12.30-14.00 Välkomna! Kardiovaskulära riskfaktorer med tonvikt på fetma och motion Carl Johan Behre Överläkare, med dr Medicinkliniken SU/Sahlgrenska
Disposition Riskfaktorer - allmänt Ateroskleros - vad är det? Fetma Motion Diabetes Kost
Några begrepp Riskfaktor: Utmärker individer som har ökad risk för insjuknande Icke-påverkbara och Påverkbara Primär prevention: Att förebygga sjukdom hos friska individer Sekundär prevention: Att förebygga återinsjuknande
Icke påverkbara riskfaktorer
Icke påverkbara riskfaktorer Ålder Ras Kön Hereditet
Individens riskfaktor Riskfaktorer Vad är farligt för den enskilde? Befolkningens risk Hur många sjukdomsfall orsakar riskfaktorn i samhället?
Påverkbara riskfaktorer Vad kan jag som individ göra För att hålla mig frisk? För att inte insjukna igen?
Vad är ateroskleros?
Vad är ateroskleros? WHO: En variabel kombination av -intimaförändringar -lokal ansamling av: lipider kolhydrater blod Samt -fibrös omvandling -förkalkningar -mediaförändringar
Ateroskleros-sjukdomar Akuta koronara syndrom Stabil kärlkramp Hjärtsvikt Kammararytmier/plötslig död Stroke Kärlsjukdomar i benen 11. Information från Läkemedelsverket 3:2006.
Utveckling av ateroskleros 0 Fettstrimmor Fibrösa plack 10 20 30 Instablila plack 40 50 Rupturerade plack 60 70 Ålder Hjärtinfarkt/stroke
Dödsorsaker i Sverige Cirkulations -organen Tumörer Män Kvinnor Alla 19 754 44 % 11 862 26 % 21 472 45 % 10 691 22 % 41 226 44 % 22 553 24 % Samtliga 45 362 47 641 93 003
Globala tyngden av dödlighet i kardiovaskulär sjukdom
Placket en föränderlig inflammatorisk vävnad 5. Hansson GK, Libby P. The immune response in atherosclerosis: a double-edged sword. Nat Rev Immunol 2006;6:508-19.
Plackaktivering, ruptur och trombos
Tekniker för att mäta ateroskleros CIMT IVUS QCA CMR Carotis Intima- Media-Tjocklek Intravaskulärt ultraljud Kvantitativ koronarangiografi Datoriserad magnetisk resonans Med tillstånd från John Kastelein, Amsterdam
Carotisplack
Fetma och risker
Varför är det farligt att vara fet
Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet?
Definition Vikt (kg) Längd (m 2 ) =BMI Enligt WHO BMI (kg/m 2 ) Undervikt <18,5 Normalvikt 18,5 24,9 Övervikt 25,0 29,9 Fetma grad 1 30 Fetma grad 2 Fetma grad 3 35 40
Är fetma en sjukdom?
Är fetma en sjukdom? Enligt WHO E660-9 Många med fetma får andra sjukdomar
Sjukdomar relaterade till obesitas Hjärtkärlsjukdom Diabetes typ II Dyslipidemi Cancer Sömnapné artros Fertilitetsproblems Graviditetskomplikationer Leverförfettning Gallsjukdom Gikt Psykisk ohälsa Dålig livskvalité CDC
Livskvalitet Livskvalitetsområde Psykosociala problem Kroppsliga funktioner Allmän hälsouppfattning Psykiskt välbefinnande Effekt fetma visavi ej feta Stor Stor Stor Moderat (M), Stor (Kv)
Dödlighet under 14 år i relation till BMI (män, n=488 000) N Engl J Med 1999;341:1097
Dödlighet under 14 år i relation till BMI (kvinnor, n=588 000) N Engl J Med 1999;341:1097
Fetma är associerat med fördubblad risk för förtidspension
Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet?
Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet? Japp! I korthet: Ett dåligt liv Många sjukdomar Tidig död
Varför är det farligt att vara fet Är det farligt att vara fet? Japp! I korthet: Ett dåligt liv Många sjukdomar Tidig död Gäller på gruppnivå DEN ENSKILDE?
vissa obesa personer blir väldigt framgångsrika och gamla, trots hårt supande rökning stress
vissa obesa personer blir väldigt framgångsrika och gamla, trots hårt supande rökning stress
Är det bara en slump att vissa Eller feta är friska? finns det friskfaktorer? kanske är fettet i sig ofarligt? Kan riskerna beror på samvarierande faktorer vars frekvens ökar med ökande fetma? INSULINRESISTENS, INFLAMMATION??
Fettväven en körtel Det började med leptin 50-talet hormoner utsöndras från fettväven
GIR adiponectin TNF-alfa Samverkan mellan hormoner i fettväven: Ex: Högt adiponektin Lågt TNF-a OR=9,3 för insulinresistens Behre CJ, Fagerberg B, Hultén LM, Hulthe J. Metabolism. 2005 Apr;54(4):439-44.
Fettväven en körtel Friska feta har samma nivåer som smala friska - av vissa iallafall
På gruppnivå gäller: Fetmafördelningen är mycket viktigare än fetmagraden Android fettfördelning - bukfetma farligt. Gynoid fetfördelning päronfetma Mycket mindre farligt. Bra? Fettvävens hormonbalans ser olika ut hos friska feta och sjuka feta
Hur ska vi behandla fetma?
Hur ska vi behandla fetma? Livsstilsråd Dieter Kostbehandling VLCD/LCD Läkemedel Kognitiv beteendeterapi Kirurgi
Långsiktigt mål för Västra Götalandregionen Förekomsten av fetma skall under det kommande decenniet återföras till 1980-talets nivå (under 1 procent bland 10-åringar och under 10 procent bland vuxna).
Handlingsprogram mot övervikt och fetma i VGR http://www.vgregion.se/beslutstodfetma
FRAMGÅNGSFAKTORER -för att minska i vikt och behålla den Ät regelbundet Frukost, lunch, middag/kvällsmål de flesta dagar. Ät frukost varje dag Hjälper dig att äta lagom resten av dagen. Ät färre kalorier Brukar du ta om av maten? Träna på att låta bli. Ät magert Mindre fett i maten ger färre kalorier. Skriv ner vad du äter, dricker och väger Man kan förändra vanor man är medveten om. Väg dig regelbundet Vågen hjälper dig att hålla koll på små förändringar. Fysisk aktivitet minst en timme per dag Rör du på dig varje dag är det oftast lättare att äta som du tänkt dig. Obesitasmottagningen, Sahlgrenska universitetssjukhuset 2009 Källa: The National Weight Control Registry
Fetmakirurgi
Vem kommer i fråga för operation? BMI 40 kg/m 2 BMI 35 kg/m 2 med samtidig allvarlig sjukdom Gjort flera allvarligt menade försök att minska i vikt med efterföljande viktuppgång Ej aktivt missbruk Stabil psykisk sjukdom
Operationstyper Restriktiva Vertikal Bandad Gastroplastik (VBG) Reglerbara band Malabsorptiva Biliopancreatic diversion± Duodenal Switch Kombinerade Gastric Bypass (GBP)
Gastric bypass
Titthålskirurgi (Laparoskopisk kirurgi)
Är det farligt att opereras? Komplikationer: 1-2% allvarligare (ev. reoperation)» Blödning» Läckage» Propp i lungan Risk att avlida: 1-4/1000 opererade
Bieffekter efter operation Ofta frusenhet och trötthet första året Lätt/ måttligt håravfall hos vissa Risk för vitamin- och mineralbrist Ökad chans/risk att bli gravid
Efter operationen måste man ta kosttillskott varje dag Multivitamin- och mineraltablett Vitamin B 12 Kalcium + vitamin D Järn till kvinnor i fertil ålder
Dumping Vad händer om man äter fel efter operationen? Hjärtklappning, kallsvettning, matthet, buller och körningar i tarmarna, diarré Illamående Smärta Kräkning
Vad åstadkommer vi med operation? Viktnedgång: 2/3-3/4 av övervikten efter 1-2 år >90% av opererade har god långtidseffekt
Långtidseffekt av kirurgi på kroppsvikt i SOS studien över 15 år Sjöström et al NEJM -04
Incidence proportion, % Ga Q ru e i cp k T i dm s ed e oa mn d ra a n eh ie c e tc s p et s s o r r d o e e h i p i c t u r e. SOS studien Diabetes incidens 30 *** 20 10 *** 0 Odds-ratio: 95% CI: 2-year 10-year 0.16 0.24 0.09-0.27 0.14-0.41 Control Surgery
Proportion recovered, % Q u i c k T i m e a n d a SOS - studien Regress av diabetes Ga r r e a pn eh c ds e d d e tc o o sm e pe r et h s i s o p r i c t u r e. 100 80 *** 60 40 * 20 0 Odds-ratio: 95% CI: 2-year 10-year 8.26 2.75 5.49-12.4 1.13-6.72 Control Surgery
SOS studien - livskvalitet Psychosocial functioning Perceived hunger General health perceptions Depression Surgical treatment, weight loss > 25 % Surgical treatment, weight loss < 25 % Conventional treatment Overall mood -0,2 0 0,2 0,4 0,6 0,8 1 1,2 1,4
SOS studien - Procent hjärtinfarkt 12,00 10,00 8,00 6,00 4,00 2,00 0,00 All Males Females Diab Non-Diab Controls Surgery Lars Sjöström Aug. 2006
Ateroskleros - hjärtinfarkt
Påverkbara riskfaktorer
Interheartstudien 15 000 patienter med hjärtinfarkt och lika många kontroller 90 % av alla fall kan förklaras av 9 påverkbara faktorer 63 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Interheartstudien 90 % av alla fall kan förklaras av 64 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52. 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion
two cases with similar LDL and HDL values LDL 3.0 mmol/l apob apoa-i HDL 1.2 mmol/l Case 1 LDL 3.0 mmol/l Case 2 HDL 1.2 mmol/l
Gift, 3 barn Rökare Övervikt Jan-Åke, 53 år Familjär hyperkolesterolemi Mb Bechterew ACB-opererad vid 43 Därefter PCI x flera Infarkt x 3 Ingen hjärtsvikt
Personlig konkurs Skilsmässa Hemlös depression Blödande ulcus Jan-Åke, 53 år
Jan-Åke, 53 år Lab: Tot kol 5,6 TG 1,5 LDL 3,2 HDL 0,86 BT 130/85 HB, LPK, TPK, el-leverstatus ua
Jan-Åke, 53 år Mediciner Imdur 90mg x1 Plendil 10 mg x 1 Seloken 200mg x1 Trombyl 75 mg x 1 Simvastatin 80mg tn Ezetrol 10mg x 1 Enalapril 5mg x1 Nitrolingual vid ansträngning Voltaren, naprosyn, panodil
Jan-Åke, 53 år och Interheartstudien 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Jan-Åke, 53 år och Interheartstudien 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Jan-Åke, 53 år och Interheartstudien 1. ApoB/ApoA1-kvot 2. Rökning 3. Diabetes 4. Högt blodtryck TASKIGT LÄGE! 5. Bukfetma 6. Psykosociala faktorer 7. Daglig konsumtion av frukt och grönsaker 8. Regelbunden fysisk aktivitet 9. Regelbunden alkoholkonsumtion 15. Yusuf S et al. Lancet 2004;364:937-52.
Att ge sig i kast med frågan
Jan-Åke, 53 år Började träna successivt allt mer varje dag Struktur på boendet Social funktion viktig person Viktnedgång ca 10 kg Rökstopp Mer frukt
Jan-Åke, 53 år Lipiderna endast marginellt förbättrade
Jan-Åke, 53 år Lipiderna endast marginellt förbättrade men tränar varje dag!! Imdur utsatt Plendil utsatt Enalapril utsatt Blodtryck 120/70 Ej behövt nitro på ca 3 år
Mortality Rate Förändringar i träningsgrad och 70 60 50 CVD Mortalitet: ACLS 65.0 87 deaths in 9,777 men 4.9 years between exams 40 30 20 31.4 14.2 10 0 Unfit Unfit Unfit Fit Fit Fit Fitness at Two Exams Blair SN et al. JAMA 1995;273:1093-1098.
Kardiovaskulär död i relation till fysisk kondition Blair SN et al. JAMA 1996;276:205-10. 78
Kondition/BMI och risk för kardiovaskulär död - diabetiker Church TS et al. Arch Int Med 2005;165:2114 20. 79
Risk for Death Reference Fitness Fatness och CVD död hos män: ACLS 6 5 Unfit Fit 4.5 5.0 4 3.1 3 2 1.5 1.6 1 0 Normal Weight Overweight Obese Wei M et al. JAMA 1999;282:1547-1553.
Risk for Death Fitness Fatness och CVD död hos kvinnor: Nurses Health Study Physical Activity (hours/week) <1.0 1.0 3.4 3.5 5,0 4,5 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 2.9 1.6 Normal Weight 1.0 4.3 2.1 1.5 Overweight 4.7 2.5 Obese 1.9 Hu FB et al. N Engl J Med 2004;351:2694-2703.
Att drastiskt minska sina Håll nere vikten. Rök inte Ät varierat. risker Jeanne Calment, 1875-1997 Helst fisk, magert kött och mycket frukt och grönt. Motionera varje dag. Vårda sinnena och relationerna