MEDLEMSTIDNING FRÅN FÖRSVARSFÖRBUNDET. NR 1 2014 Senadin om rekrytering och jämställdhet Försvarsförbundet driver två mål till AD DO-anmälan gav omstart i Halmstad Fortverket blir kvar men effektiviseras Nya sidor för förtroendevalda Ledaren:»Jag är riktigt arg, ledsen och upprörd på våra parlamentariker «
INNEHÅLL MEDLE MSTIDN FÖRSVA RSFÖRB ING FRÅN Omslagsbild: Senadin Sela, ordförande för förening 21 i Halmstad. I det här numret pratar han både rekrytering och jämställdhet. 1 2014 UNDET. NR Foto: Sören Andersson Senadin lldhet ng och jämstä om rekryteri t nde rbu rsfö Försva l till AD driver två må art i Halmstad gav omst tiviseras DO-anmälan kvar men effek a Fortverket blir förtroendevald Nya sidor för riktigt Ledaren:»Jag är arg, ledsen och parlamentariker! «upprörd på våra NR 1 2014 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET Årgång 75. Medlemstidning för medlemmar inom Försvarsförbundet. Utkommer med fyra nummer under 2014. Upplaga: 5300 ex. Utges av: Försvarsförbundet, Box 5328, 102 47 Stockholm. Chefredaktör och ansvarig utgivare: Ulrica Jansson Telefon: 070-698 97 44. Fax: 08-20 56 92. E-post: ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se. Produktion: Clinton Agency AB. Tryck: Ineko. Om Försvarsförbundet har en pressläggningstid på ungefär en månad. Nr 1/14 gick i tryck den 27 februari. Nr 2/14 har manusstopp den 13 maj. Tidningen kommer ut den 18 juni. Ledaren uttrycker Försvarsförbundets åsikter och ståndpunkter. Redaktionen ansvarar ej för insänt, icke beställt, material. Om Försvarsförbundet får citeras med angivande av källa. För återgivande av artiklar och illustrationer krävs redaktionens godkännande. ISSN 1650-8025. 6 Innehåll Skämsvarning på regeringen, tycker Håkan................ 5 Anmälan till Diskrimineringsombudsmannen blev början på bättre jämställdhetsarbete..................... 6 Fortverket blir kvar. Och effektiviseras....................................... 10 Föreningen i Halmstad vann rekryteringspriset.......... 15 För förtroendevalda................................ 20 Förbundsordförande: Håkan Sparr Vice förbundsordförande: Lena Sköld Gunnarsson Förbundskansli växel: 08-402 40 00 (telefontid 08.30 11.15 och 12.15 16.00) Sekreterare: Gülseren Kiyak, ankn 40 00 Informationsansvarig: Karen McDougall, ankn 40 13 Medlemsregister: Annica Arnared, ankn 40 03 (telefontid tisd fred 9 11) Kanslichef och förste ombudsman: Eva Rundlöf, 070-635 40 15 Ombudsmän: Marika Olsson, 070-621 40 02 Hans Jonsson, 073-539 37 37 E-post skickas på adressen: fornamn.efternamn@forsvarsforbundet.se 2 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014
INNEHÅLL 4 Att sluta. Och att börja om. 9 DET BÖRJAR BLI VÅR. Tror jag. När jag skriver den här texten har rapporterna om blommor och solstrimmor farit fram som vårbäckar bland statsuppdateringarna på Facebook. För att dagen därpå mötas med snöfall och besvikelse. Vi glömmer varje år hur nyckfull tidiga våren är i Sverige. Våren den representerar mer nyordning än nyår för mig. Nu börjar det om. På riktigt. Med ljuset och de långa dagarna och knopparna och blommorna och de plågsamt smutsiga fönstren. Den här våren är annorlunda för min del. Efter tolv år som anställd på Försvarsförbundet har jag bestämt mig för att börja med ett nytt jobb och nya utmaningar. Det här är det sista numret jag gör av Om Försvarsförbundet. Jag vill tacka alla er som jag mött, er som jag skrivit om. Ni som berättat om er fackliga vardag och det ohyggligt viktiga arbete ni utför på era arbetsplatser. Mer än en gång har jag suttit på ett tåg tillbaka till Stockholm efter en reportageresa och tänkt på det engagemang som finns i förbundets lokala föreningar. I fortsättningen är det förbundets informatör Karen McDougall som kommer att få möta er i den rollen. I det här numret skriver vi om hur bra det kan bli av något så dramatiskt som en anmälan av sin egen arbetsplats till Diskrimineringsombudsmannen (sidan 6), hur en förening bär sig åt för att vinna rekryteringstävling (sidan 15) och att Fortifikationsverket får vara kvar som myndighet (sidan 10). Vi har också infört sidor som riktar sig särskilt till er som är förtroendevalda. De ska ge er detaljerad information om aktuella frågor och konkreta tips för att hjälpa er i era uppdrag. Skriv gärna till redaktionen och tipsa om sådant som bör vara med. Med hopp om en snar och solig vår! ULRICA JANSSON, chefredaktör ulrica.jansson@forsvarsforbundet.se 17 Medarbetare i detta nummer: 22 SÖREN ANDERSSON, frilansfotograf, som en solig februaridag åkte med till Halmstad för att ta bilder på Senadin Sela, ordförande i förening 21. Senadin är med i tidningen både för att föreningen vunnit rekryteringspris och för att han i en artikel pratar jämställdhet. info@2see.se CARINA WISING Kallas Tinna. Hon är till vardags reporter på KatrineholmsKuriren, men som tur är får vi låna henne då och då för en krönika. Den här gången tar hon upp så spännande saker som donghutt, könsbunker och nakentuppar. carina.wising@telia.com LARS GYLLENHAAL Den produktive militärhistorikern. Det var ett tag sedan han gav ut boken Ryska elitförband, men den upptar fortfarande mycket av hans tid i form av föredrag och relaterade projekt. gyllenhaals.blogspot.com CARINA WAHLSTEDT JANSON Frilansskribent med Halmstad som bas. Har till det här numret skrivit om hur bra det kan bli om man vågar ta steget att anmäla det som är fel Marie Midgård anmälde Försvarsmakten till Diskrimineringsombudmannen, vilket har lett till bättre arbetsmiljö. OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014 3
Besöker alla föreningar UNDER 2014 SKA förbundsstyrelsen tillsammans med förbundskansliet besöka samtliga föreningar runt om i landet och prata om framförallt den svenska partsmodellen och den demokratiska processen. I slutet av januari genomfördes det första föreningsbesöket. Förbundsstyrelseledamot Åsa Sundholm och kanslichef/förste ombudsman Eva Rundlöf besökte förening 102 i Göteborg. Eva Rundlöf: Det var ett mycket trevligt möte där vi fick träffa både styrelse ledamöter och medlemmar i föreningen. Liksom i andra föreningar är det problem med att få medlemmar som vill engagera sig fackligt och bli förtroendevalda. Utan dem faller grunden för den svenska partsmodellen. Vi kan också se att valberedningens arbete att hitta förtroendevalda blir allt svårare, vilket är synd eftersom det både är utvecklande och roligt att arbeta fackligt. Aktiva rekryterare imponerar FÖRSVARSFÖRBUNDETS INFORMATÖR Karen McDougall är tillbaka på förbundskansliet efter sin föräldraledighet. Det ska bli roligt att träffa alla medlemmar och förtroendevalda igen. Jag är imponerad av hur aktiva medlemmarna är på värvningsfronten. Det är en glad nyhet att komma tillbaka till. Gravid kvinna blev av med provanställning Flera döda i fackliga protester i Kambodja MINST FYRA PERSONER dödades och 39 skadades i slutet av januari, när polisen slog till mot textilarbetare som strejkat för högre minimilön i Phnom Penh. Textilarbetarna kräver en minimilön motsvarande 160 dollar. I dag ligger minimilönen på 80 dollar. Fresker ordförande för OFR LARS FRESKER är ny ordförande för Offentliganställdas förhandlingsråd, OFR, där Försvarsförbundet ingår. Lars Fresker har suttit i styrelsen för OFR sedan 2001. Han kommer att fortsätta sitt uppdrag som Officersförbundets ordförande. EN KVINNA I STOCKHOLM fick avsluta sin provanställning i en matvarubutik bland annat med motivet att hon hade börjat arbeta långsammare. Men innan anställningen avbröts fick butiken veta att kvinnan var gravid. Eftersom det fanns en koppling mellan graviditeten och orsakerna till att anställningen avbröts, anser DO att kvinnan har diskriminerats. TCO-familjen har återhämtat medlemsraset från 2007 TCO-FAMILJEN HAR i det närmaste återtagit hela medlemstappet från 2007 och har på nytt över en miljon aktiva medlemmar. Räknar man in även studenter och andra är antalet närmare 1,3 miljoner. Det visar den årliga sammanställningen av medlems siffrorna i TCO:s regi, enligt TCO-tidningen. Fjolårets rekordstora uppryckning är anmärkningsvärd eftersom TCO-familjen har haft lång väg att gå för att återta sin forna position. På bara ett år, mellan 2007 och 2008, omedelbart efter chockhöjningen av medlemsavgiften till a-kassorna, tappade TCO-förbunden hela 51 000 medlemmar. Ännu mer omfattande var flykten från a-kassorna under det här året. 4 OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014
HÅKANSÄGER: Hej på er Det är väl själva f n att arbetsgivarna aldrig tänker på att medarbetarna är människor av kött och blod och framför allt känslor. Vadan denna öppning tänker ni säkert, jo jag tänker på alla snabba och inte genomtänkta inriktningsbeslut och andra uttalanden. Marinmusiken bort (utreds), Flygverkstaden i Ronneby bort (uppskjuts) samt nu det senaste HR-funktionen i Boden bort (inget beslut fattats). Säga vad man vill men att oroa sina medarbetare det kan arbetsgivarna verkligen. Man kan nästan tro att det är en medveten strategi, men så kan det väl inte vara. Detta agerande stämmer dåligt med att åtminstone staten skall vara en god arbetsgivare. Nej, en bättring vill jag se vad gäller kommunikationen mellan ledning och medarbetare och ATO. Jag är riktigt arg, ledsen och upprörd på våra parlamentariker, vad är det nu tänker ni förstås. Jo, två ledamöter i Försvarsutskottet uttalar sig som Hasse Alfredsson i sin revy»det var det jävligaste de hade ja' ingen aning om«. Det handlar naturligtvis om våra soldater i Afghanistan, inte nog med att de skall ut i världen för att försvara mänskliga rättigheter och hjälpa ett folk att införa demokratiska regler och rättigheter. Dessa soldater ska nu misstänkliggöras och utredas på grund av. vissa ledamöter i Försvarsutskottet inte har begripit vad en insats i Afghanistan kan innebära. Jag får verkligen beklaga våra politikers inställning till vår insats utomlands. Det påminner en del om de Amerikanska vietnamsoldaternas återkomst där man fick skämmas för sin insats. Skämsvarning på de som sitter i regering och riksdag och inte vet vad deras beslut kan innebära. Jaha nu har jag fått skriva av mig den värsta frustrationen. Nu till något mycket trevligare nämligen den allmänna rösträtten. Jag vill nämligen uppmana er alla att gå och rösta nu till en början i EU valet i maj. Vad ni röstar på det avgör ni själva men jag ber er alla att verkligen utnyttja den rättighet som vi alla har att gå och rösta. Jag tänker påminna er inför valet i höst också bara så ni vet. Jag hoppas att ni märkt att ljuset är på väg tillbaka och fort går det, ja jag tänker naturligtvis på vårt väderklimat. Det fackliga klimatet har väl inte ljusnat så där väldigt markant. Men som jag sagt tidigare och kan göra igen. Våra politiker bör se upp så att den svenska modellen inte utarmas eller försvinner helt. Det planeras för fullt inför vår ordförandekonferens och jag hoppas att få se samtliga ordföringar i våra föreningar till konferensen i maj. Nu hoppas jag att våren blir så bra som möjligt för er och vi hörs igen till sommaren. HÅKAN SPARR, Försvarsförbundets ordförande hakan.sparr@forsvarsforbundet.se OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014 5
Vi köpte inte läget längre det gav oss en omstart Marie Meigård anmälde sin arbetsplats till Diskrimineringsombudsmannen. Hon jämför tiden efter anmälan med att tvångsstänga datorn med off-knappen. En tuff, men dock, omstart på arbetsplatsen som blev början på en ny utveckling. CARINA WAHLSTEDT JANSON FOTO SÖREN ANDERSSON I förra numret av Om Försvarsförbundet berättade vi om Marie Meigård på Försvarsmaktens tekniska skola i Halmstad som för drygt ett och ett halvt år sedan DO-anmälde sin arbetsplats när tre kvinnor som tidigare haft chefstjänst med personalansvar såg sina tjänster försvinna vid en omorganisering, trots att de hade formell kompetens. Hon jämför tiden efter anmälan med att tvångsstänga datorn med off-knappen för att starta om. En tuff, men dock, omstart på arbetsplatsen som blev början på en ny utveckling. DET HAR HÄNT en del, menar hon. I lika- behandlingskommittén, där Marie sitter som representant för nätverket NOAK, arbetar man med åtgärdsplan för vad som behöver utföras, vem som ska utföra det och när det ska göras. Man rapporte- 6 rar ofta om vad som hänt och prioriterar hårdare det som legat en bit ner på listan ett tag. Man har också gjort förändringar som är en direkt konsekvens av erfarenheter från tjänstefördelningsarbetet vid omstruktureringen. beslut vid anställningar och andra förändringar utifrån genusperspektiv. Det gör att förberedelsen är större nästa gång frågan kommer om varför man valde just den eller den personen. DET FINNS EN större grundförståelse för VI HAR SETT att likabehandlingshand- läggarens roll är svår om det innebär att både vara rådgivare till arbetsgivaren och vara knuten till HR-avdelningen och samtidigt representera arbetstagaren vid rekryteringar eller uppsägningar, menar Marie Meigård. Vi ser ju helst att handläggaren tydligt representerar arbetstagaren och då självklart väger in genusperspektivet. Hon menar att det också bevakas mer. Om man föreslagit endast män till en post kommer frågan om genusperspektivet direkt. Ansvariga måste motivera sina frågan, menar hon. Det går att se tydligt i de order som kommer ut internt och hur de formuleras. På arbetsplatsen har man börjat ställa olika frågor: Vad bygger våra föreställningar på? Vad förväntar vi oss av de olika könen? Varför sker vissa förändringar när det gäller jämställdhetsarbetet medan det inte händer något på andra områden? Vi diskuterar normer och beteenden och har en öppnare dialog om hur vi är mot varandra och det har lett till att vi börjar få en tydligare gemensam värdegrund. OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014
Senadin Sela, arbetsmiljöhandläggare på LV6 och ordförande för Försvarsförbundets förening 21, berättar om jämställdhetsarbetet utifrån Försvarsförbundets perspektiv. VI HAR ETT annat läge när det gäller fördelningen av kvinnor och män. Av våra 55 medlemmar i Halmstad är 21 kvinnor. Personalchefen på FMTS är kvinna, men hon tillhör inte vårt förbund. Visst har vi manliga chefer bland oss civila, men vi behöver arbeta med att få en bättre fördelning. När det gäller uppsägningar har han en klar uppfattning. Vid nedskärningar och omstruktureringar är vi med i förhandlingarna och har möjlighet att lämna förslag, men beslutet fattas av högkvarteret och då ser man till själva tjänsten och till kompetensen. Om tjänsten måste bort ur ett besparingsperspektiv så tas den bort, oavsett om den innehas av en kvinna eller en man. OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014 Senadin Sela menar att bristen på kvinnor hos både LV6 och FMTS är en spegel av samhället i övrigt. Ett tydligt exempel är bristen på tekniker, ett område där det generellt sett finns få kvinnor inom hela Försvarsmakten. Livgardet gick för en tid sedan ut och sökte mekaniker för tunga fordon. Bland de 40 sökande förekom inga kvinnor. SENADIN SELA TYCKER att utveckling- en går åt rätt håll och är mycket glad att arbetsmiljöhandläggaren som precis skall tillträda på FMTS är kvinna. En sådan post gör att flera kvinnor syns och kan vara positiva förebilder. Senadin Sela lyfter speciellt fram två saker där han som lokal ordförande sett en bra utveckling. Det gäller dels lönefördelningen mellan män och kvinnor, dels arbetet i likabehandlingskommittén. Där representeras arbetstagarna av Saco, Seko, Officersförbundet och Försvarsförbundet. Det finns också några ytterligare personer från varje enhet. Som fackrepresentant har Senadin Sela kunnat vara med och justera effekterna av låga ingångslöner för en del kvinnor. Vi gjorde för en tid sedan en jämförelse och visade sig då att ingångslönen för en grupp kvinnor legat för lågt i jämförelse med männen. Det gjorde att de sedan också låg kvar när löneökningarna fortfarande var samma. Sådana skillnader i ingångslön ser vi inte längre idag. Det är positivt. 7»
» STIG-OLOF KROHNÉ fick anledning att fundera mycket över jämställdhetsfrågorna när han blev ställföreträdande chef på FMTS i Halmstad. Samma dag som han tillträdde sin tjänst publicerade Hallandsposten nyheten om DO-anmälan. Fortfarande söker sig få kvinnor till tekniska och till militära yrken. Här finns dubbla utmaningar när det gäller representation. Dessutom är kvinnor få bland de allra högsta cheferna i samhället i stort. För att tackla utmaningarna fattade han ett beslut. Han bestämde sig för att gå in i jobbet med inställningen att vara här och nu, inte leva utifrån något negativt som har hänt. Jag ville inte känna mig hindrad i mitt arbete av att gå och vänta på utslaget i Do:s nämnd mot diskriminering. Vi kan heller inte vänta på att kvinnorna ska bli fler av sig själva. Attityderna brukar förändras märkbart när antalet kvinnor kommit förbi den kritiska massan på»vi kan inte vänta på att kvinnorna ska bli fler av sig själva«mellan 20 och 30 procent. Här är kvinnorna bara 8 procent av hela styrkan. Det är den kvantitativa utmaningen, men det finns också kvalitativa utmaningar. DETTA ÄR NÅGOT som han arbetar med på flera olika områden. Utifrån handlingsplanen för likabehandling informerar man chefer med personalansvar om de dokument och checklistor som finns. Man har också kontinuerliga diskussioner för att hålla debatten levande och aktuell. Likabehandlingsgruppen med olika representanter ur personalen fungerar som en motor när det gäller debatt och som initiativtagare. VI SER OSS OM och studerar exempelvis hur polisen i Halmstad arbetar. Det har gett oss många impulser om hur vi kan styra upp rutinerna för likabehandlingsfrågorna hårdare och involvera HRavdelningen mer. På FMTS tänker man också på hur man kan bana vägen för kvinnliga chefer i framtiden. Numera har man träffar då en kvinna och en man presenterar chefsutbildningarna mer i detalj för att göra ansökan mer avdramatiserad. Vid utvecklingssamtal tillfrågas också kvinnor om de kan tänka sig att bli chef längre fram och hur de i så fall behöver coachning för att nå dit. Det kan verka konstigt utifrån perspektivet att vi inte ger alla samma fråga, men vår erfarenhet är dels att män oftare tar för sig och frågar ändå, dels att kvinnor har ett något lägre självförtroende, Större efterfrågan på kunskap i jämställdhetsfrågor Medvetenheten om att man måste arbeta med jämställdhetsfrågorna ökar på både lokal och central nivå, säger jämställdhetsspecialist Helena Hoffman. Men frågorna har också en unik roll med politiska krav. Hon berättar om vilka förändringar som skett och ger konkreta tips på hur man kan arbeta. MEDVETENHETEN OM jämställdhetsfrågorna har ökat både lokalt och centralt, säger Helena Hoffman. Hon har sedan 2006 arbetat som lokal handläggare i jämlikhet och jämställdhet och sedan 2011 som jämställdhetsspecialist på Försvarsmaktens HR-centrum. De här frågorna har en unik och specifik roll med egen agenda och direkta politiska krav. Det har därför en särställning. Visst har det hänt en del saker på området. Vi har tillsammans med 17 andra myndigheter i Sverige fått ett uppdrag att jämställdhetsintegrera. Det betyder att vi har tagit fram en central handlingsplan för Försvarsmakten samt fått medel för att se över styrdokument, materielplaner och utbildningarna på försvarets ur ett genusperspektiv. Man samverkar inom projektet med utbildningar, konferenser och nätverkar och tar del av varandras erfarenheter för att effektivisera. Materielperspektivet är intressant, berättar Helena. Avvikelserapporterna föreslås nu bli könsmärkta, vilket gör att man kan ha ett genusperspektiv på dem när man följer upp och utvärderar. DET FINNS OCKSÅ en rad andra exempel på att det gått framåt. I chefsutbildningarna planeras för demokrati- och jämställdhetsblock som, om de blir integrerade, blir obligatoriska och en del i specifikationen för kvalifikationerna. De blir då en del av kraven och får en högre dignitet vid rekrytering av chefer. Försvarsmakten, Folke Bernadotteakademin och Myndigheten för samhällsskydd och beredskap deltar också tillsammans i ett tvåårigt EU-projekt som gäller utbildning i genusperspektiv av högre chefer och coachning under ett års tid. År två arbetar man med en handlingsplan. Det ligger i chefsuppdraget att jämställdhetsintegrera, precis som övriga uppdrag som Försvarsmakten har. Strukturen är ännu inte tillräckligt stark 8 OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014
även om de vet om möjligheterna. Det väcker reaktioner, men vi har skäl för att ge kvinnor ett aktivt stöd. STIG-OLOF HAR ett exempel från kultursektorn när det gäller rekrytering som har gjort ett starkt intryck på honom. Det finns filharmoniska orkestrar som under antagningsprocessen låter instrumentalisten spelar bakom ett skynke. Då kan man bortse från kön, sexuell läggning eller etnicitet, allt som är irrelevant, och bara se kompetensen. Hur skulle vi kunna överföra detta till vår värld? DET FINNS INTE någon garanti mot att en individ gör en diskriminerande handling så länge attityderna inte ändras, menar Stig-Olof Krohné. Säkerheten mot diskriminering ska vara inbyggd i strukturen, informationen och rutinerna så att det upptäcks mycket tidigt. När diskriminering händer i någon och det lämnar utrymme för individuella bedömningar, det är inte okej. Hon berättar om vad man kan göra för att stärka kunskaperna och arbeta praktiskt. DISKRIMINERINGSLAGEN OCH AR- BETSMILJÖLAGEN styr den här typen av frågor i Sverige, berättar Helena Hoffman. Försvarets styrdokument för jämställdhet och jämlikhet 2012 2014 preciserar arbetet inom Försvarsmakten. Det ska självklart också finnas en handlingsplan på varje lokal arbetsplats. På internationell nivå har Sverige skyldighet att följa FN:s säkerhetsråds resolution 1325 om kvinnor, fred och säkerhet som handlar om att öka antalet kvinnor i arbetet på nationell, regional och internationell nivå för att förebygga, hantera och lösa konflikter. Sverige har en handlingsplan för hur resolutionen ska uppfyllas. form blir jag besviken, arg och ledsen. Vi behöver hela tiden diskutera de här frågorna, beteenden och attityderna för att förekomma att det händer. Men den FÖR ATT LAGARNA och styrdokumenten ska fungera i verkligheten är det viktigt att det finns olika funktioner och rutiner. Vi kan aldrig garantera att en individ inte trakasserar eller diskriminerar någon annan, men det är en säkerhet när det sker diskriminering att ansvarsfördelningen och rutinerna finns där som ett verktyg, säger Helena. Exempel på åtgärder är att förbandschefen ansvarar för att alla anställda känner till Försvarsmaktens Styrdokument för jämställdhet och jämlikhet 2012-2014, vem som är likabehandlingshandläggare på arbetsplatsen och att alla känner till den lokala handlingsplanen. LAGAR, STYRDOKUMENT och rutiner handlar om att strukturen på arbetsplatsen är uppbyggd så att diskriminering uppmärksammas tidigt, men det viktigaste av allt är att attityder och normer diskuteras och ifrågasätts, säger Helena Hoffman. - Det finns inget universalverktyg. Diskutera hur det ser ut just nu på ditt förband. Vad behöver man göra? Vilka förutsättningar finns för att driva jämställdhetsarbete? Vilka attityder och normer finns? Hur ser rutinerna ut? Hur ofta diskuterar man och informerar om frågorna? Hur ser utrustningen ut? På varje arbetsplats bestämmer man sedan vad man behöver ta tag i och skriver ett styrdokument med en handlingsplan med olika mål och delmål. Man bestämmer när uppgifterna ska vara utförda, vem eller vilka som ska ansvara för att utföra dem och vem som ska kommunicera dem. Stig-Olof Krohné Ställföreträdande chef FMTS Halmstad som drabbats måste känna stöd från arbetsplatsen om det händer. KORT OM DO-ANMÄLAN MOT FMTS Oktober 2012 Marie Meigård anmäler sin arbetsplats FMTS. I den menar hon att kvinnor som grupp missgynnats vid chefstillsättningar vid omorganiseringen 2012 och därför bryter mot Diskrimineringslagen. Anmälan menar att Försvarsmakten ska utreda vilka konsekvenser beslutet fick för kvinnor som grupp, att de ska kompensera parterna och beskriva vad de ska göra i framtiden för att leva upp till paragraferna. Maj 2013 Försvarsmakten svarar DO:s nämnd mot diskriminering. De menar att Diskrimineringslagens krav om aktiva åtgärder inte kan tillämpas på omorganisering. Juli 2013 DO lämnar tillbaka ärendet med motiveringen att man tolkar det som en individanmälan och att man sällan gör särskilda granskningar av aktiva åtgärder. Januari 2014 Meigårds fackliga representanter justerar sitt yrkande. De yrkar på att nämnden ålägger Försvarsförbundet att ta fram rutiner för att öka mängden kvinnor vid rekrytering och att utvärdera och mäta insatserna samt att utbilda chefer i dessa rutiner. Varje arbetsplats har en skyldighet att ha en plan för jämställdhet och att utvärdera och göra om den kontinuerligt. Det ska vara en ständigt pågående process, säger Helena. OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014 9
Fortverket blir kvar Regeringen väljer att behålla Fortifikationsverket, trots att en utrednings föreslagit att myndigheten ska läggas ner. Nu väntar ett gediget rationaliseringsarbete, säger Lena Hansen, ordförande för Försvarsförbundets förening 105. STRAX INNAN JUL kom beskedet: myn- visat sig inte leda till de fördelar som hade motiverat en stor organisationsförändring. Därför väljer vi att låta myndigheten vara kvar som den är, säger civilminister Stefan Attefall. LENA HANSEN, likt alla med- arbetare på myndigheten, har de senaste åren väntat på ett resultat och besked om Fortifikationsverkets vara eller icke vara. Redan innan beslutet var fattat fanns indikationer på att reger- ingen möjligen skulle välja den aktuella lösningen. Det känns väldigt bra att vi har fått det här beslutet och att Fortverket blir kvar som fastighetsförvaltande myndighet. Men, konstaterar Lena Hansen, att regeringen nu har bestämt att Fortifikationsverket ska finnas kvar innebär inte att de anställda går en vardag av lugn och arbetsro till mötes: Nu börjar arbetet med att göra en total översyn av den egna verksamheten i syfte att åstadkomma en effektivisering av verksamheten. Vi ska också, gemensamt Foto: Fortverket Foto: Åsa Thelander digheten Fortifikationsverket blir kvar. Efter år av utredningar och spekulationer och i senaste utredningen förslag om nedläggning för såväl Fortifikationsverket som Statens fastighetsverk, SFV. Vi har funderat noga på hur den framtida förvaltningen av statliga fastigheter ska se ut och kommit fram till att det inte finns tillräckliga skäl för att avveckla Fortifikationsverket. Den nya struktur som vi arbetat med har»att det kommer att bli förändringar är helt klart«10 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014
men ska effektiviseras med SFV, ta fram förslag till samordning och synergier mellan myndigheterna, konstaterar hon. DESSUTOM SKA SÅ mycket som möjligt av de administrativa funktionerna till Statens Servicecenter, SSC. Fortverkets lönehantering går över till SSC redan nu, under våren 2014. Senast i juni ska Fortverket lämna en delrapport till regeringen om effektiviseringspotential och samordningsmöjligheter. En fullständig handlingsplan skall lämnas i mitten av oktober i år och ett införande av framtagna åtgärder skall införas från den första januari 2015. Att det kommer att bli förändringar är helt klart! Lena Hansen räknar med att de fackliga representanterna snart blir inbjudna till en samverkansprocess. Fortverkets generaldirektrör Urban Karström vill att arbetet skall präglas av transparens och delaktighet och en nära samverkan och dialog med de fackliga organisationerna. Det ser vi som mycket positivt och förstås självklart. Vi brukar ha ett öppet klimat och samverkar i huvudsak på ett bra sätt på alla nivåer. HON KONSTATERAR OCKSÅ att det, som så ofta, finns två sätt att se på situationen: Förändringar, och framför allt ovisshet, kan vara väldigt jobbiga att hantera. Men det kan samtidigt kännas spännande och utmanande: nu ska vi skapa en effektiv organisation, ta fram en ny strategi till 2020 samt se över myndighetens värdegrund. Om facket och medarbetarna får vara delaktiga tror jag att det kan komma något väldigt bra ur det här. Två utredningsbetänkanden har kommit fram till olika förslag när det gäller hur stor del av statens försvarsfastigheter som bör förvaltas av ett statligt bolag och hur stor del som fortsatt bör förvaltas av en statlig myndighet. Tidigare ansågs Försvarsmakten vara bäst skickad att förvalta det skyddade beståndet av försvarsfastigheter. Regeringen aviserade därför i budgetpropositionen för 2012 att man hade för avsikt att avveckla Fortifikationsverket. Utredningen Försvarsfastigheter i framtiden föreslog i september 2013 att både Statens fastighetsverk och Fortifikationsverket skulle läggas ner och att dessa istället skulle bilda en ny myndighet. Nu har dock regeringen valt att behålla den befintliga strukturen för myndigheterna. Man tycker inte längre att Försvarsmakten ska förvalta sina egna fastigheter, eftersom det strider mot grundprincipen om att skilja på ägande och brukande av statens fastigheter. Källa: pressmeddelande från regeringskansliet OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014 11
Håkan STYRELSEORDFÖRANDE Namn: Håkan Sparr Roll: ordförande för förbundsstyrelsen. Bor: Stockholm i veckorna, Örebro över helgerna. Därför är jag ordförande för Försvarsförbundets styrelse: Det här vill jag uppnå med Försvarsförbundets arbete: Min uppgift är att föra fram medlemmarnas talan till politiker, arbetsgivare och media samt att leda förbundsstyrelsen efter bästa förmåga. Jag tycker att det är en väldigt stimulerande uppgift att lobba ut våra synpunkter till främst politiker och ledningen för våra olika arbetsgivare. Sedan gillar jag att vara ledare och lotsa förbundsstyrelsen och tillsammans med min vice ordförande Lena och övriga ledamöter till bra beslut. Det här vill jag sprida/berätta: Hur våra medlemmar egentligen har det på våra olika myndigheter och vad de tycker är viktigt. Det vill jag sprida till våra politiker och arbetsledningar. Man måste komma ihåg att förbundsstyrelsen är förbundets politiska organ och arbetar inte med operativa frågor utan det gör våra ombudsmän som leds av kanslichefen. Min ordförandevecka: n a d å l e g Fr å Smart med förtroendearbetstid? Jag har fått erbjudandet från min arbetsgivare att höja min lön med två tusen kronor, mot att jag börjar jobba på förtroendearbetstid. Det verkar ju vara en ganska bra deal? Är det något jag ska tänka på innan jag skriver på? FÖRTROENDEARBETSTID KAN VARA en praktisk lösning för de medarbetare som har väldigt självständiga arbetsuppgifter och där resultatet är det viktiga inte antalet arbetade timmar. Den som har förtroendearbetstid ska också ha så flexibla arbetsuppgifter att han eller hon faktiskt kan förlägga sin arbetstid själv. Jag vet inte hur dina arbetsuppgifter ser ut, men om de stämmer in på beskrivningen ovan kan det vara en bra tanke att ha förtroendearbetstid för dig. En viktig sak att tänka igenom är dock att när du börjar med förtroendearbetstid skriver du bort skyddslagstiftningen, med bland annat arbetstidslagen. Du förflyttar ansvaret för mängden arbetad tid från din chef till dig själv. Du kommer att höja din lön med två tusen kronor, men ger bort både övertidsersättning och ett värdefullt lagstadgat skydd. Frågan är om du tycker att det är värt det? Ok med lönetak? Jag är förtroendevald inom Försvarsmakten och när jag förhandlar för en del medlemmar säger min chef att de har nått lönetaket och inte kan få mera i lön. Stämmer det? Finns det gränser för hur högt en lön kan sättas? Det blir ju svårt att motivera personalen att jobba kvar om dom inte kan få någon löneutveckling En vecka saxat ur min kalender MÅNDAG TCO styrelsen hela dagen TISDAG Ingenjörsförbundet Styrelsemöte fram till 14:00, därefter enskilt arbete på kontoret ONSDAG residiemöte inför förbundsstyrelsemöte TORSDAG På förmiddagen styrelsemöte i min förening, på eftermiddagen träff med ÖB FREDAG I Örebro FMTM När inte kalendern är full så planerar jag olika saker t.ex. förbundsstyrelsemöten övriga styrelsemöten som jag deltar i samt planerar och skriver ledare, brev till förtroendevalda och rapporterar om möten och träffar som jag har varit på till förbundsstyrelsen och ibland till kanslichefen. Jag försöker också att åka ut för att besöka våra föreningar 12 FÖRSVARSFÖRBUNDET ANSER ATT det inte finns någon grund för lönetak, eftersom det enligt oss inte finns stöd för den tanken i våra kollektivavtal. Lönen ska enligt villkorsavatalet fastställas enligt bestämmelserna i Rals-avtalet. Detta innebär bland annat att det är prestation, arbetsuppgifternas svårighetgrad samt marknadskrafterna som i huvudsak ska avgöra den nya lönen. Kort sagt: om arbetsgivaren säger att någon medlem nått lönetaket så följer arbetsgivaren inte Rals-avtalet, eftersom lönen alltid prövas individuellt. OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014
Skapa, lär och utvecklas! Anmäl dig till vårens kurser. Som medlem i Försvarsförbundet har du 50 procent rabatt eller max 600 kronor per utbildning eller aktivitet. Rabatten kan utnyttjas en gång per halvår. OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014 13
Lena Flygverkstaden kvar ett år till FÖRSVARETS MATERIELVERK, FMV, VICE ORDFÖRANDE har beslutat att nedläggningen av flygverkstaden i Ronneby skjuts upp ett år. Nu pågår arbetet med att identifiera personalen som ska arbeta kvar på verkstaden fram till och med 2015. Vi berättar mera om arbetet kring flygverkstaden och hur förbundets medlemmar berörs i kommande nummer av tidningen. Namn: Lena Sköld Gunnarsson Roll: vice ordförande för förbundsstyrelsen. Bor: Viggbyholm, Täby Därför har jag engagerat mig i Försvarsförbundets styrelse: när tillfället att kandidera som suppleant i FS uppstod, blev jag lockad av att få en inblick i hur det fackliga arbetet bedrivs på en mer "politisk/ strategisk" nivå. Det är spännande, utmanande men också ibland rätt svårt att arbeta fram beslut och inriktningar som sedan hela organisationen har att förhålla sig till. Även om Försvarsförbundets medlemmar verkar inom "försvarsfamiljen" så råder, på vissa områden, helt olika förutsättningar för våra förtroendevalda och medlemmar beroende på vilken myndighet de är anställda på. Det gäller därför för oss i styrelsen att lyfta blicken och inte låta våra beslut/ställningstaganden i allt för stor utsträckning baseras på de "lokala" erfarenheter vi har som förtroendevalda på våra respektive arbetsplatser. Avtal om förhandlingsordning på FMV OFR/S HAR tecknat avtal om förhand- lingsordning för årets RALS. Liksom tidigare år väljer medlemmen själv om han/hon vill ha lönesättande samtal med närmaste chef eller om facket ska sköta förhandlingen. För den som inte gör något val blir det automatiskt lönesättande samtal. Enligt tidsplanen sker förhandlingar/lönesättande samtal i slutet av mars till början av maj och ny lön betalas ut i juni. Det här vill jag uppnå med Försvarsförbundets arbete: att vi med vårt arbete medverkar till jämställda, väl fungerande arbetsplatser där intentionerna med samverkansavtalet efterlevs fullt ut och arbetsmiljön är god så våra medlemmar har förutsättningar att uppleva det som betyder livskvalitet för dem. Var fjärde dödsolycka räknas inte 14 Ni som inte har sett kampanjfilmen Like a Swede gör det! (finns på TCO hemsida) Den svenska partsmodellen, med gemensamt framtagna kollektivavtal, är verkligen värd att värna. Det kan vara lätt att glömma bort att möjligheten till ett gott arbetsliv med god pension, föräldraledighet, friskvårdsbidrag och semester inte tillkommit och upprätthålls för att arbetsgivaren är så välvilligt inställd till medarbetarna. Nej, att bibehålla detta förutsätter att facket även i framtiden kan vara en stark part som bevakar och ser till sina medlemmars bästa. Min fackliga vecka: 30 PERSONER dog på jobbet förra året enligt Arbetsmiljöverkets officiella statistik. Men enligt tidningen Arbetarskydd omkom ytterligare elva personer. Den utländska arbetskraften missas nämligen i statistiken. Om man räknar samtliga dödsolyckor som skett de senaste fyra åren ser också utvecklingen annorlunda ut än i den officiella statistiken. Sammanlagt har dödsolyckorna minskat, men dödsolyckorna bland dem som inte tillhör den svenska arbetskraften har ökat. Det här vill jag sprida/berätta: MÅNDAG TISDAG ONSDAG TORSDAG FREDAG Jag har en heltidsanställning på FMV. Turligt nog är det inte långt mellan FMV och förbundskansliet, och turligt nog finns tekniska lösningar som gör att jag kan ha den kommunikation som behövs med ordförande Håkan och kanslichefen Eva. Framför allt inför presidiet och styrelsemöten träffas Håkan och jag för att förbereda agendan, ibland på kansliet och ibland på FMV. Frågor som löpande dyker upp och där styrelsen behöver ta ställning hanterar vi oftast via mail vilket fungerar bra. Det händer att jag får rycka in för Håkan på TCO styrelse eller annat uppdrag där vi ska vara representerade men det är inte ofta. Håkan hanterar det mesta som rör de uppdrag utanför förbundsstyrelsen där vi ska vara representerade. OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014
Famnen full av pris Förening 21 har utsetts till bästa förening under förbundsvecka 2013. Priset är 7 000 kronor pengar som ska gå direkt tillbaka till medlemmarna. Pengarna gör ingen nytta om de sitter på ett konto, säger Senadin Sela. Han är ordförande för förening 21 i Halmstad, som blivit utsedd till bästa förening under Försvarsförbundsveckan 2013. Så fort beskedet kom från juryn började Senadin med styrelsekollegor att se sig om efter lämpligt sätt att låta vinstpengarna komma medlemmarna till del. De valde att köpa in Försvarsförbundets förstahjälpen-kit för att dela ut vid först årsmötet och sedan andra sammankomster för föreningen. Vi tycker att det är viktigt att alla medlemmar känner sig uppskattade och viktiga. ANLEDNINGEN TILL att just förening 21 vann? Att den valde att satsa på två orter och på både medlemmar och icke medlemmar. VI HAR JU medlemmar både i Halmstad och på Revinge, så det kändes naturligt att ha någon form av aktivitet på båda orterna. Vi bjöd alla medlemmar på frukost och de fick i sin tur ta med sig en icke medlem, som fick både frukost och information om Försvarsförbundet.»Ett stort engagemang med aktivitet på två platser. Ett nytt och bra grepp att bjuda in både medlem och icke medlem«. JURYNS MOTIVERING Foto: Sören Andersson Juryn består av förbundsordförande Håkan Sparr, sekreterare Gülseren Kiyak och förbundsrevisor Mia Ferngren. OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014 15
VÄRVA 3 nya medlemmar var med i utlottningen av en ipad Värvar du ytterli gare tre medle mmar får du en chans till o.s.v. Foto: Sören Andersson För Varje ny medlem du VärVar Får du en trisslott! Erbjudandet gäller till och med 15 april 2014 och dig som är befintlig medlem i Försvarsförbundet samt över 18 år. Läs mer på vår hemsida: www.försvarsförbundet.se 16 OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014
Årets utbildningar för förtroendevalda Försvarsförbundet har kompetensutveckling som ett av sina prioriterade områden. Under februari genomförde en retorikkurs på Bergendahl utanför Stockholm, tillsammans med TullKust. I november erbjuder förbundet en ny kurs för förtroendevalda, en jämställdhets- och diskrimingeringskurs över två dagar. I övrigt genomförs en grundkurs och en kurs i lag och avtal. Vi är stolta över att vi kan erbjuda ett så pass brett utbud av kurser, trots att vi är ett så litet förbund. Att kompetensutveckla våra förtroendevalda är en av våra viktigaste uppgifter, säger Eva Rundlöf, förste ombudsman och kanslichef på Försvarsförbundet. KURSER SOM ERBJUDS UNDER 2014: Grundkurs 3 dagar, 13 15 maj Anmäl senast 11 april Syftet med kursen är att ge de grundkunskaper som behövs för att komma igång med ett fackligt uppdrag. Vi ger en översiktlig inblick i villkoren för det fackliga uppdraget och grundläggande information om lagar och avtal, hoppas också ge såväl inspiration och intresse för fackligt arbete som ett utökat kontaktnät. Vi arbetar mycket i grupper och med diskussioner för att få fördjupat lärande och erfarenhetsutbyte. Lag & Avtal 3 dagar, 14 16 oktober Anmäl senast 12 sept Här får ni hjälp att använda de arbetsrättsliga lagarna och avtalen. Vi utgår från olika situationer från anställningstillfället till anställningens upphörande. Efter en kort introduktion på varje avsnitt arbetar vi i grupper för att lösa problem. Därefter kommenterar vi och tittar på olika avsnitt och paragrafer som gäller för varje situation. Deltagarna bör ha gått förbundets Grundkurs. Jämställdhet och diskriminering 2 dagar, 5 6 nov Anmäl senast 30 sept Kursen ger en introduktion i jämställdhet och diskriminering. Vi går igenom diskrimineringslagens grunder och diskuterar arbetsliv och rekrytering ur ett jämställdhetsperspektiv. Vi går också igenom grunderna för en fungerande lönekartläggning. Chefer fälls efter anställds självmord TVÅ KOMMUNCHEFER har dömts för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. Östersunds tingsrätt ser cheferna som ansvariga för att ha orsakat en av kommunens socialsekreterares självmord. Den uppmärksammade domen är den första i sitt slag. Bakgrunden är att socialsekreteraren i Krokoms kommun mobbades på sitt arbete. Det slutade med att han begick självmord 2010. De två cheferna åtalades för vållande till annans död och arbetsmiljöbrott. De ansågs inte ha gjort tillräckligt för att förhindra mobbningen, vilket ledde till socialsekreterarens sjukdom och självmord. ENLIGT DOMEN I Östersunds tingsrätt har två cheferna genom oaktsamhet och grov vårdslöshet orsakat socialsekreterarens sjukdom och död genom att inte ha fullgjort sitt ansvar enligt arbetsmiljölagen. Cheferna döms till villkorlig dom och dagsböter. Cheferna har hela tiden nekat till brott. Krokoms kommun säger i en kommentar att det inte känns rimligt att de två har gjort sig skyldiga till arbetsmiljöbrott genom vållande till annans död. En rad arbetsmiljöåtgärder var vidtagna, hävdar kommunen. OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014 17
KRÖNIKA GYLLENHAAL Printa ut fem AK-magasin, tack Visste du att det är en svensk tjej som designat den första kommersiella kombinationen av glasögon och dator? Detta påminner mig om att mina fantasier från 1995 nu är verklighet. I b ör ja n av 1980-talet kom den lilla apparaten Walkman som gjorde att man kunde lyssna på kassettband samtidigt som man gick eller joggade. Fenomenet förlöjligades först, många tyckte det såg galet ut med hörlurar utomhus. En reporter frågade med nedlåtande tonfall vad som skulle komma härnäst, små filmer som visas inuti solglasögon? Om den reportern då istället hade tagit patent på den då löjliga tanken... NUMERA FINNS DET ju glasögon som inte bara visar film utan kan göra allt det som en dator kan: Google Glass. Det kanske du redan visste, men kände du till att huvudansvarig för framtidsbrillornas design är svenskan Isabelle Olsson? Hon tog sin civilingenjörsexamen i industridesign vid Lunds tekniska högskola så sent som 2008. Något som påminner om Google Glass ingick i en teckning som illustrerade en krönika av mig i en annan försvarstidskrift 1995, alltså för snart tjugo år sedan. Rubriken var Krigföring & vapen på 2000-talet: Gör fi döv, stum och blind! Inte utan viss stolthet vill jag citera artikelns avsnitt om infokrigföring: PÅ HEMMAPLAN BLIR vi allt känsligare för angrepp mot våra ekonomier och informationssystem och det är därför logiskt att angrepp i högre grad riktas direkt mot just dem. Sådana angrepp kan utföras långt under krigströskeln men är inte desto mindre allvarliga hot mot staten. Föreställ er ett hundratal hackers som på uppdrag av någon despot eller maffiastruktur sprider datavirus, stjäl nationella nyckeldata eller skapar falska börsnyheter som inte hinner dementeras innan de blixtsnabba beslutsfattarna på Wall Street hunnit reagera. Vad skall en stat ha ett försvar till om det inte kan skydda landets vitala intressen? Alltså bör [den nya formen av] elektroniska, ekonomiska och psykologiska angrepp klassificeras som lika allvarliga hot som traditionella, och även vara en naturlig angelägenhet för försvaret. Det tog några år men nu har vi inte bara en mängd vanliga IT-tekniker inom Försvarsmakten utan även ITF, IT-försvarsförbandet, samt ett förband för psykologiska operationer, psyops förbandet. SÅ, EFTERSOM JAG lyckades gissa hyfsat rätt om framtiden 1995 så dristar jag mig nu till att lägga fram en ny framtidsvision. Bakgrunden är den revolution av billigare 3Dskrivare som började 2010. Jag tror att potentialen för hobbytillverkning av allt möjligt är minst lika underskattad som möjligheterna med småskalig tillverkning av diverse småsaker inom olika myndigheter, inte minst inom Försvarsmakten. Jag skulle tro att det dröjer kanske så lite som fem år till dess att man i truppserviceförråden kan få höra önskemål typ det i denna krönikas rubrik. 18 OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014
Försvarsförbundet stämmer Försvarsmakten och FMV i AD I TVÅ OLIKA fall stämmer Försvarsförbundet Försvarsmakten respektive FMV i Arbetsdomstolen för brott mot lagen om anställningsskydd, LAS. Tvisterna rör medlemmar som vid omorganisationer sagts upp på grund av arbetsbrist. Ombudsman Marika Olsson: - Det är tråkigt att vi inte lyckats enas i dessa två ärenden. Förbundet anser att Försvarsmakten och FMV inte uppfyllt sin omplaceringsskyldighet innan uppsägningarna. Så nu är det upp till AD att döma i ärendena. LAS Fullt användbara Kalasjknikov-magasin har redan tillverkats av 3D-printers. Magasinet på bilden är dock ett helt traditionellt tillverkat magasin, fotograferat på Kolahalvön av författaren. FÖRUTOM MAGASIN finns det en stor mängd mindre och mycket simpla militära och civila föremål man skulle kunna göra i den egna minifabriken. Istället för att behöva beställa dem från något centralt lager eller någon civil leverantör. Mindre väntetid (i alla fall efter att det blivit rutin) och färre transporter också. Alltså, förvänta dig 3D-skrivare på jobbet. Inte i år eller ens nästa, men de kommer. Om tio år kan de givetvis tillverka även mer komplicerade föremål, göra saker som vi nu inte tror är möjliga. TYCKER DU ATT allt detta ändå låter osannolikt? Gå in på Youtube och använda dessa sökord: Feinstein mag. Kolla därefter: 3D metal gun Tror inte jag behöver säga mer. LARS GYLLENHAAL lars_gyllenhaal@yahoo.se blogg: gyllenhaals.blogspot.com FOTO: Lars Gyllenhaal Dåliga arbetsvillkor kan leda till depression STRESS PÅ JOBBET och osäker anställning orsakar depression. En ny rapport visar på klara samband. Det är SBU (Statens beredning för medicinsk utvärdering) som undersökt arbetsmiljöns betydelse för att drabbas av depression eller utmattningssyndrom. Studien bygger på en omfattande granskning av 20 års internationell forskning och mönstret är tydligt: det finns klara samband mellan dålig arbetsvillkor och olika psykiska besvär. Det är ett starkt stöd för att arbetssituationen har betydelse, säger Töres Theorell, professor och ordförande i SBUprojektet. Det gäller sådana faktorer som att ha ett jobb med små möjligheter att påverka arbetsuppgifterna, där kraven samtidig är höga. Det gäller också dem som mobbats eller upplevt konflikter i arbetet. Personer som har en osäker anställning, med många omorganisationer eller oro för att arbetsplatsen ska läggas ner, utvecklar också i högre grad än andra depression. En miljard i veckan SÅ MYCKET KOSTAR sjukdomar i rörelseorganen och psykiska sjukdomar, som båda har stora delar av sina orsaker i arbetsmiljön, staten varje vecka. OM FÖRSV ARSFÖRBUNDET NR 1 2014 19
DEN HÄR SIDAN VÄNDER SIG FRAMFÖR ALLT TILL DIG SOM ÄR FÖRTROENDEVALD. DEN SYFTAR TILL ATT GE DIG INFORMATION OM VAD SOM HÄNDER I FÖRBUNDET OCH KONKRETA TIPS FÖR ATT DU SKA KÄNNA DIG TRYGG I DITT UPPDRAG. HÖR GÄRNA AV DIG MED SYNPUNKTER OCH UPPSLAG: REDAKTION@FORSVARSFORBUNDET.SE Jobba med information och kolla efter stress Information och arbetsbelastning. Två områden att hålla koll på för Försvarsförbundets förtroendevalda, om man ska gå efter resultatet av den enkät som skickades ut till alla förtroendevalda i slutet av november. F örsvarsförbundet skickade i mitten av november förra året ut en enkät till alla förtroendevalda, för att få en bild av hur arbetet inom förbundet fungerar. Av 386 utskickade enkäter kom 101 svar in. Det ger en svarsfrekvens på 26 procent. Vi hade förstås önskat en något högre respons, men viljan att svara kanske blir större, då de förtroendevalda ser att vi tar till oss resultaten och jobbar med att förbättra det som inte fungerar, säger Karen McDougall, som är informatör på Försvarsförbundets kansli. EN AV ENKÄTFRÅGORNA handlade om hur information och kommunikation fungerar inom föreningen. Av dem som sitter i styrelsen svarar 90 procent att de fungerar ganska bra, bra eller mycket bra, medan 66,5 procent av de förtro- Informatörens tips till styrelsen: 20 endevalda som inte sitter i styrelsen (platsombud) uppger detsamma. Det är intressant för de lokala styrelserna att reflektera över det, säger Karen McDougall. Det är lätt att tro att man har kommunicerat tillräckligt, medan den man vill nå fram till faktiskt inte har uppfattat det man vill säga. Det är också värt att tänka på att den här skillnaden uppstår mellan dem som faktiskt är förtroendevalda och därmed har informationen lättare tillgänglig steget till medlemmarna är ännu större. Det finns alltså risk för att vi har medlemmar som tycker att vi inte lyckats lokalt med att informera om vår verksamhet. Karen McDougall ger alla styrelser tipset att i samband med varje beslut tänka på om medlemmarna bör informeras om ärendet och i så fall hur. Det gör att informationen finns med på agendan hela tiden. Bara det kommer att ge resultat. Förening 05 på Karlberg har valt att kommunicera med sina medlemmar genom medlemsmöte en gång i månaden. Ibland är mötet välbesökt, ibland kommer bara ett par medlemmar. Våra medlemmar uppskattar att vi finns tillgängliga en bestämd dag varje månad. Vi brukar fika, informera om aktuella händelser och svara på de frågor som dykt upp sedan förra gången, säger föreningens ordförande Marie-Louise Svensson. EN ANNAN FRÅGA i enkäten handlade om hur arbetsbelastningen är på arbetsplatsen jämfört med för ett år sedan. Där svarade 55 procent av alla förtroendevalda att arbetsbelastningen är högre eller mycket högre. 1 2 3 Se till att det finns en informationsansvarig i föreningen Vid varje beslut, tänk: ska vi informera medlemmarna om det här och i så fall hur? Skapa rutiner, så att era medlemmar vet hur de hittar informationen. Vad funkar bäst hos er? Anslagstavla? Möten? Mail? Värt att tänka på att all information inte behöver vara skriftlig. OM FÖRSVARSFÖRBUNDET NR 1 2014