Välkommen ill och Illusraion: www.isockphoo.com # 6 OKTOBER 2009 årg 3 SkandinaviSk SjukvårdSinformaion agera mo juno blom hedersvåld försvara ungdomarnas räigheer Själavårdarna inom Kriminalvården samalar med de inagna och häkade om lives sora frågor. Sidan 52 TioHundra i Norrälje har sudda u gränser inom vård och omsorg. Men uvecklingen har bara börja. Sidan 36 Lars-Gunnar Skogar. Karin Thalén. sid 20 Probleme är a barnen och ungdomarna ofa har lien illi ill samhälles förmåga a hjälpa. Krönika sidan 48
LSS-boende Viljan Vikig a själv vilja uvecklas Srukur, ydlighe, förusägbarhe och öppenhe präglar LSS-boende Viljan Asperger och dess friskola. Verksamheen har uarbea en egen modell med e ydlig formulera individuell förhållningssä, fasindelning, eckenekonomi och kogniiv beeendeerapi som grund i pedagogiken. Tex och Foo: kersin karell ramnäs. A srukuren och förusägbarheen är ydlig och hög på Viljan Asperger Cenrum visar bland anna all informaion som genom lappar sier uppsaa i de re boendehusen. Där finns papper för eckenekonomin som personalen ska fylla i under dagen, vid elefonen sier en lapp med ydliga regler för elefonen och desamma gäller vid v:n. Vad vi gör är synlig och vi säer informaionen inill de som den gäller, ill exempel elefonen, då blir den läare a a ill sig, säger mikael Tallberg enheschef för e av de re boendena. På de vå anslagsavlorna över och mi emo ungdomarnas brevlådor finns ydliga scheman över vad som händer de olika dagarna i veckan, vilka gemensamma akivieer som är inplanerade ill helgen och evenuella besök. Gemensamma uflyker kan vara urridning, biobesök och ävenyrsbad eller möjligheen a få prova poeniella friidssysselsäningar som bågskye, biljard, kläring eller någo anna. Vi vill vidga elevernas vyer och har bland anna varje år resor ill Säfsen, Liseberg och en vandringsresa ill Idre, säger mikael. Boende och friskolan ligger i ramnäs, Surahammars kommun i Väsmanland och sarade för io respekive sex år sedan. Upp rinnelsen var a landsinge lade ner e projek med inrikning mo ungdomar med asperger. Vi ycke de var synd a kasa bor all kunskap som fanns där och var fyra personer inom de projeke som sarade den här verksamheen, varav re är kvar i dag, säger Liseloe norling, delägare, syrelseledamo och bilderapeu. Från sar var inrikningen enbar ungdomar med asperger och de bodde i huskroppen som heer 28:an. Huse som heer 32:an sarade 2007 och oal finns 12 plaser för åldrarna 15 21. Sedan i våras har Viljan även re vuxenplaser i de mellersa av de re husen, 30:an. Enheschef för 28 och 30 är Ewa Sandberg. Vi valde redan från början a bara rika in oss mo asperger. De är svår a hia en srukur som passar alla. Idag har vi vidga oss mo flera diagoner inom de högfungerande auismspekra, säger Liselo. ADHD och ASpeRGeR krockar Flera av eleverna har både asperger och ADHD någo som gör a marginalerna för hur deras vardag bör se u många gånger är hårfina. Deras asperger och ADHD krockar inom dem. ADHD sidan blir uråkad av den här höga srukuren som asperger fungerar bäs inom. ADHD delen vill a de händer någo hela iden. I de fallen krävs sor variaion och lie lagom överraskningar, men ine för sora, säger Susan Engblom, rekor för gymnasiefriskolan. Skolan sarade 2003 och har femon plaser. Den bedriver e naionell gymnasieprogram med riksinag och profilen är kommunikaion och samspel. Eleverna kan gå IV (individuella programme), eller sociala programme. Sedan fyra år illbaka ar skolan emo exerna elever och i dagsläge är de fem personer. De eleverna bor hemma och åker hi på egen hand. De fungerar orolig bra, säger Susan och beräar om sor olerans eleverna emellan, någo den här gruppen ungdomar ine är vana vid. De acceperar varandras olikheer och egenheer. De är snarare regel än undanag a de här ungdomarna har blivi mobbade och har dåliga erfarenheer av skolan. Av den anledningen är personalen mycke observan mo minsa anydan ill dålig behandling och agerar omedelbar. Alla ungdomar som bor på Viljan går ine i skolan och de är ine heller nödvändig. Orsaken kan vara a de mår så dålig a de ine klarar av skolan uan ansrängningarna handlar om a få vardagen a fungera. De kanske ine ingår i deras planering hos oss uan de gör andra saker. Ibland är skolan mer som en daglig sysselsäning a förhålla sig ill. någo som ger srukur. Sedan kan inresse för skolan öka ju mer de är där och deso bäre vardagen fungerar, säger Susan. UTeBLiven SkoLGånG många gånger är de uebliven skolgång från cirka årskurs fem eller sex i kombinaion med föräldrar som ine orkar längre som är den ulösande fakorn ill a de blir akuell a lämna hemme och flya ill Viljan. Generell kan man säg a de är vanlig a de spårar ur kring sjäe klass. I och med pubereen blir de nya lekar och e 8 www.sjukvardsinformaion.com
LSS-boende Viljan. www.sjukvardsinformaion.com 9
LSS-boende 10 i och med pubereen blir de nya lekar och e anna social samspel som de här ungdomarna ine hänger med i anna social samspel som de här ungdomarna ine hänger med i. De har ine den sociala mognaden och ligger efer menal sä. De uppfaar ill exempel ine ironi. De försår ine längre hur de ska göra för a vara med och passa in. Sedan innebär högsadie en annan srukur än idigare med fler lärare, klassrum och ökad självsändighe, säger mikael. De här leder ofa ill depressioner, äsörningar och självskadebeeende. Framför all föräldrarna försår a någo ine sämmer och börjar ofa kämpa för sina barn. De är ine alls ovanlig a personer med asperger får sin diagnos när de går i femman eller sexan, säger Liseloe. man ska komma ihåg a de här ine är ungdomar som har bee sig illa eller misskö sig på någo sä. De är ine därför de behöver lämna hemmiljön. De har e funkionshinder, säger mikael. varsamma STeG De är vikig a de som kommer ill Viljan gör de av fri vilja, därav även namne på verksamheen. För a vara säkra på a alernaive är de räa för den enskilde eleven följer varje placering samma ruin. Vi lägger mycke id och kraf på en ny inagning. Vi ar varsamma seg och de ar ofa re månader från försa konak ills ungdomen kommer hi, säger mikael. De försa möe med eleven som sker www.sjukvardsinformaion.com i deras hem är vikig, säger Susan och förklarar a vad de framförall vill se är a de finns en egen vilja eller i alla fall en lien gnua moivaion och nyfikenhe över a komma ill Viljan. De kan vara så a ungdomen själv ine alls vill de här, och de märker vi då vi kommer och hälsar på.. De händer även a eleven ine säger någoning alls under besöke. men kan vi, ill exempel under lugg, se a han eller hon kikar på oss med nyfikenhe eller har e lie leende på läpparna, så finns de någoning där, någo a bygga på och de är de vi vill se. mikael och Susan presenerar verksamheen på e mycke öppe och ydlig sä med både bilder, al och exer. De beräar om vardagen, hur de jobbar och varför. De är även öppna om regler och krav. Ingening ska komma som en överraskning, förusägbarheen finns med från försa början. men de är framförall vikig a vi signalerar rygghe och visar a vi ror på dem, säger mikael. Innan placeringen sarar får föräldrar och handläggare formulera en målsäning med placeringen. Den blivande eleven får också möjlighe a formulera si mål och de vanliga är a man vill klara av a bo i ege boende eller a gå i skolan. Viljan använder sig även av e verkyg uforma uifrån forskning av Eve mandre: Liseloe Norling, delägare och bildpedagog, Mikael Tallberg, enheschef. Specialpedagogisk design. De används för a forumlera e individuell förhållningssä för varje elev. Syfe med verkyge, som besår av e 60 al frågor, är a vi får fram vad som är speciell för jus den här eleven och vi kan formulera vilke söd som behövs, bland anna i form av miljöanpassning, säger mikael. TYDLiG STRUkTUR Genom a förberedelserna innan eleven kommer är noggranna är siuaionen anpassad från sar och när den peda gogiska designen fylls i efer cirka re månader igen är de många beeenden som försvunni bara ack vare den ydliga srukuren. Siuaionen är förusägbar och de finns e anna lugn här. Vi märker ofa a elevens sömn snabb blir bäre och a sressnivån sjunker, säger Liseloe. Hon förklarar a eleverna på Viljan generell rivs mycke bra i verksamheen och a de är en god sämning i husen. många av de idigare eleverna har konak efer a de lämna Viljan och kommer även och hälsar på. Sedan dryg sju år illbaka får personalen handledning av beeendeerapeuen Gunnar Ahlin. Sedan de samarbee började arbear Viljan fasindela och även med kogniiv beeendeerapi. Viljans fasmodell är indelad i re delar där eleven ill en början har mycke söd i vardagen och där man successiv uvecklas mo en sörre självsändighe. Genom faspärmen får eleverna redan från början en bra bild av vad de kommer a arbea med på Viljan under hela placeringsiden. Den har en egen kopia av pärmen. Fasindelningen med den dealjerade informaionen är också e verkyg för a ungdomarna ska vea vad som förvänas av dem, vilke de själva kan ha svår a förså. De har många gånger svår a förså vilken nivå de ska ligga på. De lägger ribban exra hög för a gardera sig och vara säkra på a de räcker ill, säger Susan och kopplar de ill siuaionen i skolan. Om eleverna få i uppdrag i den radiionella skolan a skriva en uppsas i
Susan Engblom, rekor för gymnasiefriskolan. e ämne kan de komma med io A4 sidor fasän läraren kanske hade änk sig en sida. Vi är mycke ydliga med exak hur mycke vi vill a de ska skriva. Då sjunker deras kravnivå och de mår bäre. TeCkenekonoMi även eckenekonomin är mycke ydlig för eleverna och någo som fungerar mycke bra på Viljan. Dagen är uppdelad i fyra block i vilka man kan förjäna poäng. Den poängsumma eleven kan förjäna är olika beroende på i vilken fas eleven befinner sig. Syfe med eckenekonomin är a ge eleven ökad moivaion a arbea med sin uveckling. På kor sik upplever eleven en direk vins av a dela i en akivie genom a den förjänar poäng. På lång sik är anken a eleven ska uppleva a akivieen i sig är försärkande. En elev som har väldig svår för a komma upp på morgonen kanske behöver få mycke poäng för a bli moiverad ill de. men lika vikig som själva poängen är a vi som arbear här uppmunrar beeende på olika sä. De gäller a hia vad som är försärkande för den enskilda eleven. De är en sor variaion på vad eleverna önskar a växla in sina poäng mo, all ifrån hockeymacher ill blå www.sjukvardsinformaion.com 11
LSS-boende peruker, säger mikael. För Viljan fungerar eckenekonomin och KBT mycke bra. De blir ydlig vad som krävs av eleverna och de gör också a personalen drar å samma håll. Vi är överens om agen i arbeslagen. Personalen har läs KBT blocke inom KY ubildningen, vilke gör a alla har grund läggande kunskaper om KBT och kan därmed hänga med i resonemange run elevarbee. Personalomsäningen på Viljan är låg och de ansvariga har medvee sasa på en heerogen arbesgrupp där de är en bra spridning på ålder, kön och ubildningsbakgrund. FUnkTionSHinDReT i FöRSTA HAnD På elevkonferensen arbear man efer en beeendeanalysmodell för a på e meodisk sä arbea med e beeendeproblem som en elev uppvisar. Arbesformen är hypoesprövande där de sker analyser, mäningar och uvärderingar. Genom dea arbessä kan Viljans personal se vad som ger effek och ine. men vi ser allid funkionshindre i försa hand och ill exempel KBT som e pedagogisk verkyg. En person som har asperger kan vara känslig för percepuella inryck, ill exempel höga ljud och reagera på olika sä på grund av de. Då behöver den personen kanske hörlurar på skolan och då hjälper naurligvis ine KBT. De gäller a vea vad som är vad, säger mikael. UTväRDeRinG SkeR ofta Eleverna sannar på Viljan i vå ill fyra år. Under den perioden sker uvärderingar koninuerlig och var åonde vecka räffas LSS handläggare, föräldrar och eleven illsammans med represenan från boende och skolan för a uvärdera placeringen. Vi vill a samliga berörda ska vara involverade i hur de går. På den här åerkommande uvärderingen lyfer vi även frågan: Vad erbjuder hemkommunen eleven efer iden på Viljan. Vi vill börja uslussningsarbee e år innan eleven flyar hem, säger mikael. Ofa är de svår för LSS handläggarna a presenera olika alernaiv på boende, vilke vore önskvär, då skulle eleverna kunna välja boende och ha en möjlighe a föresälla sig hur de kommer a bli. De är svår a göra de när de ine finns någo a presenera. men handläggarna har bara de de har och ibland har de inge boende som passar. De är allid en risk a de säller för höga krav på eleven då hon eller han kommer hem, ack vare a de gå så bra på Viljan. A de ine allid finns e boendealernaiv för ungdomarna när de kommer hem har vari den direka orsaken ill a Viljan sara sin vuxenavdelning. nu kan de erbjuda en forsa placering i en fungerande miljö. Ambiionen hos personalen på Viljan är a sändig förfina pedagogiken och arbessäe. men för a man överhuvudage ska kunna hjälpa någon a uvecklas så måse man möa personen där han eller hon är. Vi måse nå fram och skapa relaioner, de är förusäningen för all de andra, säger Susan. Kommunens illsyn Den senase illsynen av av Viljan Aspberger Cenrum enlig illsyn av enskild verksamhe, enlig 7 kap. 1 Socialjänslagen (SoL) och 23 Lagen om söd och service för vissa funkionshindrade (LSS), genomfördes av Surahammars kommun den 30 mars 2009. Förslag ill beslu av illsynen: Bedömningen efer uförd inspekion är a verksamheen uppfyller kraven på kvalie och säkerhe. Nedan följer udrag ur illsynen: Verksamheernas personal besår av 1 enheschef per enhe (oal 2) sam 8 uvecklingspedagoger per enhe (oal 16). Man arbear mins fem personal per enhe under dagid. På kvällen är de vå ill re personal per enhe och på naen sover en personal jour per enhe. Relaionen ill grannarna är god, enlig enheschefer. Behandlingen uformas individuell genom uppräande av behandlingsplaner. Arbee mo mål och delmål sker koninuerlig. Varje ungdom har samal en gång per vecka då man uvärderar hur arbee mo mål sker. Uppföljning sker var åonde vecka. Då delar alla berörda såsom ungdomen, föräldrar, LSS-handläggare, konakperson och föresåndare. Dokumenaion sker koninuerlig, dagligen, i vardera ungdoms journal. Behandlingsmeoden besår av kogniiv beeendeerapi, koppla ill Aspergers syndrom. Viljan har en egen uarbead modell, av social färdighesräning med re seg. E kvaliesarbee pågår för a kvaliessäkra hela vårdkedjan. De finns möjlighe för ungdomarna a ge synpunker, önskemål och klagomål vid Husmöe som sker på vardera enheen varje vecka. De finns också lådor för klagomål, vari man skrifligen kan lämna klagomål. Svar får de på sina önskemål respekive klagomål veckan efer. Konsulläkare som är psykiaer kommer en gång per månad ill verksamheerna. Överenskommelse finns med disriksläkare på oren som man kan konaka vid aku sjukdom som ine härrör ill Aspergers syndrom. Tandvård uförs normal i hemkommunen. Vid evenuell aku behov av andvård ordnas dea. Personalen har handledning en gång per månad och personalmöe varje vecka. Med arbearsamal sker en gång per år och lönesamal en gång per år. Inga särskilda personalproblem finns enlig enhescheferna. De bedöms också vara låg personalomsäning (ingen slua sedan 04). Vid nyrekryering sker konroll mo belasningsregisre. Dokumen angående ysnadsplik påskrives vid ansällning. Kompeensuveckling sker främs genom a man ubildar personalen i kogniiv beeendeerapi, koppla ill Aspergers syndrom. Inga inskränkningar i rörelsefriheen finns föruom a man måse hålla de ider som överenskommis. Om en ungdom ine åerkommer som besäm konakas vid behov föräldrarna sam a de sker en eferlysning. På 28 D (som är den äldre enheen) är varje rum en brandcell. De finns sprinklers och markerade urymningsvägar sam urymningslarm. På 32 D (som är den nyare enheen) pågår jus nu e arbee av Preso med a insallera a auomaisk brandlarm. I dagsläge finns umärka urymningsvägar, brandfil, brandsläckare och vanliga brandvarnare. Personalen gick senas brandubildning 2008.I verksamheen finns uppräa ruiner för avvikelserapporering. Ruin för Lex Sara finns. 12 www.sjukvardsinformaion.com