Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning



Relevanta dokument
Nya tillståndsmått nya mätkrav

Planering av kirurgiska vägåtgärder -utifrån snabb inmätning av linjeföring och vägytans skick

Tvärfallet begränsas av glidningsrisker vid halt väglag, av sidkrafternas storlek och av risker vid passager av brytpunkter, t ex vid omkörning.

Effektiva insatser mot höga hälso- och säkerhetsrisker på gamla landsvägar

Vägen utformas efter värderbara trafikeffekter

RAPPORT Dnr TSG Utformning av tvärfall för minskad krängningsrisk i kurva

Möte med NVF Fordon och Transporter

Haveriutredningar baserade på analys av vägytedata från lasermätbil

Dåliga vägar är farliga vägar

1 Grundvärden för trafikmiljön

-Vägprofiler, textur, friktion och säkerhet

Olyckor på olika väglag och med olika däck

Nordiskt Trafiksäkerhetsforum sep 2017 Lastbilar och skyddsräcken

Schablonmodell för beräkning av nuvärdeskvot och trafiksäkerhetsnyckeltal för sidoområdesåtgärder på 90-vägar

Data i 3D-modeller for helhetlig planlegging

sommardäck på sommaren

VÄGPARAMETRAR OCH DERAS INVERKAN PÅ TRAFIKSÄKERHETEN

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Bilbältesanvändning i dödsolyckor

Trafiksäkerhetseffekter av HCT. HCT Årskonferens 2015

Trafiksäkerhet landsväg före ändring

När, var och hur inträffar cykelolyckor och vilka är mest utsatta? Irene Isaksson-Hellman If Skadeförsäkring AB

Vägar och gators utformning

Analys och slutsatsprotokoll för dödsolyckor

Rekommenderade minimivärden för resulterande horisontalradier, då övergångskurvor inte behöver användas av kördynamiska skäl

Däckens betydelse för väggreppet. Mattias Hjort. Friktion på sommarvägar Däckens inverkan. Mönsterdjup Lufttryck Däcktyp

VU 94S-2 7 Korsningar 117 (200) 7.7 Detaljutformning

Tillbakablick: Övning 1.2. Fordonsdynamik med reglering. Stillastående bil. Sidkrafter: Frågeställning 1. R r. R g

Roadex-projektet: -Att kostnadseffektivt göra det lågtrafikerade vägnätet pålitligare

Dödsolyckor vintertid och på vinterväglag samt ett försök att bedöma betydelsen av däckval på lätta fordon.

Effekter på landsbygd: Hastigheter Trafiksäkerhet Miljö. Anna Vadeby, Åsa Forsman Mohammad-Reza Yahya, Arne Carlsson Urban Björketun

7 Vägkantsutmärkningar

Ny förbindelse Kvarnholmen- Nacka Centrum

Körning på vinterväglag ur ett genusperspektiv

VGU slänter och räcken

Ärendenr:TRV 2014/11500

VINTERDÄCKGUIDE CITROËN GER RÅD FÖR BÄTTRE UNDERHÅLL

Antal omkomna

Trafiksäkerhet och konjunktur

VINTERDÄCK PÅ VINTERN

Att spara tid eller spara liv

OBS!! Arbetsutkast omkomna, svårt skadade och allvarligt skadade på mc o moped Matteo och Johan

Friktions- och texturutveckling på nya beläggningar

PUBLIKATION 2007:86 Dokumentation av påkörda föremål åren

Uppföljning av hastighetsmätningar på landsbygd, etapp 1 (nationella vägar)

Att skapa hållbara vägar och gator

7 Utformning av belysningsanläggning

STRADA Värmland

STATENS VÄG- OCH TRAFIKINSTITUT

Säkrare vägar och gator för motorcyklister. En beskrivning av motorcykeltrafikens särskilda behov

Svar på Solna Cykelplan etapp I med diarenummer SBN 2014:319

Bästa däcken fram eller bak? Fordonsdynamik med reglering. Kurvtagning: Figur 5.5

BILAGA 1 Beräkning av sannolikhet för olycka med farliga ämnen och farligt gods (frekvensberäkningar)

Trafiksäkerhetsanalys väg - Vägplan E4/E20 Essingeleden - Södra Länken

Vägtrafikolyckor med långsamtgående fordon

Friktion och makrotextur likheter och olikheter

Unga bilförare i ett hierarkiskt perspektiv

Dragbilar. Allmänt om dragbilar. Rekommendationer. Axelavstånd

Vinterväghållningspolicy i Finland

Trafik PM. 1. Bakgrund. Detaljplan för industri/lager/förråd, Doteröd, Stenungsund. Felix Staffanson Åsa Åkesson. Figur 1 Översikt

PUBLIKATION 2006:154 L A. LågflödesOLA Objektiva fakta

Synpunkter på Trafikverkets förslag till nya vägutformningsregler

Trafiksäkerhet för barn och unga

Erfarenheter av ledningssystem för trafiksäkerhet och ISO i Sveriges Åkeriföretag

Effekter och vikten av sänkta hastigheter i tätort. Anna Vadeby, forskare i trafiksäkerhet på VTI

Trafiksäkerhetspotential av vinterdäck på alla axlar på tunga fordon - analys av dödsolyckor på vinterväglag med tunga fordon inblandade

Utsläpp och halter av kväveoxider och partiklar på Hornsgatan

Berä kning äv stoppsträ ckä fo r skyddsfordon

Vilken eller vilka orsaker finns bakom trafikolyckan?

Cirkulationsplats i Bollebygd

FÖRDJUPADE TRAFIKSTUDIER FÖR NY ETABLERING INOM SOLBACKEN 1:3, YSTAD KOMMUN

Säker Trafik AB. Söderhamn

Frästa räfflor - en effektiv åtgärd?!

qwertyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwe rtyuiopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyu iopåasdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopå asdfghjklöäzxcvbnmqwertyuiopåasdf

Omkomna personer vid polisrapporterade vägtrafikolyckor, antal dödade per invånare. Åren

Bilaga 3 Råd och rekommendationer för avfallsutrymmen och transportvägar

STRADA rapport till Kalmar cykelbokslut för 2011

STRADA rapport för 2012

Åtgärder för systematisk anpassning av hastighetsgränserna till vägarnas trafiksäkerhetsstandard. Gotlands län

Olycksutveckling Moped

13 Stigningsfält och omkörningsfält

Introhäfte Fysik II. för. Teknisk bastermin ht 2018

Modellering av dynamiska spårkrafter från spårvagnar. Examensarbete utfört av Ejder Eken och Robert Friberg Presentation för Swedtrain,

Hastighetsmätning i samband med polisens övervakning

Varför en översyn?

STRADA information Fotgängarnas singelolyckor i Skåne

PM Sammanställning av upplevda problem och brister

Arbete på väg - Exempelsamling. Arbete på väg. Exempelsamling

Trafikanalys Drömgården

PM Trafik- Tillägg Förstudie Väg 222 Trafikplats Kvarnholmen Nacka kommun, Stockholms län. Projektnr:

Trafiksäkerhetsutvecklingen

4 Varningsmärken. 4.1 Allmänt. 4.2 Siktavstånd

Bilaga 1 Effekter och samhällsekonomiska kostnader

Undersökning av däcktyp i Sverige. Januari/februari 2010

VAR SKA DEN FÖRLÅTANDE CYKELBANEBELÄGGNINGEN PLACERAS? METOD FÖR ATT PRIORITERA DE VIKTIGASTE PLATSERNA

Fråga 2 Varför anser du att de i huvudsak är dåliga?

11.7 VÄGKANTSUTMÄRKNINGAR

Karta. Bakgrund och målbild. Karta som visar aktuella sträckor, se bilaga 1.

GNS Järnväg Målstyrning trafiksäkerhet Järnväg. samt. Tema plankorsningar. John-Åke Halldén

Dubbdäcksförbud. Stockholm. Göteborg. Uppsala. Hornsgatan, januari Odinsgatan Friggagatan, oktober Kungsgatan, Vaksalagatan, oktober 2010

Transkript:

Trafikolycksutfall i ytterkurvor med negativ skevning -En fallstudie på E4 Hälsingekusten Foto: Daniel Sjöholm, www.larm-soderhamn.se Johan Granlund, Teknikchef, Vectura Christoffer Hag och Andreas Lundgren, Chalmers

Upplägg Känd kunskap (varmt klimat): Negativ skevning minskar risk för vattenplaning men sämre kördynamik ökar risken att tappa kontrollen över fordonet, samt ökar risken för avåkning vid regnhal väg. Fallstudie E4 Hälsingekusten (kallt klimat): Negativ skevning => Ökad frekvens halkolyckor på vintern? Slutsats: Negativ skevning ökar olycksrisk på vinterföre i tvära kurvor. Rekommendationer: Negativ skevning bör vara -1.5 %, inte -2.5 % som idag. Neg. skevning bör inte användas i tvära kurvor.

Vad är negativ skevning? Vid in-/utgång av uppbankad ytterkurva är tvärfallet nära 0 %. Risk för vattenplaning! [Schneider, 1982] Vattenplaningsrisken kan elimineras med negativ skevning.

Känd kunskap Utfall vid negativ skevning på Autobahn: [Schneider 1982, Lamm et al 1982] Färre olyckor vid radie R > 8000 m (140 km/tim => 0.2 m/s 2 ). Fler olyckor vid 5000 < R < 8000, om L > 2 km. Fler olyckor vid R < 5000 m. Filbyte i negativt skevad kurva => kraftigt ökad olycksrisk. Betydligt fler olyckor vid -2.5 % än vid -1.5 % skevning. Uppbankning av ytterkurvor ger bättre kördynamik och sänker behovet av sidofriktion: 1 procentenhet ökad bankning ger 5 % färre loss-of-control olyckor med lastbil [Milliken & de Pont, 2005].

Sidkraft vid kurvtagning [Källa: VGU] tan(α) = Vägens tvärfall f s = Sidofriktionstal F = Centrifugalkraft G = Tyngdkraft N = Normalkraft Sidkraften F vill dra fordonet av vägen. F är indirekt proportionell mot Kurvradien. Om reaktionskrafterna räcker, är färden kursstabil. Avgörande för reaktionskrafterna: Sidofriktionstal (Vid våt vägbana & hög fart: Makrotextur) Vägens tvärfall (skevning/dosering/bankning) Erforderligt sidofriktionstal: 2 v, = ± tan( α) g * R f s erf

Teoretisk kurvdosering Anvisningen Vägars och Gators Utformning (VGU); Skevning i 110 km/tim kurva, som funktion av kurvradie Enligt sidofriktionsformeln är 3850 m minimiradie för stabil kurvtagning med -2.5 % skevning vid sidofriktion 0.05 (ishalka) VGU-förvaltarna har förväxlat fotnoter Är det rimligt att vägnormen tillåter negativ skevning vid kurvor snävare än så?

E4 Hälsingekusten Öppnad okt -99. Alt 4-fältsväg. 110 km/tim. Längd 27 km. Bombering 2.5 %. Många ytterkurvor negativt skevade. Ett par tvära kurvor uppbankade.

Trafik- och olycksdata Trafikdata: Trafikarbete ÅDT = 7 000 fordon per årsmedeldygn. Säsongskvot = 1.8 2/3 av trafikarbetet sker på sommaren, 1/3 på vintern. Andel fordon med axelavst. > 3.3 m ( lastbilar ): 17 %. Olycksutfall fr o m 2003 t o m 2009: 71 olyckor med 134 skadade personer i STRADA. PO-kvot 0.11 per Map*km (ref = 0.08 för Alt 4F 110 väg). 11 % olyckor med lastbil eller buss, exkl PB-reg minivans. 62 % singelolyckor. 48 % under halkperioden oktober mars.

Fordon lutar otryggt i kurvorna [Foto: J Granlund]

Olycksbilder, urval Foto: Daniel Sjöholm, www.larm-soderhamn.se

Olycksutfall Singelolycka i ytterkurva dominerande. 48 % vintertid. 45 % vid halt väglag. 38 % sladdolyckor.

Större behov av friktion i tvära feldoserade kurvor Exempel: Tvärfall -3.49 % i vänsterkurva med radie 2000 m. Friktionsbehovet sänks med över 80 %, genom att banka upp kurvan till +5.5 %.

Slutsatser Oproportionerligt många halkolyckor: - 48 % av olyckor under period med 36 % av trafikarbetet. 62 % singel, 38 % sladd => Svårt bedöma friktionsbehov och max säker fart? Sannolikt hade många av halkolyckorna inte skett, om alla tvära ytterkurvor haft max tillåten positiv skevning. Filbyte överrepresenterat i olycksutfallet. Lastbil & Buss inte överrepresenterade: - Tunga fordon får inte köra 110 km/tim => lägre sidkraft. - Neg skevning värre på vägar < 90 km/tim för LB än PB. Lågt sidofriktionsbehov (inkl bra skevning) är nyckelfaktor.

Rekommendationer Olycksutfall i kurvor kan minskas genom att skärpa vägregler för skevning. Exempel: Negativ skevning bör vara -1.5 %, inte -2.5 % som i VGU. Negativ skevning bör i Skandinavien och andra kalla regioner inte tillåtas i kurvor som ger >> 0.2 m/s 2. 0.2 m/s 2 motsvarar vid 110 km/tim att kurvradien är större än ca 4600 m, vilket redan är huvudregel i VGU. Men VGU medger undantag ned till 1800 m. Det leder till halkolyckor på isiga vägar. Vägnormen för skevning bör beakta extra sidkraft vid filbyte samt +10 % friktionsbehov för understyrda långa fordon: Tvära kurvor på flerfältsväg med hög referenshastighet bör normalt utformas med största tillåtna skevning.

Foto: Mats Landerberg Slutord Mätresultat i linje med intuition. Kompletterar tidigare forskning. Vägnormen VGU bör justeras. Negativ skevning: + minskar vattenplaning och ger därför färre olyckor i flacka ytterkurvor, - men ökar olyckor i tvära ytterkurvor. Linjeföring och sidofriktionsbehov mäts effektivt med laserbil, inför projektering av säkerhetshöjande åtgärder i befintliga kurvor. Vägarna kan göras säkrare!