Furuparksskolan. Plan för att främja trygghet, studiero och likvärdig utbildning samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling.

Furuparksskolan Plan för att främja trygghet, studiero och likvärdig utbildning samt motverka diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. Läsåret 2014/2015 Reviderad 2014-09-04

Innehållsförteckning Handlingsplanens syfte och övergripande innehåll....3 Furuparksskolans......3 Vision och värdemeningar 3 Ansvarsfördelning..... 4 Lagstiftning och regler...4 Diskrimineringsgrunder...6 Definition av centrala begrepp...7 Kartläggning och nulägesanalys...9 Utvärdering av plan 2013/2014...10 Främjande arbete...11 Förebyggande arbete...12 Tillvägagångssätt vid diskriminerande och/eller kränkande händelser...15 Källförteckning...16 Bilagor: 1. Handlingsplan vid diskriminering och kränkande behandling 2. Handlingsplan för trygghet och studiero 3. Handlingsplan vid kunskapsrelaterade svårigheter 4. Dokumentationsunderlag 5. OSIS-blankett 6. Utredning inför ett eventuellt åtgärdsprogram (del 1) 7. Förtydligande av punkter i utredning/åtgärdsprogram för grundskolan 2

Handlingsplanens syfte och övergripande innehåll Alla barn, elever och vuxna som arbetar på en skola har rätt att utvecklas och lära i en trygg miljö och bemötas med respekt. Planens syfte är att beskriva verksamhetens främjande, förebyggande och åtgärdande arbete. Arbetet ska omfatta diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Planen tar även upp hur vi arbetar med kunskapsrelaterade svårigheter eftersom undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov samt främja kunskapsutvecklingen. Planen ska upprättas varje år. Barn, elever och personal ska medverka i arbetet med planen. I elevråd och föräldraråd kommer vi att diskutera planen kontinuerligt. Planen kommer att finnas tillgänglig på Furuparksskolans hemsida för att elever och vårdnadshavare ska kunna kommunicera planens innehåll med skolan. Furuparksskolan Furuparksskolan är en skola med fyra enheter från förskoleklass till och med årskurs 6, där det också finns elva stycken fritidsavdelningar. Antalet elever på skolan är idag ca 470 stycken och på fritidsavdelningarna är det 317 barn inskrivna. Vi arbetar för att trygghet, trivsel och samhörighet skall vara en självklarhet på skolan. Detta är en grundläggande förutsättning för lärande och utveckling. Vi accepterar ingen form av diskriminering eller kränkande behandling. I arbetet med att nå ett sådant klimat måste vi alla som arbetar på skolan ta stort ansvar och ständigt fråga oss själva vilket förhållningssätt vi har till varandra, vilken typ av undervisning vi bedriver, vilka regler och rutiner vi har satt upp tillsammans och hur dessa vilar på vår gemensamma värdegrund. Värdegrundsarbetet på skolan bottnar i läroplanens (Lgr 11) första två kapitel Skolans värdegrund och uppdrag och Övergripande mål och riktlinjer. Vision och värdemeningar Under höststarten 2013 startade vi ett gemensamt arbete med personalen för att få fram en tydlig vision för vårt arbete på Furuparksskolan. Detta arbete har fortsatt under hösten 2014. Furuparksskolan är en skola där vi har höga förväntningar på alla elever. Vi utmanar eleverna och ger förutsättningar för att alla ska lyckas efter sin unika förmåga Utifrån personalen och eleverna har vi utarbetat värdemeningar som ska vara vägledande för hu vi tänker om vår verksamhet. Dessa värdemeningar ska hänga på väggarna i skolan för att vi ska påminna oss om och kunna reflektera över orden så att de även blir handling. 3

Värdemeningar: Jag är delaktig Jag tar ansvar Jag säger hej Jag ser och lyssnar på dig Jag lär mig Jag lär dig Du är lika mycket värd som jag Jag arbetar på många olika sätt för att lära Jag visar respekt Jag vågar misslyckas Jag känner mig trygg Jag vill, jag törs, jag kan Ansvarsfördelning Rektor Yttersta ansvaret för likabehandlingsplanen upprättande, utvärdering och revidering ligger hos rektor. För att personalen aktivt skall kunna arbeta mot kränkande behandling ansvarar rektor för att personalen får den fortbildning som behövs. Personal Personalen skall arbeta för en gynnsam arbetsmiljö där en del består i att aktivt arbeta med värdegrundsfrågor. Vid misstanke och kännedom om kränkning agera utifrån Handlingsplanen vid diskriminering och kränkande behandling (bilaga 1). Elever Eleverna deltar i arbetet kring värdegrundsfrågor och handlar utifrån dem. Vid misstanke eller kännedom om kränkning informera en vuxen så att personal kan agera utifrån Handlingsplanen vid diskriminering och kränkande behandling (bilaga 1). 4

Föräldrar Föräldrar har ansvar för att med barnet samtala kring värdegrundsfrågor och vid misstanke eller kännedom som sker inom skoltid informera personal på skolan så att de kan agera utifrån Handlingsplanen vid diskriminering och kränkande behandling (bilaga 1). Vid föräldrarådet har vi diskuterat vår skolas vision, gått igenom diskrimineringsgrunderna och föräldrarna har fått komma med förslag om hur det ska kunna bli mer delaktiga i arbetet med likabehandling. Lagstiftning och regler Den lagstiftning som reglerar skolans likabehandlingsarbete är skollagen (2010:800), diskrimineringslagen (2008:567) samt förordningen om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling (2006:1083). I vår plan har vi kombinerat diskrimineringslagens krav på en likabehandlingsplan och skollagens krav på en plan mot kränkande behandling. Förordning ( 2006:1083) om barns och elevers deltagande i arbetet med planer mot diskriminering och kränkande behandling 1 Denna förordning tillämpas på utbildning och annan verksamhet som avses i skollagen (2010:800). Förordning (2011:681). 2 En likabehandlingsplan enligt 3 kap. 16 diskrimineringslagen (2008:567) och en plan mot kränkande behandling enligt 6 kap. 8 skollagen (2010:800) ska upprättas, följas upp och ses över under medverkan av barnen eller eleverna vid den verksamhet för vilken planen gäller. Utformningen och omfattningen av barnens eller elevernas deltagande ska anpassas efter deras ålder och mognad. Förordning (2011:681). (SKOLFS 2012:10) Skollagen (2010:800) 6 kap. Redan den 1 april 2006 stärktes skyddet för barn och elever då Barn- och elevskyddslagen trädde i kraft. Diskriminering och annan kränkande behandling förbjöds och kraven på ett aktivt förebyggande arbete förstärktes. Sedan 1 juli 2011 har elevskyddslagen ersatts med ett nytt kapitel i Skollagen (6 kap.) som berör kränkande behandling. Den nya lagens syfte är att förtydliga skolans ansvar när det gäller att garantera alla elevers trygghet i skolan. 5

Diskrimineringslagen (2008:567) Denna lag trädde i kraft 1 januari 2009. Lagen har till ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön etnisk tillhörighet religion eller annan trosuppfattning funktionshinder sexuell läggning ålder könsöverskridande identitet och uttryck Skolan är inte skyldig att arbeta förebyggande mot diskrimineringsgrunderna ålder och könsöverskridande identitet, men det är önskvärt att så sker. Skyldigheterna gäller när personal kränker barn/elever såväl som när barn/elever kränker andra barn/elever. Kom ihåg att det är skillnad mellan konflikt (att vara osams) och kränkning. Barnkonventionen FN:s barnkonvention om barnets rättigheter antogs 1989. Tanken med konventionen är att skapa ett samhälle som respekterar barnen i alla sammanhang. Kapitel 6 i Skollagen, Åtgärder mot kränkande behandling, grundar sig bland annat på barnkonventionens artikel 2, 3, 6, 12, 19 och 28. Dessa artiklar är särskilt relevanta för likabehandlingsarbetet. Läs mer här: http://unicef.se/barnkonventionen Diskrimineringsgrunder Kön trakasserier med koppling till könstillhörigheten kan vara exempelvis utfrysning, förlöjliganden eller skämt. Även transsexuella, alltså personer som har ändrat eller kommer att ändra sin juridiska könstillhörighet, skyddas utifrån diskrimineringsgrunden kön. Etnisk tillhörighet etnisk tillhörighet betyder att någon tillhör en grupp personer med 6

samma nationella eller etniska ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande. Man kan ha flera etniska tillhörigheter. Religion eller trosuppfattning med religion menas den religiösa tillhörigheten man anser sig ha. Annan trosuppfattning betyder en uppfattning som har sin grund i eller har samband med en religiös åskådning, till exempel buddism eller ateism. Funktionshinder funktionshinder kan vara fysiska, psykiska eller intellektuella och påverka livet på olika sätt. Funktionshinder kan både vara synliga som till exempel att man är rullstolsburen, men även mer dolda som till exempel allergi eller ADHD. Ett funktionshinder kan ha uppstått till följd av en sjukdom eller också till följd av en skada, antingen medfödd eller en som man fått senare i livet. Sexuell läggning med sexuell läggning menas, homosexualitet, bisexualitet samt heterosexualitet. Könsöverskridande identitet och uttryck diskrimineringsgrunden omfattar de flesta transpersoner. Begreppet transpersoner används för att beskriva människor som på olika sätt bryter mot samhällets föreställningar om hur kvinnor och män, pojkar och flickor förväntas vara och se ut. Transpersoner kan till exempel vara transvestiter, intersexuella (personer som fötts med oklar könstillhörighet) eller inter- och transgenderpersoner (personer som definierar sig bortom kön eller utanför de traditionella könsidentiteterna). Diskrimineringsgrunden har inget samband med sexuell läggning. Personer med könsöverskridande identitet eller uttryck kan vara såväl homo-, bi- som heterosexuella. Ålder vilken ålder du har spelar ingen roll, både unga och gamla är skyddade mot åldersdiskriminering. Definition av centrala begrepp Diskriminering Diskriminering är när skolan på osakliga grunder behandlar ett barn/en elev sämre än andra barn/elever och missgynnandet har samband med kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning, ålder, könsöverskridande identitet eller uttryck. Diskriminering kan till exempel ske genom skolans regler eller rutiner. En elev kan också bli diskriminerad om hen blir särbehandlad på grund av en förälders eller syskons sexuella läggning, funktionshinder med mera. Diskriminering kan vara antingen direkt eller indirekt. 7

Med direkt diskriminering menas att ett barn/en elev missgynnas och det har en direkt koppling till en diskrimineringsgrund. Indirekt diskriminering betyder att vi behandlar alla likadant trots att vi är olika. Det sker t ex när skolan tillämpar en bestämmelse eller ett handlingssätt som framstår som neutralt i förhållande till diskrimineringsgrunderna. Trakasserier står för ett handlande som sänker ett barns eller en elevs värdighet och har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionshinder. Kränkande behandling står för ett handlande som utan att ha samband med någon diskrimineringsgrund kränker ett barns eller en elevs värdighet. Kränkningarna kan vara: fysiska t.ex. utsatt för slag eller knuffar, verbala t.ex. hotad eller bli kallad hora, bög, psykosociala t.ex. utsatt för utfrysning, ryktesspridning, text- och bildburna t.ex. klotter, lappar, sociala medier, digital kommunikation. Befogade tillsägelser Skolans personal behöver ibland tillrättavisa en elev för att skapa en god miljö för hela klassen. En befogad tillrättavisning är inte en kränkning i lagens mening även om eleven ifråga kan uppleva det som kränkande. Trygghet och studiero Alla elever har rätt till trygghet och studiero varje dag i skolan. En förutsättning för detta är att elever, lärare och annan personal känner ett gemensamt ansvar för arbetsmiljön på skolan och har respekt för varandra. Eleverna är med och deltar i utformningen av lärandemiljön, bl a genom att medverka i utarbetandet av skolans ordningsregler och klassens trivselregler. Det är även viktigt att skolan samarbetar med elevens vårdnadshavare för att skapa gemensamma förutsättningar för en trygg skolmiljö. För att hjälpa och stötta elever som inte klarar detta används Handlingsplan för trygghet och studiero (bilaga 2). 8

Kunskapsrelaterade svårigheter Om en elev befaras att inte nå kunskapskraven skall en kartläggning kring svårigheterna upprättas. Detta eftersom undervisningen skall anpassas till varje elevs förutsättningar och behov samt främja kunskapsutvecklingen. Beaktning skall tas till elevens språk, kunskaper, bakgrund och tidigare erfarenheter. Skolans uppdrag är att särskilt måna om de elever som har svårigheter att nå målen och därför skall undervisningen aldrig utformas lika för alla (Lgr 11). För upprättande av denna kartläggning (bilaga 3). Kartläggning och nulägesanalys Den kartläggning som är gjord under oktober 2013 med eleverna är en trygghetsvandring samt en enkät riktad till alla elever om hur de upplever den psykosociala arbetsmiljön. Resultatet visar att 64% tycker att det inte är så mycket bus/strul mellan elever på skolan. Svar på frågan om det finns ställen på skolan där det känns otryggt att vara, svarar 78% att det inte gör det. De som svarar ja på frågan säger att skogen bakom skolan, cykelparkeringen, fotbollsplanen samt bakom B- enhetens klippiga berg känns otrygga att vara på. 75% av eleverna anser att det inte förekommer mobbning eller kränkande behandling i skolan. De 25% som svarar ja säger att det förekommer retningar, suddkastning, snöbollskrig samt att det sägs elaka och kränkande ord om hur man ser ut. Det finns de som retas för att man har vissa kläder. 74% anser att det är lätt att få tag i en vuxen om man behöver det. Men de som svarar ja, menar att det är för lite rastvärdar ute och att de som är ute ofta bara pratar med varandra. Eleverna svarar också att man inte vågar fråga någon som man inte känner. På svar på den övergripande frågan om man känner sig trygg på Furparksskolan svarar ändå 93% av Furuparksskolans elever år 1-6 att de gör det. Om man jämför med Luleå Kommuns Tryggenkät som år 3-5 svarade på så är det 4% fler som anser sig vara otrygga. Utan att dra några förhastade slutsatser så kan man säga att det kan vara så att de yngre eleverna (som är medräknade i den här enkäten) känner sig mer otrygga. Svaren på enkäten har elevrådsstyrelse samt elevråd tagit del av. Maj 2014 genomfördes en ny undersökning där fokus låg på elevernas uppfattning av vuxennärvaro på skolgården under rasterna. Undersökningen visade att det fanns ett flertal platser där det saknas vuxna samt att de ställen som upplevts som otrygga i den tidigare enkäten, skogen, klippiga berg och cykelparkeringen fortfarande upplevs så. Personalen har på olika kompetensutvecklingsdagar vid skolstart och under höstdagarna arbetat i olika grupper/konstellationer, för att bryta ned vår vision En skola i framkant med målet att tillsammans ta fram en konkret handlingsplan för att inte vår vision ska bli en pappersprodukt utan ett levande dokument väl förankrat i 9

verksamheten. Ledorden för vår vision är hög måluppfyllelse, vetenskaplig grund, bra förhållningssätt, eleven i centrum och samarbete/delaktighet. De första ledet i detta arbete är att vi har vaskat fram vad uttrycket bra förhållningssätt står för: Ömsesidig respekt, gemensam grundsyn, våra elever är allas ansvar, öppet klimat, alla ska lyckas, tillit till varandra, lust och glädje - förstärkning av det positiva. Arbetet om HUR vi ska nå hög måluppfyllelse samt vad ett bra förhållningssätt har fortsatt under läsåret. När det gäller arbetet med diskrimineringsgrunderna så har Likabehandlingsgruppen valt ut två diskrimineringsgrunder, funktionshinder och kön, som skolan initialt ska fokusera på. Gruppen har försett kollegiet med material kring detta. Samverkansrådet (f d föräldrarådet) är informerade om skolans likabehandlingsarbete på föräldraråd samt har blivit involverade genom att blir mer delaktiga i hur vi kan samarbeta kring dessa frågor. Utvärdering av plan 2013/2014 Skolsköterskan på skolan har genomfört hälsosamtal med samtliga elever i förskoleklass och år två och fyra. Resultatet visar att övervägande antal elever i förskoleklass är glada när de ska gå till skolan, är positiva till sina klasskamrater, raster och matsalen. Några negativa svar har inkommit, då handlar det om yttre faktorer såsom kyligt klimat, dålig mat den dagen, inte möjlighet till att avsluta lekar/aktiviteter etc. Hälsosamtalen med elever i åk två och fyra visar att eleverna i stort är nöjd med skolmiljön såsom klassrum, skolgård, matsal mm. Dock visar resultatet på att de flesta pojkar anser sig ha arbetsro på lektionerna, samtidigt som en tredjedel av flickorna inte upplever sig ha det. De flesta eleverna har uppgett att de trivs mycket bra eller bra i skolan. De flesta eleverna uppger att de alltid eller oftast sover bra. Utvärderingen av skolsköterskans genomförda hälsosamtal samt elevenkäter visar på goda resultat. Detta tror vi beror på att de insatser som har genomförts har varit lyckade. Inte bara tillfälliga insatser utan en ständig, pågående process i hela skolan. Vi tror att de goda kunskapsrelaterade resultat som eleverna uppvisar hänger ihop med att de i överlag trivs på skolan. Dock finns det elever som uppvisar otrygghet. Ingen elev ska känna sig otrygg på skolan och det är något som vi måste arbeta vidare med. Resultatet att pojkar upplever arbetsro medan en tredjedel av flickorna inte gör det är anmärkningsvärt och måste genomlysas för att klassrummet ska bli en mer jämställd plats för alla elever oavsett kön. 10

Vuxennärvaro under raster har utökats men de kartläggningar som gjorts har visat att antalet vuxna ej täcker behovet av detta. Det är alltför många platser på skolgården som känns otrygga och obevakade. Detta är något som måste åtgärdas. En lösning kan till exempel vara att skolgården delas i olika zoner så att man kan säkerställa att man har uppsyn över hela skolgården. Arbetet med utveckling av den styrda rastverksamheten, Rastkul, har utvärderats med hjälp av elev- och personalintervjuer. Den visar samstämmighet kring det stora behov som finns av en styrd och planerad rastaktivitet. Det lyfts fram att verksamheten motverkar utanförskap och främjar nya sociala kontakter. För att möjliggöra detta bör Rastkul förtsätta och det bör finnas avsatta pengar för detta i skolans budget. Det framkommer också att man bör se över öppettiderna för bodan på gården. I nuläget är den endast upplåst när det är Rastkul och under fritidstid. I de olika verksamheterna förskoleklass, grundskola och fritidshem har vi under vårterminen 2014 arbetat med fokus på diskrimineringsgrunderna. Skolans mål var att alla elever från förskoleklass till år 6 ska ha kännedom om samtliga diskrimineringsgrunder samt fördjupad kunskap och förståelse om funktionshinder och kön. Vid uppföljningen av detta arbete kan vi konstatera att valet att fokusera på två diskrimineringsgrunder i taget var klokt. Många klasser har genomfört väl utförda aktiviteter, både i form av temaarbeten, lektioner och samtal. Dock framkommer det av uppföljningen att endast en av klasserna år 4-6 uppnår de mål som skolan satt upp och anledningen till att klasserna valt att ej arbeta med diskrimineringsgrunderna bör kartläggas. Under läsåret har Likabehandlingsteamet sett att det finns behov av en arbetsgrupp som arbetar mer medvetet med konflikthantering. Därför kommer det att upprättas ett Medlingsteam höstterminen 2014. Främjande arbete Främjande arbete - stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Furuparksskolan driver ett målinriktat arbete för syftet är att förstärka respekten för allas lika värde. Arbetet handlar om att identifiera och stärka de positiva förutsättningarna för likabehandling i verksamheten. Arbetet utgår ifrån skolans övergripande uppdrag att verka för demokratiska värderingar och mänskliga rättigheter. Detta värdegrundsarbete syftar till att förankra respekten för alla människors lika värde samt att utveckla en skolmiljö där 11

alla barn och elever känner sig trygga och utvecklas. Exempel på olika aktiviteter/processer som är främjande: Värderingsövningar där aktivitet som att våga tala inför grupp, uttrycka sin åsikt, visa respekt och hänsyn när andra talar. Detta görs bland annat genom arbetssättet storyline där man bygger upp en berättelse tillsammans och väver in olika ämnen. Elevernas egna historier bygger en röd tråd genom arbetet och det respektfulla förhållningssättet skapar ett bra klimat i klassrummet. Speciella övningar för att stärka det egna jaget: Jag kan, Jag duger, Jag vill och Jag vågar- Rastkul - rastverksamhet under lunchtid med styrda lekar/aktiviteter med vuxennärvaro två gånger i veckan. Furuvänner - elever får extra ansvar att värna om sina fadderbarn samt vara ögon och öron ute på raster. Möjlighet till enskilda samtal med medlare. Målinriktat arbete med diskrimineringsgrunderna. Förebyggande arbete Förebyggande arbete - minimerar risken för kränkningar och utgår från identifierade riskfaktorer Analysen av det som framkom vid vår kartläggning visar att vi har en relativt god psykosocial arbetsmiljö för våra elever på skolan. Det finns dock områden som vi måste arbeta mer med. Det finns en del riskmiljöer såsom exempelvis skogen, klippiga och bakom skolan som eleverna upplever otrygga främst när de är ute på raster. Även fast många upplever att det är lätt att få tag på vuxna ifall det händer något eller att man bara vill prata, är upplevelsen att det är för få vuxna ute under rasterna för att eleverna ska känna sig trygga. Förebyggande arbete är att främst se över: Vuxennärvaro - fler vuxna ute på raster. Utveckling av den styrda rastverksamheten. Förutom det så kommer vårt förebyggande arbete bestå av att arbete med: 12

Diskrimineringsgrunderna fortsatt information samt praktiskt arbete. Detta för att få en ökad kunskap och förståelse om vad som är trakasserier, diskriminering och kränkande behandling. Tid till detta kommer att ske vid APT (arbetsplatsträffar) samt i arbetslagen. Informationen ska ge grundläggande kunskaper kring vad diskriminering, trakasserier och kränkande behandling är samt centrala begrepp inom området. Under läsåret 2014/2015 kommer detta arbete att fortskrida. Rektor tillsammans med likabehandlingsgrupp ansvarar för att arbetet sjösätts bland personalen samt att det följs upp och utvärderas i slutet av terminen. 13

Tillvägagångssätt vid diskriminerande och/eller kränkande händelser För mer konkret tillvägagångssätt se bilaga 1. Du som elev skall alltid: Berätta för någon vuxen vad du ser och hör Den vuxna skall sedan alltid: Ingripa omedelbart Utreda händelsen Informera mentor Dokumentera händelsen (se dokumentationsunderlag bilaga 4 samt OSIS bilaga 5) Efter bedömning skall den vuxna Informera vårdnadshavare Informera Elevhälsoteamet (EHT) Om kränkningen ej upphör Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall hjälp tas utifrån. Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas tillämpa (bilaga 1). Ansvarsfördelning All personal har ett ansvar för att främja likabehandling och motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Det är inte bara pedagogisk personal som ska omfattas utan all personal som har skolan som sin arbetsplats. Nedan beskrivs det konkreta arbetet för att identifiera, kartlägga, förebygga och motverka diskriminering, kränkningar 14

Aktivitet När Vem ansvarar Arbete i alla elevgrupper kring värdegrundsfrågor. Regelbundet Mentor och arbetslaget Utforma gemensamma trivselregler med varje elevgrupp. 1 gång/år Mentor Utse och utbilda Furuvänner och fadderverksamhet 1 gång/år i början av ht Utsedd lärare/ handledare för på skolan. I utbildningen behandlas frågor om etik, Furuvännerna/faddrarna moral, värderingar, livsfrågor, ställningstaganden etc. Informera och göra vårdnadshavare delaktiga i denna plan. 1 gång/år Mentor Följa hur eleverna trivs på Furuparksskolan genom 1 gång/år Rektor elevenkät från BUF. Furuparksskolans enkät om psykosocial arbetsmiljö Hålla löpande möten i Elevhälsoteamet (EHT). EHT består av skolledare, specialpedagog, skolsköterska och kurator. EHT träffas regelbundet och har till uppgift att förebygga, utreda, åtgärda och följa upp diskriminering, trakasserier och annan kränkande behandling. Mentorer eller andra pedagoger deltar vid behov. Regelbundet enligt kalendarium Rektor Dialog i elevrådet om den fysiska och psykosociala arbetsmiljön. Utvärdera om ovanstående aktiviteter fungerar. Vilka slutsatser kan dras, behov av eventuellt nya mål och åtgärder som bör genomföras under kommande läsår. Regelbundet Regelbundet Rektor Rektor samt alla pedagoger. Elevsamtal som leds av utbildad medlare. Regelbundet Elevmedlare Genomföra enskilda hälsosamtal med elever. 1gång/år Skolsköterska Vuxenmedverkan under alla raster. Dagligen Rektor samt alla pedagoger 15

Källförteckning Barnkonventionen. www.unicef.se Diskrimineringslag (2008:567) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Diskrimineringslag-2008567_sfs-2008-567/ DO, BEO & Skolinspektionen, Förebygga diskriminering och kränkande behandling. Främja Likabehandling http://www.skolverket.se/publikationer?id=1774 DO: Lika rättigheter i skolan - handledning. ISBN 978-91-979591-6-2 Taberg Tryckeri, Taberg, 2012 Skollag (2010:800) http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag-2010800_sfs-2010-800/ Skolverket, Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Lgr11) http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575 Socialtjänstlagen 14 kap. 1 http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Socialtjanstlag-2001453_sfs-2001-453/ Bildmaterial: Fotografi på framsidan taget av Urban Jonsson, Furuparksskolan Fotografi av Kristina Alexanderson, Star Wars www.flickr.com 16

Handlingsplan vid diskriminering och/eller kränkande behandling Bilaga 1 Händelse Åtgärd Ansvarig Alltid Diskriminering, fysisk, verbal, psykosocial, text- och bildburen kränkning elev mot elev. Ingripa omedelbart. Utreda händelsen på plats. Dokumentera (bilaga 4). Närvarande vuxen eller vuxen som får kännedom om händelsen. Efter bedömning Dokumentation OSIS (bilaga 5). Mentor vid händelse under skoltid. Fritidspedagog för händelse under fritidshemtid. Informera vårdnadshavare Informera rektor och/eller EHT/Medlingsteam. Rektor EHT Anmäla till Socialtjänsten och/eller polis snarast. Följa upp händelsen

Diskriminering, fysisk, verbal, psykosocial, text- och bildburen kränkning, elev mot vuxen. Alltid Ingripa omedelbart. Utreda händelsen på plats. Dokumentera OSIS (bilaga 5). Närvarande vuxen eller vuxen som får kännedom om händelsen. Efter bedömning Informera vårdnadshavare. Möte med vårdnadshavare. Anmäla till Socialtjänsten och/eller polis snarast samt till arbetsmiljöverket. Mentor Rektor Följa upp händelsen EHT

Diskriminering, fysisk eller verbal psykosocial, text- och bildburen kränkning, vuxen mot vuxen. Alltid Ingripa omedelbart. Informera rektor. Dokumentera OSIS (bilaga 5). Närvarande vuxen eller vuxen som får kännedom om händelsen. Efter bedömning Rektor Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall hjälp tas utifrån t ex Kommunhälsan. Följa upp händelsen Rektor Alltid Diskriminering, fysisk, verbal, psykosocial, text- och bildburen kränkning, vuxen mot elev. Ingripa omedelbart. Informera rektor. Dokumentera OSIS (Bilaga 5). Närvarande vuxen eller vuxen som får kännedom om händelsen. Efter bedömning Rektor Om skolan inte själv har den nödvändiga kompetensen för att förhindra kränkningen skall hjälp tas utifrån. Den som utför kränkningen blir informerad om vilka rättsliga åtgärder skolan kan tvingas tillämpa.

Följa upp händelsen EHT

Bilaga 2 Handlingsplan för trygghet och studiero Händelse Åtgärd Ansvar Elev som inte lyssnar på tillsägelser och stör övriga i gruppen. Eleven får arbeta och fullfölja sina Närvarande vuxen i samarbete med arbetsuppgifter utanför klassrummet arbetslaget. (skollagen 5 kap 7 ). Dokumentera händelse (bilaga 4). Närvarande vuxen Efter bedömning Informera vårdnadshavare. Mentor Elevstödjande konferens (ESK) där beslut tas om fortsatt stödjande Rektor arbete för eleven i och utanför skola. Stödet kan bestå av t ex handledning, observation av elevgrupp/elev och utredning av instanser så som Centrala Elevhälsan, Socialförvaltningen, Barn- och ungdomspsykiatrin (BUP). Vidare åtgärder kan vara anmälan till Socialtjänsten (enligt 14 kap 1 Socialtjänstlagen).

Bilaga 3 Handlingsplan kunskapsrelaterade svårigheter Händelse Åtgärd Ansvar Alltid: Elev uppnår inte kunskapskrav Kartläggning av svårigheten/ svårigheterna (bilaga 6) Mentor Instruktioner (bilaga 7) Efter bedömning: Vidare kartläggning/utredning och upprättande av åtgärdsprogram. Rektor beslutar om upprättande av åtgärdsprogram och delegerar till specialpedagog/ mentor. Undersökning av elevens hälsotillstånd. Skolsköterskan Elevens svårigheter kvarstår Handledning för personal kring elevens svårigheter. Psykolog/specialpedagog från Centrala Elevhälsan Vidare kartläggning/utredning. Centrala Elevhälsan

Bilaga 4 Dokumentationsunderlag Datum Berörda Beskrivning av situationen Åtgärd/beslut

Bilaga 5

Bilaga 6 Del 1: UTREDNING Datum: Elevens namn Personnummer ÅÅMMDD Skola/program Årskurs Närvarande Kontaktperson/mentor Kort bakgrundsbeskrivning av eleven Kartläggning av elevens skolsituation (nuläge: organisations-, grupp- och individnivå) Arbetslagets perspektiv Situationer som fungerar bra (i vilka situationer framkommer elevens styrkor?) Situationer som fungerar mindre bra (i vilka situationer framkommer elevens svårigheter?) Elevens och vårdnadshavarnas perspektiv

Elevens uppfattning om vad som fungerar bra/mindre bra Vårdnadshavarnas uppfattning om vad som fungerar bra/mindre bra

Analys Vad i skolsituationen orsakar problem/hinder? Vad behöver eleven för hjälp och stöd/möjligheter? Elevs underskrift (tagit del av) Vårdnadshavaresunderskrift (tagit del av) Beslut (beslut fattas av rektor alternativt den rektor delegerat till) Eleven är i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram ska utarbetas med hänvisning till vad som framkommit i utredningen. Skollagen 3 kap. 9 :1 Eleven är inte i behov av särskilt stöd och åtgärdsprogram kommer inte att utarbetas med hänvisning till vad som framkommit i utredningen. Skollagen 3 kap. 9 :3 Datum: