i 10 dagar. T. Klindamycin (ex. Dalacin ) 300 mg, 1x3 i 10 dagar. 8. Dokumentation Naturligtvis ska dokumentation ske i journal. De smittspårades journal kan göras mkt kort. Av anteckningen bör framgå att det rör sig om smittspårning, vilken relation som föreligger (anhörig/personal/medpatient), ev symptom, vilka odlingar som tagits och deras resultat, ev behandling, ev uppföljning och huruvida provsvar meddelats. Exempel: Smittspårning GAS, medpatient. Inga symptom. Odlingar neg. Pat. meddelad. Smittspårning GAS, personal. Odlingar neg. Meddelad detta Smittspårning GAS, personal. Asymptomatisk. Pos halsodling. Beh Kåvepenin 1g x 3 x 10. Administrativt arbete 3 dagar. Smittspårning GAS, son till indexpat. Impetigo, eksem. Afebril, pigg. Pos odling, samma typ. Pc-allergi. Beh Dalacin 150 mg x 2 x 10. Akut remiss HC för huden och övrig impetigobehandling.

Rutin 6(6) 9. Dokumentinformation Dokumentet har tillkommit i ett samarbete mellan Annelie Moström, VEC, BB, KK, Helena Scheéle-Sandström, ÖL, BB, KK, Erik Torell, dåvarande VEC läk, infektionskliniken och Signar Mäkitalo, smittskyddsläkare, alla i Region Gävleborg. 10. Externt styrande dokument Smittskyddslag (2004:168) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040168.htm Smittskyddsförordning (2004:255) http://www.notisum.se/rnp/sls/lag/20040255.htm 11. Stöddokument Dokumentnamn Bilaga 1 Plats Smittspårningslista för familjemedlemmar Platina Dokument ID: 09-130129 Bilaga 2 Bilaga 3 Rutin Smittspårningslista för medpatienter som delat rum o/e dusch med indexpatient Platina Dokument ID: 09-130134 Smittspårningslista för personal Platina Dokument ID: 09-130136 Endometrit Postpartum Platina Dokument ID: 09-104868