Delrapport läsåret 2013-2014



Relevanta dokument
Slutrapport sept 2013 dec 2014

Birka Folkhögskola Arbetsförmedlingarna i Krokom och Östersund Samjamt

Delrapport Monica Andersson, projektledare

Kort sammanfattning Verktyg hela vägen

Skola till arbete. Pilotstudie. Flera funktionsnedsättningar. Arvsfonden 2 terminer, Grupp elever i Kungälv, Linköping.

Projektbeskrivning. Monica Andersson - Gunilla Kaev Samordningsförbundet Jämtlands län

Slutrapport Monica Andersson, projektledare

Individuellt anpassat stöd/utbildning/praktik Individuellt strukturerande samtal/stöd med elever i eller utanför skolan

Verktyg hela vägen- Birka

Frågeguide Kvalitetsgranskning Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi (2010)

[ REDOGÖRELSE FÖR VERKSAMHETER, KVARTALSRAPPORT 2, 2014]

Handlingsplan mot diskriminering och kränkande behandling

Det gick snabbt i övergången. - Utvärdering av samverkansprocesser inom projektet Vägar till arbete

Elever i behov av särskilt stöd

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Insatsens startdatum planeringsfas deltagarfas

Arbete och Studier. ADHD-center. ADHD-center, Habilitering & Hälsa SLL

Arbetsförmedlingens uppdrag för unga med funktionsnedsättning

Förstudien i Heby kommun sträcker sig från 1 oktober tom 31 dec 2014, finansiering 70% av Annci Åkerbloms lön.

ELEVHÄLSOPLAN FAGERSJÖSKOLAN

Leva Livet. Lägesrapport Projekt Leva Livet jan-juni Projektets förutsättningar för deltagaren Beskrivning av målgrupp:

Årlig rapport angående Informations- och uppföljningsansvaret för ungdomar år

Överenskommelse mellan Arbetsförmedlingen och Ljungby Kommun Unga som varken arbetar eller studerar

Elevhälsoplan för Björkvallsskolan

Handlingsplan med rutiner för kommunalt aktivitetsansvar (KAA)

Verksamhet som ska bedrivas i samverkan (bilaga 3)

Kunskap och bedömning för utveckling och lärande

Lyfta matematiken från förskola till gymnasium

Ansökan Medel för extra insatser inom Finsam Projekt Complete

Jobbspår- en arbetsmodell i samverkan

Arbetsförmedlingen Vaggeryds kommun Samordningsförbundet Södra Vätterbygden Sparbanksstiftelsen Alfa

Resursskolor. Rektor Agneta Malm. Verksamhetsbeskrivning. Prestationer

Plan för studie- och yrkesvägledning

VISÄTTRASKOLANS ELEVHÄLSOPLAN

Handlingsplan för överlämningar

Myndighetsgemensam plattform i Skellefteå

Skapande möten för bättre

Kognitivt stöd i skolan

Förkortad version av. Fridegårdsgymnasiets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2019/2020.

Tre modeller för kollegial handledning och verksamhetsbesök

Hur omsätter vi dessa i verksamheten och i det praktiska arbetet med brukarna?

Tidig AT handledning. Bakgrund. Syfte. Material och metod. Resultat. Märta Umaerus Eleonor Sjöstrand

Matematikvisionen Ht vt 2006

Uppföljning av revisionsrapport Kommunala aktivitetsansvaret i Lysekils kommun januari 2019

Handlingsplan för det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) i Vara kommun

VFU-pärmen - Handledare

14647 Manual och rollfördelning Skolsatsning

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Nyanländas lärande - halvårsrapport 2018

Rutin för elever som behöver extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram på Praktiska gymnasiet Stockholm.

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Klassarbete -återkoppling till dessa. För att arbeta med studiero och relationer för ett fungerade klassrum- och

Plan för överlämnande inom Veberöds verksamhetsområde

Madeleine Zerne, rektor på Hagbyskolan

Projektrapport för projektet: Att öka läsförståelsen i Södra skolområdet

Handlingsplan ht 2012-vt 2013 Regionalt utvecklingscentrum (RUC)

Anteckningar vid konferens i Nätverket för det kommunala informationsansvaret (GRIA)

Marieborgsbladet 2015:1

Kartläggning av samverkan och samverkansbehov på introduktionsprogrammet (IM) mellan GYSAM:s kommuner

Träningsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Gemensamma taget, GT

KVALITETSRAPPORT 2014

Arbetsplan för studie- och yrkesvägledningen vid Grundsärskolan i Sjöbo.

Barn- och Elevhälsoarbete i Timrå kommun

1. Väsentliga förändringar sedan föregående rapport

Handlingsplan för att stimulera hög närvaro Förskoleklass till årskurs 9 Strömsunds kommuns grundskolor

Häggviks Gymnasium Lå 15/16 Gymnasieskolan

Kursutvärdering av kursen för personliga assistenter, våren 2014

Förkortad version av. Fridegårdsgymnasiets plan mot diskriminering, trakasserier och kränkande behandling 2018/2019.

Förstärkt samarbete mellan Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan Jan Karlsson Specialist Försäkringskassan Fyrbodal

Arbetsplan Stora Vallaskolan 2018/2019

Elevhälsoplan för. Älta Skola

Bessemerskolan VOs plan mot diskriminering och kränkande behandling

Projektdirektiv. för projektet Sociala Investeringar - Teknikstöd

Mera Koll PROJEKTANSÖKAN. Projektbenämning

Kvalitetsarbete för Hjortonmyren period 2 (okt dec), läsåret

Lärandeberedningen

Plan för inskolning och överlämnande 2016

!"#$%&' 30/ GR Utbildning Sofia Larsson & Anna Liljeström

LOKAL ARBETSPLAN

LuTek Luleålärare i teknik och naturvetenskap

Lägesrapport (förprojektering och genomförandeprojekt)

BILAGA 2 REDOVISNING AV BEFINTLIG VERKSAMHET

Råd till vårdnadshavare

Samverkan gällande unga som varken arbetar eller studerar, eller som är undersysselsatta

Hjälpmedelsinstitutet

Det var en gång en villrådig student

Tillsammans ger vi bättre stöd till eleverna. ett reportage om nya samverkansformer i Linköping

Specialpedagogisk handlingsplan för Tolg skola

Beslut efter uppföljning för gymnasieskola med yrkes- och introduktionsprogram

Huddingegymnasiets plan mot diskriminering och kränkande behandling

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd. Ansvarig: Eliseo Soria Reátegui, Rektor

Elevhälsan Skolenhet Ask och skolenhet Bok, Alléskolan

Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet

Dörröppnare. - till arbetslivet - till studier - till sig själv - till en dörr in

Mottganingsteamets uppdrag

Kvalitetsanalys för Eductus läsåret 2012/13

KVALITETSUPPFÖLJNING TJÄRNÖ SKOLA årskurs 1 6 LÄSÅRET 2014/2015

Kvalitetsarbete för förskolan Ekorren period 3 (jan mars), läsåret 2014.

Kungsgårdens skolas arbetsplan

Transkript:

Delrapport läsåret 2013-2014 Utvärdering våren 2014 Monica Andersson, projektledare 2014-06-26

Projektstart den 1 september 2014. Projekttid 16 månader. Deltagare i projektet är Åre kommun, gymnasieskolan och Arbetsförmedlingen, Målgrupp 17-20 år i behov av IT-kompenserande verktyg, 15 individer. Åre gymnasieskola har ca 300 elever, 40 pedagoger, en specialpedagog, en speciallärare och en Studie och yrkesvägledare och två rektorer. Övergripande mål Att unga på väg ut i arbete/annan sysselsättning undviker glapp i stödåtgärder och ökar anställningsbarheten. 1

Sammanfattning Sju elever har deltagit i projektet. De har kartlagts i BASintervjumetod,(Bedömning för anpassningar i skolan). Varje elev har då fått välja verktyg att prova under ca 3 månader, exempelvis ipad med talsyntes, kalender eller sittkuddar för att öka vakenhetsgrad och koncentration. Eleverna har upplevt att de fått extra uppmärksamhet från personal på skolan och utifrån. Flera pedagoger upplever en ökad öppenhet hos eleven och att det är lättare att få kontakt. Besök på Arbetsförmedlingen upplevdes mycket positivt av både elever och personal och öppnade en dörr för fortsatt stöd efter skolavslutningen. Tre elever har slutat och ska följas upp i höst, de andra fortsätter hela eller delar av höstterminen. Samtliga pedagoger och tränare vid skolan har erbjudits utbildning om funktionsnedsättningar och i hur man stöttar elever. Till exempel med struktur/studieteknik och i specifika verktyg för ex. läs och skrivsvårigheter. Några pedagoger har använt digital kalender för att stötta planering tillsammans med elev. Personalen i projektet har fått utbildning i BAS-intervjumetod. Erfarenhetsutbyten med Verktyg hela vägen, Strömsund och Birka folkhögskola har skett vid ett tillfälle. Samverkan med Hjälpmedelsinstitutet har skett vid tre tillfällen. På övergripande nivå har samverkan med Arbetsförmedlingen och med arbetsgivare och andra aktörer inte kommit så långt, det återstår arbete kring detta. Även spridning av kunskap på fler nivåer både kommunalt och inom Arbetsförmedlingen behöver ökas. Sista halvårets arbete kommer att fokusera på dessa återstående mål samt att försöka utöka nätverket för samverkan till fler, exempelvis arbetsmarknadsenhet, Försäkringskassan och andra aktörer eller projekt som arbetar med unga med funktionsnedsättningar eller risk för utanförskap. Samtidigt fortsätter arbetet med ungdomarna. 2

DELMÅL 1, Att 15 ungdomar lär känna sina styrkor och svagheter och med lämpliga verktyg/hjälpmedel, att utifrån ungdomars önskemål, stödja de ungas självständighet och möjligheter till fullständiga betyg. Under hösten 2013 arbetade arbetsgruppen för att definiera målgruppen och välja ut elever till projektet. Dessa fick sedan en förfrågan. Efter att pedagogerna genomgått utbildning gjordes en BAS-intervju. De flesta genomfördes tidigt våren 2014. Projektet fick vänta på inköpta ipads annars hade processen varit något snabbare. En svårighet har varit att få till mötestider med eleverna, extra svårt på Åre gymnasieskola eftersom de har skidelever som har träning och läger och att elever befinner sig i Åre på Hotell och restaurangprogrammet. Genom BAS fick eleverna själva och pedagogerna syn på vilka områden som eleven mest behövde ha stöd för. De fick själva bestämma vilket verktyg de vill börja prova och i vilka situationer de skulle använda det. Vissa rekommendationer från Specialpedagogerna och från projektledare förekom. Eleverna fick sedan prova verktyget i några veckor. Sedan ordnades ett uppföljande möte där även deras mentor deltog i vissa fall. Då fick pedagoger återkoppling på vad som fungerat och ibland behövdes mer genomgång av ex. appen för att göra inställningar så att den passade bättre. I slutet av terminen hade specialpedagog ett uppföljande möte med den elev som de gjort BASintervju med för att bland annat se om verktyget eller något annat i vårt arbete haft någon betydelse. Pedagogerna i projektet arbetar för att eleverna ska lära känna sina styrkor och svagheter så att de kan få en säkerhet att de kan berätta om den även när de ska söka arbete annan sysselsättning efter gymnasiet. Verktyg Följande verktyg har elever provat under året. IPads används för att anteckna på, skriva arbeten i Pages och använda talsyntesen för att få uppläst text både svenska och engelska. Göra presentationer för att redovisa sina skolarbeten. Fotograferar lärares anteckningar på tavlan eller en motor som ska demonteras. icloud-kalender som delas med mentor, för påminnelse stöd eller foto av schemat i telefonen. 3

Telefon eller Mp3 spelare för att avskärma sig från störande ljud Legimus dvs, egen nedladdning av talböcker Sittkuddar för att klara att sitta still längre tid och koncentrera sig. Shake awake- klocka Stressless prylar för att öka koncentration och vakenhet SUS 7 elever är inskrivna i SUS. På grund av byte av mottagare på Försäkringskassan blev de inte inlagda i SUS direkt då de skickades in, men lades in i juni. Överlämnande samtal Alla elever har varit till Arbetsförmedlingen på ett informationsmöte med arbetsförmedlare. Specialpedagogen följde med. Dessa möten uppskattades av alla elever, innan var vissa tveksamma för att gå dit. Flicka, imsprk, som inte velat prova praktik under skoltiden förstår under besöket på AF att praktik kan vara ett sätt som kan leda till arbete sedan. Om man inte har arbetslivserfarenhet kan praktik ge en erfarenhet. Hon har nu praktiserat under maj-juni på en förskola i kommunen. Vid första mötet skrev hon i sin handlingsplan att hon skulle träffa arbetsförmedlaren igen efter skolavslutningen. Denna positiva upplevelse av att man kan få hjälp på Arbetsförmedlingen kan förhoppningsvis sprida sig till andra ungdomar. Även pedagoger och handläggare tycker att det varit bra med samarbetet. - Jag kan förbereda ungdomar bättre av att själv kunna mer om Arbetsförmedlingen, säger specialpedagogen. Fyra elever ska fortsätta i höst och kommer ifråga för ytterligare planering eller fler överlämnande samtal då. 4

DELMÅL 2, Att öka kompetens och spridning av kunskap hos de som möter dessa ungdomar i såväl skola som samverkansmyndigheter, arbetsgivare, politiker och föräldrar. Utbildning BAS - intervjumetod Pedagogerna fick en utbildning i november 2013, i metoden BAS, bedömning av anpassningar i skolan. Helene Lidström, som varit med om att arbeta fram metoden, från Linköpings universitet höll i kursen. Den genomfördes tillsammans med Strömsunds kommun och sammanlagt var det sju deltagare. BAS är en metod att kartlägga en persons funktionsförmåga i olika situationer i skolan. Den innehåller 16 frågeområden och förhållningssättet är att personen får berätta hur det fungerar i olika situationer. Var de eventuellt har något stöd och hur det fungerar, och sedan om de vill prova något nytt stöd. I kursen ingick en uppföljningen efter årsskiftet via webben. Reflektioner från pedagogerna som då hade genomfört en BAS-intervju och handledning från Helene. Utbildningar för samtlig personal vid Åre Gymnasieskola 5

Under vårterminen 2013 anordnades utbildning för samtlig personal, pedagoger och tränare vid gymnasieskolan. Första dagen på vårterminen höll dåvarande skolpsykolog Line Uski Torpe, en föreläsning om funktionsnedsättningar. Främst med fokus på ADHD. Hon pratade om kognitiva processer som alla behöver för att klara vardag och arbete. Föreläsningen var populär. Under januari och februari genomfördes workshops med både teori och praktiska övningar, för all personal i tre grupper. Teoretiska lärare, IM och yrkeslärare, samt tränare. De presentationer som visades finns på http://www.slideshare.net/monicaandersson16144 Som avslutning på terminen anordnades ännu en föreläsning, kring funktionsnedsättningar. Denna gång av Matilda Fransson, ny skolpsykolog. Samt en reflekterande uppföljning. Personalen på skolan har höjt sin medvetenhet och kunskap i stort om funktionsnedsättningar och hur man kan stötta elever. 6

Hjälpmedelsinstitutets konferens Varenda unge ska klara skolan Deltog gjorde Lotta Vikström, Karin Jacobsson och Monica Andersson. Arbetsterapeuter från projekt Teknik i skolan och kognitionsforskare vid HI delgav resultat och erfarenheter från projekt nationellt. Kontakt togs med Kungälvs specialpedagog och Arbetsförmedlingens samordnare för Unga F i Västra Götaland. Deras utökade nätverk för ungdomar efter skolans slut var en intressant idé. Dokumentation från konferensen. DELMÅL 3, Skapa en samarbetsmodell för Arbetsförmedlingen och Åre gymnasieskola på både övergripande och individuell deltagar/elevnivå Styrgrupp består av: projektledare, förvaltningschef skola, Arbetsförmedlingens chef, rektor för gymnasieskolan. Arbetsgrupp består av: projektledare, biträdande rektor för gymnasieskolan, handläggare Arbetsförmedlingen, specialpedagog och speciallärare. Styr och arbetsgruppens övergripande arbete för samverkan har haltat något under året. Detta beror delvis på byte av personal, rektor bytte skola och förvaltningschef bytte kommun. För styrgruppen har det genomförts tre möten (av sju) där alla deltagit men också två där någon deltagit via telefon. Ett möte blev inställt. Här återstår arbete kring struktur/ rutiner för övergripande samverkan mellan Arbetsförmedlingen gymnasieskolan, exempelvis ett årshjul. Kontakter med arbetsgivare har inte tagits. Styrgruppen har diskuterat ett utökat nätverk mellan skola och de funktioner som finns för dessa ungdomar efter skolavslutning. En första kontakt har tagits med projekt Fåkus av Gunilla Kaev, Samordningsförbundet och Monica Andersson i styrgrupp för den övergripande nivån och på arbetsgruppsnivå, för att Fåkus ska kunna få information om unga som slutar och som kanske inte har någon sysselsättning efter skolan. Arbetsgruppen har haft sju anordnade möten men på fem har alla deltagit. Försök har gjorts för att ordna med fler träffar men det har varit svårt eftersom en av pedagogerna var schemalagd på tider då arbetsförmedlaren hade lediga tider och tvärtom. Detta har gjort att gruppen inte kunnat träffas så ofta för att 7

diskutera samverkan på organisationsnivå. På individuell nivå har samverkan fungerat mycket bra för de elever som fått information från Arbetsförmedlingen och där handläggare fått information om elever. DELMÅL 4, Att utforska och utnyttja erfarenheter från Strömsunds projekt Verktyg hela vägen Detta har skett främst genom att samma projektledare arbetade i Strömsund projekt. Men även vid den utbildning som anordnades i verktyget BAS, bedömning av anpassningar i skolan. Då det var tre personer, lärare och rektor, med från Strömsund fanns tillfälle att dela med sig av de erfarenheter de gjort under tidigare år. Både vad gäller intervjumetoden och tankar kring arbete i projektet. Strömsund skulle ordna en avslutningskonferens under våren men detta har inte skett. Om det inte blir av under hösten, får ett möte ordnas så att det blir tillfälle att dela erfarenheter på flera nivåer än mellan skolans personal. 8

Uppföljning läsåret 13-14 Uppföljning genomfördes med arbetsgrupp och styrgrupp dvs. all personal Gruppen fick göra en självskattning. Utifrån de delmål projektet har, skulle de bedöma hur långt processen hunnit vad gäller; eleverna, personal på skolan och organisatorisk samverkan. Men också insatser i arbetsgrupp/styrgrupp och din egen insats i projektet. Personalen i projektet bedömde överlag att processen inte hunnit mer än knappt halvvägs. I efterföljande diskussioner framkom dock att de flesta lagt sig väl lågt på skalan och tagit hänsyn till kvantitet och inte kvalitet. - För de elever som varit med har det haft stor betydelse men de är ju inte så många ännu. - Det finns ju personal som förändrat mycket för eleverna men det är ju inte alla ännu. Det gjordes också en framåtsyftande övning där alla fick reflektera över det önskvärda tillståndet vad gäller stöd till unga med funktionsnedsättningar och samverkan mellan skola och stödfunktioner efter skolan. Och en med förslag på aktiviteter i höst. Aktiviteten skapade energi och engagemang för framtiden. 9

Uppföljning personal på skolan En liknande uppföljning gjordes också med pedagoger och skolledare på skolan. Sammanfattningsvis kan deras bedömning vara att projektets insatser varit uppskattade. Föreläsningarna får lite högre värden än workshops. Önskningarna inför näst termin handlar om att projektet bör fortsätta med både workshops och föreläsningar, gärna kortare pass men fler. Även eleverna bör få kurs i verktygen. De nämner också att överlämning mellan stadier/årskurser bör förbättras samt att gruppstärkande aktiviteter är viktigt framförallt i årskurs 1. Informationsspridning Information till andra projekt i kommunen, IM-yrk och Fåkus. Barn och utbildningsnämnden, Kent Henningsson HT -13. Birka, Verktyg hela vägen På Samordningsförbundets verksamhetsdag. HT -13. Samordningsförbunden nationellt. Hjälpmedelsinstitutet se nedan. Samarbete med Hjälpmedelsinstitutet Det finns ett samarbete med Hjälpmedelsinstitutet och deras projekt Vägar till arbete. Projektledare, Monica Andersson och projektstödjare Gunilla Kaev från Samordningsförbundet informerade på begäran från Anita Boman, Hjälpmedelsinstitutet om våra projekt både Strömsund och Åre för Hjälpmedelsinstitutet. Gunilla Kaev och Anna Strömstedt från Strömsund deltog i ett seminarie tillsammans med Anita Boman, Hjälpmedelsinstitutet vid en konferens för Samordningsförbunden nationellt i april. 10

Analys Verktygen För vissa elever fungerar arbetet på ipaden med medföljande appar mycket bra. De har dock inte hunnit använda den speciellt länge. För några av eleverna har det haft betydelse bara att få tillgång till en ipad. - Jag har ju hela skolarbetet med mig hela tiden. Det har också varit bra för några elever att lärare börjat använda ipaden mer i undervisningen, undervisningen har blivit mer visuellt. Förvånansvärt många gillar att sitta på sittkuddarna och kommer och frågar efter dem. Exempelvis vid nationella proven. Den uppmärksamhet eleverna får i projektet genom BAS- intervjun, tid med projektledare för genomgång av verktyg och besök på Arbetsförmedlingen har haft stor betydelse. Kanske har de inte tidigare fått uppmärksamhet som syftar till att de ska bli självständiga och med ett verktyg klara sig själv i framtiden. Eller som en rektor uttryckte det Det blev så tydligt när jag var på ett EHT igår. Då hade vi lyckats lyfta en elev från botten och så såg jag alla dom där apparna som hon kan få nu och fortsätta bli självständig. Hur verktygen kommer att följa med ut efter skolan är slut har inte ännu kunnat undersökas eftersom för få elever slutat, inte heller användningen under praktiken har undersökts. De elever som slutat gymnasieskolan nu i vår (tre stycken) ska följas upp under hösten. Utbildningar Många pedagoger fick erbjudandet att delta men alla har inte deltagit. Inte alla har förändrat undervisningssituationen och anpassat till eleverna. Frågan är bara hur många av pedagogerna som har förändrat sitt synsätt och utvecklat sin undervisning? Genom att fortsätta med utbildningar kommer kanske fler att förstå och våga anpassa undervisningen. BAS-intervjumetod Vid utvärderingen togs det upp att kartläggningarna tar alltför lång tid för att användas till väldigt många elever, exempelvis för alla som börjar IM, som föreslogs i början av projektet. Men intervjun ger ungdomarnas egen bild. Den har också upplevts som värdefull då den utvecklat pedagogernas sätt att ställa frågor. 11

Kontakt kommer att tas med personal i andra projekt i Sverige och undersöka, hur de använt BAS och om de anpassat den något för att minska tiden. Under hösten används BAS på det sätt som är tänkt för att det ska kunna utvärderas sedan. Arbetsgruppens träffar antalet för få? Frågan är om samverkan påverkats av att arbetsgruppe inte kunnat träffas så ofta som tänkt i arbetsgruppen? Det kanske inte ska vara så många möten med handläggare i början på projektet för att det då mest handlar om skolans arbete? Eller skulle det vara givande för AF att ta en större del i det arbete som genomförs på skolan. Kanske ta del av vad eleverna får för behov osv. Skulle samarbetet verkligen öka? Dessa frågor kommer att diskuteras i arbetsgruppen i höst. Utökat nätverk Idén kommer från Kungälv. Gunilla Kaev och Monica Andersson har besökt dem och tagit reda på hur deras nätverk fungerar. Deras nätverk bestående av specialpedagog, praktiksamordnare, handläggare vid FK och AF, AME, LSShandläggare, träffades två gånger på termin och planerade för individers framtid och stöd. De kunde lyfta frågor och funderingar utifrån sin yrkesroll och de individer de just då arbetade med. Det finns nu tankar i Åre kommun att lyfta den här idéen till någon av de samverkansgrupper som finns i kommunen vad gäller unga. Projektledare och förvaltningschef skola arbetar vidare med frågan. Ekonomi Ansvaret har under läsåret legat hos projektägaren men eftersom personal bytts ut på olika nivåer är det lite oklart med ekonomin. En av kommunens ekonomer har kontaktats och utreder saken. Projektledare sammankallar till ett möte mellan ekonom, ansvarig på skolan och samordningsförbundet i höst. Sedan kommer projektledare och en ansvarig från gymnasieskolan att ha avstämningsmöten månadsvis 12

Handlingsplan för 2014 hösten Ta hänsyn till arbetsförmedlares arbetstider då schema läggs för specialläraren. Information till föräldrar och elever? Avstämningsmöten vad gäller ekonomi med rektor och projektledare Information och workshops till arbetsgivare/ arbetsgivarnätverk Workshops för arbetsförmedlare Utreda frågan om ett utökat nätverk, tillsammans med förvaltningschef träffa de funktioner som skulle ha nytta av ett nätverk kring Unga med funktionsnedsättningar för att utreda möjligheter till ett sådant samverkansorgan i Åre kommun. Möte med hela Elevhälsans personal Uppföljning av elever som slutat gymnasieskolan Påbörja informellt samarbete med Fåkus kring de som avslutar sin gy skola under hösten Fortsatta workshops och föreläsningar och handledning för pedagoger augusti Augusti? En gång i månaden Planeras september Möte i slutet september Tidig höst Senast slutet av oktober En gång i månaden Rektor Åre gy Karin Jacobsson Spec.ped och projektledare, rektor Rektor Åre gy Projektledare Projektledare AF chef IM YRK? Projektledare AF chef Projektledare Förvaltningschef skola Projektledare Line UskiTorpe EH chef Specialpedagoger och arbetsförmedlare under hösten 2014 Spec.pedagoger, Projektledare och Anja Skålén projektledare Fåkus, Rektor gy skolan Projektledare 13