Lovisa stad. Budget och ekonomiplan

Lovisa stad Budget och ekonomiplan 2014 2016 Stadsfullmäktige 13.11.2013

2

Lovisa stad Budget och ekonomiplan för 2014 2016

Lovisa stad Budget och ekonomiplan för 2014 2016 Stadsfullmäktige 13.11.2013 Utgivare: Lovisa stad Ombrytning: Maria Lindroos Pärmbild: Pepe Kallioinen

5 INNEHÅLLSFÖRTECKNING BUDGET OCH EKONOMIPLAN FÖR 2014 2016 Stadsdirektörens förord 7 Utgångspunkter för planeringen 8 Sammandrag av budgeten 17 Lovisakoncernen och dess mål 19 Affärsverket Lovisa Vatten 21 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER 23 DRIFTSEKONOMI - LOVISA STADS BUDGET FÖR 2014 31 Val 32 Revisionsnämnden 32 Fullmäktige 33 Stadsstyrelsen 33 Allmänna förvaltningen och koncernförvaltningen 34 Grundtrygghetscentralen 48 Bildningscentralen 71 Tekniska centralen 94 INVESTERINGAR 105 PERSONALPLANER 111 BILAGOR 134 Affärsverket Lovisa Vatten 135

6

7 Stadsdirektörens förord Budgeten för 2014 har ur kommunernas synvinkel upprättats i en utmanande och osäker situation. Enligt det statsfinansiella sanerings- och anpassningsprogrammet kommer man i kommunernas funktioner att spara in 2 miljarder euro. Detta förutsätter åtgärder av kommunerna för att anpassa ekonomin till de ändrade ekonomiska omständigheterna. Ovissheten om hur statsandelslagstiftningen påverkar kommunernas ekonomiska situation ökar därtill osäkerheten vid planering av ekonomin. Hur den genomgripande förnyelsen av social- och hälsovårdstjänsterna kommer att påverka verksamheten i Lovisa stad är också i detta skede fortfarande oklart särskilt med avseende på kommunens ansvar att ordna tjänsterna. Klarare riktlinjer i ärendet står att vänta våren 2014. Under 2014 färdigställs kommunstrukturutredningarna också för Lovisa stads del. Det gäller kommunstrukturutredningen för Lovisa och Lappträsk samt den mera omfattande gemensamma kommunstrukturutredningen för Lovisa, Askola, Borgnäs, Borgå, Mörskom och Sibbo. Utredningarna har ingen direkt betydande inverkan på nästa års budget, men de sysselsätter dock avsevärt såväl den byråkratiska apparaten som den politiska styrgruppen. Budgeten för 2014 har upprättats utgående från stadsstyrelsens strama ekonomiska ramar. Samtidigt har centralerna uppgjort ett anpassningsprogram, vars uppgift är att skära ner driftsekonomiutgifterna och finna sätt att öka effektiviteten i serviceprocesserna och förvaltningen. Budgeten som vi nu framlägger motsvarar stadsstyrelsens utgiftsram efter anpassning. Dels det att man har förberett sig på utmaningar i ekonomin, dels personaldimensioneringarna, servicenätets struktur och omfattning samt de allt växande driftsekonomiutgifterna är orsaken till att staden måste finna strukturella besparingar på cirka 5 7 miljoner euro under de tre följande åren. Om vi inte kan åstadkomma bestående strukturella reformer föreligger det i slutet av planeringsperioden fara för att överskottet i balansen tar slut och att det ekonomiska reservförrådet är slutanvänt. Redan nu ser det ut som om det under 2014 2016 kunde uppkomma ett underskott på upptill 5,6 miljoner euro. Verksamhetsutgifterna för 2014 kommer att öka ca 1,5 % jämfört med bokslutet för 2012. Ökningen kan anses vara moderat. Lånestocken för stadens del kommer att vara 2 196 euro per invånare, men är dock fortfarande lägre än genomsnittet i landet (2 261 euro år 2012). I bokslutet för 2012 var lånestocken endast 1 056 euro per invånare. Trycket på investeringarna är också under kommande år stort och nästa år kommer Lovisa stad att investera för 12,67 miljoner euro. De största investeringarna under nästa år är färdigställandet av det finska skolcentrumets entreprenad (5,88 miljoner euro) och byggandet av Affärsverket Lovisa Vattens vattencistern för 1,8 miljoner euro samt färdigställande av Pernå-Lovisa stomlinje. Den allt stramare ekonomiska situationen och de krav som ställs på kommunerna för att tygla verksamhetsutgifterna och anpassa funktionerna har orsakat tryck på att flytta och prioritera investeringsprojekt. Fastän utmaningarna under kommande år är mångfasetterade, försöker Lovisa stad dock aktivt finna lösningar för att utveckla näringspolitiken i samarbete med bland annat de lokala företagarna. Endast genom att aktivt söka utvägar för att bredda basen i näringslivet och därigenom förbättra skatte- och inkomstbasen kan vi skapa ett sådant Lovisa som klarar av ekonomiska utmaningar också i framtiden. Detta förutsätter också en kostnadseffektiv organisationsstruktur i stadens funktioner och att vi åstadkommer bestående strukturella förändringar. Lovisa stad har goda arbetstagare som för sin del förstår framtidens utmaningar och som försöker finna lösningar till att genomföra bestående strukturella reformer. Området kring Lovisa västra anslutning ska utvecklas till ett mångsidigt företagsområde dit man lockar företag av olika typ för att stärka näringslivsstrukturen i Lovisa. Staden utreder också möjligheterna till att verkställa i synnerhet hyresbostadsproduktionen inom stadens område. Bristen på hyresbostäder kan också vara ett betydligt hinder då företagen rekryterar personal och då Lovisa marknadsför sig själv som en inbjudande och trivsam ort att bo och arbeta i. Lovisa fortsätter det välbefunna samarbetet med de olika sammanslutningar, som vill ordna till och med nationellt betydande evenemang i Lovisa. Omfattande samarbete görs med olika sammanslutningar, föreningar och företagare för att utveckla nya lockbeten för turismen. Olavi Kaleva stadsdirektör

8 Utgångspunkter för planeringen Budgetförslaget baserar sig på den strategi för staden som stadsfullmäktige i Lovisa stad godkände 13.6.2012. Den godkända strategin sträcker sig till år 2020. Lovisa liten stad, stora upplevelser Lovisa stads vision är att vara en välmående, tvåspråkig stad som utnyttjar ny teknologi och olika energiformer och där havskusten, landsbygden och god närservice förhöjer invånarnas och semesterfirarnas livskvalitet. Lovisa gör det möjligt att ett mångsidigt närings- och kulturliv utvecklas även med hjälp av goda telekommunikations- och trafikförbindelser. Lovisa stad arbetar enligt principerna öppenhet, rättvisa, tolerans och jämlikhet. Principerna för all verksamhet är god service, att göra tillsammans, ansvarsfullhet, initiativförmåga, tvåspråkighet och sakkunnighet. Tyngdpunkterna i verksamheten 1. Kunden och kommuninvånaren: Välfungerande tjänster, delaktighet och välfärd. Kundinriktad service ges i rätt tid och på rätt plats. Möjligheterna att växelverka, delta och påverka förbättras och kommunikationen med kommuninvånarna effektiveras. 2. Attraktivitet och konkurrenskraft: Att öka stadens dragningskraft och utnyttja stadens läge. Lovisa är en attraktiv kust- och landsbygdsstad med många möjligheter till högklassigt boende och rekreation. Lovisa ökar antalet arbetsplatser, invånare och turister genom att utnyttja sitt läge vid utvecklingskorridoren E18. 3. Personal och ledarskap: 4. Ekonomi: Välfungerande samarbets- och ledningssystem samt en kunnig och motiverad personal som mår bra. Lovisa har ett samarbets- och ledningssystem som grundar sig på förtroende, öppenhet och respekt. Lovisa har en kunnig och motiverad personal som mår bra. En sund och kostnadseffektiv kommunekonomi. Lovisa har en förutsägbar balanserad kommunekonomi. Produktiviteten, tillvägagångssätten och kostnadseffektiviteten inom stadens verksamhet förbättras.

9 Omvärld och budgetutsikter Allmänt ekonomiskt läge I fjol hejdade recessionen i EU-länderna den på lovande sätt började balanseringen av de offentliga ekonomierna. Den ekonomiska nedgången i EU-länderna syns även i Finland. Staten och kommunerna har varit tvungna att öka sina låneupptagningar på grund av recessionen. Behovet av att lyfta lån, som vuxit till att vara alarmerande stort, tvingade Finlands regering att vidta nya åtgärder för att stabilisera den offentliga ekonomin. Under budgetmanglingen i början av hösten fattades beslut som bygger på att minska Finlands hållbarhetsunderskott med 2 miljarder euro. Den första miljarden uppnås med kommunernas egna åtgärder, vilket i praktiken innebär nedskärningar i kommunernas utgiftsstruktur och höjningar av kommunalskatten. Avsikten är att spara budgetmanglingens andra miljard genom att skära ner på kommunernas uppgifter. En lista på de uppgifter, normer och åligganden som ska gallras bort inväntas i november. Med hjälp av åtgärder som främjar sysselsättningen, produktiviteten och tillväxten av ekonomin uppskattar ETLA att statsekonomins hållbarhetsunderskott kan minskas med ca 2,3 procentenheter. Samtidigt överenskom intresseorganisationerna om en löneuppgörelse som tyglar kostnaderna för 2014 2016. Trots att produktionen blivit mindre och att den ekonomiska tillväxten varit blygsam minskade arbetslöshetsgraden i fjol med 0,1 procentenheter. Den mest betydande orsaken till den minskade arbetslösheten var att antalet arbetsför befolkning börjat minska på grund av åldrandet. Arbetslösheten uppskattas ligga kring 8,2 procent 2014 (ETLA, Suhdanne 2013:2). Enligt ETLA:s prognos uppskattas konsumentpriserna öka med ca 1,7 % per år under 2013 och 2014 (ETLA, Suhdanne 2013:2). Stadens invånare I slutet av juli 2013 var invånarantalet i Lovisa stad 15 520 personer, en ökning på en person jämfört med bokslutet 2012. 17500 17000 16500 16000 15500 15000 14500 BEFOLKNINGENS UTVECKLING PROGN. 2013 PROGN. 2014 PROGN. 2015 PROGN, 2016 PROGN. 2020 LOVISA UTFALL BS 2011 BS 2012 MÅL 7/2013 2020 centr.) centr.) centr.) centr.) centr.) INVÅNARE 15559 15519 15520 15535 15541 15548 15554 15579 17000

10 Lovisa stads strategiska mål för invånarantal är att man 2020 uppnått 17 000 invånare. Detta är 1 421 invånare fler än statistikcentralens prognos. Invånarantalet borde öka med dryga 200 invånare per år för att det strategienliga målet skulle kunna uppnås. Enligt statistikcentralens prognos ökar vårt invånarantal med i medeltal 8 personer per år. Befolkning enl. åldersgrupper 2013 Åldersstrukturprognos 2020 0-6 år 7-19 år 20-64 år över 65 år 24 % 7 % 14 % 55 % Personer i arbetsför ålder utgör majoriteten av invånarna i Lovisa stad. Andelen 20 64-åringar uppgår till 55 % av invånarna. I jämförelse med fjolåret har andelen arbetande invånare minskat med 1 %. Motsvarande tal för ifjol var 56 %. Andelen över 65-åringar har i sin tur ökat 1 % i jämförelse med fjolåret. Åldersstrukturen för Lovisa stad prognostiseras i själva verket att åldras och antalet över 65-åringar förutses öka från 24 % till 29 % innan 2020. Andelen barn och ungdomar förutses ligga vid ungefär samma nivå. Arbetsplatser och sysselsättning Lovisa stads totala arbetskraft var 7 295 personer i augusti 2013 och arbetslöshetsgraden 9,7 %. I Lovisa finns det 73 ledigförklarade arbetsplatser. Arbetslösheten i Lovisa var den tredje svåraste i hela Nyland under början av året. Arbetslöshetsgraden började dock sjunka under juni och i augusti placerade sig Lovisa sjunde i arbetslöshetsstatistiken för Nyland. Arbetslöshetsgraden i hela Nyland uppgick till 9,0 % i augusti 2013. Lovisa kan erbjuda arbete för ca 65 % av de arbetande Lovisaborna och resten, 35 %, arbetar på olika håll i Finland, dock främst i Borgå, Helsingfors, Esbo och Kotka. Från övriga orter kommer det i sin tur knappa 1 400 personer till Lovisa och arbeta, varav majoriteten kommer från Kotka, Kouvola, Pyttis, Borgå, Helsingfors och Lappträsk.

11 Ekonomiska utsikter för Lovisa stad Resultatprognos 2013 Delårsrapporten januari augusti 2013 för Lovisa stad prognostiserar ett överskott på ca en miljon euro. I prognosen ingår det beräknade underskottsresultatet för Affärsverket Lovisa Vatten. Verksamhetskostnaderna förutses överskrida budgeten med knappt en miljon euro, det vill säga med 0,9 %. Verksamhetsintäkterna i sin tur förutses överskrida det budgeterade med ca 1,2 %, det vill säga med ca 409 000 euro. På resultatet inverkar bland annat sammanslagningsunderstöden på 1,3 miljoner euro för kommunfusionen, goda skatteinkomster och den aktieutdelning som Kymmenedalens El betalat, vilken med anledning av Fingrid-affären var exceptionellt stor. Skatteutvecklingen för kommunalskatten under slutet av året har varit betydligt bättre än vad början av året lät förmoda. Intäkter för förvärvsskatt har på nationell nivå betalats betydligt mer än den ursprungliga uppskattningen, till följd av vilket skattemyndigheten har korrigerat kommunernas andelar för utdelning mot en bättre riktning. Skattemyndigheten har även ändrat sin praxis för utbetalning till att vara fördelaktigare för kommunerna. Utbetalningen av den sista delen av förskotten för pågående år tidigareläggs och betalas till kommunerna redan i december, då kommunerna enligt tidigare praxis fick den sista delen av betalningarna först på följande års sida. Med beaktande av ovannämnda ändringar förutses skatteinkomsterna överskrida budgeten med ca 0,3 miljoner euro. Beträffande investeringarna har byggandet av finska skolcentrumet fortskridit planenligt. Renoveringen av Långa kajen i hamnen kunde på grund av jordmånens beskaffenhet inte trots entreprenörens långvariga försök slutföras utan merarbeten. Merarbetena kommer att förorsaka tilläggskostnader för projektet. Projektet slutförs under slutet av året. De övriga projekten som godkänts i budgeten fortskrider planenligt. Vad gäller Affärsverket Lovisa Vattens projekt om vattencistern i marknivå är avsikten att påbörja byggnadsarbetena ännu innan årsskiftet. För att finansiera utgifterna har lån lyfts till beloppet 5,5 miljoner euro. Behovet av lånade medel ökar innan utgången av året till minst 11 miljoner euro. Lånen per invånare har ökat före utgången av augusti till 1 267 euro. Det motsvarande talet i bokslutet 2012 var 1 056 euro per invånare. Behovet av pengar och finansieringskostnaderna kommer att öka i och med att skolcentrumprojektet framskrider. Besluten som fattats under budgetmanglingarna, det att understöden som betalats med anledning av kommunsammanslagningen tagit slut, den stora reparationsskulden som stadens fastigheter har, nya investeringsbehov och stadens åldrande befolkningsstruktur utgör en utmanande ekvation. Det är nödvändigt att utveckla verksamhetssätt som ökar produktiviteten och tyglar kostnaderna för att säkerställa högklassiga tjänster även i framtiden. Stadsstyrelsen fastställde våren 2013 en budgetram, som innefattade besparingskrav på 2 miljoner euro för budgetåret 2014. Effektiveringsprogrammen som centralerna upprättade behandlades 11.9.2013 på stadsfullmäktiges aftonskola. Avsikten är att förverkliga programmen redan under budgetåret 2014 och att fortsätta effektiveringen under hela planperioden.

12 Utfallet och resultatprognosen 2013 för Lovisa stad Januari-augusti Hela året (1 000 ) Utfall (kumul.) Budget Differens utfall/ budget Differens % Föregående år Prognos (12 mån) Budget Differens prognos/ budget Differens % Föregående år Verksamhetens intäkter 22 394 21 943 451 2,1 % 24 834 33 316 32 906 409 1,2 % 37 624 varav interna 8 160 8 302-142 -1,7 % 8 983 12 398 12 444-46 -0,4 % 13 900 varav externa 14 235 13 641 593 4,3 % 15 851 20 918 20 462 456 2,2 % 23 724 Verksamhetens kostnader -81 508-80 725-783 1,0 % -80 577-121 952-121 038-914 0,8 % -121 877 varav interna -8 182-8 337 155-1,9 % -9 022-12 450-12 496 46-0,4 % -13 998 varav externa -73 326-72 389-938 1,3 % -71 555-109 502-108 542-960 0,9 % -107 879 Verksamhetsbidrag -59 114-58 782-332 0,6 % -55 743-88 637-88 132-505 0,6 % -84 254 Skatteinkomster 42 810 42 733 77 0,2 % 43 103 64 400 64 100 300 0,5 % 62 234 Statsandelar 17 475 17 233 242 1,4 % 17 227 26 250 25 850 400 1,5 % 25 765 Finansiella intäkter och kostnader 1 929 493 1 437 291,6 % 1 200 1 650 739 911 123,3 % 1 120 Årsbidrag 3 101 1 677 1 424 84,9 % 5 787 3 664 2 557 1 107 43,3 % 4 865 Avskrivningar och nedskrivningar -1 935-1 200-735 61,3 % -1 968-2 710-2 800 90-3,2 % -3 595 Extraordinära poster -64 0-64 0,0 % 0 0 0 0 0,0 % 0 Räkenskapsperiodens resultat 1 102 477 625 130,9 % 3 819 954-243 1 197-492,1 % 1 271 Bokslutsregleringar 0 127-127 -100,0 % 0 177 190-13 -6,8 % 177 Minoritetsandelar 0 0 0 0,0 % 0 0 0 0 0,0 % 0 Räkenskapsperiodens överskott/underskott 1 102 604 498 82,5 % 3 819 1 131-53 1 184-2225,3 % 1 448

13 Skatteinkomster och statsandelar Regeringen har i sina budgetmanglingar fattat beslut om ändringar i skattegrunderna. Dessa ändringar inverkar på kommunernas skatteintäkter 2014. Ändringar har gjorts i skattegrunderna för kommunalbeskattningen, i samfundsbeskattningen och fastighetsbeskattningen från och med 2014. Dessutom beslutade man förstärka kommunernas eget skatteunderlag genom att anvisa ett tilläggsbelopp som motsvarar intäkterna för avfallsskatten som ett tillägg till statsandelarna från och med 2014. Inkomstskattesats Den största enskilda förändringen som inverkar på förvärvsinkomsterna och därmed på kommunernas skatteintäkter anknyter till den skattesystemsreform som regeringen beslutat för dividendintäkter. Beskattningen av dividendintäkter omarbetades så att en allt större del av aktieutdelningen från och med 2014 beskattas som förvärvsinkomst. Stadsfullmäktige beslutar varje år om inkomstskattesatsen, som 2013 är 19,75 % i Lovisa stad. Budgetförslaget och ekonomiplanen har upprättats utifrån att inkomstskattesatserna bibehålls på nuvarande nivå. Fastighetsskattesats I enlighet med arbetsgruppens förslag har man i regeringens budgetmangling överenskommit att fastighetsskattesystemet utvecklas under det första skedet genom att höja de värden som ligger som grund för beskattningen så att de ligger närmare deras reella värden. Vid bestämningen och uppdateringen av värdena ökas i synnerhet ansvaret som anknyter till kommuninvånarnas anmälningsskyldighet. Budgetförslaget har upprättats utifrån att den allmänna fastighetsskattesatsen (1,00 %), fastighetsskattesatsen för stadigvarande bostäder (0,50 %) fastighetsskattesatsen för andra än stadigvarande bostäder (1,0 %) hålls på 2013 års nivå. Tabellen visar de gällande fastighetsskattesatserna i Lovisa stad och förslaget till fastighetsskattesatser 2014 och de övre och undre gränserna för fastighetsskatt enligt fastighetsskattelagen. Fastighetsskatt tas inte ut för vattenområden, skog, jordbruksmark eller fastigheter som är i försvarsmaktens användning. Vissa allmänna områden, såsom gator och torg, beskattas inte heller. FASTIGHETS- SKATTESATSER 2013 2014 uppskattning VARIATIONS- BREDD 2013 2014 FASTIGHETS- SKATTEINTÄKTER 2014 Allmän fastighetsskatt 206 078 633 222 796 000 0,60 1,35 % 1,00 % 1,00 % 2 227 960 Fastighetsskatt för stadigvarande bostad Fastighetsskatt för andra än stadigvarande bostäder Fastighetsskatt för kraftverk 273 239 908 299 337 000 0,32 0,75 % 0,50 % 0,50 % 1 496 685 44 668 036 48 673 000 Skattesats för stadigvarande bostadsbyggnad höjd med högst 0,6 procentenheter 1,00 % 1,00 % 486 730 109 272 141 109 272 000 0,60 2,85 % 2,85 % 2,85 % 3 114 252 Allmännyttiga samfund 3 452 152 3 629 000 0,00 1,35 % 0,00 % 0,00 % 0 Obebyggda byggplatser 638 301 643 000 1,00 3,00% 3,00 % 3,00 % 19 290 TOTALT: 637 349 171 684 350 000 7 344 917

14 Andelen av samfundsskatteintäkterna Aktiebolag och andra samfund betalar inkomstskatt i form av samfundsskatt. Samfundsskatten beräknas på differensen mellan vart och ett samfunds beskattningsbara inkomster och avdragbara utgifter. Affärsverk, offentliga samfund och allmännyttiga föreningar och institutioner betalar samfundsskatt endast på näringsinkomster. Den mest betydande ändringen som inverkar på intäkterna för samfundsskatten är beslutet att minska företagsskatten från och med ingången av nästa år. Samfundsskattesatsen sjunker från 24,5 procent till 20 procent. Detta beräknas sänka intäkterna för samfundsskatten med inalles ca 870 miljoner euro. Beräknat med den för 2014 fastställda utdelningsandelen för kommunerna står kommunerna att förlora ca 250 miljoner euro i samfundsskatt enligt det som framställts ovan. Ändringarna i beskattningsgrunderna som gjorts i samfundsbeskattningen har föreslagits att kompenseras genom att ändra utdelningsandelen för kommunernas samfundsskatt. Inkomsterna från samfundsskatten är en viktig finansieringspost i Lovisa stads budget. Eftersom inkomsterna från samfundsskatten beror på företagens resultat, är det svårt att beräkna summan på förhand. Skatteinkomster totalt Budgetförslaget 2014 utgår från att staden får sammanlagt 64,1 miljoner euro i skatteinkomster 2014. Verotulojen kehitys - 80 000 70 000 60 000 50 000 40 000 Verotulot - 30 000 20 000 10 000 0 TP/BS 2012 TA/BG 2013 Ennuste/ Prognos 2013 TA/BG 2014 TS/EP 2015 TS/EP 2016 Kiinteistövero- 6 138 6 900 7 000 7 300 7 300 7 350 Yhteisövero- 10 564 10 000 9 400 8 900 10 200 8 500 Kunnallisvero- 45 532 47 200 48 000 47 900 49 500 50 850

15 Statsandelar I budgetramen för statsekonomin riktas de största utgiftsbesparingarna för 2014 på kommunernas statsandelar. Staten ökar kommunernas andelar för egenfinansiering genom att skära ner på statsandelarna som kommunerna får. I de preliminära beräkningarna uppgår statsandelen för kommunernas bastjänster 2014 till 29,57 % då den 2013 uppgick till 30,96 % och kommunens andel för egenfinansiering är 3 310,86 euro/ invånare då egenfinansieringsandelen 2013 var 3 136,92 euro/invånare. Sålunda ökar kommunernas andel för egenfinansiering inom bastjänster med ca 5,5 % per invånare. Indexhöjningen för undervisnings- och kulturministeriets statsandelar lämnas i sin helhet ogjord för det kommande budgetåret. I rammanglingen beslutades det att ett belopp som motsvarar intäkten för avfallsskatten beaktas som intäkt för kommunerna från och med ingången av 2014. Fortsättningsvis skulle staten juridiskt sett vara avfallsskattens skattetagare. Intäkten för avfallsskatten delas till kommunerna sannolikt på basis av invånarantalet som ett tillägg till statsandelarna. Den totala intäkten för skatten 2014 har beräknats till 70 miljoner euro. Sammanslagningsbidraget (1,8 miljoner euro) för kommunsammanslagningen betalades sista gången 2012 och den extra ersättning på 1,3 miljoner euro för förlorad statsandel på grund av kommunsammanslagningen betalas sista gången 2014. Enligt Kommunförbundets förhandsuppgifter kommer Lovisa stad att få ca 24,6 miljoner euro i statsandelar 2014, vilket är ca 1,7 miljoner euro mindre än vad man kommer att få under pågående år, 26,3 miljoner euro i budgetprognosen för 2013. Upplåning och finansieringsbehov I bokslutet 2012 var stadens lånestock 16,4 miljoner euro, det vill säga 1 056 euro per invånare. Skolcentrumprojektet (finska) har fortskridit enligt planerna, och i delårsrapporten 1 8 2013 hade nytt lån lyfts till beloppet 5,5 miljoner euro, vilket innebär att lånebeloppet per invånare hade ökat med 211 euro. Vid utgången av året beräknas lånestocken öka till 24,2 miljoner euro. Investeringsbehovet för Lovisa stad är alldeles för stort i jämförelse med stadens interna finansiering. Lånestocken växer till att vara stort och redan vid slutet av planperioden och 2016 uppgår lånen per invånare till över 3 000 euro.

16 miljoonia euroja -miljoner euro TP/BS 2012 TA/BG 2013 Investoinnit/Investeringar 3,7 11,7 ENN./ PROG. 2013 11,1 Poistot + korot/avskrivn. + räntor 4,1 3,5 3,31 Lainasaldo/Lånestock 16,4 26 24,2 Investoinnit, poistot, korot ja lainasaldo Investeringar, avskrivningar, räntor och lånestock 60 50 40 30 20 10 0 TA/BG 2014 7,9 3,6 34,1 TS/EP 2015 7 4,2 38,7 TS/EP 2016 7,6 4,3 45,6 TS/EP 2017 9,3 4,3 51 TS/EP 2018 2,4 5 49,3 TS/EP 2019 2,9 6 48,6 TS/EP 2020 5,4 6,6 50 LAINAT /ASUKAS - LÅN /INVÅNARE 3 500 3 000 2 500 1.000 2 000 1 500 1 000 500 0 LAINAT /ASUKAS - LÅN /INVÅNARE TP/BS 2012 TA/BG 2013 ENN./ PROGN. 2013 TA/BG 2014 TS/EP 2015 TS/EP 2016 1 056 1 646 1 562 2 196 2 493 2 930

17 Sammandrag av budgeten C1 Lovisa stad (exkl. Affärsverket Lovisa Vatten) (1 000 ) BS 2012 BG 2013 PROGNOS 1-12/2013 BG 2014 Förändring BS 2012/ BG 2014 EP 2015 EP 2016 Försäljningsintäkter 18 216 16 112 16 141 16 682-1 534 16 938 17 356 Avgiftsintäkter 5 947 5 858 5 972 6 065 118 5 976 6 343 Understöd och bidrag 4 829 2 766 3 128 2 827-2 002 1 567 1 598 Övriga verksamhetsintäkter 853 371 271 353-500 360 367 Hyresintäkter 7 779 7 801 7 804 7 739-40 7 894 8 052 Verksamhetens intäkter totalt 37 624 32 907 33 316 33 666-3 958 32 735 33 717 varav interna 13 900 12 444 12 398 12 588-1 312 12 735 13 117 Personalkostnader -48 918-50 006-50 109-50 342-1 424-52 306-52 482 Köp av tjänster -52 752-51 459-51 835-52 275 477-52 586-54 323 Material, förnödenheter och varor -6 463-6 158-6 507-6 125 338-5 989-6 336 Understöd -6 334-5 963-6 074-6 153 180-5 927-6 214 Övriga verksamhetskostnader -7 411-7 451-7 427-7 372 38-6 908-6 947 Verksamhetens kostnader totalt -121 877-121 037-121 951-122 267-390 -123 717-126 302 varav interna -13 998-12 496-12 450-12 669 1 329-12 817-13 202 Verksamhetsbidrag -84 254-88 130-88 636-88 601-4 347-90 982-92 585 varav interna -98-51 -52-81 17-82 -84 Verksamhetsbidrag extern -84 155-88 079-88 584-88 520-4 365-90 900-92 500 Skatteinkomster 62 234 64 100 64 400 64 100 1 866 67 000 66 700 Statsandelar 25 765 25 850 26 250 24 600-1 165 25 100 25 850 Finansiella intäkter och kostnader 1 120 739 1 650 833-287 530 380 Avskrivningar och nedskrivningar -3 595-2 800-2 710-2 921 674-3 200-3 200 Extraordinära-, bokslutsposter 177 190 177 177 0 170 170 Räkenskapsperiodens över-/underskott 1 546 0 1 183-1 731-3 277-1 300-2 600 Balanseringsprogram för 2014 2016 Genomförandet av balanseringsprogrammet förbättrar årsbidraget samt minskar det uppskattade underskottet och lånebeståndet. En bestående minskning av verksamhetsutgifterna förbättrar automatiskt årsbidraget för följande år. Utöver det som ackumulerats föregående år förbättrar resultatet av de nya balanseringsåtgärderna för respektive år resultatet för året i fråga. Tack vare balanseringsåtgärderna minskar dessutom behovet av att lyfta lån och därmed också räntekostnaderna. En gallring av investeringsprogrammet inverkar på resultatet på så sätt att räntekostnaderna och avskrivningarna minskar. Balanseringen försvåras av att sammanslagningsunderstöden upphör, statsandelarna skärs ned i betydande grad och att skatteinkomsterna ökar långsamt i jämförelse med tidigare. Även det tunga investeringsprogrammet ökar trycket på ekonomin och tär på de kostnadsbesparingar som uppnåtts genom balanseringsåtgärderna.

18 ÅTGÄRDER Kostnadseffekt 2014 Kostnadseffekt 2015 Kostnadseffekt 2016 Helhetseffekt 2014-2016 Omorganisering av hemvården; egen verksamhet + system för koordination av verksamheten 23 000 109 000 19 000 151 000 Omorganisering av mun- och tandvården; verksamheten centraliseras till huvudhälsostationen 45 000 89 000 64 000 198 000 Omorganisering av öppna vården och rådgivningsmottagningarna; År 2014 centraliseras Tessjö, Valkom 55 000 109 000 88 000 252 000 och Liljendal och 2015 Strömfors Effektivering av vårdavdelningsverksamheten; 2014 trappas verksamheten ner på sommaren, 2015 minskas antalet 49 000 114 000 163 000 vårdplatser Primärhälsovården, personal går i pension och verksamheten effektiveras 188 000 17 000 38 000 243 000 Specialiserade sjukvårdens eget effektiveringsprogram 1 % per år 180 000 180 000 180 000 540 000 Mentalvårdsservicens boendeservice; tyngdpunkt på rehabiliterande arbete 35 000 35 000 35 000 105 000 Effektivering av laboratorie- och röntgentjänster 47 000 24 000 24 000 95 000 Grundtrygghetscentralen sammanlagt 622 000 677 000 448 000 1 747 000 Förändringar i skolnätet, undervisningspersonalens pensioneringar 70 000 180 000 250 000 Nedskärning av timresurs; grundläggande utbildning och gymnasier 85 000 103 000 188 000 Indragning av Sensos verksamhet 70 000 70 000 Bildningscentralens vikariearrangemang, visstidsanställningar 102 000 25 500 33 000 160 500 Idrottshallens vaktmästartjänster sköts internt 25 000 25 000 Biblioteksnätet; 2014 Valkom, 2015 Strömfors deltidsarrangemang 25 000 50 000 5 000 80 000 Förändringar i direktionsstrukturerna 38 000 38 000 Flyttning av dagvårdsenheter från hyrda lokaler till stadens egna lokaler 3 750 25 000 30 000 58 750 Skjutsar för elever från randområdena 35 000 35 000 Andra åtgärder; inskränkt kulturverksamhet, effektivering av arbetssätt 79 500 79 500 Bildningscentralen sammanlagt 355 250 381 500 248 000 984 750 Omorganisering av tekniska centralens uppgifter 111 000 111 000 Växthus 25 000 25 000 Omorganisering av skötseln av områden 35 000 35 000 Gatubelysning och skötselklassificering 30 000 30 000 Tekniska centralen sammanlagt 201 000 201 000 Pensioneringar och omorganisering av uppgifterna inom allmänna förvaltningen och koncernförvaltningen. 190 000 82 000 90 000 362 000 Annonsering och elektroniska föredragningslistor 30 000 30 000 Allmän förvaltning och koncernförvaltning sammanlagt 220 000 82 000 90 000 392 000 Sammanlagt 1 398 250 1 140 500 786 000 3 324 750 Sparmål 2 000 000 2 000 000 2 000 000 6 000 000 Skillnad -601 750-859 500-1 214 000-2 675 250

19 Lovisakoncernen och dess mål Med kommunkoncern avses en ekonomisk helhet som bildas av kommunen och ett eller flera juridiskt självständiga samfund, i vilken kommunen ensam (modersamfund) eller tillsammans med andra samfund, som hör till kommunkoncernen, har bestämmande inflytande i ett eller flera samfund (dottersamfund). I kommunkoncernbokslutet sammanställs också andelarna i delägarsamfundens vinster och förluster samt ändringarna i det egna kapitalet. Delägarsamfund är samfund där staden har en betydande ägarandel, men inte ovan nämnt bestämmande inflytande. Samkommunerna ingår i kommunens koncernbokslut oberoende av hur stor andel kommunen har i samkommunen. Lovisakoncernen STADSFULLMÄKTIGE Revisionsnämnden STADSSTYRELSEN LOVISA STAD Dottersamfund/ Ext. juridisk koncern Intern koncern Hör inte till koncernen Bolag som pruducerar stadens tjänster DOTTERSAMFUND (ägoandel--%) Liljendal Värme (99 %) Fast.Ab Wahlborg Kiint.Oy (95,23 %) Fast.Ab Liljendal bostäder (100 %) Bost.Ab Liljendal Åstrand as (100 %) Fast.Ab Neutronborg Kiint.Oy (100 %) Fast.Ab Siknätet Kiint.Oy (100 %) As.Oy Loviisan Vatro Bost.Ab (100 %) Rauhalan liiketalo kesk. Oy (61,6 %) Fast.Ab Lov-As Kiint.Oy (62,5 %) Fast.Ab Stenborg Kiint.Oy (54,5 %) Kiint.Oy Ruotsinp. Vuokrat. (100 %) Ruotsinp. Eläkeläisas. Säätiö (100 %) Tesjoen Liikekulma KK Oy (83,8 %) Ruotsinpyhtään Kauppakulma (56,92 %) Fast. Ab Pernå bostäder (100 %) Pensionärshusstiftelsen i Pernå rf. (100 %) Loviisan liikuntahallisäätiö (100 %) Fast.Ab Talludden (71,1 %) Lovisanejdens Vatten Ab (81,05 %) Fast.Ab Lugnet (51 %) LOVISA GRUNDTRYGGHETS- CENTRALEN BILDNINGS- CENTRALEN TEKNISKA CENTRALEN ALLMÄN- OCH KONCERN- FÖRVALTNING Separat budget VATTENAFFÄRSVERK SAMKOMMUNER ( gr.kap.-%) - Hels. och Nylands sjukv.distr.(0,96 %) - Kårkulla samkommun (3,12 %) - Eteva Ky (1,42 %) - Inveon (25,5 %) - Itä-Uud. Koulutus ky (15,4 %) - Nylands förbund (1,02 %) ÄGARINTRESSESAMFUND (ägoandel--%) -Bost.Ab Mickelsbo - Fast.Ab Mariegatan 12 (31,2 %) - Kiint.Oy Petjärvenrivi (40 %) - As.Oy Ruots. Koivulanrinne (40,3 %) - Fast.Ab Forsby Center (34,0 %)

20 Lovisa stad har ett koncerndirektiv där de allmänna målen och verksamhetsprinciperna för koncernstyrningen fastställs. Koncerndirektivet gäller Lovisa stad och dottersamfunden samt deras dottersamfund. Direktivet har en central betydelse som ett redskap för stadens ägarpolitik. De personer som företräder staden i samkommunerna får anvisningar enligt koncerndirektivet. Representanterna informeras om vikten av att de fortlöpande håller staden informerad om samfundets verksamhet. Stadsfullmäktige godkänner målen för koncernen och följer upp hur de uppnås. I och med ändringen av kommunallagen kan fullmäktige ställa upp mål för kommunens koncernledning och bestämma principer för styrningen och tillsynen av dottersamfundens verksamhet. Fullmäktige kan dessutom ställa upp mål som styr kommunens representanter i dottersamfundens organ. Stadens bokslut inkluderar en redogörelse för hur de uppställda målen har nåtts. De dottersamfund som hör till Lovisa stadskoncern är i huvudsak fastighetssamfund, vars uppgift är att sörja för kommunens bostadsutbud. Dessutom hör till koncernen stiftelser vars uppgifter baserar på sociala och kulturella grunder. Till koncernen hör ytterligare Lovisanejdens Vatten Ab, som samägs tillsammans med Lappträsk och Mörskom kommuner. Lovisanejdens Vatten Ab ansvarar för anskaffning av bruksvatten och företaget strävar inte efter vinst. Stadsstyrelsen leder stadskoncernen och utövar ägarens styrbefogenheter. Stadsdirektören ansvarar för den operativa ledningen. Kommunkoncernens mål för 2014 2016 är: 1. Att inkludera dottersamfundens rapportering i den regelbundna koncernrapporteringen. - Att homogenisera dottersamfundens bokföringar, att öka jämförbarheten och transparensen av bokföringsuppgifterna och att sammanföra bokföringsuppgifterna till en del av stadens delårsrapporter. 2. Ett åtgärdsprogram för att balansera och sanera fastighetssamfundens ekonomi. - Man skapar fastighetssamfund som ligger på en ekonomiskt sund grund och vars hyresnivå inte överskrider marknadshyrorna. - Målet är att påbörja nyproduktion av byggnader i enlighet med det bostadspolitiska programmet. - Man reder ut och utnyttjar eventuella administrativa åtgärder och stöd som man kan få av ARA och Statskontoret. 3. Att bestämma Servicehuset Esplanads ställning i förhållande till stadskoncernen. - Man reder ut om stiftelsens verksamhet eller en del av verksamheten kunde utgöra en del av stadens verksamhet. 4. Att sammanföra funktionerna för och eventuellt fusionera Lovisanejdens Vatten Ab och Affärsverket Lovisa Vatten till en helhet. - Affärsverket Lovisa Vatten måste öka sin produktivitet utan att kundpriset för vatten stiger oskäligt. - Den regionala vattenförsörjningen utvecklas i synnerhet med kommunerna Lappträsk och Mörskom.

21 Affärsverket Lovisa Vatten Affärsverket Lovisa Vatten är ett kommunalt affärsverk som är underställt stadsstyrelsen. Affärsverkets verksamhet styrs av kommunallagen och affärsverkets instruktion. Affärsverket har en egen direktion och chefen för vattentjänster föredrar ärendena för direktionen. Direktionen fattar beslut som gäller utvecklingen av affärsverket enligt de mål för verksamheten och ekonomin som fullmäktige fastställt (87c i kommunallagen). Enligt kommunallagen godkänns affärsverkets budget av direktionen. Direktionen beslutar också om affärsverkets investeringar och om andra utgifter med lång verkningstid. Direktionens förslag till budget följer som bilaga till budgetboken. Fullmäktige fastställer ett avkastningskrav på affärsverket och godkänner eventuella garantier och andra bidrag för vattenaffärsverket, om affärsverket inte täcker dem med sin egen inkomstbildning. Affärsverkets budgetförslag innehåller en investerings- och finansieringsplan. Alla investeringar finansieras med lån och eventuella bidrag från närings-, trafik och miljöcentralen. Vattenaffärsverket ansöker om bidragen. I finansieringskalkylen för Affärsverket Lovisa Vatten föreslås att långfristigt lån på högst 4,0 miljoner euro lyfts 2014. Enligt instruktionen ger fullmäktige direktionen för Affärsverket Lovisa Vatten fullmakt att lyfta långfristigt budgetlån till högst det belopp som framställts i finansieringsplanen och beslutar samtidigt att vattenaffärsverkets samtliga lån konkurrensutsätts tillsammans med stadens budgetlån. Stadsdirektören ansvarar för konkurrensutsättningen av stadens lån. Affärsverket Lovisa Vatten ska årligen eftersträva ett balanserat resultat under hela planperioden 2014 2016. Produktiviteten måste ökas och funktionerna fortsättningsvis aktivt utvecklas. Prishöjningarna måste vara ytterst moderata.

22

23 RESULTAT- OCH FINANSIERINGSKALKYLER

24 Lovisa stad RESULTATRÄKNING, extern BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 RAM 2014 BUDGET 2014 EP 2014 EP 2015 Verksamhetens intäkter 23 723 567 20 461 975 20 918 000 21 500 000 21 077 881 20 000 000 20 600 000 Försäljningsintäkter 10 413 795 9 792 692 9 843 000 10 192 476 Avgiftsintäkter 5 946 867 5 857 950 5 972 000 6 064 800 Understöd och bidrag 4 828 711 2 765 177 3 128 000 2 826 645 Övriga verksamhetsintäkter 2 534 194 2 046 156 1 975 000 1 993 960 Verksamhetens kostnader -107 879 026-108 540 975-109 502 000-111 090 000-109 598 183-112 900 000-115 100 000 Personalkostnader -48 918 379-50 005 423-50 109 000-51 085 435-50 341 925 Köp av tjänster -44 919 597-45 137 612-45 555 000-46 337 929-45 763 520 Material, förnödenheter och varor -6 350 909-6 064 794-6 416 000-6 187 458-6 021 393 Understöd -6 333 512-5 963 520-6 074 000-6 080 790-6 153 400 Övriga verksamhetskostnader -1 356 629-1 369 626-1 348 000-1 398 388-1 317 945 Balanseringsprogram 2 000 000 2 000 000 2 000 000 Verksamhetsbidrag -84 155 459-88 079 000-88 584 000-87 590 000-88 520 302-90 900 000-92 500 000 Skatteinkomster 62 233 865 64 100 000 64 400 000 63 700 000 64 100 000 67 000 000 66 700 000 Statsandelar 25 765 044 25 850 000 26 250 000 24 700 000 24 600 000 25 100 000 25 850 000 Finansiella intäkter och -kostnader 1 120 164 739 000 1 650 000 1 010 000 833 000 530 000 380 000 Ränteintäkter 40 805 23 000 23 000 40 000 13 000 10 000 10 000 Övriga finansiella intäkter 1 644 774 1 425 000 2 240 000 1 560 000 1 539 000 1 500 000 1 500 000 Räntekostnader -552 358-702 000-600 000-560 000-712 000-970 000-1 120 000 Övriga finansiella kostnader -13 057-7 000-13 000-30 000-7 000-10 000-10 000 Årsbidrag 4 963 615 2 610 000 3 716 000 1 820 000 1 012 698 1 730 000 430 000 Avskrivningar och nedskrivningar -3 594 862-2 800 000-2 710 000-3 000 000-2 920 656-3 200 000-3 200 000 Avskrivningar enligt plan -3 594 862-2 800 000-2 710 000-3 000 000-2 920 656-3 200 000-3 200 000 Nedskrivningar Extraordinära poster Extraordinära intäkter Extraordinära kostnader Räkenskapsperiodens resultat 1 368 753-190 000 1 006 000-1 180 000-1 907 958-1 470 000-2 770 000 Ökning (-) eller minskning (+) av avskr.diff. 177 376 190 000 177 000 177 000 177 000 170 000 170 000 Ökning (-) eller minskning (+) av frivilliga reserver Ökning (-) eller minskning (+) av fonder RÄKENSKAPSPER. ÖVERSKOTT/ UNDERSKOTT 1 546 129 0 1 183 000-1 003 000-1 730 958-1 300 000-2 600 000 Mål och nyckeltal Verksamhetsintäkter/ verksamhetskostnader, % 22 19 19 19 19 18 18 Årsbidrag/Avskrivningar, % 138 93 137 61 35 54 13 Årsbidrag, euro/invånare 320 166 239 117 65 111 28 Ackumulerat över-/underskott 5 303 528 6 486 528 4 781 3 481 881 Antas att vattenaffärsverkets resultat +/-0 Invånarantal 31.12*) 15 519 15 680 15 535 15 541 15 541 15 548 15 554 *) Statistikcentralen

25 Lovisa stad BUDGETENS FINANSIERINGSDEL Kassaflödet i verksamheten BOKSLUT 2012 BUDGET 2013 PROGNOS 2013 RAM 2014 BUDGET 2014 EP 2015 EP 2016 Årsbidrag 4 963 615 2 610 000 3 716 000 1 820 000 1 012 698 1 730 000 430 000 Extraordinära poster 0 Korrektivposter till int. tillförda medel -451 407 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -3 741 539-11 858 000-11 115 000-10 000 000-12 671 000-7 227 000-7 642 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 20 000 3 720 000 4 627 000 Förs.ink. av tillgångar bland bestående aktiva 538 860 200 000 200 000 200 000 200 000 Verksamhetens och invester. kassaflöde 1 309 528-9 028 000-7 399 000-4 260 000-6 831 302-5 297 000-7 212 000 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen -7 440 Minskning av utlåningen 192 611 Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 13 000 000 11 000 000 10 000 000 14 000 000 9 000 000 11 500 000 Minskning av långfristiga lån -3 082 503-3 379 747-3 124 254-4 243 800-4 210 000-4 400 000-4 700 000 Förändring i kortfristiga lån -473 420 Förändringar i eget kapital Övriga förändringar av likviditeten -3 320 000-3 009 000 501 000 501 000 Kassaflödet för finansieringens del -2 061 225 592 253 476 746-1 823 800-50 302-196 000 89 000 Mål och nyckeltal Låneskötselbidrag 1,7 0,4 0,8 1,2 0,1 0,5 0,3 Likviditet, kassadagar 18 Lån/invånare 1 056 1 646 1 562 2 069 2 196 2 493 2 930 Lånestock (1 000 ) 16 390 26 010 24 266 32 158 34 122 38 754 45 578 Bindande i förhållande till stadsfullmäktige.

26 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ RÄKENSKAPSPERIODENS RESULTAT LOVISA STAD Budget 2014 Elimineringar Stadens resultaträkning Stadens resultaträkning Affärsverk Staden Affärsverk inkl. affärsverk Verksamhetens intäkter Försäljningsintäkter, externa 10 192 476 3 419 300 13 611 776 Försäljningsintäkter, interna 64 900 190 000-64 900-190 000 0 Avgiftsintäkter 6 064 800 6 064 800 Understöd och bidrag 2 826 645 2 826 645 Understöd och bidrag, av staden 0 Övriga verksamhetsintäkter 1 993 960 2 000 1 995 960 Övriga verksamhetsintäkter, interna 44 000-44 000 0 Verksamhetens kostnader 0 Personalkostnader -50 341 925-827 178-51 169 103 Köp av tjänster -45 763 520-614 600-46 378 120 Köp av tjänster, interna -190 000-64 900 190 000 64 900 0 Material, förnödenheter och varor, externa -6 021 393-1 132 450-7 153 843 Material, förnödenheter och varor, interna 0 Understöd -6 153 400-6 153 400 Understöd till affärsverket 0 Övriga verksamhetskostnader -1 317 945-58 250-1 376 195 Övriga verksamhetskostnader, interna -44 000 44 000 0 Verksamhetsbidrag -88 601 402 869 922 81 100-81 100-87 731 480 Skatteinkomster 64 100 000 64 100 000 Statsandelar 24 600 000 24 600 000 Finansiella intäkter och -kostnader 0 Ränteintäkter 13 000 13 000 Övriga finansiella intäkter 1 539 000 1 539 000 Räntekostnader -712 000-40 000-752 000 Ersättning för grundkapital 0 Övriga finansiella kostnader -7 000-7 000 Årsbidrag 931 598 829 922 81 100-81 100 1 761 520 Avskrivningar och nedskrivningar Avskrivningar enligt plan -2 920 656-808 500-3 729 156 Extraordinära poster Räkenskapsperiodens resultat -1 989 058 21 422 81 100-81 100-1 967 636 AFFÄRSVERKETS INVERKAN PÅ STADENS KASSAFLÖDE Kassaflödet i verksamheten Årsbidrag 931 598 829 922 81 100-81 100 1 761 520 Kassaflödet för investeringarnas del Investeringsutgifter -12 671 000-4 300 000-16 971 000 Finansieringsandelar för investeringsutgifter 4 627 000 4 627 000 Försäljningsink. av tillgångar bland bestående aktiva 200 000 200 000 Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -6 912 402-3 470 078 81 100-81 100-10 382 480 Kassaflödet för finansieringens del Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån 14 000 000 4 000 000 18 000 000 Minskning av långfristiga lån -4 210 000-200 000-4 410 000 Förändring i kortfristiga lån 0 Förändringar i eget kapital 0 Övriga förändringar i likviditeten -3 009 000-3 009 000 Förändring i likvida medel -131 402 329 922 81 100-81 100 198 520

27 SAMMANDRAG ÖVER BUDGETENS ANSLAG OCH BERÄKNADE INKOMSTER 1 000 EXTERNA Bindning 1) Anslag Beräknade inkomster DRIFTSEKONOMIDEL Val N 37 24 Revisionsnämnden N 35 Fullmäktige N 111 Stadsstyrelsen N 1 242 1 338 Allmän förvaltning och koncernförvaltning N 13 540 6 159 Grundtrygghetscentralen N 56 086 9 471 Bildningscentralen N 25 553 2 396 Tekniska centralen N 12 993 1 690 RESULTATRÄKNINGSDEL Skatteinkomster B 64 100 Statsandelar B 24 600 Ränteintäkter B 13 Övriga finansiella intäkter B 1 539 Räntekostnader B 712 Övriga finansiella kostnader B 7 Extraordinära inkomster B INVESTERINGSDEL Allmän förvaltning och koncernförvaltning sammanlagt projekt över 100 000 euro B 1 810 1 127 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 145 Grundtrygghetscentralen sammanlagt projekt över 100 000 euro B 550 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 276 Bildningscentralen sammanlagt projekt över 100 000 euro B 6 810 3 700 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 275 Tekniska centralen sammanlagt projekt över 100 000 euro B 1 780 sammanlagt projekt under 100 000 euro B 1 025 FINANSIERINGSDEL Förändringar i utlåningen Ökning av utlåningen Minskning av utlåningen Förändringar i lånebeståndet Ökning av långfristiga lån B 14 000 Minskning av långfristiga lån B 4 210 Förändring i kortfristiga lån Förändringar i eget kapital Inverkan på likviditeten 2 958 BUDGETEN TOTALT 130 156 130 156 1) N = Bindande nettoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige B = Bindande bruttoanslag/-beräknad inkomst i förhållande till stadsfullmäktige

28 Sammandrag över centralernas anslag och beräknade inkomster 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Prognos 2014 Budget C6 C8 C10 C11 C5 C30 VAL Inkomster, externa 46 941 24 000 Inkomster, interna Utgifter, externa -114 686-37 250 Utgifter, interna -741-20 NETTO, extern -67 745-13 250 NETTO, intern -741-20 REVISIONSNÄMNDEN Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa -34 449-39 078-39 000-35 146 Utgifter, interna NETTO, extern -34 449-39 078-39 000-35 146 NETTO, intern STADSFULLMÄKTIGE Inkomster, externa Inkomster, interna Utgifter, externa -87 414-134 356-124 000-111 450 Utgifter, interna -5 260-3 693 NETTO, extern -87 414-134 356-124 000-111 450 NETTO, intern -5 260 STADSSTYRELSEN Inkomster, externa 3 208 143 1 346 617 1 347 000 1 337 617 Inkomster, interna Utgifter, externa -1 934 771-1 087 357-1 235 000-1 242 078 Utgifter, interna -6 028-6 900-7 684 NETTO, extern 1 273 372 259 260 112 000 95 539 NETTO, intern -6 028-6 900-7 684 ALLMÄN FÖRVALTNING OCH KONCERNFÖRVALTNING Inkomster, externa 6 518 217 6 020 507 6 119 000 6 158 581 Inkomster, interna 7 097 703 5 958 834 5 917 000 5 820 292 Utgifter, externa -14 516 877-13 655 414-13 516 000-13 539 797 Utgifter, interna -648 355-579 478-610 000-616 408 NETTO, extern -7 998 660-7 634 907-7 397 000-7 381 216 NETTO, intern 6 449 349 5 379 356 5 307 000 5 203 884 GRUNDTRYGGHETSCENTRALEN Inkomster, externa 9 395 745 9 267 820 9 475 000 9 470 650 Inkomster, interna 138 749 5 000 137 400 Utgifter, externa -54 357 996-55 178 950-55 595 000-56 085 872 Utgifter, interna -5 042 126-4 610 797-4 586 000-4 682 234 NETTO, extern -44 962 251-45 911 130-46 120 000-46 615 222 NETTO, intern -4 903 377-4 605 797-4 586 000-4 544 834

29 2012 Bokslut 2013 Budget 2013 Prognos 2014 Budget C40 BILDNINGSCENTRALEN Inkomster, externa 2 629 608 2 203 750 2 523 000 2 396 845 Inkomster, interna 159 536 17 700 18 000 128 655 Utgifter, externa -23 835 633-25 477 654-25 839 000-25 553 469 Utgifter, interna -7 188 061-6 377 476-6 333 000-6 422 727 NETTO, extern -21 206 025-23 273 904-23 316 000-23 156 624 NETTO, intern -7 028 525-6 359 776-6 315 000-6 294 072 C60 TEKNISKA CENTRALEN Inkomster, externa 1 924 913 1 623 281 1 454 000 1 690 188 Inkomster, interna 6 504 133 6 462 630 6 463 000 6 501 517 Utgifter, externa -12 997 199-12 968 166-13 154 000-12 993 121 Utgifter, interna -1 107 714-921 713-921 000-936 198 NETTO, extern -11 072 285-11 344 885-11 700 000-11 302 933 NETTO, intern 5 396 419 5 540 917 5 542 000 5 565 319 STADEN TOTALT Inkomster, externa 23 723 567 20 461 975 20 918 000 21 077 881 Inkomster, interna 13 900 121 12 444 164 12 398 000 12 587 864 Utgifter, externa -107 879 025-108 540 975-109 502 000-109 598 183 Utgifter, interna -13 998 285-12 496 364-12 450 000-12 668 964 NETTO, extern -84 155 458-88 079 000-88 584 000-88 520 302 NETTO, intern -98 162-52 200-52 000-81 100 AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN Inkomster, externa 3 187 224 3 384 300 3 310 000 3 421 300 Inkomster, interna 217 799 190 000 190 000 190 000 Utgifter, externa -2 622 219-2 659 425-2 659 000-2 632 478 Utgifter, interna -119 637-137 800-138 000-108 900 NETTO, extern 565 005 724 875 651 000 788 822 NETTO, intern 98 162 52 200 52 000 81 100 STADEN + AFFÄRSVERKET LOVISA VATTEN TOTALT Inkomster, externa 26 910 791 23 846 275 24 228 000 24 499 181 Inkomster, interna 14 117 920 12 634 164 12 588 000 12 777 864 Utgifter, externa -110 501 245-111 200 400-112 161 000-112 230 661 Utgifter, interna -14 117 920-12 634 164-12 588 000-12 777 864 NETTO, extern -83 590 454-87 354 125-87 933 000-87 731 480 NETTO, intern

30 LOVIISAN KAUPUNKI - LOVISA STAD, ulkoiset - externa (ml. liikelaitos/inkl. affärsverket) TALOUSARVION TUNNUSLUVUT - BUDGETENS NYCKELTAL TP 2012 BS 2012 TA 2013 BG 2013 Ennuste Prognos TA 2014 BG 2014 Asukasluku - Invånarantal 31.12 15 519 15 680 15 535 15 541 Veroprosentti - Skattesats 19,75 19,75 19,75 19,75 Käyttömenot milj. - Driftsutgifter mn 110,5 111,2 112,6 112,2 muutos% - förändrings% 2012-2014 1,9 1,5 Käyttömenot/asukas - Driftsutgifter/invånare 7 120 7 092 7 220 7 219 Käyttötulot milj. - Driftsinkomster mn 26,9 23,8 24,2 24,5 muutos% - förändrings% 2012-2014 -10,0-9,0 Toimintakate milj. - Verksamhetsbidrag mn 83,6 87,4 87,9 87,7 muutos% - förändrings% 2012-2014 5,2 4,9 Toimintakate /asukas - Verksamhetsbidrag /invånare 5 386 5 571 5 660 5 642 Verotulot yht. milj. - Skatteintäkter totalt mn 62,2 64,1 64,4 64,1 Verotulot /asukas - Skatteintäkter /invånare 4 010 4 088 4 145 4 125 Valtionosuudet milj. - Statsandelar mn 25,8 25,9 26,3 24,6 Valtionosuudet /asukas - Statsandelar /invånare 1 660 1 649 1 690 1 583 Vuosikate milj. - Årsbidrag mn 5,5 3,3 4,3 1,8 Vuosikate /asukas - Årsbidrag /invånare 357 211 280 116 Vuosikate/poisto % - Årsbidrag i % av avskrivningar 126,4 92,4 124 49 Investoinnin netto milj. -Investeringar netto mn 4,6 14,1 11,1 12,1 Investoinnit /asukas - Investeringar /invånare 303 848 715 781 Lainakanta milj. - Lånestock mn 16,4 26,0 24,3 37,9 Lainakanta /asukas - Lånestock /invånare 1 056 1 646 1 562 2 440 Lainanhoitokate - Låneskötselbidrag 1,7 0,6 0,8 0,2

31 DRIFTSEKONOMI LOVISA STADS BUDGET FÖR 2014

32 Val Ansvarsperson: förvaltningsdirektören EU-val ordnas år 2014, riksdagsval år 2015 och kommunalval år 2016. Anslag som står till förfogande för verksamheten (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) (1 000 ) BS 2012 BG 2013 PROGNOS 1-12/2013 BG 2014 Förändring BS 2012/ BG 2014 EP 2015 EP 2016 Verksamhetens intäkter 47 0 0 24-23 24 25 varav interna 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -115 0 0-37 78-38 -39 varav interna -1 0 0 0 1 0 0 Verksamhetsbidrag -68 0 0-13 55-13 -14 varav interna -1 0 0 0 1 0 0 Verksamhetsbidrag, extern -68 0 0-13 55-13 -14 Revisionsnämnden Revisionen av offentlig förvaltning och ekonomin (OFR) sköts på avtalsbasis med BDO Audiator Ab. Antalet granskningsdagar är 31 + 4. Sju granskningsdagar reserveras för nämndearbete. Revisionstjänsterna har konkurrensutsatts våren 2013 och avtalet är i kraft åren 2013 2016. Anslag som står till förfogande för verksamheten (verksamhetsbidraget är bindande i förhållande till stadsfullmäktige) (1 000 ) BS 2012 BG 2013 PROGNOS 1-12/2013 BG 2014 Förändring BS 2012/ BG 2014 EP 2015 EP 2016 Verksamhetens intäkter 0 0 0 0 0 0 0 varav interna 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetens kostnader -34-39 -37-35 -1-36 -37 varav interna 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsbidrag -34-39 -37-35 -1-36 -37 varav interna 0 0 0 0 0 0 0 Verksamhetsbidrag, extern -34-39 -37-35 -1-36 -37