Hepatit B smitta från mor-till barn: uppdaterat PM Jenny Stenkvist MD, PhD Bitr smittskyddsläkare Smittskydd Stockholm
Allmänfarliga sjukdomar Hepatit A-E, TBC, hiv, flera sexuellt överförbara sjukdomar/sti (t.ex. klamydia, syfilis), MRSA, m.fl. räknas till de allmänfarliga sjukdomarna enligt smittskyddslagen Patienten har rättigheter, t.ex. kostnadsfri vård och läkemedel Patienten har skyldigheter att provta sig, följa förhållningsregler (t.ex. att använda kondom) Behandlande läkare ska informera om sjukdomen, ge förhållningsregler, smittskyddsanmäla (SmiNet), smittspåra, anmäla till smittskyddsläkaren om patienten utsätter andra för risk Smittskyddsläkaren har möjlighet att använda tvång (provtagning eller isolering, inte behandling)
Hepatit A-E Hepatit A,E,B,D och C- olika virus A,E: tarmsmittor läker alltid ut B och C: blodsmittor, kan bli kroniska D kan endast drabba person med Hepatit B Vaccin finns mot hepatit A och B Behandling kan bota kronisk hepatit C och ibland minska risk för levercirrhos/cancer eller smittoöverföring vid hepatit B
Kronisk hepatit B HBsAg pos > 6 månader I världen lever c:a 240 miljoner med hepatit B Orsakar ca 780 000 dödsfall/år I Sverige: ca 30 000 personer (<0.5%) Framförallt migranter från länder där hepatit B är vanligt (Asien, Afrika) Smittade som barn, av modern eller av andra barn Oftast en livslång infektion
WHOs HBV guidelines 2015
Hepatit B kronisk infektion och akut sjukdom 2006-2015 Kronisk infektion Akut sjukdom 450 400 350 300 Antal 250 200 150 100 50 0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013 2014 2015 År
Ålders- och könsfördelning för kronisk hepatit B 2015 n=404 90 Man n= 263 Kvinna n = 141 80 70 60 Antal 50 40 30 20 10 0 00-04 10-14 15-19 20-24 25-29 30-39 40-49 50-59 60-69 70-79 Åldersgrupp
Hepatit B - vad är problemet? Risk utveckla kronisk infektion (> 6 månader): Nyfödda: 90%, Vuxna: <5% Oftast inga symtom av kronisk infektion men ändå mycket smittsamma (barn, tonåringar, unga vuxna) Risk för skrumplever, leversvikt och levercancer på lång sikt (ca 20-30% utvecklar detta) Finns behandling som kan kontrollera infektionen men inte bota Obs kan reaktiveras vid immunosuppression
Långtidskomplikationer till hepatit B Vätska i buken (ascites) Blodiga kräkningar från åderbråck i matstrupen (esofagusvaricier) Förvirring (encephalopati) Infektioner Levercancer (hepatocellulär cancer: HCC)
Hepatit B serologi-svar Markörer Tolkning HBsAg pos, Anti-HBc IgM pos HBsAg pos, Anti-HBc IgG pos Anti-HBc IgG pos, anti-hbs pos HBsAg neg, anti-hbs pos Anti-HBs pos Akut infektion Kronisk infektion Utläkt/genomgången infektion (har inte hepatit B) Antingen genomgången infektion eller vaccinerad. (har inte hepatit B, behöver inte vaccineras) Vaccinerad
Hepatit B serologi HBsAg:Ytantigen, tecken på aktuell infektion Anti-HBcIgG: Indikerar exposition, såväl hos kroniska som efter utläkt Anti-HBcIgM: Indikerar akut infektion. Kvarstår ca 6 mån (HBeAg: Indikerar hög /låg smittsamhet) Anti-HBs: Vaccinerad Anti HBs+Anti-HBc IgG: genomgången
Hur smittar hepatit B? Blod och sex! Smittan kan överföras vid samlag Blod till blod (t.ex. orena sprutor eller via blodtransfusion) Stick av kanyl (2-20% risk) Blod till slemhinna i mun/öga Mor-barn-smitta under graviditeten, ffa i samband med förlossning (vanligast globalt) MEN Hepatit B smittar inte vid sociala kontakter!
Hur förhindrar vi mor-barn smitta? Provtagning av alla gravida (s 2005): HBsAg Ev behandling under graviditet 3/3 (v34-4 pp) Postexpositionsprofylax (PEP) till barnet: vaccin + ev immunglobulin Uppföljning av barnet Många aktörer hjälps åt!
Fyra dokument OBS! Pågående revision, se senaste versionen på hemsidan! Översikt: vem gör vad? Protokoll: Handläggning av gravid kvinna med hepatit B och hennes barn Remiss gravid kvinna med hepatit B (från MHV till infektion, även om tidigare känd!) Patientinformation för gravida bärare av hepatit B-virus
Var hittar jag info? > Sjukdomar A-Ö->Hepatit B
Mödrahälsovårdens roll Provtar alla gravida för hepatit B (HBsAg). Om HBsAg positiv: MHV-läkare/barnmorska remitterar till infektionsklinik (även om tidigare känd hepatit B) Smittskyddsanmälan i SmiNet (även om tidigare känd). Ange i anmälan om remiss är skickad till infektionskliniken. MHV-läkare anger om barnet ska få postpartumprofylax enligt högrisk- eller lågrisk -schema (vb med stöd av remiss-svaret från infektionskliniken). Beslutet dokumenteras i Obstetrix (i MHV 3 sökord bed/åtg) samt i protokollet Handläggning av gravid kvinna med hepatit B och hennes barn. Protokollet medföljer kvinnan till förlossningen. En kopia sparas i MHV-journalen (kan t.ex. scannas in). Om kvinnan uteblir från besöket på infektionskliniken ska MHV även Ta HBV-DNA och anti-hdv prover (förbeställda av infektionsläkare i Take Care).
Infektionsklinikens roll Tar ställning till antiviral hepatit B behandling av kvinnan under graviditeten (Obs, gäller även om kvinnan uteblir från besöket) Rekommenderar lågrisk-schema alternativt högrisk-schema till det kommande barnet (är dock MHV läkares ansvar!) Remiss-svar till MHV Smittspårar (provtar och vaccinerar partner, tidigare barn, ursprungsfamilj) SmiNet anmäler, inklusive markerar att smittspårning är utförd Kallar kvinnan för fortsatta kontroller av hepatit B efter förlossningen Om den gravida kvinnan uteblir från besöket på infektionskliniken: Förbeställer infektionsläkare HBV-DNA+ anti-hdv prov, och meddelar MHV att dessa prover ska tas. Om provsvaret visar att antiviral behandling under graviditet eller högrisk-schema för barnet är indicerat meddelar infektionsläkare MHV detta. Skickar infektionsläkare en remiss till vårdcentral med önskemål om smittspårning (provtagning och vid behov vaccination av partner, tidigare barn och ursprungsfamilj/de personer som MHV har listat i Remiss gravid kvinna med hepatit B )
När välja Högrisk respektive Lågrisk -schema?
Högrisk: inkluderar även immunglobulin + provtagning på förlossningen
Förlossningskliniken/BBs roll Postpartumprofylax ska påbörjas snarast efter förlossningen och senast inom 12 timmar Vid högrisk-schema Provtas barn för HBs-Ag, ej navelsträngsblod (provet bör tas FÖRE vaccin och immunoglobulin, men provtagningen får inte fördröja vaccin och Immunoglobulin). Ger första hepatit B vaccin-dosen, 0.5 ml av Engerix 10 mikrogr/0.5 ml im samt även immunoglobulin: Umanbig 180 IU/ml, 1 ml im, i annan kroppsdel. Ordineras av barnläkare på förlossningen. OBS! Barn födda före graviditetsvecka 34+0 eller med födelsevikt <2000 g ges alltid högrisk-schema, oavsett tidigare bedömning. Vid lågrisk-schema Ger första hepatit B vaccin-dosen,0.5 ml av Engerix 10 mikrogr/0.5 ml im Vid lågrisk-schema behöver barnet inte provtas före vaccination Oavsett schema: Barnläkare på BB ordinerar även nästa hepatit B vaccin-dos som ska ges på BVC enligt schemat (dos 2). Denna dos, 0.5 ml av Engerix 10 mikrogram/0.5 ml, ordineras i Take Care samt dokumenteras i Handläggning av gravid kvinna med hepatit B och hennes barn Informerar modern om att dos 2 ska ges på BVC redan om 1 månad Skickar protokollet till BVC. En kopia sparas i barnets journal (kan t.ex. scannas in).
BVC respektive BUMMs roller BVC ger dos 2 av Engerix vid 1 mån, sedan ordinarie barnvaccinationsprogram (Infanrix hexa) vid 3,5,12 mån BVC remitterar till BUMM för provtagning vid 15 mån ålder BUMM: provtar + följer upp om HBsAg pos
Världshepatitdagen 2015 (WHO) Prevent hepatitis: Act now
eller ring oss: 08-123 143 00