RKIV SAMHALLE OCH FORS~NlNG SVENSKA ARKIVSAMFUNDET
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING 1995:1
Arkiv samhälle och forskning SVENSKA ARKIVSAMFUNDET
ARKIV, SAMHÄLLE OCH FORSKNING utges med stöd av Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet av Svenska Arkivsamfundet. Tidskriften utkommer med tre häften om året. Den kan erhållas genom medlemskap i Svenska Arkivsamfundet. Årsavgiften för 1995 är 100 kr för personliga medlemmar. För institutioner (motsv) 200 kr. Svenska Arkivsamfundet som bildades 1952, har till ändamål att väcka och vidmakthålla intresset för arkiv i offentlig och enskild ägo, att arbeta för den svenska arkivvårdens urveckling och att sprida kännedom om dess uppgifter och villkor. I redaktionen för tidskriften ingår arkivarie Jan Dahlström, förste arkivarie Britta Joneli Ericsson (huvudredaktör) och förste arkivarie Peeter Mark. Redaktionens adress: Riksarkivet, Box 12541, 102 29 Stockholm Tel. 08-737 63 50. Telefax. 08-737 64 74 Anmälan om medlemskap eller adressförändring görs till redaktionen. Manuskript avsedda för publicering i kommande nummer bör vara redak:tionen tillhanda senast den l juli 1995 (nr 2 1995) och den l september 1995 (nr 3 1'995). Manuskripten mottages såväl på papper som på diskett. ISSN 0349-0505 Omslag och grafisk formgivning Sven-Gunnar Lidmar Schmidts Tryckeri AB, Helsingborg 1995 4
o INNEHALL Eva Friis, Om forskning i arkiv och datorer. För- och nackdelar 7 Anders L J oh ansson-börje J ustrell, I J anus' tjänst. Några reflexioner kring arkivutbildning och arkivvetenskap 27 Leif Gidlöf, Arkiven och!t-samhället 39 Konferenser och studieresor Svenska Arkivsamfundets temadag om grundutbildning och forskarutbildning (Peter Nordström) 51 Militärhistoria i polsk tappning - två konferenser hösten 1994 (Björn Gäfvert) 55 Riksarkivets LEXIT-konferens (Lennart Lundquist) 58 Översikter och recensioner "Vår beredskap är god". Arkivväsendet inför sekelskiftet (Jarl Torbacke) 69 Kronans skatter och bondens bröd. Den lokala förvaltningen och bönderna i Sverige 1719-1775 (Anna-Brita Lövgren) 74 Tartu Ulikooli (Academia Gustaviana) Senati protokollid 1632-1656. Konsistoriumsprotokolle der U niversität Dorpat 1632-1656. Il. 1637-1644. 77 Norge, Arkivmagasinet (Grete Solberg) 78 Danmark, Arkiv (Anna Svenson) 79 Svensk arkivbibliografi (Irma Ridbäck) 83 Medverkande i detta nummer 9 5 5
Om forskning i arkiv och med datorer. För- och nackdelar EVAFRIIS Allmän beskrivning Inledning Alltsedan jag doktorerade på metoder för datorstöd i planering av ombyggnader har jag arbetat med datorer som dock inte alltid har gett mig det stöd, som jag har hoppats på. Jag är inte datortekniker, jag tillhör fel generation och kön för att konfliktfritt ta till mig den nya tekniken. Som forskare prövar jag naturligtvis ändå de nya möjligheter som datorer ständigt ger inom olika områden. Jag och min omgivning arbetar med besvärande begränsningar i kunskaper, erfarenheter m.fl. resurser. Trots det har vi lyckats få fram ett intressant material. Vi tycker att vi har haft framgångar men förvisso har vägen dit även kantats av misslyckanden. Det gäller 'trial and error' både i vårt arbete på arkitekturskolan och på krigsarkivet. Under många år har jag arbetat med arkivmaterial på krigsarkivet för att samla material till en historik över Karlsborgs fästnings tillkomst. Jag är arkitekt och studerar därför främst fästningens, byggnaders och det lilla militära samhällets framväxande. Dessa studier skall sättas in i sitt historiska sammanhang. J ag har de senaste åren haft förmånen att ha professor Hans De Geer som rådgivare inom detta område. De resultat som vi nu har uppnått är inte minst en produkt av hans påverkan i form av uppmuntran och tillrättalägganden. Karlsborgs fästnings historia är ännu oskriven. En del försök har gjorts över åren men de har inte avslutats. Jag förmodar att det delvis beror på att materialen i olika arkiv är så omfattande att en ambitiös forskare finner uppgiften övermäktig. 7
Bakgrunden till Karlsborgs fästning Fästningen tillkom under en intressant tid av vår historia. Sverige hade fått en helt ny politisk och försvarspolitisk roll efter freden i Kiel1814. Carl XIV Johan samlade kring sig en krets av ambitiösa män som delade hans visioner om ett Sverige som åter aktivt skulle ta del i Europas tekniska, militära och kulturella samhällsutveckling. Baltzar von P la ten lyckades få med sig både kung och folkvalda på ett beslut att försvara hans livsverk Göta kanal med en ny stor fästning på Vanäs udde i Vättern. Unga officerare skickades ut för att studera de enorma fästningsbyggena i Europa efter Napoleonkrigen. Deras reserapporter är intressanta tidsdokument. Arkivmaterial på Krigsarkivet Det är naturligt att jag under mina arkivstudier har börjat med att.studera ritningar. Krigsarkivets kart- och ritningssamlingar är en guldgruva för en arkitekturhistoriker. Med hjälp av den entusiastiska och kunniga professorn Ulla Ehrenswärd kunde jag under många år i veckor gå igenom olika arkiv i krigsarkivets kartsal Jag har blivit alltmer fascinerad av den tekniska och konstnärliga skickligheten hos 1800-talets fortifikatörer. På laverade tuschritningar av utsökt kvalitet kan man t.ex. följa byggprocessen år från år under fästningens första 50 år. På minutiöst utförda förslagsritningar har arkitekten för slutvärnet, sedermera chefen för fortifikationen Johan af Kleen, övertygande visat hur han arkitektoniskt och konstruktivt hade tänkt sig denna märkliga militära byggnad. Han hade arbetat på Karlsborgs fästningsbygge som ung löjtnant tills han blev fästningens fortifikationsbefälhavare.. Den unge docenten i fysik från Lund, jöns Kleen (sedermera Johan af Kleen, 1800-1884) blev. erbjuden att bli utbildadpå Marieberg till fortifikatör. Under sin karriär tjänade han troget tre kungar och vann deras och sina överordnades förtroende. Okänd konstnär. Svenska porträtt arkivet, Nationalmuseum. 8
Fortifikationsbefälhavarnas, Kleens och alla andras rapporter till Krigskollegium innehöll mycket mer än ritningar. Det finns månatliga uppgifter på antal dagsverken på de olika arbetsplatserna på fästningsområdet, det finns räkenskaper och verifikationer och korrespondens i hyllmeter på hyllmeter. Utan hjälp av bl. a. Elsa N ordströms skicklighet och erfarenhet hade jag aldrig kunnat hitta rätt i detta annars för mig oöverskådliga material. Presentation av problemen Den moderna tekniken Ett av de problem som vi villlösa i vår forskning är att försöka göra de svårhanterliga arkivmaterialen lättillgängliga med hjälp av bearbetningar i datorer. När materialen är införda i datamedia får vi - och andra - möjligheter till översikt, analyser, fördjupad forskning och spridning i tryck eller i annat medium. Nästan allt detta arkivmaterial är skört och oersättligt. Det är dessutom svåråtkomligt för alla som inte bor i Stockholm. Det kan inte dröja länge förrän materialets ömtålighet gör att ansvariga myndigheter måste lägga restriktioner på forskare att arbeta med framtagna original. Svart-vita mikrofilmer i läsapparater gör varken räkenskaper eller bilder rättvisa. Denna nu ganska föråldrade teknik tillåter dessutom inte forskaren att få en överblick över en hel ritning eller att se en stor matris annat än i svåröverskådliga delar. Finns det nu tekniska hjälpmedel som skulle kunna göra arkivmaterial tillgängliga både med sina sakliga innehåll och med sina konstnärliga kvaliteter för fler intresserade? Hur kan den så omskrivna moderna informationsteknologin förbättra för arkivforskning och underlätta att arkivmaterial och forskningsresultat når flera? Eller är denna teknik ännu för resurskrävande både vad gäller kapitalvaror och krav på tidsödande arbetsinsatser för att vi inom arkivforskningen skall orka med en modernisering? Jag har ägnat några år åt att bearbeta dessa problem och att arbeta med krigsarkivets material på olika sätt för att pröva ny teknik och därmed ibland nya metoder. Intressenter En väsentlig fråga som inte kan förbigås är om det finns tillräckligt många intressenter för arkitekturforskning för att motivera en satsning på ökad information om byggnaders och samhällens tillkomst och utveckling. 9
Det borde vara självklart att alla byggnader av riksintresse vore dokumenterade på ett sätt som ger lättillgänglig kunskap till dem som förvaltar och brukar byggnaderna och till dem som planerar ombyggnader. Det är naturligtvis min åsikt att dessutom alla kommuner, intresseföreningar, privata företag och enskilda som äger och förvaltar klenoder i vårt byggda arv skall se till att även dessa byggnader och samhällen studeras och dokumenteras med hjälp av en pedagogisk!t-teknik. Problemet då är snarare att det finns så många intressenter och det gäller att utveckla flexibla metoder som passar alla kategorier. Olika intresseområden drar nytta av informationsteknologin från skilda infallsvinklar. Inom byggandet finns forskning i s.k. IT-Bygg, som studerar datormetoder främst i tre sammanhang: för beräkningar, för att hantera och bearbeta information och för att presentera och visualisera information. I ekonomiska sammanhang, inom forskning så väl som inom handel och industri växer alltmer sofistikerade matematiska modeller fram. De ställer stora krav på användarnas matematiska kunnighet. Samtidigt finns lätthanterliga standardprogram för kalkyl och statistik som används rutinmässigt inom vetenskapligt arbete av olika slag och i vardagsarbetet på små och stora företag. Vilka problem uppstår om vi använder dessa standardprogram för att kartlägga kostnader, använd arbetskraft och material för projekt och byggnader? Vi måste i alla fall konstatera att datorerna verkligen har förändrat inte bara vårt arbetsliv inom de flesta områden på alla nivåer utan även vårt privatliv. Eftersläpning Inom historisk och arkitekturhistorisk forskning har den moderna tekniken trots detta inte trängt in som ett naturligt hjälpmedel med undantag av att ordbehandlare har ersatt skrivmaskiner. Jag tycker att det är ett problem. Historisk forskning är så viktig att den får inte hamna på efterkälken och utanför det moderna samhället. Det kan hända alltför lätt. Arkitekturskolan vid Kungliga Tekniska högskolan (KTH) ligger också långt efter i att följa med i den tekniska utvecklingen till skada för dess elever som får ännu svårare att komma in på arbetsmarknaden i den för sin överlevnads skull alltmer datoriserade byggsektorn. Vad jag inte minst därför vill pröva är hur CAD- och GIS-programs kapaciteter kan nyttiggöra och underlätta beskrivningar och analyser inom arkitekturhistorien. 10
Ett problem för de 'gamla' högskolorna är att de också brottas med de svårigheter som de för varje år minskade ekonomiska resurserna ger. Jag har av bl.a. geografiska skäl ett samarbete med Skövde högskola vars tekniska resurser och satsningar på datorstödda visualiseringar av olika slag är intressanta. Kan den statliga generositeten för de nya högskolornas utrustningar komma till nytta också för humanistisk forskning om nya och gamla högskolor samarbetar och samutnyttjar sina resurser? När det gäller eftersläpning med datoriseringar och acceptans för det arbetssättet har jag och mina medarbetare stött på avsevärda problem under våra genomgångar av arkivmaterial på Krigsarkivet. För att mata in de stora - upp till två meter långa - matriserna fordras rent fysiskt ett samarbete mellan ~å personer där en dikterar in sifferuppgifterna till den som sitter vid datorn. Förut kunde vi sitta i kartsalen vars stora bord är mycket lämpliga och där det finns tillgång till ström. Vi störde inte a':ldra forskare men vi var störande för personalen. I forskarsalen finns inte tillräckligt med väggkontakter och tystnad är nödvändig. Krigsarkivarien har därför välvilligt ställt olika provisoriska arrangemang och rum till vårt förfogande. Detta är naturligtvis inte bara ett administrativt utan också ett ekonomiskt problem. Arkiv kommer att bli tvungna att ha andra sorters arbetsplatser till datoriserade forskares förfogande. Det kommer att kräva omfattande och förmodligen dyrbara om- och tillbyggnader. Mina medarbetare, som samtliga är beredskapsarbetare eller ALUanställda, har också haft andra problem med de mer ovanliga arbetsmiljöer som arkitekturskolan och krigsarkivet utgör för dem som inte är arkitekter eller historiker, i yrket eller som amatörer. AL U -anställda på en statlig arbetsplats har samma rättigheter och skyldigheter som andra statstjänstemän men tyvärr känner de sig sällan bemötta som medlemmar i ett kollektiv. Detta är både ett socialt och ett psykologiskt problem men också ett politiskt problem även på lokal nivå. I arbetsintensiva arbetsmiljöer - där även de ALU-anställda arbetar engagerat - ägnas enligt min mening psykosociala problem ofta för litet uppmärksamhet. 11
Beskrivning av metoder och/ eller datorprogram Inmatning med hjälp av mjuk- och hårdvaror Vi har under några år hunnit gå igenom ett omfattande arkivmaterial och överfört uppgifter till datorer med hjälp av olika program för inmatning. Materialet har bearbetats och presenterats med hjälp av andra program. På krigsarkivet har vi fått låna en decenniegammal persondator med 5,25" disketter. Vi har där använt en gammal version av programmet Works (2). Vi har matat in text i programmets ordbehandlingsdel och siffror i kalkyldelen. I programmet kan man spela in egna s k makron, d.v.s. korta kommandon som ersätter en annars tidsödande serie kommandon, ord, operationer och/ eller textavsnitt som ständigt återkommer. Detta har vi utnyttjat både i ordbehandling och i kalkyl. Summeringar och multipliceringar är t.ex. sällan gjorda i arkivmaterialets matriser. Mina medarbetare har också upprättat beräkningsmallar i vilka uppgifterna matas in. Beräkningsresultaten fås meddetsamma enligt mallarnas regler. Makron underlättar också hanteringen och administrationen av ett alltför stort material för en dator med begränsad kapacitet. Jag började för flera år sedan inmatningen av arkivmaterial på krigsarkivet med att mata in Kleens förslagsritningar, som jämte några andra ritningar nu finns i digitaliserat format på en UNIX-baserad CADstation. Operativsystem och CAD-system har vuxit i sina nya versioner och vår nu 4 år gamla arbetsstation har inte längre minneskapacitet för bearbetningar av de mycket utrymmeskrävande ritningarna. Alla böjda linjer tar mycket plats i en dator. Ritningar av slutvärnets torn, friser, rundbågade fönster och kanonportar lämpar sig därför inte för annat än för stora system. ~ ~ --------------~~ Slutvärnet på Karlsborgs fästning är nära 700 meter. Byggnaden består av få välstuderade arkitektoniska byggdelar som var och en upprepas i hundratal. Detta passade både det rationella militära byggandet och nu vår moderna datoriserade ritteknik. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 12
Vad gäller inmatning av kartmaterial har det bl.a. möjliggjorts genom ett samutnyttjande av persondatorer och program i ett samarbete med ett forskningsprojekt på Linköpings universitet. Vi har också på senare tid startat ett samarbete med institutionen för lantmäteri på KTH, som har större resurser och större intresse för detta område än arkitekturskolan. Institutionerna tillhör samma fakultet inom KTH. Arbetskraft och kompetens Vårt sätt att arbeta kräver tid- även om man använder makron. Alltsedan 1993 har jag haft förmånen att få ALV-arbetare från olika arbetsförmedlingar i Stor-Stockholmsområdet. De har arbetat ungefär ett halvår var och en. Några har fått förlängningar på några månader av respektive förmedling därför att de varit så intresserade av och kompetenta för arbetsuppgifterna. Så småningom har antalet ALV-arbetare i projektet vuxit, f n är det åtta män och kvinnor med vitt skilda kompetenser, som ägnar sig åt olika delar av min arkivforskning. En kreativ arbetsmiljö har vuxit fram med grupparbete och ett intensivt samarbete mellan dem som har samma intresseinriktning. Lennart Magnusson, som är en erfaren administratör har skrivit de flesta makron som han tillsammans med Olle Hjelm har utnyttjat vid de detaljerade inmatningarna, i vilka vi f ö deltog allesammans under några veckor. Olle Hjelm skall fortsätta detta arbete och har med lätthet lärt sig att skriva makron för sitt fortsatta arbete, stödd av sin utbildning i datologi på KTH. Därefter har vi överfört det inlästa arkivmaterialet till de persondatorer (PC), som jag disponerar på arkitekturskolan för att där göra vidare bearbetningar. Dessa PC har överlag god kapacitet. Ana Brene med företagsekonomiexamen har med stor noggrannhet analyserat räkenskaper och verifikationer i olika arkiv. Hon har bara accepterat för inmatning de uppgifter som skulle passera en revision. Bengt Sjödin och Jesus Ruiz, båda med examina från KTH, har lärt sig att bemästra tålamodsprövande inmatningar och bearbetningar av en avvägningskarta från 1819 i ett GIS-system. Nu bearbetas den inmatade kartan för att bl a kunna presenteras med 3D-modelleringar i AutoCAD med olika tilläggsmoduler. Det är det första försöket på arkitekturskolan att pröva dessa tekniker. Inmatade och bitvis bearbetade arkivuppgifter behöver ytterligare bearbetningar för att presenteras med för olika tillämpningar lämpliga metoder och program. Den som har prövat detta är Pasi Oksa som med en enastående snabb fingermotorik har prövat t ex programmet Excels 13
senaste version 5 på Windows 3.11 på en PC med MSDos 6.2. Affärsgrafik har sin egen estetik. Med Excel5 kan man välja format och färger på ett intressant sätt. Intern och extern kommunikation För att få fram ett datorbaserat tryckfärdigt manus har Thorsteinn Sveinsson lyckats få alla våra program och datorer med de mest skilda egenskaper att samverka. Vi har i vårt rum tillgång till 5 olika datorer av olika åldrar, märken och kapaciteter, egna datorer och lånade datorer. Våra PC har ethernetkort och är utrustade med Windows for Workgroups som ger direkt möjlighet att skapa ett lokalt nätverk på 20-25 datorer. Vi är nu sammankopplade med arkitekturskolans bibliotek, med avdelningen för konstruktionslära och med några datorer på institutionen för regional planering. Eftersom skolan f ö mest har satsat på Macintosh-datorer, som inte har samma egenskaper för kommunikation är vi inte lokalt hopkopplade med fler datorer. Vårt lokala nätverk ger oss Disponibla medel från olika kådor 1860-69 Y-all: In representerar!'b daler banco sant antal (fiir dagsvemm) 3ooooo ~ Balence f&ra drt - Q'cinfra byggmedel =:=:=:=:=:=:=:=:=: Ex1ra medel :::::::::::::::~: Ferskctt - Picnier cc:rpser1 250ooo 1111111111111 htaims uppb&d ~ Dverse :::::::::::::::: Balencetll nlslallr --Dagsva1cerl 200000 150000 : 100000 50000. : : o 1S80 1S81 1S82 1S83 1S84 1S85 1886 1S87 1S88 1S89 En svart-vit reproduktion av vårt färgdiagram där vi har sammanfattat ett decenniums disponibla medel för varje år fördelade på olika inkomstkategorier. Kurvan visar antalet dagsverken för varje år. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 14
förutom kommunikation på flera sätt med mail, chat m fl program också ökad effektivitet och snabbhet genom att vi kan samutnyttja anknutna datorers hårddiskar. Våra PC har sedan liksom våraunix-maskiner full anknytning till Internet med ett eget lp-nummer för varje dator. Vi använder oss sedan av WWW, World Wide Web, ett nytt system, som organiserar hypermedia. Vi kan uppsöka all möjlig information över hela världen och våra egna arbetsresultat och bilder blir tillgängliga för användarna av de c:a 30 miljoner datorer som hittills är anknutna till Internet. Vi utnyttjar i denna kommunikation programvaran MOSAIC som användarvänligt visar hur dokumenten inmatade i WWW skall nås. Det är i detta medium som vi har 'publicerat' vår skrift om Karlsborgs fästnings byggande under de första 50 åren i dess engelska version. För kommunikation med samarbetspartners som inte är anknutna till Internet använder vi telefonlinjer och modem med faxfunktion. Vi skickar och hämtar t ex filer och meddelanden med dem som distansarbetar i vårt projekt och utnyttjar egna datorer. Redogörelser för målen Med hittillsvarande resultat som nu har tillräcklig volym kommer jag under det fortsatta arbetet med registrering och bearbetning av arkivmaterial att diskutera vårt arbete och vårt material och inordna det i ett teoretiskt sammanhang. J ag anser att ett studium av Karlsborgs fästnings tillkomst som utnyttjar arkivmaterial av alla de sorter ger hanteringsproblem som ligger i tiden för målsättningar i vetenskapliga studier: dels att analysera mätbara fakta i en mer positiviistisk, naturvetenskaplig tradition, dels att tolka det sammanlagda materialet, analyser, texter, bilder, ritningar och kartor och därvid inspireras av ett hermeneutiskt, humanistiskt betraktelsesätt. Ett annat praktiskt mål för vårt arbete, som jag vill framhäva igen är att våra bearbetningar av arkivmaterial kan ge nya uppslag för vidare forskning. J ag vill att våra resultat av utomstående forskare med skilda intressen också skall kunna betraktas som ett slags halvfabrikat. Vårt material skall ge upphov till fördjupade studier från nya infallsvinklar. Även om jag inte studerar fästningen ur befästningsteknisk synpunkt bör detta material om t.ex. de byggda fronterna vara av intresse för militärhistoriker förutom för professionella arkitekturhistoriker. Våra försök att kartlägga medel och kostnader kan vara av intresse både för företags- och nationalekonomer och för forskare i ekonomisk historia. 15
Ett studium av den arbetskrävande anläggningstiden bör naturligtvis ta med sociologiska aspekter. Hantverkare, frivilliga, fångar och militärer måste ha skapat ett säreget samhälle. Ett studiemål som jag bl a har diskuterat med mina kollegor i institutionen för regional planering är att kartlägga Karlsborgs fästnings betydelse för sin region alltifrån anläggand et till dags dato. En målsättning - eller dröm - är att skapa ett forskarteam där olika specialiteter skulle kunna arbeta med och utnyttja materialet som vi har tagit fram och håller på att ta fram. Med hjälp av ritningar och ett flygfoto har vi ritat in fästningsområdet i sitt regionala sammanhang såsom det torde ha sett ut i mitten av 1800- talet. Vi har bearbetat bilden i dator bl a för att förtydliga Göta kanals slingriga väg via sjöarna Vättern (mörkare grå), Bottensjön (mellangrå) och sjön Viken (ljusgrå), som nås med hjälp av kana1ens först byggda sluss vid den gamla bruksorten Forsvik (t h i bildens fond vid ljusa öppna fält). Slutvärnet skyddades av landfrontens vallar och vallgrav och av den svagt sluttande glacisen. Fienden var oskyddad om den hade lyckats forcera huggen och brinnande skog som var den första "försvarslinjen". Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet 16
Arkivstudier Fotografering och bearbetning av relationsritningar Krigsarkivets fotograf har fotograferat relationsritningarna från 1819-1870 enligt tekniska anvisningar från Kodak-laboratoriet. Sedan göt Kodak-laboratoriet in fotografierna på en CD-ROM-skiva. Datorerna kan nu läsa ritningarna från denna skiva med hjälp av en CD-ROM -läsare. Bilderna man får upp på skärmen behöver sedan bearbetas. Det finns ett antal redigeringsprogram för olika datorer där ett antal effekter kan förbättra kvaliteten: konturskärpa, färgton m m. Vi valde till slut Photoshop på en Macintosh för att sedan få in de redigerade och tilllämpligt format sparade filerna i redigeringsprogrammet QuarkXPress, som är ett inom tryckeribranschen ofta använt program. Redigeringen har gjorts av oss, för att bespara tryckeriet besvär. Relationsritningarna skildrar årets arbeten i mörkare ton och föregående års arbeten i ljusare ton. Denna svart-vita reproduktion gör inte originalet med sina finstämda färger rättvisa. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 17
Avvägningskarta En av de kartor som har imponerat på oss är den noggranna avvägningsritningen av Vanäs udde från 1819. I tunna täta tuschlinjer är nivåkurvorna ritade med l fots nivåskillnad. Cirka 50 nivåkurvor tecknar udde och ås. Vi har digitalisera t in denna karta och håller nu på att försöka modellera den i 3D dels för presentation dels för att kunna göra massberäkningar. Åsen grävdes ut och försvarsvallarna byggdes av schaktmassorna. Försvarsvallarna följde åsens branter och på ett slätt plan placerade man slutvärnet. Planeringen av fästningen utgick tydligen också från terrängens förutsättningar och inte bara från etablerade och nya befästningsteorier. Vi överlappar vår från den ursprungliga avvägningskartan digitaliserade kartan över Wanäs udde med vår tids fotogrammetiska karta. De flesta byggnader som har tillkommit efter den period som vi huvudsakligen studerar, 1819-1869, har vi här tagit bort, inte minst för att göra de tunna nivåkurvorna läsbara. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 18
Förslagsritnigar Johan Kleen skickades ut på kontinenten på en lång studieresa 1833-34. Han har skrivit dagböcker med ritningsbilagor fran resan. Han blev en varm anhängare av de nya europeiska befästningsideerna, det s knytyska systemet. Han beundrade den nya arkitekturen i Miinchen och hans noggranna ritningar därifrån och från Leo von Klenzes nybyggda befästningar runt Ingolstadt hade han nytta av då han ritade förslagsritningarna till slutvärnet, både fasader och detaljer. Det tog Kleen tio år att övertyga sina överordnade att landfronten sk~lle utformas enligt de nya ideerna. De förslagsritningar som Oscar I skrev sitt 'Gillas' på är ur många synpunkter intressanta. Tuschet är behandlat med stor finess, byggnaden är moduliserad, ingående element varieras inte i sin omsorgsfulla formgivning men repeteras desto mer. På två ritningar får planer, fasader, sektioner, detaljer och tecknade partier plats. Inte en uppgift för mycket - ej heller för litet. Byggnaden är föreslagen och ritningen t.o.m hur rationellt byggbar den är. I dag står den Denna sektion av slutvärnet har vi kopierat in i dator till ett digitalis er at format. Datorritningen är tydligare än det bleknade originalet men sa,knar naturligtvis det handritade originalets konstnärliga kvaliteter. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 19
där, ändrad i några få detaljer men visionen, logiken, kvaliteten är översatt till verklighet i kalksten, tegel och trä. J ag anser att vi bör ta till vara datortekniken som kan ge oss tillbaka dessa ritningsmässiga och strukturella kvaliteter. Jag hoppas att kunna bearbeta de redan digitaliserade ritningarna i ett alldeles nytt, modernt CAD-system med tillräcklig datakraft även för 3D-modelleringar. Det fordrar dessvärre nya, ganska stora investeringar. Trots alla teknikers framsteg kan de -liksom vi-inte återge den säregna och suggestiva miljö som mötte (och möter) en besökare i slutvärnet. Nu är slutvärnets inre miljö dock kraftigt ombyggd. Det finns inte kvar några stora utrymmen i logementsdelarna som konstruktionen medger. Dagens brandbestämmelser har delat upp batterigalleriet till vår tids storlek av s k brand celler. Den ursprungliga rytmen av sexvalv mellan varje trapphus har slagits sönder. Vi har fantiserat oss tillbaka i tiden. Kanske utnyttjades en del av slutvärnet med de öppna samband som nedanstående teckning visar. Dagsverken m m I serien 'Inkomna handlingar till majorsexpeditionen på Fortifikationen' finns fortifikationsbefälhavarnas på Karlsborg månatliga rapporter under de första 50 årens anläggningstid. De redogjorde i detalj för dagsverken, tillökningar och överbeting för olika arbetskategorier fördelade på de Vi ser väggen mot nästa trapphus efter det sjätte valvet. Fyra valv på den s k logementssidan skall användas som lektionssal vars inredning som synes diskuteras. Foto: Kurt Eriksson, Riksarkivet. 2.0
olika arbetsplatserna och dess~s administrativa tillhörighet, benämnda huvudtitlar t o m 1843, därefter arbetstitlar. Dessa rapporter är i formatet långa matriser med skriftliga kommentarer på baksidan (inalles 600 matriser). De sirliga siffrorna och bokstäverna i tusch kan trots prydligheten vara svåra att tyda. Vi har också försökt att göra ett urval av de skriftliga kommentarerna med hopp om att kunna vaska fram återkommande uppgifter, hitta intressanta upplysningar om byggprocessen, byggnadsmaterial, inköp, märkliga händelser m.m. Vi skall se hur vi lämpligen bearbetar kvantifierbara uppgifter i form av brända tegel, lossade kalkstenar, bakade skiffertunnor, schaktmassor för vallarna, matjordsinsamling, kvadratalnar gazonering, antal träd planterade, lagda gatstenar etc etc (när slutvärnet började byggas har bara slutvärnsrelaterade uppgifter beskrivits som det då för oss dominerande intresset). Personuppgifter med namn som omnämns är ännu bara sparsamt medtagna. Vi har ur dessa textavsnitt hittills främst koncentrerat oss P.~ försvarsverkens tillblivelse: vallar, tamburer etc, ett arbete som vi hoppas skall vara en hjälp och ge intressanta jämförelser då vi skall beräkna ~oiymer med hjälp av GIS-program både vad gäller massor och mu~erls.. Vi har också antecknat den sammanfattning av anväri'da material som fortifikationsbefälhavaren Wiggman gjorde 1859 i-eri' detaljerad tabell. Vi har alltså: tre av varandra oberoenck källor, karta~ rapporter och tabell, som vi kan jämföra och utnyttj~ i e? källkritiskgi;nskning. Räkenskap-er I våra försök att kartlägga kostnaderna för anläggningsarbetena hade vi svårigheter att få fram jämförbara uppgifter år från år. Vi beslöt oss för att börja med att ta fram de olika anslagen som 'Carlsborgs Fästningsbyggnad' fick från staten, extra och ordinarie anslag plus egna inkomster, s k 'interimsuppbörder' för varje år. Det är alltså debetsidans siffror som vi har arbetat med först från 1820-30. Uppgifterna finns i Kungl. Krigskollegie Fortifikationsdepartements huvudböcker. 1831-49 var den centrala myndigheten 'Kungl Krigskollegiums fortifikationsavdelning' med huvudböcker för ordinarie respektive extra statsanslag. F rån 1850-69 har vi som källa verifikationerna till Kungl Krigskollegiums fortifikationsavdelnings huvudböcker, som redovisar debetsidan på samma sätt som uppgifterna i huvudböckerna från 1831-49. Redovisningarna från 1849 och 1850 i huvudböckctrna överensstämde inte vad gäller den utgåend~ balansen. Detta berodde på ändrade rutiner för redovisningar till 21