733G02: Statsvetenskaplig Metod Therése Olofsson 2013-03-05 911224-0222 - Gymnasiereformens påverkan på utbildningen
Syfte Syftet med uppsatsen är ta reda på hur den gymnasiereform som infördes läsåret 2011/2012 har kommit att påverka utbildningen och dess kvalitet i Sveriges gymnasieskolor. Frågeställningar Har den nya gymnasiereformen påverkat utbildningen på gymnasieskolorna? Har det blivit en kvalitetsförbättring? Hur har den nya gymnasiereformen påverkat utbildningen på gymnasieskolorna? Har reformen levt upp till de ledord som sattes upp för gymnasieskolan: högre krav, mer centraliserat och jämlikt över hela landet och rättvisare? Strategi och design Den typen av uppsats och analys jag kommer genomföra är beskrivande och alltså inte teoriprövande. Jag vill med uppsatsen beskriva hur verkligheten se ut, om hur utbildningen faktiskt har påverkats. Vid beskrivande analyser är det viktigt att göra en teoretisk konstruktion, det behövs en definition av det som ska undersökas och så behövs det ett analysverktyg. Jag kommer använda mig av en klassindelad analys, jag måste kunna definiera och operationalisera vad utbildning är och framförallt kunna skilja på vad som är bra kvalité på utbildning och vad som är dålig. Att göra en bedömning av vad som är bra kvalité och inte kan vara mycket svårt och därför är det viktigt att sätta tydliga gränser mellan dem. 1 Jag kommer använda mig utav en kvalitativ studie. Detta är för att jag vill mäta kvalité framför kvantitet. Eftersom att reformen är relativ ny kan det även vara svårt att göra en kvantitativ studie eftersom det inte finns så många nya enheter att mäta. För att undersöka de frågeställningar jag har satt upp kommer jag att använda mig av samtalsintervjuer. Samtalsintervjuer är kvalitativa och syftar till att få större förståelse för vilka uppfattningar människor har och jag vill ge de jag intervjuar chansen att tänka 1 Metodpraktikan sid.135-139 och 144-145
själva kring begreppet utbildning. 2 Intervjuerna kommer vara utav slaget respondentundersökning men även med inslag utav en informantundersökning. Vid typen respondentundersökning vill man komma åt den intervjuade personens egna tankar. När det gäller informantundersökning vill man ofta få svar på frågan hur, hur något fungerar exempelvis. 3 I detta fall vill jag få reda på hur utbildningen har kommit att påverkas i gymnasieskolorna men samtidigt vill jag veta hur de jag intervjuar själva tänker kring utbildning och kvalitén. Det som kännetecknar samtalsintervjuundersökningar är att den förs interaktivt beroende på situation och person. En annan utmärkande sak för typen av intervju är att syftet är att kartlägga människors uppfattningar och det är de tankar och uppfattningar kring begreppen man vill åt. 4 Utifrån denna beskriven utav samtalsintervjuundersökningar blir det tydligt att de är den typ av intervju som passar min undersökning bäst och därför kommer jag använda av denna typ. Metod Det första steget till för att kunna besvara de frågor som jag ställt upp är att få mycket kunskap inom ämnet. Detta kan jag få genom att läsa utredningar och andra relevanta texter som berör gymnasieskolans utbildning och den nya gymnasiereformen. Exempel på källor som jag kommer använda mig av är regeringens proposition 5 och den SOU undersökning som låg i grund för beslutet 6. Jag kommer gå till väga så att jag kommer genomföra kvalitativa samtalsintervjuer med både lärare och elever vid gymnasieskolor. De senare kommer vara både elever som gick i gymnasiet innan den nya reformen genomfördes år 2011 och elever som har tagit del och gått i gymnasiet efter införandet av reformen, detta är för att få en bild av hur gymnasieskolan förändrats och denna bild går inte att få fram om jag inte kan jämföra nu och då. Jag vill ha en sådan stor variation som möjligt på lärare och studenter och kommer därför välja att intervjua personer från olika gymnasieprogram, både från de yrkesförberedande programmen och de högskoleförberedande programmen. Urvalet 2 Metodpraktikan sid. 194 3 Metodpraktikan sid 227-228 4 Metodpraktikan sid 228-230 5 Proposition 2008/09:199 6 SOU 2008:27
kommer vara från olika skolor och städer eftersom jag vill få en stor variation och ett av målet för gymnasiereformen var just att gymnasieskolan skulle bli mer jämlik över landet och därför är det viktigt att undersöka att detta faktiskt stämmer och då måste urvalet vara från olika områden och över hela Sverige. En annan faktor som jag kommer att ta hänsyn till när jag gör urvalet är elevernas bakgrunder så som de sociala och ekonomiska detta är för att få en bred mångfald. För att gå vidare efter att ha genomfört intervjuerna behöver jag operationalisera de begrepp som jag vill kunna mäta. Att operationalisera ett begrepp är just att göra det mätbart genom att definiera och hitta variabler som gör att det går att undersöka och mäta begreppet. 7 De begrepp som jag kommer behöva operationalisera är bland annat utbildning, kvalité av utbildning, högre krav, centraliserat och rättvisare. Efter att ha samlat in data på det här sättet och operationaliserat de relevanta begrepp kommer jag presentera ett empiriskt beskrivande resultat. Eftersom studien är kvalitativ kommer jag inte få fram ett resultat (siffra) som visar på hur mycket utbildningen har förändrats. Min ambition är att kunna uttala mig om utbildningen har förändrats och hur den har gjort det. Källkritik Eftersom jag framförallt kommer använda mig av intervjuer kommer dessa främst vara mina källor, intervjuer är en berättande källa alltså intervjuerna berättar om hur något är. De intervjuer jag kommer utföra kan räknas som primärkällor eftersom det är den tillfrågades egna åsikter som jag vill åt och att den inte återberättar någon annans åsikter. Jag måste bedöma källorna på vissa punkter såsom äkthet, oberoende, samtidighet och tendens. Mina källor kan jag vara säkra på är äkta eftersom det är jag som genomför intervjuerna själv. Som jag nämnde tidigare är mina källor primärkällor men det kan vara svårt att säga att källorna är oberoende eftersom de i stor grad kan vara påverkade olika yttre omständigheter. Å ena sidan är vill jag åt dessa omständigheter när jag intervjuar men jag och de som läser min uppsats får ha i åtanke att källorna inte är helt oberoende. Samtidigheten bedömer jag är god men beroende på hur långt jag väljer att gå tillbaks och mäta i tiden kommer den att minska och detta är jag medveten om när jag 7 Metodpraktikan sid. 55-56
väljer mina intervjuobjekt. Precis som oberoendet kan ifrågasättas kan jag ifrågasätta tendensen hos mina källor, att de avsiktligt skulle berätta felaktig information. Den bedömning jag gör att lärarna och eleverna inte har någon anledning att ge en felaktig bild utav utbildningen men man ska vara medveten om att det finns en viss risk att detta skulle kunna förekomma. 8 Validitet och reliabilitet Begreppet utbildning kan vara ganska diffust och kvalitén på den kan vara svårmätt. Därför skulle det kunna bli problem med begreppsvaliditeten i uppsatsen eftersom det kan vara svårt att exakt sätta ord och mått på utbildning. Begreppsvaliditeten har två betydelser: överensstämmelse mellan teoretisk definition och operationell indikator och frånvaro av systematiska fel. Alltså handlar det om att de operationaliseringar jag gör ska stämma så bra överens med begreppet som det går. För att få ett så bra och korrekt begreppsvaliditet som möjligt kan jag försöka resonera mig fram till begreppet och det kan jag göra genom att exempel använda mig av en operationalisering som någon forskare använt sig av. Eftersom jag gör intervjuer så kan jag även använda mig av hur de jag intervjuar resonerar kring begreppet. 9 Begreppet resultatvaliditet kan definieras som: att vi mäter det vi påstår att vi mäter. För att kunna få en hög resultatvaliditet behöver begreppsvaliditeten vara god samtidigt som reliabiliteten måste vara det. Reliabiliteten kan räknas som god om det finns en avsaknad av slumpmässiga och osystematiska fel. För att vara säker på att reliabiliteten är bra kommer jag att vara noggrann när jag gör mina intervjuer och när jag sedan sammanställer resultatet. 10 Alternativ metod Jag hade kunnat använda mig utav en kvantitativ metod istället men valde att inte göra det eftersom att jag upplever att jag skulle få ut mer utav att göra en kvalitativ analys. Tillvägagångssättet för en kvantitativ metod hade kunnat vara att jämföra betyg och studieresultat men eftersom även betygssystemet ändrats skulle detta kunna ge en missvisande bild. Om jag hade använt mig av en kvantitativ metod hade jag kunnat 8 Metodpraktikan kap. 15 9 Metodpraktikan sid. 57-61 10 Metodpraktikan sid. 57 och 63-64
skicka ut frågeundersökningar som kan vara bra att använda sig av vid kvantitativa metoder. 11 Vid frågeundersökningar är ofta frågorna standardiserade och det finns olika fasta svarsalternativ. Vid denna typ vill man också kunna beskriva svarsfrekvensen, alltså man vill få fram hur många som svarat ett speciellt svar. Man vill kunna generalisera de svar man får till den population som de tillfrågade representerar exempel om 60 % av de tillfrågade tycker att utbildningen har förbättrats så skulle jag kunna generalisera och säga att det är så det ser ut i hela landet. 11 Metodpraktikan sid 228
Källförteckning Esaiasson, P, Wängnerud, L, (red) (2012), Metodpraktikan: konsten att studera samhälle, individ och marknad, Stockholm: Norstedts juridik Regeringens proposition 2008/09:199. Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan Utbildningsdepartementet. Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU: 2008:27)