Plan för likabehandling och mot diskriminering och kränkande behandling Porsöns förskolor Strandens förskola Sundets förskola Uddens förskola 2014-05-20
Förord Stranden, Sundet och Uddens förskolor ligger inom samma bostadsområde. Områdets karaktär är likartat och mångfacetterat. Universitet är en stor och gemensam arbetsgivare för många familjer inom området. Många familjer har också multikulturella och flerspråkiga erfarenheter. Ansatsen i denna likabehandlingsplan är därför gemensam för de tre förskolorna. Varje förskola utarbetar med utgångspunkt i denna likabehandlingsplan en årlig handlingsplan (finns sist i detta dokument). Handlingsplanen upprättas under hösten efter att ett antal barn har intervjuats och observationer i lärmiljöerna har genomförts.
Innehåll Bakgrund 4 Definition av begreppen 5 Vår vision 7 Mål 8 Främjande arbete 9 Förebyggande arbete 9 Åtgärdande arbete 11 Tidsplan 14 Kartläggning, nuläge och handlingsplan 15
Bakgrund Likabehandlingsplanen utgår från diskrimineringslagen (2008:567), den nya skollagens skrivning om barns rätt till trygghet och en miljö fri från kränkningar (2010:800) samt den reviderade Läroplanen för förskolan (Lpfö 98, rev 2010). Alla barn skall kunna känna sig trygga och bemötas och behandlas med respekt för sin egenart. Förskoleverksamheten skall vara en miljö som är fri från förekomsten av diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Lagen ställer krav på att verksamheterna bedriver ett målinriktat arbete och upprättar en likabehandlingsplan. Det innebär att vi på ett målmedvetet sätt arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling. på grund av kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning, funktionshinder eller sociala skillnader.
Definitioner Diskriminering innebär att ett barn eller en elev missgynnas, direkt eller indirekt, av skäl som har samband med någon av de sju diskrimineringsgrunderna: 1) Kön 2) Sexuell läggning 3) Könsöverskridande identitet 4) Etnicitet 5) Religion och trosuppfattning 6) Funktionshinder 7) Ålder Normer är skrivna eller oskrivna regler som ett samhälle grundar sina värderingar på. Förskolan måste ständigt agera normkritiskt. Främjande arbete Det främjande arbetet går ut på att identifiera och stärka de positiva sidor av verksamheten som ger förutsättningar för likabehandling
Trakasserier är kränkande behandling som har samband med någon av de nämnda diskrimineringsgrunderna. Kränkande behandling är handlingar som kränker barns eller elevers värdighet. Kränkande behandling kan utföras av en eller flera personer och riktas mot en eller flera. Kränkningarna kan vara synliga och handfasta likaväl som dolda och subtila. Kränkningarna kan drabba både fysiskt och psykiskt. Det är den som upplever sig som kränkt som har tolkningsföreträde. Mobbning är en form av kränkande behandling som innebär en upprepad negativ handling när någon eller några medvetet och med avsikt tillfogar eller försöker tillfoga en annan skada eller obehag. Det innebär att vi på ett målmedvetet sätt arbetar för att motverka diskriminering, trakasserier eller annan kränkande behandling pga kön, sexuell läggning, könsöverskridande identitet, etnicitet, religion/trosuppfattning, funktionshinder och ålder.
Vår vision Barn och vuxna har en god självkänsla och är trygga med sig själva vilket gör att de inte utsätter någon för kränkningar och att de inte heller blir kränkta. Förskolan ska ge barnen en trygg, utvecklande och trivsam miljö där grundläggande demokratiska värden råder och där alla människors lika värde befrämjas. Alla barn ska bli sedda för den de är och få stöd i att utvecklas utifrån sina förutsättningar i samspel med varandra. Förskolan vilar på demokratins grund. Var och en som verkar inom förskolan skall främja aktningen för varje människas egenvärde och respekten för vår gemensamma miljö. En viktig uppgift för verksamheten är att grundlägga och förankra de värden som vårt samhällsliv vilar på. Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan skall hålla levande i arbetet med barnen. (Lpfö 98, rev 2010)
Långsiktiga mål För barn i förskoleåldern är de vuxnas agerande som förebilder det viktigaste instrumentet för att främja likabehandling. Det är de vuxnas förhållnings-sätt till barnen och till varandra som lägger grunden. Barnen på våra förskolor är i den åldern att de håller på att lära sig hur man ska uppträda mot varandra. Ibland säger de, eller gör saker, som inte är acceptabla. Vi kallar det inte kränkningar eller mobbing eftersom vi menar att det är vi vuxna som nu ska lära dem vilka normer som gäller så att det inte blir kränkningar och mobbing. De situationer vi är speciellt uppmärksamma på är om barn inte får vara med, inte blir tillfrågade eller att de får höra nedlåtande saker om vad de gör eller hur de ser ut. Ibland kan barnen vilja vara ifred från de vuxna. De har ett behov att få vara det, men de vuxna måste även vid dessa tillfällen se till att veta vad som pågår. Förskolepersonalens bemötande av barnen är högt prioriterat i förskolan och grundar sig på kunskap om barns utveckling och inneboende möjligheter samt på en humanistisk människosyn. Vi samtalar med varandra om hur vi agerar i olika situationer. När föräldrar eller andra vuxna finns i förskolan gäller likabehandlingsplanen dem också.
Främjande arbete Det främjande arbetet syftar till att skapa en trygg förskolemiljö och förstärka respekten för allas lika värde. Vi grundar vårt främjande arbete på: behandla barn och varandra som vi själva vill bli behandlade visa en stark tro på barnets möjligheter uppmuntra positivt beteende hos barnen uppmuntra barnen att visa känslor lära barnen att delta i demokratiska processer; att reflektera, föra dialoger och ta ansvar efter förmåga visa empati, trösta och stödja se positivt på olikheter ha en god samverkan med barnens föräldrar
Förebyggande arbete Det förebyggande arbetet syftar till att avvärja risker för diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Indikatorer för vårt förebyggande arbete är: barnen är glada och trivs på förskolan barnen deltar i aktiviteter och leker med olika barn barnen kan, och vill, utifrån sin mognad dela med sig till andra och hjälpa varandra barnen löser konflikter på ett bra sätt barnen accepterar att få hjälp av kompisar de vuxna är glada och trygga de vuxna samarbetar de vuxna accepterar olikheter och ser dem som tillgångar de vuxna sätter barnen i centrum och tar dem på allvar
Det förebyggande arbetet består bl. a av att: Pedagogerna är lekspanare för att upptäcka, förhindra och åtgärda eventuella konflikter. Träna barnen på förhandlingssituationer, ex vilka som får vara med, vilka lekregler gäller och leksaker, turtagning mm. Tänka på situationer där barnen har svårt att säga till eller inte har utvecklat sitt verbala språk, tex. Byta blöjor inför andra, få ha dörren stängd på toaletten osv. Stärka barnens självbild i olika situationer, ofta vid möten där barnen tränar sig på att säga sina åsikter och tränar aktivt på att säga ifrån, nej, stopp, sluta. Men även att ta på allvar när någon säjer nej att lyssna aktivt på varandra. Lyfta olika frågor i barngrupper, som får barnen att lyssna, tänka till, diskutera kring och reflektera över tillsammans. Utgå från barnens erfarenheter och utforskar saker tillsammans. Uppmuntra barnen att säga positiva saker om varandra. Dramatisera händelser för att aktivt påverka olika situationer tex. Med handdockor. Vi uppmuntrar barnens hjälpsamhet tex med applåder. Det förebyggande arbetet blir aldrig färdigt utan är ständigt pågående.
Åtgärdande arbete Det åtgärdande arbetet kräver goda rutiner för att upptäcka, utreda och åtgärda diskriminering, trakasserier eller kränkande behandling. Det åtgärdande arbetet ska påbörjas genast när det kommit signaler om att ett barn känner sig diskriminerad, trakasserad eller kränkt. Så här gör vi: Om ett barn eller en förälder berättar något som hänt, eller om en vuxen ser eller hör oacceptabla ord och beteenden ska den vuxne: genast fråga, lyssna och samtala omkring det som hänt först prata med den som blivit utsatt och sedan med den som sagt eller gjort något oacceptabelt visa att man inte accepterar situationen samråda med kollegor och rektor notera situationer för att se om de är återkommande, reflektera över det som hänt föra en dialog med föräldrarna följa upp! Skapa gemensamma regler tillsammans med barnen, uppmuntra till positivt beteende. Om kränkningar inträffar för att få uppmärksamhet ger vi en tydlig tillsägelse och riktar sedan uppmärksamheten till den drabbade. Låta den som kränkt vara med och göra det drabbade barnet glad/nöjd. vid behov ta hjälp av utomstående experter
Om personal eller annan vuxen på förskolan kränker barn, Om ett barn eller en förälder berättar, Om en kollega hör eller ser något som kan anses kränkande av barnet, Ska den vuxne som ser eller hör det agera på följande sätt: uppmärksamma kollegan/den vuxne på det man sett eller hört och samtala om det söka en lösning Om man genom dialog inte hittar en acceptabel lösning tala om att: man tänker gå vidare med frågan dokumentera för att komma ihåg informera förskolechef göra en handlingsplan följa upp genom samtal och dokumentationer som är gjorda.
Om vuxna kränker varandra agerar vi på följande sätt: undersöker om det kan vara frågan om ett missförstånd, våga vara rak och ärlig den som känner sig utsatt kontaktar förskolechef eller skyddsombud om någon hör eller ser att någon annan vuxen blir utsatt visar man att man hört eller sett samt kontaktar förskolechef eller skyddsombud förskolechef eller skyddsombud samtalar både med den som blivit utsatt och den som utsatt någon för en kränkning göra en handlingsplan som beskriver hur man ska agera för förändring följa upp genom samtal och dokumentationer som är gjorda Alla morgondagens blommor gömmer sig i de frön som sås idag.
Tid- och aktivitetsplan Vad När Vem Planen aktualiseras och görs känd i personalgruppen Intervjufrågorna inför handlingsplan gås igenom Augusti Förskolechefen Planen aktualiseras och görs känd bland vårdnadshavarna Höstens föräldramöten Pedagogerna i arbetslagen Riktade barnintervjuer och observationer samt upprättande av handlingsplan Nov 2014 Pedagogerna vid förskolan Värdegrundsarbete med barnen Fortlöpande Pedagogerna i arbetslagen Uppföljning av denna plan Fortlöpande Pedagogerna i arbetslagen Förskolechefen Föräldrarnas synpunkter på planen inhämtas via föräldraråden Februari-mars Förskolechefen Denna plan utvärderas årligen Maj LARS-gruppen för området Utvärdering aug Förskolechef och pedagoger Planen anslås på varje avdelning och hemsida, Augusti IT-ansvarig Pedagogerna i arbetslagen
Utvärdering (analys) av årets likabehandlingsarbete Har ställda mål uppnåtts, helt eller delvis? Orsak? Hur gå vidare? Delvis har målet nåtts genom att vi tänker mer på att alla ska få talutrymme. Vi tycker det är svårt med barnen som pratar mycket och tar över. Det är svårt att få stopp på de barn som pratar mycket så att de andra som också vill prata kommer till tals. Vi fortsätter och tänker på att alla ska få talutrymme och vi vuxna måste tydligt visa samtalsteknik, prata-lyssna. Vi har tänkt på placeringen tex vid matborden vi tänker igenom och placerar de så att harmoni och talutrymme kan ges. Dela in barnen i mindre grupper för att ge dem större möjligheter att komma till tals Vi har inte uppnått målet. Det finns de som påverkas negativt av andra som har speciella kläder och färger. Flickorna påverkar varandra mer än pojkarna. Vi på Ankaret har inte haft samma focus på kläder och färger. Vi samtalar om det och föräldrarna är medvetna. Barnen har med sig olika kläder hemifrån och det skapar konflikter mellan barnen. Föräldrarna har inte blivit involverade på det sätt vi tänkte. Ämnet har ej tagits upp på föräldrarådet eller morgonmöten. En öppen dialog med föräldrar ex. på föräldramöte och i den dagliga kontakten. Vi fortsätter att jobba med att alla färger och kläder har lika värde. Vi tänker och arbetar kring färger och genus med barnen och för en dialog med föräldrarna. Vi tycker att de puttas mindre och ingen känns direkt utsatt. Instämmer. Det är lugnare och barngruppen är stabilare. Vi är observanta vuxna och har blivit bättre på att dela upp oss. Vi fortsätter vara närvarande och observanta vuxna och dela upp oss på gården. Viktigt att vi tar tag i alla situationer. Viktigt att vi vuxna försöker vara steget före barnen. Vi försöker hjälpa och vara på plats och förklara då tex en jaktlek tagit slut då måste det klargöras för vissa barn.
Fungerar bra Fungerar mindre bra/kan utvecklas Ingen är rädd för platser och rum inomhus eller utomhus. Många populära inomhusrum bland barnen. Barnen tränar och försöker använda sig av STOPP och sluta. Vi samtalar om det. Barnen tycker om och anser sig bli väl behandlade av de vuxna. Lite svårt att begränsa de yngsta barnens rörelse mellan rummen. Barnen har gett uttryck för att de ibland är rädda för andra barn. Bli bättre att lyssna på varandra och visa respekt för varandras känslor och åsikter Barnen har haft möjlighet att leka med kamrater över avdelningsgränsen MEN barnen önskar att kunna vid fler tillfällen. Lekhallen är populär. Barnen tar kontakt med båda vuxna och barn och visar vad de vill och inte vill. Vi har en välfungerande lek med kreativa och fantasifulla barn. Vi följer upp konflikter på ett bra sätt genom att bekräfta deras känslor och försöker ge dem verktyg att lösa konflikter själv.
- Mål Genomförande (hur) Uppföljning (när) Ge mer talutrymme. Vi omfördelar barnen vid matborden för att ge en lugnare matsituation samt att öka talutrymmet. Dela barnen i mindre grupper under dagen. Ta vara på tillfällen som uppkommer med lägre barntäthet. (sjukdom.ledigheter etc)utnyttja sådana tillfällen att verkligen genomföra och skapa talutrymme. Avdelningsreflektioner P-möte/APT Planeringar Att barnen lär sig stopptecken. Med enkla metoder delge barnen ett verktyg för STOPP. Avdelningsreflektioner P-möte/APT Planeringar Vuxna har ett bra förhållningssätt till barn och vuxna Bli bättre på att lyssna på varandra och visa respekt för varandras känslor och åsikter Reflektera över vårt förhållningssätt gentemot barnen. Viktigt att som vuxen tänka på sitt förhållningssätt gentemot barnen hur pratar vi om barnen när barnen är i närheten? Vilka signaler skickar vi? Observera bättre barnens lek genom gå in i leken att ta sig tid att gå in i konflikthantering och känsloyttringar. Avdelningsreflektioner P-möte/APT Planeringar Lyssna på varandra barn och vuxna.
Utvärdering Denna handlingsplan utvärderas årligen i augusti och en ny handlingsplan upprättas. Utvärdering (analys) av årets likabehandlingsarbete (aug) Har ställda mål uppnåtts, helt eller delvis? Orsak? Hur gå vidare?