USA före och efter presidentvalet osäkerheten dröjer sig kvar

Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 USA före och efter presidentvalet osäkerheten dröjer sig kvar Oavsett vem som vinner presidentvalet måste demokrater och republikaner finna kompromisserna som stabiliserar och förbättrar USA:s finanspolitiska läge de kommande åren. Det handlar om att undvika det s k fiskala stupet, besluta om nytt skuldtak och enas kring den medelfristiga konsolideringen av de federala finanserna. Det troliga är att den nuvarande ordningen förlängs ½ -1 år för att undvika det fiskala stupet, som annars reducerar BNP-tillväxten med 3-4 procentenheter 2013, och leder USA och världsekonomin in i recession. Det innebär dock att osäkerheten dröjer sig kvar, vilket håller tillbaka återhämtningen och tillväxten till knappt 2 procent nästa år. Demokraterna skulle föra en bättre avvägd finanspolitik, både på kort och på lång sikt än republikanerna. Penningpolitiken skulle också bli bättre utformad för USA:s och världsekonomins behov. Handelspolitiken är mer oviss då båda kandidaterna strävar efter bilaterala avtal som håller tillbaka världshandeln och globaliseringen. Bland de fem fällor USA riskerar falla i de närmaste åren är oförmågan att ta tag i finanspolitiken och en underlåtenhet att förstå den ökade strukturarbetslöshetens betydelse bland de viktigaste. Därtill kommer risker kring penningpolitiken (expansion, exit, inflation, guldmyntfot), handelspolitik samt underskattning av effekterna av Kinas liberalisering av sin finanssektor som skulle väsenligt påverka ett så pass obalanserat och omvärldsberoende land som USA. Innehållsförteckning: Sida: 1. Valet är viktigt - även för världsekonomin 2 2. Huvuddragen i de två kandidaternas ekonomiska politik 2 3. Det fiskala stupet vad betyder det om det blir verklighet? 3 4. Förhandlingarna riskerar bli komplicerade även om skuldtaket 4 5. Finanspolitiken på kort och lång sikt 5 6. Arbetsmarknaden med trög förbättring men vad vill politikerna? 7 7. Husmarknaden är på rätt väg men från låga nivåer 9 8. Det finns medvindar som ger tillväxt men även motvindarna är många 10 9. Vilka är fällorna amerikanska politiker riskerar gå i de närmaste åren? 12 10. Slutsatser 14 Ekonomiska sekretariatet, Swedbank AB (publ), 105 34 Stockholm, tfn 08-5859 1000 E-post: ek.sekr@swedbank.se Internet: www.swedbank.se Ansvarig utgivare: Cecilia Hermansson, 08-5859 7720. Magnus Alvesson, 08-5859 3341, Jörgen Kennemar, 08-5859 1478, ISSN 1103-7730

Valet är viktigt även för världsekonomin USA kommer inom kort att lämna besked om vilken president som skall leda landet de närmaste fyra åren. Valutgången är oklar i skrivande stund, men utifrån systemet med elektorsröster har president Barack Obama ett litet försprång gentemot Republikanernas kandidat Mitt Romney. President Obama har ett litet försprång Denna analys undersöker skillnader i de ekonomiska utsikterna med de två kandidaterna, både på kort och på längre sikt. Eftersom utfallet i presidentvalet måste kombineras med utfallet i kongressen för att kunna utläsa förutsättningarna för den ekonomiska politiken finns en rad möjligheter för hur USA kommer att utvecklas de närmaste åren. Det står inte och faller med presidentvalet, utan minst lika viktigt blir den nya sammansättningen i kongressen och huruvida de två partierna kommer att enas kring den ekonomiska politiken. Utan kompromisser kvarstår de låsningar som varit frekventa de senaste åren. Det finns en stor risk att många ödesfrågor kommer att förbli styvmoderligt behandlade och sist i denna analys diskuteras vilka fällor landet riskerar att falla i. Både på kort och på lång sikt påverkas världsekonomin av vilka val väljarna gör den 6:e november och vilka beslut som därefter fattas av politikerna. Huvuddragen i de två kandidaternas ekonomiska politik President Barack Obama har inte tydligt klartgjort vilken ekonomisk politik han ämnar föra de närmaste åren. De senaste åren har inriktningen av naturliga skäl varit en krispolitik, förutom hälsoreformen som han prioriterade som enskilt viktigaste strukturreform. Nu gäller att säkerställa återhämtningen i ekonomin och lösa de finanspolitiska problemen inte minst det fiskala stupet som USA riskerar falla nedför om ekonomin ofrivilligt stramas åt med ca 800 miljarder USD efter årsskiftet. Obama har tydligt markerat att han inte vill förlänga skattesänkningarna för de allra rikaste, d v s de som tjänar mer än 250 000 USD per år. Han vill också bevara en del federala utgifter som riktas till de mindre välbeställda i samhället, såsom utökad arbetslöshetsförsäkring, federala pensioner och hälsoutgifter till de äldre och fattiga (Medicare och Medicaid). Kritiken mot Obama handlar främst om att han inte tillräckligt försökt finna kompromisslösningar över partigränserna, och att han inte haft en bra förståelse för näringslivets förutsättningar. Presidentkandidat Mitt Romney går till val på skattesänkningar, utgiftssänkningar och utbudspolitik. Han vill också luckra upp de regleringar som följt i spåren av finanskrisen, den s k Frank- Dodd lagen och på så sätt svara på kritiken från näringslivet om att regelbördan nu blivit för stor. Likaså vill han göra om hälsoreformen. I båda dessa fall är oklart hur, och om det finns politiska förutsättningar för att starta om. Brett utformade skattesänkningar om ca 20 procent inkluderar de rikaste, och innehåller också skattesänkningar för företagen (bolagsskatten skulle komma ned från 35 procent till 25 procent). Utgiftssänkningar är Demokraternas ekonomiska politik: more of the same Republikanerna vill att statens roll minskar föreslår sänkta skatter och utgifter 2 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

också brett utformade vilket innebär att särskilt redan utsatta grupper får en sämre köpkraft, samtidigt som försvaret har undantagits i väntan på reformer. För att inte äventyra de långsiktiga finanserna förutses dessa utgiftsnedskärningar samt borttagna skatteundantag finansiera skattesänkningarna, men flertalet kalkyler visar att det skulle vara otillräckligt vilket innebär sämre medelfristiga statsfinanser. Det är vidare oklart om skatteundantag såsom ränteavdrag för bostadslån har politiska förutsättningar att tas bort eller minskas då de är populära (jämför Sverige). I fråga om handelspolitik har han åtagit sig att utnämna Kina som växelkursmanipulatör i samma stund som han tar över som president märk väl att Obama hade samma valtaktik inför förra valet men att verkligheten kom ifatt eftersom USA är starkt beroende av goda handelsrelationer med Kina. Romney har också talat sig varm för en mer aktiv energipolitik som saknar miljövänliga alternativ. Näringslivet i allmänhet, samt energibolag och försvarsindustri i synnerhet, synes mer bekväma med en seger för Mitt Romney än med den sittande presidenten. Det fiskala stupet vad betyder det om det blir verklighet? Sannolikheten för att amerikanska politiker till slut kommer överens om en förlängning av skattesänkningar och ett uppskjutande av automatiska utgiftsnedskärningar är mycket hög. Jämför Winston Churchill: You can always count on Americans to the right thing after they ve tried everything else. Inte minst blev detta tydligt under sommaren 2011 när skuldtaket höjdes, men i absolut sista stund och med en nedvärdering av kreditvärdigheten som följd. Svårigheterna med att kunna komma överens före årsskiftet och hitta en permanent lösning kan inte överskattas. Det är troligare att partierna kompromissar om att förlänga den nuvarande ordningen under ett halvår eller ett år, vilket innebär att osäkerheten som påverkar företagens investerings- och rekryteringsvilja, samt hushållens konsumtionsvilja, dröjer sig kvar under nästa år och dämpar tillväxtutsikterna indirekt. Om en lösning uteblir blir de direkta effekterna på tillväxten än större. Totalt sett handlar det om drygt 800 miljarder USD, som drar ned underskottet med ca 4,5 procent, och vilket i sin tur drar ned BNP-tillväxten med 3-4 procent. Störst effekt på tillväxten kommer av att förre presidenten George W. Bushs skattesänkningar löper ut, men även borttagandet av den tillfälliga inkomstskattesänkningen som gjordes under finanskrisen ger negativa tillväxteffekter. Båda partierna kan i princip tänka sig ta bort den sistnämnda, men demokraterna vill ha kvar ökningen i arbetslöshetsförsäkringen ännu en tid. Eftersom Romney kan tänka sig skära ned i den tillfälligt ökade arbetslöshetsförsäkringen och det drabbar köpkraften bland de utsatta och istället sänka skatterna för de rikaste (och som har en lägre konsumtionsbenägenhet än de fattigare) blir tillväxteffekten större om Romney får igenom sina förslag jämfört med om det är Obama Det mest sannolika är en förlängning ett halvt eller helt år, och att besluten skjuts på framtiden Effekten på tillväxten om de inte kommer överens uppgår till 3-4 procentenheter Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 3

som vinner och kan baxa igenom sin syn. BNP-tillväxten skulle för nästa år bli ca 0,3 procentenheter lägre med det republikanska förslaget. Beräknade effekter på budget och BNP-tillväxt om det fiskala stupet inträffar (helt eller delvis), miljarder USD och procentenheter Påverkan på 2013 års Multiplikator Påverkan på 2013 års budgetunderskott BNP-tillväxt (Q4/Q4) Skattesänkningar /Bush) + Arbetslöshetsförsäkring + Jobbpropositionen 2011-295 0,7-1,3 Medelklass skattesänkningar + Jobbpropositionen 2012-161 0,7-0,7 Hälsoreformen -24 0,7-0,1 Andra skattesänkningar -87 0,0 0,0 Budget Control Act: Automatiska utgiftsnedskärningar -87 2,0-1,1 Utbetalningar Medicare Doc Fix -15 2,0-0,2 Andra intäkter och utgifter -140 0,5-0,5 Totalt -808-3,8 Källa: Macroeconomic Advisors Tillväxteffekterna av om det fiskala stupet inträffar kan bli större än de beräknade 3-4 procentenheterna om t ex multiplikatorn skulle vara högre än den som använts ovan. Likaså beror utvecklingen på om omvärlden är inne i en större recession, vilket gör den amerikanska ekonomin än mer sårbar för det fiskala stupet. Svårt att avgöra multiplikatorns storlek Förhandlingarna riskerar bli komplicerade - även om skuldtaket Hur förhandlingarna utvecklas beror på hur sammansättningen i kongressen kommer att se ut. Här följer de mest sannolika alternativen. Sannolika konstellationer i kongressen Vita huset D D D R R R Senaten D D* R D D* R Representanthuset R R R R R R * Demokraterna förlorar sin "supermajoritet" i Senaten I detta scenario råder Status Quo, d v s president Obama fortsätter som tidigare. Den medelfristiga skuldsaneringen omfattas av Bowles-Simpson kommissionen som föreslog 1/3 skattehöjningar och 2/3 utgiftsnedskärningar. Skuldtaket höjs något lättare, och inriktningen på förhandlingarna om det fiskala stupet blir mer tillväxtfrämjande så att skattesänk- 4 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

ningarna inte gäller för de rikaste och den tillfälliga arbetslöshetsförsäkringsutvidgningen blir kvar längre. I dessa tre scenarion finns stora svårigheter med att kompromissa, det troligaste är att det blir mer utgiftsnedskärningar än i ovanstående scenario, och något mindre av skattehöjningar. Om presidenten har en kongress som helt domineras av republikaner kommer låsningarna att fortsätta och där presidenten återkommande får lägga in sitt veto. Ett rent republikanskt scenario skulle tala för den plan som vicepresidentkandidat Paul Ryan lagt fram, och som omfattar skattesänkningar snarare än höjningar, samt än mer av utgiftssänkningar. Här finns också idéer om att införa en guldmyntfot, vilket i förlängningen skulle kunna medföra en mindre expansiv penningpolitik. Eftersom republikanerna även omfattas av Tea Party rörelsen som inte vill höja skuldtaket utan kräver att statens roll minskar kraftigt via större nedskärningar, kommer förhandlingar krävas även i detta scenario, men de skulle pågå inom partiet. USA:s offentliga finanser: budget- och skuldutveckling, miljarder USD USD (thousand billions) USD (billions) Skuldtaket uppgår till 16 395 miljarder USD, och i slutet av juni uppgick nivån till 15 816 miljarder USD. Budgetunderskottet för budgetåret 2012 uppgick till 1 100 miljarder USD. Detta innebär att behovet av att höja skuldtaket sannolikt uppkommer under december i år. Emellertid kan administrationen hitta lösningar ytterligare några månader, vilket innebär att förhandlingar kring skuldtaket måste färdigställas under våren, t ex före mars månads utgång. Under december slår USA troligen i skuldtaket men kan klara sig till våren Finanspolitiken på kort och lång sikt På kort sikt är det inte nödvändigt att kraftfullt konsolidera budgeten eftersom det skulle riskera att återhämtningen kommer av sig. Dessutom är lånekostnaderna låga de tioåriga statsobligationsräntorna uppgick exempelvis till 1,73 procent den 1 november och till 1,69 procent i genomsnitt under månaden oktober. Däremot är det viktigt att komma överens om en medel- Budgeten bör inte konsolideras kraftfullt i nuläget men däremot på medellång sikt Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 5

fristig budgetkonsolidering som minskar skuldbördan som redan stigit över 100 procent av BNP. Budgetåret 2012 avslutades den sista september i år. Kongressens budgetkontor beräknar att underskottet blev 1 100 miljarder USD, vilket var 200 miljoner mindre än året innan. Budgetunderskottet i förhållande till BNP uppgick därmed till 7 procent en nedgång från 8,7 och 9,0 procent 2011 respektive 2010. Likväl, utfallet 2012 var det sämsta som noterats under perioden 1947 2008 och det kan främst kopplas till den djupa krisen men även till flera år av underlåtenhet att på ett disciplinerat sätt sköta statsfinanserna. Budgetens underskott uppgick till 7 % 2012 Tiden fram till budgetåret 2012 blev dramatisk. President Obama tillsatte den s k Bowles-Simpson kommissionen i februari 2010 för att hitta en överenskommelse om hur framtida budgetunderskott skulle krympas. Bland annat skulle skattesystemet reformeras, samt militära och sociala utgifter minskas. Förslaget var att banta mellan 1 200 och 4 000 miljarder USD under en tioårsperiod. En rapport färdigställdes i november 2010, men fick inte den supermajoritet inom kommissionen som var nödvändig för att kunna skickas direkt till kongressen. Varken partierna eller presidenten ställde sig bakom hela rapporten, och en viktig möjlighet att åtgärda problemen gick om intet. Presidentens förslag för budgetåret 2012 kom i februari 2011. I april samma år presenterade republikanerna stärkta av sin vunna majoritet i representanthuset ett eget budgetförslag, klart inspirerat av Tea Party rörelsen ( A Path to Prosperity främst utvecklad av vicepresidentkandidat Paul Ryan). Skillnaderna var stora: skatter skulle sänkas, och stora utgiftsnedskärningar skulle ta hand om konsolideringen i republikanernas förslag, medan demokraterna höll sig mer till Bowles-Simpson fördelning om 1/3 skattehöjningar och 2/3 utgiftsminskningar under en tioårsperiod. Andra skillnader handlade om synen på militäroch hälsoutgifter. En superkommitté inom Budget Control Act tillsattes för att hitta en minskning av budgetunderskottet med 1 200 miljarder USD över en tioårsperiod, men inte heller den nådde fram till förslag som kunde nå fram till kompromisser. Budget Control Act inkluderade därför en lösning där utgifter automatiskt sänks från och med 2013, och där tidigare skattesänkningar löper ut (fiskala stupet). Militärutgifter skulle minskas med 500 miljoner USD. Genom att besluta om dessa automatiska nedskärningar, där republikanerna inte vill minska militärbudgeten och demokraterna inte vill minska övriga utgifter, uppkommer ett intresse bland de bägge partierna att försöka komma överens. Landet står nu inför det fiskala stupet, som i och för sig minskar budgetunderskottet markant, men som samtidigt riskerar leda USA in i recession. Det borde finnas starka intressen att hitta andra lösningar som är bättre för båda partierna. Stora skillnader mellan demokrater och republikaner läget är mer konfrontatoriskt än på länge men båda partierna borde ha intresse av att komma överens Presidentens förslag till budget för 2013 innebär ett fortsatt underskott, men i förhållande till BNP ska detta minska från 7 pro- 6 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

cent till 5,5 procent. Hans förslag över en tioårsperiod är att hålla utgifterna i nominella termer oförändrade och sedan hoppas på att tillväxten blir tillräckligt god så att andelarna i förhållande till BNP sjunker. När konjunkturen stärks kommer också intäktssidan förbättras. Skulden skulle därmed bli oförändrad relativt BNP. Märk väl att riskerna är stora: Tillväxten, fortsatt svag arbetsmarknad och ränteökningar som kan ändra bilden. President Obamas förslag för de kommande tio åren kan tyckas väl optimistiskt och missar möjligheten att mer väsentligt reformera finanspolitiken. Både representanthuset och senaten har sagt nej till hans förslag, och förhandlingarna är svåra. Paul Ryans förslag är dock än mer optimistiskt. Att sänka skatterna med 4 200 miljarder USD, och samtidigt skära utgifterna med hela 5 800 miljarder, skulle väsentligt förändra situationen för många svaga hushåll, ytterligare öka klyftorna i samhället och dessutom sannolikt minska tillväxtpotentialen genom att upprätthålla en hög strukturell arbetslöshet. Troligen skulle också skulden öka än mer eftersom det är lättare att sänka skatter än att ta bort de skatteundantag som är tänkta som finansiering. Presidentens budgetförslag kan tyckas optimistiskt men Ryans förslag synes än mer orealistiskt Arbetsmarknad med svag förbättring men vad vill politikerna? Sedan oktober 2009 har arbetslösheten minskat från rekordhöga 10 procent till 7,9 procent i oktober 2012, efter att ha ökat från 4,4 procent i oktober 2006. Sedan president Barack Obama tog över sitt ämbete är därmed arbetslösheten tillbaka på ungefär samma nivå, d v s 7,8 procent i januari 2009. Så många som 12,3 miljoner amerikaner är arbetslösa en nedgång från 15,4 miljoner men alltjämt högst i ett historiskt perspektiv 1947-2008 (jämför tidigare rekordnivå 12 miljoner december 1982). I termer av sysselsättning försvann 8,8 miljoner jobb mellan högsta nivå i januari 2008 och lägsta nivå i februari 2010, men därefter har 4,5 miljoner kommit tillbaka vilket samtidigt innebär att det fortfarande fattas 4,3 miljoner jämfört med utgångsläget innan lågkonjunkturen och finanskrisen kom. USA behöver minst 125 000 nya jobb varje månad för att hålla jämn takt med arbetskraftens tillväxt. Hade USA fortsatt i denna takt från början av 2008 (vilket i och för sig ter sig orimligt då ekonomin var överhettad) hade antalet sysselsatta uppgått till ca 145 miljoner, istället för nuvarande ca 134 miljoner, d v s ett tapp med ca 11 miljoner istället för de 4,3 miljonerna. Detta mer eller mindre realistiska tankeexperiment visar att förlusterna på arbetsmarknaden ändå är större än de faktiska talen visar. I termer av ett mer utvidgat mått för arbetslösheten där personer som avskräckts från att söka arbete men som ändå vill arbeta, liksom personer som ofrivilligt arbetar deltid, inkluderas, har arbetslösheten sjunkit till 14,6 procent i oktober att jämföras med ca 8 procent hösten 2009 och rekordhöga 17,2 procent i oktober 2009. Ungefär 40 procent av de arbetslösa (ca 5 miljoner) har varit så längre än 27 veckor, och denna andel har Arbetslösheten har långsamt sjunkit men är fortfarande hög Av 8,8 miljoner tappade jobb har 4,5 miljoner återskapats, men mycket återstår då utanförskapet har ökat, och risken för strukturell arbetslöshet stiger Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 7

endast sjunkit något från 45 procent. Det är högst troligt att en del av denna långtidsarbetslöshet kommer övergå i strukturell arbetslöshet, vilket innebär att de arbetslösas kompetens blir inaktuell och de kommer allt längre från arbetsmarknaden. För denna grupp räcker det inte med högre ekonomisk tillväxt, utan det krävs åtgärdsprogram som gör dem anställningsbara igen. Både republikaner och demokrater tenderar att tona ned denna risk, och medan demokrater hoppas på en högre efterfrågan via expansiv finans- och penningpolitik som ett recept för lägre arbetslöshet har republikanerna en tilltro till att skattesänkningar ska få fart på rekryteringsviljan bland företagen. Demokraterna har dock en större tilltro till en fortsatt utökad arbetslöshetsförsäkring som ska höja köpkraften för de sämst ställda, och som har relativt hög konsumtionsbenägenhet främst jämfört med de rikaste som sparar en större andel av inkomsten. I våras tillsatte presidenten ett nytt program Universal Displaced Workers Program som ska omfatta 1 miljon marginaliserade per år. Det finns även större fokus på utbildning och arbetsmarknad i demokraternas program, medan republikanerna är mer inriktade på skattereformer. USA:s arbetsmarknad: arbetslöshet, sysselsättning och arbetskraftsdeltagande Antalet sysselsatta som andel av befolkningen har också minskat från ca 63 procent före krisen till knappt 59 procent (se diagrammet ovan). Det aktiva arbetskraftsutbudet som är sysselsatta eller söker arbete, eller arbetskraftsdeltagandet, som andel av befolkningen, har samtidigt sjunkit från 66,4 början av 2007 till 63,8 i oktober i år, d v s drygt 2 ½ procentenheter, vilket visar att alltfler avskräckts från att försöka hitta jobb. Bidragande till utvecklingen kan vara en åldrande befolkning då trenden varit negativ sedan år 2000 (toppen blev 67 procent), men då den var stabil 2004-2008 ligger det närmare till hands att se en kombination av demografi och lågkonjunktur, d v s att förlusten kommer i samband med recessioner och att de som lämnar inte kommer tillbaka till arbetskraften när konjunkturen förbättras. Arbetskraftsdeltagandet är nu tillbaka på samma nivåer som i början av 1980-talet. Detta kommer att bli ett problem för landets ekonomiska tillväxt och statsfinanser, men även för de Oroande trend av sjunkande arbetskraftsdeltagande som inte enbart kan beskyllas demografin 8 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

individer som slås ut och istället för att vara medelinkomsttagare blir låginkomsttagare. Märk väl att den procent av befolkningen som tjänar mest har fått 90 procent av inkomstökningen sedan finanskrisen! Andelen fattiga har samtidigt från 37 miljoner till 46 miljoner, och hushållsinkomsten har fallit från drygt 54 000 till 50 000 USD per år. Hushållsinkomst (median) i USD och antalet fattiga personer Husmarknaden är på rätt väg men från låga nivåer Det finns flera tecken på att husmarknaden stärks, men frågan är hur stark och bestående förbättringen blir. Huspriserna har i genomsnitt stigit med 4 procent mellan januari och augusti för 10 större städer, och med närmare 8 procent för 20 större städer under samma period. Det kan tyckas mycket men ökningen är liten om ett längre tidsperspektiv betraktas, fortfarande är prisnivåerna ca 70 procent av toppnivån under 2006. Det är dock inte rimligt att förvänta att priserna snabbt ska stiga till de överhettade nivåerna. Den svaga arbetsmarknaden och något stramare kreditgivning talar för en försiktig prisutveckling en tid. Högre huspriser, ökad försäljning och husbyggande visar på att återhämtningen inletts USA:s husmarknad: försäljning, huspriser och byggnation Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 9

Den ekonomiska tillväxten får nu positiva bidrag från ökade bostadsinvesteringar. I september byggdes 872 000 lägenheter i uppräknad årstakt, och gradvis kommer byggandet öka upp mot drygt 1 miljon, inte minst som det finns ett uppdämt behov att bilda familj (många har delat bostad med föräldrar under finanskrisen). Denna faktor kan positivt påverka bostadsmarknaden på kort sikt, men det är svårt att se demografin på lite längre sikt skulle gynna bostadsmarknaden. De senaste 4-5 decennierna har gynnats av en boost från att kvinnor kommit ut på arbetsmarknaden vilket ökat hushållsinkomsterna. Lägre räntor och lättare kreditvillkor bidragit till finansieringen. Dessa är några faktorer som inte kan upprepas de kommande decennierna. Hushållen korrigerar sina balansräkningar och sanerar sina skulder. Skuldkvoten, d v s skulden i förhållande till disponibelinkomsten, uppgick 2007 till 1,28 och har nu bantats till 1,09 och skuldbördan är tillbaka på 2003 års nivå. Konsumentkrediter i förhållande till disponibelinkomsten har samtidigt sjunkit från 0,25 till 0,21, men det senaste året har en uppgång mot närmare 0,23 märkts. Nivåerna är alltjämt klart högre än vad de var tidigare decennier, och skulle kunna komma ned mer. Hushållen har dragit ned sina skulder men frågan är om processen är helt avslutad Hushållens konsumtion har börjat öka i hygglig takt, med hjälp av konsumentkrediterna och genom att sparkvoten minskar igen. Det gäller således att inkomsterna ökar lite snabbare, men utsikterna för detta är inte goda. För dem som kommer tillbaka till arbetsmarknaden blir lönerna lägre, och den höga arbetslösheten håller tillbaka lönetillväxten. Uthålligheten på bostadsmarknaden handlar även om husutmätningarna som inte avslutats och som försvårar tolkningen av statistiken. Det finns medvindar som ger ekonomisk tillväxt men även motvindarna är många Tredje kvartalet i år stärktes BNP något mer än förväntat (med 2 procent i uppräknad årstakt, jämfört med 1,3 % andra kvartalet och med 2 procent första kvartalet). Hushållens konsumtion steg något snabbare än tidigare med 2 procent, men det var samtidigt på bekostnad av att sparandet sjönk. En relativt svag investeringsutveckling fortsatte, men husbyggnation börjar nu bidra positivt till tillväxten. Nettoexporten blev negativ då importen inte sjönk lika mycket som exporten. Notera att offentliga investeringar och konsumtion steg med 3,7 procent i årstakt en uppgång för första gången på drygt två år dock inte oväntad med hänsyn till att tredje kvartalets tillväxt kan bidra till att avgöra valutgången. En BNP-tillväxt om 2 procent är numera bättre än förväntat President Obama har blivit kritiserad för att inte ha satsat tillräckligt på den inhemska ekonomin. Han har dock sannolikt hjälpt till att undvika en större kris eftersom han verkade för stimulanspaket, som borde ha varit större men som motarbetades av republikanerna. För att en president skall kunna bli återvald krävs en positiv trend när det gäller ekonomin, och tillsammans med den nedåtgående arbetslösheten och något starkare eko- 10 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

nomiska tillväxten har Obamas möjligheter stärkts men det handlar om högst marginella förbättringar. Det kan uppmärksammas att amerikanska ekonomer förväntade en BNP-tillväxt kring 3-4 procent när återhämtningen började 2009. De blev efter hand besvikna och har dragit ned förväntningarna till att USA kommer växa kring 2 procent. Den uppmätta tillväxten tredje kvartalet blev till och med en positiv överraskning. USA:s försörjningsbalans: Tillväxt från användningssidan i årstakt I oktober prognosticerade vi en BNP-tillväxt på 2,1 procent för 2012, 1,8 procent 2013 och 2,3 procent 2014. Att BNP-tillväxten blev 0,5 procent i kvartalstakt istället för våra förväntade 0,4 procent innebär att BNP-tillväxten snarare kommer upp i 2,2 procent i år och 1,9 procent 2013. Dock är det oklart hur mycket stormen Sandy kommer att dra ned tillväxten under fjärde kvartalet, och om en återuppbyggnad inleds samma kvartal eller om den kommer först kvartalet efter. Eftersom BNP-statistiken inte fångar in de förlorade värdena, kommer stormen till och med att kunna bidra till en starkare tillväxt än annars men jämfört med Katrina borde effekterna bli relativt små. Den starkare tillväxten tredje kvartalet höjer prognosen till 2,2 procent i år och 1,9 procent 2013 Återhämtningen har fått lite större kraft på senare tid, men som vanligt efter finans- och fastighetskriser är den trögare än normalt. Vi summerar medvindar och motvindar i den amerikanska konjunkturen: Medvindar: Arbetsmarknaden stärks, om än långsamt, vilket gynnar förtroendet bland hushållen. Husmarknaden stärks, om än från låga nivåer. Även kreditmarknaden fungerar något bättre, och bankerna har kommit längre i reformarbetet än i Europa. Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 11

En relativt stabil och hygglig konsumtionstakt bland hushållen, inklusive att bilförsäljningen börjat utvecklas starkare (beräknar knappt 15 miljoner sålda bilar i år). Inköpen av Iphone drog upp tillväxten i år, men det är en engångsuppgång. En tillverkningsindustri som skapar tillväxt och i någon mån sysselsättning. Energisektorn ger allt större bidrag till BNP-tillväxten, inte minst utvinningen av skiffergas (eng. Shale gas). Motvindar: Krisen i eurozonen och den allmänna nedgången i världskonjunkturen. Osäkerheten inför det fiskala stupet, och svårigheterna att komma överens om skuldtak och medelfristig budgetkonsolidering, håller tilllbaka investeringar och rekryteringar i företagen samt konsumtionen bland hushållen. Matchningsproblem på arbetsmarknaden håller tillbaka tillväxten. Hushållen har kommit relativt långt i sin skuldsanering men kan behöva fortsätta ytterligare en tid, vilket dämpar konsumtionstillväxten. Vilka är fällorna amerikanska politiker riskerar gå i de närmaste åren? Nedan pekar vi på fem fällor som amerikanska politiker riskerar falla i det närmaste decenniet. Även om båda kandidaterna/parierna kan orsaka problem både för USA och världsekonomin i stort, synes riskerna större om republikanerna får makten i både vita huset och kongressen. 1. Ingen av partierna synes helt förstå problematiken kring den ökade långtidsarbetslösheten som riskerar övergå i strukturarbetslöshet. Den kommer inte att minska genom en mer expansiv penning- eller finanspolitik, utan det krävs ökade utbildningsinsatser och arbetsmarknadsåtgärder. USA behöver finna sin nya tillväxtmodell, som inte enbart 12 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

bygger på skuldsättning och konsumtion. Det finns en övertro på the American exceptionalism och en rädsla för att bli europeiskt, men om arbetsmarknads- och utbildningspolitiken inte blir mer aktiv kommer tillväxten dämpas samtidigt som utanförskap och social oro ökar. 2. Att inte ta tag i finanspolitiken dämpar tillväxten på kort sikt och upprätthåller eller ökar obalanserna på längre sikt. På kort sikt synes republikanerna mindre tillväxtvänliga eftersom att gynna rikare grupper sällan ger större positiva efterfrågeeffekter, samtidigt som sänkta utgifter för arbetslöshetsförsäkring, medicin och sociala områden kan sänka köpkraften bland de mest konsumtionsbenägna. På lite längre sikt synes republikanernas medelfristiga budgetplan helt orealistisk, och den riskerar att bygga upp nya obalanser i den amerikanska ekonomin. Visserligen har USA låga statsobligationsräntor idag och centrlabanken kan använda sedelpressarna för att undvika betalningsinställelse. Så småningom urholkas värdet av dollarn och USA får ytterligare sänkt kreditvärdighet som kan skapa nya finanskriser mer riktade till den offentliga sektorn än som hittills den privata sektorn. 3. USA:s penningpolitik behöver vara expansiv ännu en tid, och ett inflationsmål som följs är ett bättre alternativ jämfört med guldmyntfot. En expansiv penningpolitik är rimligt i nuläget, även om men effekterna av QE2 och QE3 sannolikt inte är lika stora som QE1. För närvarande behöver världens finansmarknader mer likviditet i takt med att tillväxtländerna växer och om den amerikanska obligationsmarknaden inte kan axla rollen fullt ut riskeras globaliseringen, så länge Kina och eurozonen inte tar mer ansvar. På sikt kan amerikanska politiker komma att utöva påtryckningar på centralbanken att inte sälja av tillgångarna, vilket kan bidra till inflationsrisker. Republikanerna och framför allt Tea Party rörelsen vill skapa ett nytt ankare för penningpolitiken för att minska centralbankens expansion, men att återgå till guldmyntfot vore inte effektivt för det är svårt att koppla penningpoitiken till en råvara, i detta fall guld. Det kan i stället blir stora fluktuationer; det blir inflation om guldutbudet stiger och deflation om guldutbudet sjunker. 4. Amerikanska politiker går gärna till val på att visa upp styrka gentemot Kina, vilket innebär ett höjt tonläge med kritik mot att Kina bryter handelsavtal och manipulerar växelkursen. Så skedde för republikanerna denna gång, och för demokraterna vid förra valet. Sedan kommer verkligheten ifatt och betydelsen av goda handelsrelationer med Kina tar Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 13

över. Allvarligare är den trend av bilaterala handelsavtal som USA ingått de senaste åren, och som håller tillbaka globaliseringen och världshandeln. Likaså påverkas världsekonomin i större utsträckning av om republikanerna byter ledning i centralbanken och motsätter sig en expansiv penningpolitik. 5. Det finns en risk att amerikanska politiker underskattar effekterna av Kinas liberalisering av finanssektorn som fortsätter under det kommande decenniet. Kinas stora valutareserver innehåller amerikanska dollar till ca två tredejdelar, och detta är både kostsamt och riskfyllt. Gradvis pågår en diversifiering. Samtidigt kommer det ta tid för Kina att bygga upp en egen obligationsmarknad. Det är dessutom svårt att skapa förtroende för en sådan marknad om landet inte är en demokrati. Trots detta bör USA inse riskerna med att inte hålla ordning i sina statsfinanser eftersom det ökar sårbarheten för ändrade förhållanden. Här synes republikanernas politik mer riskfylld. Även om Kinas liberalisering av finanssektorn är en välkommen reform både för Kina och världsekonomin, skulle den kunna bli förenad med finansiell instabilitet som främst drabbar länder med egna obalanser och stort beroende av omvärlden, läs: USA. Slutsatser Den amerikanska ekonomin är inne i ett känsligt läge, och det gäller att återhämtningen säkerställs. USA världens största ekonomi med den viktigaste finansmarknaden har stor betydelse för världsekonomin, även om den gradvis minskar. Vem och vilket parti som får regera de närmaste fyra åren spelar roll. Republikanernas politik riskerar att dämpa BNP-tillväxten på kort sikt genom att stärka de redan rika på bekostnad av de mest utsatta med högre konsumtionsbenägenhet. Än viktigare är att den ekonomiska politiken på längre sikt riskerar upprätthålla och öka obalanserna genom att sänka skatter och utgifter utan att reformerna synes vara fullt finansierade. Att hålla tillbaka centralbankens expansion riskerar också tillväxten på kort sikt, men viktigare är på vilket sätt världsekonomin drabbas av minskad likviditet i ett läge när tillväxtländerna växer allt snabbare utan att själva ställa upp med gångbara obligationsmarknader. Republikanernas politik riskerar också att öka inkomstklyftorna och bidra till högre strukturarbetslöshet, vilket håller tillbaka tillväxten och ökar den sociala oron. Det saknas ett nytt tänkande kring hur utbildning och arbetsmarknad kan utvecklas och vilken tillväxtmodell som USA kommer att använda framöver när den gamla inte längre fungerar. Inte heller demokraterna har en uttalad politik för detta, men på marginalen finns en större förstå- De stora politiska skillnaderna och USA:s betydelse gör att valet är viktigt Demokraternas finanspolitik skulle fungera bättre, både på kort och lång sikt Båda partierna behöver medverka till minskade klyftor och inse utbildningens betydelse 14 Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012

else för ökade utbildningsinsatser. Republikanerna synes tro att det räcker med skattesänkningar. Oavsett vem som vinner valet blir den viktigaste åtgärden under de närmaste åren att finna kompromisser som skapar både bättre balans och disciplin i statsfinanserna. Att inte ta tag i det fiskala stupet, sätta ett nytt skuldtak och hitta en plan för den medelfristiga budgetkonsolideringen skulle inte bara äventyra USA:s framtid utan även påverka världsekonomin negativt. Vi får hoppas att Winston Churchill får rätt! Presidentens viktigaste uppgift blir att hitta kompromisserna som stabiliserar läget Cecilia Hermansson Ekonomiska sekretariatet 105 34 Stockholm tfn 08-5859 1000 ek.sekr@swedbank.se www.swedbank.se Ansvarig utgivare Cecilia Hermansson, 08-5859 7720 Magnus Alvesson, 08-5859 3341 Jörgen Kennemar, 08-5859 7730 ISSN 1103-4897 Swedbank Analys ges ut som en service till våra kunder. Vi tror oss ha använt tillförlitliga källor och bearbetningsrutiner vid utarbetandet av analyser, som redovisas i publikationen. Vi kan dock inte garantera analysernas riktighet eller fullständighet och kan inte ansvara för eventuell felaktighet eller brist i grundmaterialet eller bearbetningen därav. Läsarna uppmanas att basera eventuella (investerings-)beslut även på annat underlag. Varken Swedbank eller dess anställda eller andra medarbetare skall kunna göras ansvariga för förlust eller skada, direkt eller indirekt, på grund av eventuella fel eller brister som redovisas i Swedbank Analys. Swedbank Analys Nr 12 5 november 2012 15