Patologiskt samlande ny diagnos i DSM-5 Volen Ivanov Leg.psykolog, Ångestenheten Doktorand, Karolinska Institutet rucklab.com
Lukas 12:15-21 Akta er för allt habegär. En människas liv beror inte av överflöd på ägodelar. Sedan gav han dem en liknelse: En rik man hade fått god skörd på sina jordar. Han tänkte för sig själv: Vad skall jag göra? Jag har inte plats för hela skörden. Han sade: Så här skall jag göra. Jag river mina lador och bygger större så att jag får rum med säden och allt annat jag äger. Sedan kan jag säga till mig själv: Nu min vän är du väl försörjd för många år framåt. Du kan vila ut. Ät, drick och roa dig. Men Gud sade till honom: Din dåre, i natt skall ditt liv tas ifrån dig, och allt du har lagt på hög, vem skall få det? Så går det för den som samlar skatter åt sig själv men inte är rik inför Gud.
Fallet Collyer
Alla samlar!
Samlande = vanligt mänskligt fenomen Upp till 70% av alla barn har en samling C:a 30% av alla vuxna har en samling Samlar-TV = populärt Normalt och harmlöst hos de flesta Kontinuum
När blir det hoarding? A B Lika många saker som hos en collector Skillnad i organisering I engelskan skiljer man på collector och hoarder
Clutter
Sprids även utanför hemmet
Squalor
Tvångssyndrom/OCD ser oftast ut så här
Men även så här
Hoarding som ett symptom Hoarding kan vara en del av - - Demens - Hjärnskador - Autism- och utvecklingsstörningar - Prader-Willi - OCD (15-40% men endast funktionshindrande i 5%) - Tvångsmässig personlighetsstörning (ett kriterium)
Ett självständigt tillstånd Kan dock oftast inte förklaras av ett annat tillstånd I en studie uppfyllde inga personer med hoarding kriterierna för OCD (Samuels et al 2008) Hoarding pga OCD i endast en minoritet av fallen (Pertusa et al 2008)
Vad är patologiskt samlande? A. Ihållande svårigheter att slänga eller göra sig av med saker, oavsett deras faktiska värde. B. Svårigheterna beror på ett upplevt behov av att behålla sakerna och obehag förknippat med att göra sig av med dem. C. Symtomen resulterar i ansamling av saker, som hopas och belamrar nödvändiga levnadsutrymmen och förhindrar den avsedda användningen av dessa. Om levnadsutrymmen inte är stökiga och överhopade beror detta enbart på inblandning från en annan part (t ex familjemedlemmar, städare, myndigheter).
D. Samlandet orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion i arbete, socialt eller i andra viktiga avseenden (inklusive att upprätthålla en säker miljö för en själv och andra). E. Samlandet beror inte på ett annat medicinskt tillstånd (t ex hjärnskada, cerebrovaskulär sjukdom eller Prader Willis syndrom). F. Samlandet förklaras inte bättre av ett annat tillstånd i DSM-5 (t ex samlande till följd av tvångstankar i tvångssyndrom, minskad energi i egentlig depression, vanföreställningar i schizofreni eller annat psykotiskt tillstånd, kognitiva nedsättningar i demens, avgränsade intressen i autismspektrumstörning).
Specifikatorer Överdrivet anskaffande hos 85-90% Insikt: god, bristande, ingen insikt
Problemets omfattning Prevalens: 1.5%-6% (Nordsletten et al, 2013; Timpano et al, 2011) Troligtvis lika vanligt hos män och kvinnor Prevalent i flera kulturer (Bloch et al, 2008; Chakraborty et al, 2012)
Samsjuklighet ett problem kommer sällan ensamt HD (N=217) OCD (N=96) MDD 51% 33% GAD 24% 17% SAD 24% 27% ADHD 28% 3% OCD 18% (Frost et al, 2010)
Varför samlar vissa mer än andra? Ett familjetillstånd: Ca 50% av de med som samlar uppger att de har en släkting med som samlar (Winsberg et al, 1999; Samuels et al, 2002; Pertusa et al, 2008) Ärftligt: Förklaras till ca 40-50% av genetik och resterande är unika miljöfaktorer (Iervolino et al, 2009; Taylor et al, 2010).
Koppling till traumatiska livshändelser samt belastning under barndomen (t.ex., Hartl et al, 2005, Cromer et al, 2007, Tolin et al, 2010, Landau et al, 2011) Kan utvecklas som en konsekvens av kognitiva faktorer såsom dysfunktionella tankar (Steketee et al, 2003), nedsättningar i minne, organisationsförmåga och beslutsfattande (t.ex.,tolin et al., 2009; Wincze et al., 2007).
Konsekvenser av hoarding Hälsoproblem Säkerhetshot Interpersonella svårigheter Rättsliga svårigheter Finansiella svårigheter Kontakt med sociala myndigheter
Konsekvenser av hoarding
Hoarding bland unga Barn som med OCD som hoardar har tidigare diagnosdebut, fler symptom på ADHD och fler samjukliga ångesdiagnoser (Frank et al, 2013)
Hoarding hos barn och ungdomar De flesta vuxna rapporterar att deras problem startade i barndomen vid 18 ca 80% (t.ex. Tolin et al., 2010 och Grisam et al., 2006). Traumatiska händelser kan trigga samlande hos unga människor (Landau et al., 2011). Bland de som hoardar är tillståndet kroniskt och förvärras för varje decennium (Ayers, Saxena, Golsham, & Wetherell, 2010).
Hoarding bland barn och ungdomar Svårigheter att släppa taget om saker och motivation till hoarding likt vuxen hoarding, dock ej röran Hoarding troligtvis mer lindrigt hos barn Föräldrar förhindrar hoarding med starka känslomässiga reaktioner som följd (Plimton et al, 2010) Hoardingsymtom förekommer hos barn med OCD ( 50%; Mataix-Cols et al, 2007), autism (Ruta et al, 2010), Prader Willi (Dykens et al 1996) och ADHD (Hartl et al, 2005) Det mesta ännu okänt om HD bland barn. Fröet till vuxen hoarding?
Bedömning av hoarding Förekommer inom sjukvård men efterfrågas sällan Patienter söker främst för andra problem depression, ångest, OCD Hembesök (eller fotografier) Bristande insikt Bedömning av risk (också riskerna för närstående)
Subjektiva skäl till samlande Ekonomiskt/instrumentellt värde De kan komma till nytta i framtiden Emotionellt värde Jag mår bra av mina saker Sakerna är en del av min identitet Sakerna påminner mig om något viktigt Estetiskt värde Mina saker är vackra
Clutter Image Rating Stort antal tillhörigheter = Subjektivt Underskattning? Överskattning? CIR utvecklades som ett objektivt, visuellt mått för bedömningen av antalet saker och graden av belamring 9-gradig visuell skala, består av en serie av 9 foton med äkande grad av belamring Skattning > 3 = vanligt gränsvärde Foton över 3 vanliga rum (kök, sovrum, vardagsrum) Bedömaren väljer den bild som bäst överensstämmer med verkligheten
Sovrum
Kök
Vardagsrum
Hembesök viktigt och möjliggör riskbedömning Diagnosen kan ställas beroende på om samlandet beror på eller endast är samsjukligt med ett annat tillstånd. Viktigt att fråga vidare vid oklarheter. Vid bristande insikt eller ovilja att delta kan en pålitlig informant intervjuas
Behandling (de dåliga nyheterna) ERP förbättrade tillståndet hos endast 31% av personer med hoarding (46-76% i OCD) (Abramowitz et al, 2003) Hoarding predicerar sämre utfall bland patienter med OCD vid behandling med SSRI (Mataix-Cols et al, 1999)
Behandling (de bättre nyheterna) KBT anpassad för hoarding (30% symptomreduktion). (Steketee et al, 2010) KBT i grupp ger likvärdiga resultat. (Muroff et al, 2012) Buried in treasures workshop ger likvärdiga resultat (Frost et al, 2012) KBT i grupp + med hjärnavbildning (Tolin, to come)
Psykologisk behandling för hoarding KBT Motiverande samtal Organisering/planering/beslutsfattande ERP för slängning och anförskaffning Kognitiv omstrukturering
Utrensning Skapa en hierarki Rensa ut ett målområde i taget När du rensat upprätta en vidmakthållandeplan. Fokus på funktion ej estetik Betona inte utrensning utan användning av området
Kategorisering Reducera antalet kategorier Plats för önskade och oönskade saker Hjälp klienten skapa plan för att få sakerna på plats Förvara Sälj Släng OHIO-regeln ( Only Handle It Once ) (Frost et al): Varje objekt måste åka direkt till en av lådorna.
Hjälpsamma frågor Behöver jag den här? Har jag något liknande? Har jag plats för den? Har jag använt den under det senaste året Stämmer det överens med mina långsiktiga mål? Kommer jag att bli friskare från min hoarding om jag motstår?
Behandling för anskaffning Stegvis ERP Drive-by-metoden - Kör förbi affären - Promenera förbi affären - Gå in i affären och titta på sakerna Stimuluskontroll Undvik triggers. Fungerar inte fullt ut
Gör alternativa beteenden! Hoarding kan bli ett heltidsjobb Ersätta beteendet med något annat beteende (positivt). Använd dagschema. Äta Sova Ta medicin Gå ut Långsiktiga mål: Söka jobb Fritidsintressen Familj
Harm reduction (Tompkins) Minska negativa konsekvenserna utan krav på att beteendet ska upphöra (jmf. rena sprutor för missbrukare) Fokus på familjen och omgivning Motiverande samtal för klient och omgivning Fokus på att skapa en tryggare och mer bekväm miljö inte slänga Behandling av samsjuklighet (t.ex. depression, social fobi) Inga kontrollerade studier av HR
Motiverande tekniker Ställ öppna frågor Vad fick dig att söka behandling? Hur tappade du kontrollen över sakerna? Reflekterande lyssnande Repetera, sammanfatta, parafrasera Fråga om fördela och nackdelar med samlandet. Påvisa diskrepans mellan hur klienten har det nu jmf med hur klienten skulle vilja ha det
Do s and Don ts Visa respekt för samlarens autonomi Betona fördelar med att minska på saker Involvera i beslutsprocessen Matcha språket Reagera inte med avsmak Se upp med att bara flytta runt sakerna