Arbetsplan Språket som verktyg Språket är avgörande för hur väl människan klarar sig som medborgare. En stor del av kunskapen i skolan bygger på förmågan att läsa och skriva. Kommunens kvalitetsredovisning pekar på betydelsen av elevernas läs- och skrivutveckling. Förskolan och skolan skall därför stimulera språkutvecklingen i samtliga ämnen. ( ) Citat ur Skolplan för Sigtuna kommun 2004 Kunskaper och språk hör samman. Språket har makt över både tanke och förmåga att observera och förstå. Endast den kan utnyttja teoretiska kunskaper, som förmår bearbeta dem i tanke samt utveckla och uttrycka dem på ett klart språk, begripligt för andra. Endast den kan fungera i det demokratiska samhället, som har förmåga att uttrycka tankar, känslor och åsikter och som förmår att lyssna på och respektera andra. Den övergripande principen i undervisningen på S:t Olofs skola ska vara att så långt det är möjligt arbeta så att eleverna utvecklar sin språkliga förmåga och medvetenhet. Arbetsplanen beskriver hur momenten TALA, LYSSNA, LÄSA, SKRIVA, REFLEKTERA kan tränas i alla ämnen. Tala I varje klassrum på S:t Olofs skola finns en tavla med TALA- och LYSSNAREGLER. Bilaga 1 beskriver arbetet med muntlig framställning på S:t Olofs skola. Läsa Att läsa fakta- och skönlitteratur ökar förståelsen för människors olika levnadsvillkor, lockar fantasin, utökar ordförrådet, utvecklar den egna språkkänslan och mycket annat Därför har vi kommit överens om att uppmuntra till tyst läsning ofta, helst varje dag. Varje vår på Världsbokdagen läser hela skolan. Skriva I svenskundervisningen finns inget stort utrymme över för faktaskrivning. I andra ämnen arbetar eleverna emellertid ständigt med faktatexter och då erbjuder undervisningen många naturliga skrivtillfällen. Bilaga 2 beskriver tankar bakom bearbetning av fakta och krav att ställa på faktauppsatser. Språklig medvetenhet att skriva loggbok Bilaga 3 beskriver meningen med och tanken bakom arbetet med loggboken. Redovisning av kunskaper Bilaga 4 beskriver träningen i att omarbeta fakta till verklig kunskap.
MUNTLIG FRAMSTÄLLNING Bilaga 1 Språket har en nyckelställning i skolarbetet. Genom språket sker kommunikation och samarbete med andra. Kunskap bildas genom språket och genom språket görs den synlig och hanterbar. Svenskämnet syftar till att tillsammans med andra ämnen i skolan utveckla elevernas kommunikationsförmåga, tänkande och kreativitet. Citat ur kursplan i svenska, Lpo 99 Muntlig framställning på S:t Olofs skola. I början av höstterminen i år 7 övar eleverna målmedvetet muntlig framställning. Syftet är att de ska bli vana att framträda inför publik, att våga berätta med egna ord och att lära dem vad man bör tänka på, när man talar inför andra. Det är emellertid inte bara talaren som övar och lär sig; lika viktigt är att åhörarna vet vilka regler, som gäller och lär sig att uppträda därefter. Det är också viktigt att kunna ge feedback. Detta kräver ett aktivt lyssnande samt reflektion. Inför muntliga redovisningar kan läraren tillsammans med eleverna sammanfatta vad man lärt sig och ska tänka på. Åhörarna ska visa respekt för den som talar iaktta tystnad och stillhet uppmuntra talaren genom att visa intresse (talaren får på intet sätt nonchaleras) vänta till slutet med sina frågor ge feedback efter anförandet; vad var bra till innehåll och framförande och vad kan göras bättre? Talaren ska ställa krav på publiken. Invänta absolut tystnad. Vara noggrann med inledningen. Berätta vad talet ska handla om ha ögonkontakt med publiken och kräva uppmärksamhet berätta med egna ord; skrivet manus bör undvikas, men stödord kan användas avsluta på ett tydligt sätt, så att det märks att anförandet är slut stå kvar efter talet och besvara eventuella frågor ta emot bifall och feedback Vi tränar eleverna systematiskt i år 7 och därefter tillämpar vi konsekvent talareglerna vid varje muntligt framträdande under resten av skoltiden. Samma krav på hur ett muntligt framträdande ska genomföras ställs givetvis närhelst muntliga övningar förekommer. Resultatet blir att våra elever blir goda och säkrare talare.
BEARBETNING AV FAKTA OCH SAMMANSTÄLLNING TILL UPPSATS Bilaga 2 Den övergripande principen ska vara att eleverna använder egna ord, när de redovisar kunskaper skriftligt. Avskrifter godkänns aldrig! Språket ska vara funktionellt d v s klart och tydligt. Faktauppsatser ger eleverna träning i att sortera, disponera och utveckla kunskaperna. De övar också att göra fakta begripliga för andra, en viktig färdighet i informationssamhället. Därför får eleverna under sina år på S:t Olofs skola träna sig att skriva kortare och längre faktauppsatser i många olika ämnen. För att alla elever ska kunna lyckas krävs dels att lärarna samarbetar, så att arbetsbelastningen inte blir för stor för eleverna, dels att uppgifterna alltid anpassas till den enskilda elevens förmåga och mognadsnivå; alltså små steg och ledstång i början. Till eleven att tänka på Texten ska vara berättande. Bilder och illustrationer bör anknyta till texten och förklaras. Berätta med egna ord. Det är inte tillåtet att skriva av eller hämta hem andra texter. Direkta citat ska markeras och källan ska anges. (Även internetadresser). Dispositionen ska vara klar och redig. Du ska i förväg veta hur du ska lägga upp ämnet. Gör gärna en tankekarta! Dela in texten i stycken och markera nytt stycke genom att hoppa över en rad. Försök att skapa en röd tråd genom uppsatsen. Försök att göra övergångar så att ett stycke anknyter till det närmast föregående. Rubriken är viktig liksom inledningen. De bör väcka intresse. Motivera ditt ämnesval. Tänk också ut hur du bäst ska avsluta din redogörelse. Utgå från att läsaren är relativt okunnig i ditt ämne. Använd därför ett språk som överför dina kunskaper till läsaren. Fackord och främmande ord måste förklaras. Skriv aldrig något du själv inte förstått. Undvik påståenden som du inte är säker på; de måste belysas med förklaringar och exempel.
Till läraren att tänka på Gör tydligt vilka övriga krav du ställer; t ex kring framsida, innehållsförteckning, sammanfattning. Hjälp eleverna med språket; påpeka språkfel, så att eleverna vänjer sig vid att det alltid är viktigt att uttrycka sig rätt, ändamålsenligt och väl. Samarbeta med kolleger och anpassa uppgifterna till den enskilde elevens förmåga! Bx-05
ATT SKRIVA LOGGBOK Bilaga 3 Språklig medvetenhet och insikt i den egna lärstilen Språket är avgörande för hur väl människan klarar sig som medborgare. En stor del av kunskapen i skolan bygger på förmågan att läsa och skriva. Citat ur Sigtuna kommuns skolplan 2004 Utöver verktygen tala, lyssna, läsa och skriva ingår i vår arbetsplan Språket som verktyg mycket mer! Att träna den språkliga medvetenheten ger eleverna ett användbart verktyg till inflytande och delaktighet. Learner autonomy är ett begrepp ( ) som innebär att eleven i mindre eller högre grad tar över ansvaret för sin inlärning. För att kunna ta över ett ökande sådant ansvar - inte bara för själva inlärningen utan också för planering, genomförande och utvärdering behöver eleven bli mer och mer medveten om de egna inlärningssätten och reflektera över om de är framgångsrika eller ej. Eleverna måste lära sig att lära sig och för detta måste de kunna använda lämpliga strategier. (Citat ur Per Malmberg, Språklig medvetenhet) Denna förmåga, att planera, genomföra, utvärdera och reflektera över resultatet tränar eleverna på S:t Olofs skola bl.a. genom att skriva i sina loggböcker. De planerar sitt arbete under minst tre arbetspass i veckan, som vi kallar Eget arbete. Det är viktigt att lärarna regelbundet läser vad eleverna skrivit och svarar, så att arbetet med loggboken blir utvecklande och meningsfullt. Bilaga 3:1 är ett förslag på hur man kan hjälpa eleverna att hitta en struktur för sitt loggboksskrivande. Lena Blix Okt -04
Bilaga 3:1 Att arbeta med loggboken Planering Skriv alltid rubrik och hela meningar! Ämne: Mål: Skriv detaljerat vad du ska arbeta med. Vad vill du uppnå? Vad ska resultatet bli? Hur ska du arbeta? Utvärdering Vad? Skriv berättande och beskrivande! Jämför dagens arbete med din planering. Hur? Tre stjärnor * Har du uppnått dina mål? * Är du nöjd med din arbetsinsats? * Vad har du lärt dig idag? Två önskningar!! Skriv några saker, som du lärt dig sedan förra veckan? Berätta om något du gjort eller något som hänt i ditt liv under den senaste veckan. Vad längtar du efter och ser fram emot?
REDOVISNING AV KUNSKAPER Bilaga 4 Oavsett om kunskaper ska redovisas muntligt eller skriftligt, i faktauppsatser, föredrag, seminarier, med mer traditionella prov gäller principen att elevernas ska använda egna ord. Det är först då man har egna ord för fakta och händelser, som kunskapen betyder något. Därför får eleverna på S:t Olofs skola träna att omsätta fakta till egna ord, eget språk eller egna bilder. För läraren att tänka på Eleverna ska skriva och rita själva. Låt inte eleverna besvara frågor med enstaka ord. Undvik därför fyllerifrågor! Kräv alltid utförliga svar så att läsaren kan förstå utan att först ha sett frågan. Träna eleverna att baka in frågan i svaret! Låt eleverna lyssna och anteckna, när läraren berättar. Visa ibland stödord som hjälp för lyssnandet. Sedan får eleverna uppgiften att renskriva sina anteckningar. Laborationer ger utmärkta tillfällen till eget skrivande. Eleverna kan också få i uppgift att ur en läxa plocka ut ett antal stödord, som sedan får användas vid redovisning. Variera redovisningssätten, så att eleverna får träna sina olika lärstilar, och olika styrkor att visa vad de kan. Seminarieformen är intressant, eftersom den är interaktiv och kräver såväl förmåga Att lyssna som ett fungerande språk, eftertanke och reflektion. Språk är inte bara ord och text; språk kan vara bild, form, rörelse, sång och musik. Vi ska uppmuntra eleverna att uttrycka sina kunskaper på många olika sätt och på så sätt känna glädjen att lära sig nytt och få bättre överblick över stora arbetsområden. Bx -05