Konsultation i förskolan

Konsultation i förskolan Vad händer när pedagoger och psykologstudenter möts? Martin Forster Institutionen för klinisk neurovetenskap Sektionen för psykologi 2015

Bakgrund och sammanfattning Under hösten 2015 besökte psykologstudenter från Karolinska institutet 60 pedagoger på förskolor i Stockholms-området. Studenterna använde en smodell som omfattar intervjuer, observationer och feedback. Syftet med projektet var både att ge studenterna kunskap om förskolan och att ge pedagogerna möjlighet till individuell reflektion och utveckling. Vid sidan av det var ambitionen också att sammanställa alla studenters observationer för att se hur projektet som helhet bidrog till utveckling på de förskolor som deltog. Det är den sammanställningen som redovisas i denna rapport. Sammanfattningsvis visade studenternas observationer att en de erbjöd pedagogerna hade positiva effekter. Varje pedagog fick välja några pedagogiska strategier att jobba med under projektet. en förekom de i signifikant högre grad än innan. Dessutom hade utmanande beteenden i barngrupperna minskat signifikant. Det bekräftades även av pedagogernas egna skattningar av barnens beteenden under projektet, även om de inte upplevde lika stora förändringar som studenterna. Resultaten som redovisas i rapporten utgör förstås inte hela bilden, eller kanske ens den sanna bilden, av vad som hände. Det finns många möjliga förklaringar till de observerade förändringarna. Trots det var det glädjande att se att så mycket pekade i rätt riktning och att både studenter och pedagoger (och barn!) verkade ha haft glädje av att mötas.

Beskrivning av projektet Konsultationsmodellen som studenterna använde omfattar två möten, två observationsdagar och en föreläsning. På det första mötet fick pedagogen välja ett beteende i barngruppen som var utmanande (en utmaning) och ett beteende som barnen skulle behöva lära sig (ett mål). Därefter besökte studenten förskolan under en hel dag för att observera dessa beteenden samt hur pedagogen samspelade med barnen. den första observationsdagen deltog pedagogerna och studenterna på en gemensam föreläsning om generella pedagogiska strategier. Föreläsningen var en utgångspunkt för det smöte som studenten sedan hade med pedagogen. På mötet delgav studenten sina intryck från observationsdagen och diskuterade tillsammans med pedagogen hur utmaningen och målet i barngruppen kunde mötas. Syftet var att komma fram till någon eller några konkreta strategier som pedagogen ville pröva. Det var inte nödvändigt att utgå från strategierna som togs upp på föreläsningen, men de flesta pedagoger valde någon eller några av dessa. Ytterligare en vecka senare besökte studenterna förskolan igen för en andra observationsdag. Studenten observerade samma beteenden som vid första tillfället, men dagen avslutades med ett kort möte där pedagogen och studenten diskuterade hur strategierna som pedagogen hade prövat fungerade. Projektet avslutades med att varje student skickade en rapport om besöken på förskolan till pedagogen. Möte för att välja utmaning och mål Gemensam föreläsning Konsultationsmöte Skriftlig rapport Observationsdag 1 Observationsdag 2

Vilka utmaningar valde pedagogerna? Pedagogerna fick välja utmaningar och mål som de ville jobba med i projektet från en lista med typiska beteenden bland barn i förskolan. Det var inte nödvändigt att välja beteenden från listan, men de flesta pedagoger gjorde det. Figuren nedan visar vilka utmaningar pedagogerna valde, där större text innebär att många pedagoger valde utmaningen i fråga. Tappar uppmärksamheten Kastar/förstör saker Drar sig undan andra barn Är ledsna och oroliga Utesluter andra barn Provocerar/retas fysiskt Vägrar följa uppmaningar Stör aktiviteter Bryter mot normer i lekar Slår, knuffar och sparkar Säger elaka saker Provocerar/retas verbalt Reagerar för emotionellt Skvallrar Lämnar förväntad aktivitet/plats Fullföljer ej aktiviteter

Vilka mål valde pedagogerna? Figuren nedan visar vilka mål pedagogerna valde, där större text innebär att många pedagoger valde målet i fråga. Turas om Söka kontakt med pedagogen Följa rutiner och normer Hjälpa varandra Säga förlåt Lyssna på pedagogen Bjuda in andra barn till lek Förhandla och kompromissa Säga nej Leka/samspela med andra barn Dela med sig Göra saker utan stöd från pedagog Bekräfta varandra Sätta ord på känslor Söka kontakt med andra barn Sitta på sin plats

Vilka strategier valde pedagogerna? På smötet var målet att komma fram till något som pedagogen kunde pröva för att möta utmaningen och målet de hade valt. Den gemensamma föreläsningen som ingick i projektet var en utgångspunkt för diskussionen. Där presenterades 14 pedagogiska strategier som bygger på forskning om samspel med barn. Samtidigt var det inte nödvändigt att en skulle mynna ut i någon eller några av dessa strategier. Valet av strategier berodde främst på vad pedagogen själv kände för att jobba med, men också på de observationer som studenten hade gjort. Figuren nedan visar vilka strategier pedagogerna valde, där större text innebär att många pedagoger valde strategien i fråga. De flesta pedagoger som deltog valde någon eller några av de 14 strategier som presenterades på föreläsningen i projektet, men några valde andra saker (markerade med *). Sänka ribban* Vara närvarande Fem gånger mer kärlek Väcka inre motivation Rutiner och påminnelser Gemensam problemlösning Bekräfta känslor Positiv uppmärksamhet Positiva uppmaningar Klargöra förväntningar Avleda uppmärksamheten Lågaffektivt bemötande Stegvis stöd Beskrivande feedback Lek och gör Mindre barngrupper* Mentalisering*

Vad hände med utmaningarna? Under de två observationsdagarna som ägde rum före och efter en noterade studenten varje tillfälle då något barn i gruppen utförde det utmanande beteendet som pedagogen hade valt (t ex att störa aktiviteter). För att kunna jämföra observationerna sorterade studenterna bort observationsdata från aktiviteter som enbart förekom på den ena av de två observationsdagarna. I genomsnitt förekom 3,2 utmanande beteenden i timmen vid första observationsdagen, vilket hade minskat till 1,7 den andra dagen. Denna skillnad var statistiskt säkerställd. Som tumregel brukar man säga att en skillnad är statistiskt säker om det är mindre än 5 procents risk att den skulle uppstå av slump. 4 Utmanande beteenden Antal gånger i timmen 3 2 1 47% minskning 0

Hur upplevde pedagogerna att utmaningarna förändrades? För att få pedagogernas perspektiv på vad som hände i projektet användes en dagbok, där de varje dag skulle skatta hur stort problem de upplevt att den valda utmaningen hade varit. De skattade mellan 0 (=inget problem) till 4 (=stort problem). Under perioden innan smötet var pedagogernas genomsnittliga skattning 1,6, vilket minskade till 1,4 under perioden efter en. Denna lilla minskning var inte statistiskt säkerställd. Pedagogerna skulle också varje dag skatta ungefär hur många barn som ägnade sig åt det utmanande beteendet. en var det i snitt 2,2 barn, vilket minskade till 1,6 barn efter en. Denna minskning var med råge statistiskt säkerställd. Stort problem Hur stort problem? Tre barn Hur många barn? Visst problem Två barn Ett barn Inget problem Inga barn Utöver dagboken fick pedagogerna också fylla i ett frågeformulär vid första och andra observationstillfället. Detta frågeformulär var samma för alla pedagoger och handlade om hur ofta man hade haft större konflikter med barnen de senaste dagarna. Denna skattning minskade något efter smötet (från 0,6 till 0,5), vilket nästan var statistiskt säkerställt trots att minskningen var blygsam. En gång Antal större konflikter Ingen gång

Vad hände med målen? Studenternas observationer av de färdigheter och förmågor som pedagogerna hade valt som mål under en ökade något mellan första och andra observationstillfället. I genomsnitt förekom 3,5 målbeteenden i timmen vid första observationsdagen, vilket hade ökat till 3,8 den andra dagen. Denna skillnad var inte statistiskt säkerställd. 4 Målbeteenden Antal gånger i timmen 3 2 1 8% ökning 0

Hur upplevde pedagogerna att målen förändrades? Pedagogerna noterade i dagboken i vilken grad de upplevde att barnen i gruppen hade utfört det valda målbeteendet. De genomsnittliga skattningarna var exakt likadana före och efter smötet - 2,3 på skalan mellan 0 och 4. I hög grad Utförde barnen målbeteendet? I viss grad Inte alls Pedagogerna fick innan och efter en också fylla i ett frågeformulär som handlade om hur varmt och positivt samspelet med barnen hade varit i allmänhet de senaste dagarna. Generellt skattade pedagogerna samspelet som väldigt positivt och varmt både innan och efter en, men det fanns en liten ökning (från 4,2 till 4,3 på en femgradig skala), som var nästintill statistiskt säkerställd. Positivt samspel senaste dagarna? Definitivt Delvis Inte säkert Knappast Definitivt inte

Vad hände med samspelet mellan pedagogen och barnen? Förutom att studenterna observerade barnens beteenden när de besökte förskolorna, noterade de även hur pedagogen agerade i samspel med barnen. Studenterna noterade särskilt den eller de strategier som pedagogen hade valt att jobba extra med, men samtliga 14 pedagogiska strategier från den gemensamma föreläsningen noterades också. en utförde pedagogerna i snitt 5 av de valda strategierna per timme. Vid det andra observationstillfället hade det ökat till 8,5, vilket var en statistiskt säker ökning. Observationerna av samtliga 14 strategier visade också en ökning från 24,7 per timme till 29,4. Även detta var en statistiskt säker ökning. Antal gånger i timmen 10 8 6 4 2 0 Valda strategier 71% ökning Samtliga strategier Antal gånger i timmen 30 24 18 12 6 0 19% ökning

Vad hände med pedagogens sätt att uppmärksamma barnen? Den strategi som flest pedagoger valde att jobba extra med var att uppmärksamma barnens positiva beteenden. som man vet att det är viktigt barn uppmärksammas oftare när de gör bra saker, jämfört med när de gör mindre bra saker, noterade studenterna även hur ofta pedagogerna uppmärksammade negativa beteenden hos barnen. I figuren nedan framgår det att det i genomsnitt var något mer uppmärksamhet för negativa än positiva beteenden vid första observationstillfället. Vid andra tillfället var förhållandet det omvända. Uppmärksamheten av positiva beteenden ökade från 4,8 per timme till 6,8. Uppmärksamheten av negativa beteenden minskade i gengäld från 5,6 till 4 per timme. Båda förändringarna var statistiskt säkra. Antal gånger i timmen 7 6 5 4 3 2 1 0 Uppmärksamhet av positiva och negativa beteenden 40% ökning Negativa beteenden Positiva beteenden 29% minskning

Blev det bättre för alla? De resultat som redovisas i denna rapport beskriver den genomsnittliga förändringen för alla pedagoger och barngrupper. Bakom varje medelvärde döljer sig förstås en stor variation. För vissa pedagoger och barngrupper kunde studenterna notera en stor positiv förändring, medan det inte alls var någon nämnvärd förändring (eller en negativ förändring) i andra fall. I figurerna nedan har resultaten för några av måtten delats in i tre kategorier: Bättre, sämre och oförändrat. Som exempel visar figuren om utmaningar i barngruppen att i nästan tre fjärdedelar av barngrupperna kunde studenterna notera en klar förbättring (minst 10 procent färre utmanande beteenden per timme). För knappt en femtedel ökade däremot de utmanande beteendena med minst 10 procent. Till sist var antalet utmanande beteenden mer eller mindre oförändrat i en knapp tiondel av barngrupperna. I figuren om mål framgår det att studenterna bara i knappt hälften av barngrupperna kunde se en förbättring. Däremot kunde studenterna notera en klar ökning av valda pedagogiska strategier för större delen av pedagogerna. Med andra ord omsatte pedagogerna i hög utsträckning de strategier som var målet för en. Utmaningar i barngruppen Mål i barngruppen Sämre Sämre Bättre Oförändrat Bättre Oförändrat Valda pedagogstrategier Sämre Oförändrat Bättre

Diskussion av resultaten Insatsen som prövades i detta projekt omfattade en föreläsning om generella pedagogiska strategier samt individuell för att anpassa och tillämpa dessa (eller andra) strategier. Observationerna som genomfördes visar att insatsen framförallt innebar att pedagogerna förändrade sitt sätt att samspela med barnen samt att detta ledde till färre utmanande beteenden i barngrupperna. De beteenden som pedagogerna hade valt som mål för barngrupperna förändrades däremot marginellt. Pedagogerna själva upplevde inte lika stora förändringar som studenterna noterade. Det var dock samma mönster som i studenternas observationer, att utmaningarna förändrades mer än målen. Att utmaningarna verkade förändras mer än målen är kanske inte så konstigt, eftersom de färdigheter och förmågor som pedagogerna valt som mål ofta handlade om saker som tar längre tid att förändra. Det brukar exempelvis gå snabbare för barn att lära sig en ny rutin vid samlingen, jämfört med att lära sig sociala färdigheter i lek. Det är heller inte så konstigt att studenterna upplevde större förändringar än pedagogerna. Studenterna kunde under observationsdagarna ägna all sin uppmärksamhet åt att notera de beteenden som pedagogen valt att jobba med. Pedagogen skulle däremot i slutet av varje dag skatta sin upplevelse av samma beteenden. En sådan skattning brukar bli mindre specifik och mer spegla de generellt intrycken från dagen. Det gäller även för frågeformuläret som pedagogerna fyllde i. Det handlade om samspel och konflikter i allmänhet. Sammantaget innebär det att pedagogernas skattningar kanske mer speglar hur barngruppen har förändrats i stort, medan studenternas skattningar specifikt handlar om utmaningen och målet pedagogen hade valt. Det är också värt att notera att pedagogerna generellt upplevde ett väldigt gott samspel och få konflikter redan innan en. De problem och utmaningar man upplevde gällde ofta enbart ett fåtal barn. Det fanns därmed inte så stort utrymme för förbättring i dessa skattningar.

Resultatens tillförlitlighet En tolkning av resultaten i rapporten är att en som studenterna genomförde ledde till förändringarna. Det finns dock många andra möjliga saker som kan ha bidragit till detta. En uppenbar felkälla är att observationerna bara omfattade två dagar, där det är osäkert om dessa dagar var representativa. En positiv förändring i en barngrupp kanske exempelvis berodde på att hälften av barnen var sjuka vid andra observationstillfället. Samtidigt borde sådana omständigheter jämna ut sig, eftersom det var hela 60 pedagoger och barngrupper som deltog i projektet. Resultaten som redovisas baseras också alla pedagoger som var anmälda till projektet, även de som uteblivit från möten eller föreläsningar på grund av sjukdom eller andra förhinder. En annan felkälla är såklart osäkerheten i själva observationerna. Studenterna hade inte så mycket tid för att träna på observationsmetoden och kan dessutom (omedvetet) ha justerat sitt sätt att observera mellan första och andra tillfället. När man själv är involverad i en insats är det lätt hänt att man tycker sig se förändringar som kanske egentligen inte finns. Till sist är det viktigt att betona att resultaten handlar om vad som hände på förskolorna under just de dagar som studenterna var på besök. Även om studenterna kunde notera flera förändringar mellan första och andra tillfället, kanske dessa förändringar var tillfälliga. I den här typen av tillfälliga insatser i en verksamhet är den stora utmaningen oftast att lyckas upprätthålla förändringar över tid.

Slutsats Trots de begränsningar som tagits upp måste resultaten i projektet ändå betraktas som lovande. Det handlar inte om några enorma förbättringar och det är osäkert om de håller över tid, men insatsen var sannolikt ändå en god investering med tanke på hur begränsad den var. Även om bara någon av de förbättringar som redovisats i denna rapport skulle visa sig vara riktig, så måste man komma ihåg att förbättringen kom ungefär tusen barn tillgodo. Med tanke på att forskning har visat hur viktig relationen mellan pedagoger och barn är för barnens utveckling var det särskilt glädjande med de relativt stora förändringarna i samspelet. Det är tänkbart att det tar lite tid innan förändringarna hos pedagogerna märks i barnens beteenden. Sedan var målet med detta projekt inte enbart att åstadkomma förändringar på förskolorna, utan också att ge studenterna kunskap och erfarenhet. Studenternas utvärdering av samarbetet med förskolorna var mycket positiv. Jag vill därför avslutningsvis rikta ett stort tack till alla pedagoger och samordnare på förskolorna som har deltagit i projektet.