Den Resande Moroten Livsmedelstransporter till kommunala storkök i Mariestad och Götene En rapport genomförd inom NÄREKO projektet, Västra Götaland Michael Koucky, på uppdrag av Vägverket Region Väst 2001-01-16
Sammanfattning Denna studie undersöker transporter av morötter, vitkål och potatis till de kommunala köken i Götene och Mariestad. Varuflöden, transportsträckor och transportsätt kartläggs genom intervjuer med inköpsansvarig i kommunerna och leverantören, Olegruppen i Partille. Även möjligheter och hinder för en ökad andel lokala, kravodlade råvaror undersöks med hjälp av intervjuer med kommunens inköpsansvariga, medarbetare i Olegruppen och Raggårdens Produkter AB, en lokal KRAV-grossist. Varornas mängd och transportsträckor för de två kommunerna presenteras nedan: Götene kommun Råvara Mängd per år (1999) Totala transportsträcka Morötter 3500 kg 379 km Vitkål 3000 kg 475 km Potatis, oskalad 1500 kg 310 km Potatis, skalad 30 t 396 km Mariestad kommun Råvara Mängd per år (1999) Totala transportsträcka Morötter 6600 kg 405 km Vitkål 9000 kg 501 km Potatis, oskalad 6000 kg 336 km Potatis, skalad 66 t 422 km Alla tre grönsaksslagen odlas även i omgivningen runt Götene och Mariestad. Som hinder för en ökad andel lokala produkter och kortare transportdistanser anges upphandlingsregler, ökad administration, risk för sämre leveranssäkerhet, praktiska skäl (alla varor ska komma till köken med samma leverans) och priset. Ett antal möjliga åtgärder som kan bidra till en förbättring belyses. 2
Innehållsförteckning Sammanfattning...2 Innehållsförteckning...3 Bakgrund...4 Mål...4 Metod & Data...4 Resultat...5 Leveranser till kommunerna...5 Varuflöden: Mängd, transporter...5 Morötter:...5 Vitkål:...6 Potatis...7 Transportarbete...8 Energiförbrukning och utsläpp...9 Tillgång av lokala, kravmärkta varor (morötter, kål, potatis)...9 Hinder för inköp av lokala (KRAV) råvaror...9 Möjligheter för förändring:... 10 Separera upphandling av varor och transporter... 10 Upphanling av KRAV-märkta råvaror... 10 Ändrade inköp... 10 Större lagerkapacitet i kommunala kök... 11 ökat andel lokala (KRAV) råvaror:... 11 Bilaga... 14 Intervjuer Mariestad & Götene kommun (kunder)... 14 Kommentarer... 14 Varuflöde & transport... 14 Krav på produkt & transport... 16 Beställning... 17 Förändringsmöjligheter... 17 Intervju: Olegruppen (Grossist)... 18 Transport till kund:... 18 Varifrån kommer varorna, transport... 18 KRAV-varor... 19 Krav på transporter:... 19 Hinder för regionala produkter... 19 Intervju: Raggården Produkter AB (regional KRAV-grossist)... 21 Intervju: Åkeri (Tommy Lennartssons Åkeri, Vara)... 23 Transportstäckor och färdmedel, beräkningar... 24 Morötter:...24 Vitkål:... 24 Potatis, oskalad:... 25 Potatis, skalad:... 26 Distansuppgifter... 27 Energiförbrukning lastbilstrafik, i liter diesel per km och per tonkilometer... 27 Literatur energiförbrukning... 27 3
Bakgrund Hushållningssällskapet i Västra Götaland m.fl. driver projektet Näreko för att öka användning av närproducerade och ekologiskt producerade livsmedel inom den offentliga sektorn. Målet är att minska miljöpåverkan inom livsmedelssektorn. Transporter av livsmedel är ett område där sektorn bidrar till miljöbelastning. Denna undersökning är en del av Näreko projektet. Mål Målet med detta delprojekt är att kartlägga transporterna från producenter till de kommunala storköken i Mariestad och Götene kommuner för tre vanliga råvaror - morötter, kål och potatis. Alla tre produkterna odlas även i Skaraborgs regionen vilket gör det möjligt att välja lokala produkter. Utöver varornas transportväg undersöks även beställningsflöden och hinder för inköp av regionala KRAV produkter. Möjligheter att minska transporterna och öka andelen av lokala och KRAV-märkta produkter belyses. Metod & Data Information samlades in genom besök och intervjuer av följande personer: Kunder: Eva Sundberg, Enhetschef Kost & Städenheten, Mariestad kommun Monika Lagesson, Enhetschef Kost & Städenheten, Mariestad kommun Leverantörer: Ove Johansson, VD, Raggården Produkter AB (KRAV grossist) Ann-Catrin Boldyn, chef för inköp och Ulf Rapp, inköpare för grönsaker, Olegruppen (grossist) Telefonintervjuer: Tommy Lennartsson, Tommy Lennartssons Åkeri, Vara (speditör) Primus, Kävlinge, potatisskaleri/leverantör Intervjuresultat finns samlade i bilagan. 4
Resultat Leveranser till kommunerna Mariestads och Götene kommuner köpte 1999 alla livsmedel, förutom köttprodukter och mejeriprodukter, från Olegruppen. Olegruppen levererar alla varor till de olika köken vid samma leverans. Varor levereras 2-3 gånger per vecka. Köttprodukter levereras av Swedish Meats (f.d. Scan), mejeriprodukter av Arla Foods. Transport från Partille till Götene respektive Mariestad sker med 18 t lastbilar; samma lastbil sköter även distributionen till de olika köken (ca. 25 st.) i Götene och Mariestad. Matvaror för 2-3 dagar lämnas vid varje leveranstillfälle. Detta innebär att t.ex. 350-400 kg potatis levereras till centralköket i Mariestad vid varje leveranstillfälle. Leveranser från Olegruppen i Partille till Mariestad och Götene samordnas så långt som möjligt. Alla leveranser från Olegruppen till kommunerna utgår ifrån omlastningscentralen i Partille utanför Göteborg. Olegruppens lager i Partille är ett korttidslager, inkomna varor lastas om och transporteras så snabbt som möjligt till beställarna. Varuflöden: Mängd, transporter Varuflöden under ett år sammanfattas i tabell 1. Tabell 1: Sammanfattning av varuflöden till Mariestads och Götene kommuner, 1999 Produkt Götene Mariestad Morötter 3500 kg 6600 kg Vitkål 3000 kg 9000 kg Potatis 39 t 89 t Morötter: Mängd per år: Mariestad: total: 6600 kg (3000 kg tvättad, 2600 kg skalad, 1000 kg otvättad) Götene: total: 3500 kg (1000 kg tvättad, 2000 kg skalad, 500 kg otvättad) Transportkedja: En stor del av morötterna levereras direkt från odlaren i Vadstena till Olegruppen. När tillgången i Vadstena tar slut, levereras morötter från ICA Helsingborg. Dessa morötter kommer från odlare i hela södra Sverige, mest Skåne. Transportkedjan presenteras i bild 1: Odlare Vadstena 240 km Olegruppen Partille tot.: 243 km 135 km 25 km Götene total: 379 km Mariestad total: 405 km Odlare Skåne 25 km Lager Helsingborg 230 km Bild 1: Transportkedja för morötter till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. 5
Vitkål: Mängd per år: Mariestad: 9000 kg/år Götene:: 3000 kg/år Transportkedja: En stor del av kålen odlas av diverse jordbrukare i Östergötland som använder ett gemensamt lager i Vadstena. När tillgången i Vadstena tar slut, levereras kål från Helsingborg. Den kålen kommer från odlare i Norra Tyskland. Transportkedjan presenteras i bild 2: Odlare Östergötland 25 km Lager Vadstena 240 km Olegruppen Partille tot.: 340 km 135 km 25 km Götene total: 475 km Mariestad total: 501 km 230 km Lager 360 km Hamburg Lager Helsingborg 50 km Odlare Nordtyskland Bild 2: Transportkedja för vitkål till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. 6
Potatis Mängd per år: Mariestad: total: 89 t (6000 kg otvättad, 5000 kg tvättad, 12 000 kg färskpotatis, 66 t skalad) Götene: total: 39 t (0 kg otvättad, 1500 kg tvättad, 7 000 kg färskpotatis, 30 t skalad) Transportkedja: Transportkedjan av skalad och oskalad potatis skiljer sig åt, därför visas de var för sig: Oskalad potatis Mariestad: 6 t/år otvättad, 5 t/år tvättad, 12 t/år färsk Götene 1,5 t/år tvättad, 7 t/år färsk Oskalad potatis kommer från odlare i södra och mellersta Halland. Flera regionala grossister levererar till Olegruppen. Transportkedjan presenteras i bild 3: Odlare Halland 25 km 150 km Grossister Halland Olegruppen Partille tot.: 175 km 135 km Götene 25 km Mariestad total: 310 km total: 336 km Bild 3: Transportkedja för oskalad potatis till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. Skalad potatis Mariestad: 66 t/år Götene 30 t/år) Olegruppen har två huvudleverantörer för skalad potatis, Primus i Kävlinge (Skåne) och Skalman i Harplinge (Halland). Primus ångskalar potatisen vilket ger en annorlunda kvalité än skaltekniken som används hos Skalman. Den större delen av den levererade potatisen kommer från Primus i Kävlinge. Transportkedjan presenteras i bild 4: Odlare Skåne 25 km Primus Kävlinge 260 km Olegruppen Partille tot.: 261 km 135 km 25 km Götene total: 396 km Mariestad total: 422 km Odlare Halland 25 km Skalman Harplinge 140 km Bild 4: Transportkedja för skalad potatis till Götene och Mariestads kommuner. Se bilaga för tabeller med distanser och transportmedel. 7
Transportarbete En sammanfattning av transportarbetet presenteras i tabellerna 2-4. Eftersom de flesta produkter kommer från mer än en odlare/förädlingsföretag kan inte siffrorna anses som exakta utan snarare som en grov indikation av transporterna. Varorna levereras 2-3 ggr per vecka till de kommunala köken. Tabell 2: Varutransporter och transportstäcka Mariestad Produkt Mängd/år Km totalt tonkm (ton, 1999) Ca Morötter 6,6 400 2640 Vitkål 9,0 500 4500 Potatis, oskalad 23 340 7820 Potatis, skalad 66 420 27720 Tabell 3: Varutransporter och transportsträcka Götene: Produkt Mängd/år Km totalt tonkm (ton, 1999) Ca Morötter 3,5 380 1330 Vitkål 3,0 480 1440 Potatis, oskalad 8,5 310 2635 Potatis, skalad 30 400 12000 Tabell 4: Produktens resor från odlaren till Götene i genomsnitt: ressträcka & färdmedel. Transporter till Mariestad: +30km Odlare-lager1 Lager1-Lager2 Lager2-Olegruppen Olegruppen-Götene Total Produkt Morötter Vitkål Potatis, oskalad Potatis, skalad 5 km traktor/lastbil 30 km traktor, lastbil 25 km traktor, lastbil 25 km traktor, lastbil 70 km lastbil 40t 240 km Lastbil, 40t, 18t 230 km Lastbil 40t, 18t 150 km Lastbil,?? 236 km Lastbil, 40t 135 km lastbil 18t 135 km lastbil 18t 135 km lastbil 18t 135 km lastbil 18 t 380 km 465 km 310 km 396 km 8
Energiförbrukning och utsläpp Att beräkna energiförbrukning som kan hänföras till ett enskilt livsmedel har visat sig vara väldigt svårt i detta fallet, eftersom transporterna från Olegruppen till kommunerna samordnas med andra livsmedel och leveranser till andra kunder på vägen. Utnyttjandegraden av lastbilarna, vikten och platsbehov för emballage är ytterligare faktorer som försvårar en bedömning av energiförbrukningen och utsläppen. Som indikator kan värdet 0,036 kg diesel/tonkm för alla lastbilstransporter vid 50 % utlastning anges (Koucky et al. 1997, se även Energiförbrukning Lastbilstrafik i bilagan). Genom att använda detta riktvärde bedöms dieselförbrukningen för transporterna av morötter, kål och potatis till ca 600 kg diesel för Götene och 1500 kg diesel för Mariestads kommun. Observera att denna beräkning endast kan ses som en ytterst grov bedömning av energiåtgången. Returresan från kommunerna till Partille har inte tagits med i kalkylen. Av ovan nämnda skäl är det även svårt att bedöma utsläppsvärde för transporterna. Här tillkommer att olika fordonsmodeller i transportkedjan kan skilja sig åt avsevärt i utsläppshänseende. För sista delen av transportkedjan, från Partille till kommunerna, används moderna Scania P94 18t-lastbilar, de flesta med motorer som uppfyller Euro3 emissionskrav (lägsta emissionsvärden). Tillgång av lokala, kravmärkta varor (morötter, kål, potatis) Enligt bedömning av Ove Johansson, Raggården produkter AB (se intervju i bilagan) är tillgången av lokala, kravodlade morötter, kål och potatis god i regionen runt Götene och Mariestad (6 mils radie). Kommunernas behov av dessa tre produkter skulle helt kunna täckas med regionala grönsaker, med stor sannolikhet även hela behovet av kravodlade produkter. Hinder för inköp av lokala (KRAV) råvaror Det finns en rad verkliga och upplevda hinder för inköp av lokala (KRAV) råvaror: Upphandlingsregler: Reglerna som kommunerna måste följa vid inköp anses göra det svårt att ställa miljökrav eller krav på regional odling. Detta är dock en sanning med modifikationer. Det finns kommuner som framgångsrikt använder sig av miljökriterier i sin upphandling. Däremot kan det antagligen tolkas som diskriminerande mot odlare från andra regioner om det ställs krav på produktens ursprung. Administrativa hinder: Kommunerna vill ha så lite administration som möjligt vid upphandlingen och den ekonomiska hanteringen av beställningar och föredrar därför leverantörer som kan täcka hela produktbehovet eller stora delar av den. Därmed blir det väldigt svårt för lokala, små leverantörer med några enskilda produkter att bli aktuella som leverantörer för kommunen, eftersom ett flertal leverantörer innebär merarbete för kommunens organisation.. Samma argumentation gäller även Olegruppen och andra grossister, som föredrar några få stora leverantörer eftersom detta medför en enklare administration och ev. högre leveranssäkerhet. Leveranssäkerhet: En stor leverantör som t.ex. Olegruppen anses kunna garantera hög leveranssäkerhet för de beställda varorna. Det ifrågasättas om mindre leverantörer kan garantera samma säkerhet. 9
Leverans: För en smidig hantering ska helst hela varubehovet levereras till köken vid samma leverans, dvs. alla beställda livsmedel ska komma med samma lastbil. Om olika produkter levereras separat vid olika tillfällen så försvaras arbetsplaneringen för kökspersonalen. Pris: Kravodlade produkter är i de flesta fall dyrare än konventionellt odlade. Enligt Ulf Rapp, Olegruppen, är kravmärkta livsmedel svårsålda pga. prisskillnaden. Många kunder är enligt Rapp intresserade men väljer bort KRAV-varor pga. priset. Möjligheter för förändring: En ökad andel av regionala, närodlade produkter, mer KRAV-odlade råvaror, minskat transportarbete och minskad miljöbelastning genom transporterna är separata mål. Vissa tänkbara åtgärder kan bidra till att uppnå flera av dessa mål samtidigt, andra åtgärder förbättrar bara enskilda faktorer. Nedan presenteras och diskuteras möjligheter för att närma sig några av de ovan nämnda målen. Separera upphandling av varor och transporter Idag köper Götene och Mariestads kommuner livsmedel inklusive leverans till kommunernas kök. Enligt de upphandlingsregler som kommuner måste följa får köparen endast ställa krav på produktens egenskaper. Köps produkten inklusive leverans, har kommunen formellt inga möjligheter att ställa miljökrav på transporten. Varorna och transporten är dock egentligen två separata produkter och det är möjligt att göra två separata upphandlingar för dessa. Upphandlas varutransporten separat från varorna så har kommunerna möjlighet att ställa miljökrav på transporten, t.ex. krav på bränslekvalité, utsläpp och liknande. Bara få kommuner använder sig idag av denna möjlighet. Den är dock ett sätt att säkerställa att transporterna sker med fordon som uppfyller hårda utsläppskrav. Tänkbara krav är t.ex. kravet på miljöklass 1 bränsle (uppfylls redan av de flesta svenska åkerier) och gränser för utsläppsvärden, t.ex. genom att kräva att endas motorer som uppfyller Euro3 utsläppsnormen används. Även krav på miljöledningssystem hos transportleverantören kan ställas. Nackdelen med en separat upphandling är ökad administration för kommunen, eftersom kommunen ska administrera två leverantörer i stället för en och arbetet med att definiera kraven på transporterna. Självfallet måste transportören även kunna uppfylla de praktiska krav som varuleverantören ställer, dvs. lastning/lossning vid vissa tider osv. Upphandling av transporterna bör därför helst ske i samråd med varuleverantören. Upphandling av KRAV-märkta råvaror De flesta livsmedelsgrossister kan idag erbjuda KRAV-märkta råvaror till kunderna. Enligt Ulf Rapp, Olegruppen, har företaget sedan 1,5 år tillbaka hela ICA-koncernens KRAV-bassortiment på lager. Leveranstiden är likadan som för alla andra produkter och ingen speciell förbeställning krävs. Huvudskillnaden mot konventionellt odlade produkter ligger i priset. Vissa förädlade produkter, t.ex. ångskalad potatis kan vara svårare att få tag i som KRAV-märkt. Ändrade inköp Genom att förändra inköpen och tidsanpassa matsedeln kan transportarbetet minskas något. Inköpen är redan idag i stor utsträckning säsonganpassad, det finns dock fortfarande möjligheter till förbättring: 10
Kål: En del av kålen importeras från Tyskland via Helsingborg, med relativt långa transportsträckor som följd. Genom anpassning av matsedeln till tillgången av svensk kål kan importen av tysk kål och därmed transportarbetet minskas. Valet skulle underlättas genom tydlig information från leverantören i god tid om tillgången av svenskodlad kål, så att matsedeln kan anpassas. Potatis: Oskalad potatis ger i detta fall upphov till något kortare transportsträckor. En ökning av andelen oskalad potatis kan potentiellt minska transporterna. Skalad potatis: En viktig faktor är var skalningsanläggningen står och att lokal potatis används. I detta fall anlitas två leverantörer, en i Halland och en i Skåne. Den skånska leverantören ångskalar potatisen. Genom att välja konventionellt skalad potatis kan transportsträckan i detta fall minskas något, men produkterna är inte direkt jämförbara eftersom ångskalad potatis har andra egenskaper än konventionellt skalad potatis. Större lagerkapacitet i kommunala kök Idag lagrar de kommunala köken i Mariestad och Götene livsmedel som motsvarar 2-3 dagsbehov och leverans sker 2-3 ggr per vecka. Genom att utöka lagerkapaciteten, t.ex. för att kunna rymma en hel veckas behov skulle antalet leveranser kunna minskas och större, mer energieffektiva fordon användas. Potentiellt kan denna åtgärd minska energiförbrukningen och trafiken för leveransen från Partille till kommunerna avsevärt. För att uppnå önskad effekt krävs dock en samordning av lagerutbyggnad mellan de två kommunerna så att samordning av transporterna kan ske även i fortsättningen. ökad andel lokala (KRAV) råvaror: Ett antal alternativ är tänkbara för att öka andelen lokala (KRAV) råvaror. Nedan presenteras några möjligheter: Olegruppen som distributör, upphämtning på vägen. Olegruppens speditör har lastkapacitet över på vägen till Partille. På den sträckan är lastbilen endast lastad med tomgods enligt uppgifter från Tommy Lennartssons åkeri (se även intervjusvar, bilaga). Det skulle vara möjligt att bilarna åker förbi en/flera lokala grossister och tar varan till Partille där den paketeras för leverans. Fördelen med den lösningen är att den inte innebär ändrade rutiner för köken, alla varor kommer fortfarande med en och samma lastbil. Körsträckan ökas marginellt, då bilarna måste åka till en/flera lokala grossister. Utsläppen för resan till Partille ökar något, eftersom körsträckan förlängs något och lasten blir tyngre. Däremot minskar i de flesta fall transportdistansen till Olegruppen. Tar man dessutom hänsyn till att energiförbrukning och utsläpp bara ökar marginellt eftersom lastbilarna ändå måste köra ner till Partille så förstärks miljövinsten ytterliggare. 11
Potentiell minskning av körsträckan (jämfört med dagens lösning) Morrötter: ca 100km Kål: ca 100km Potatis oskalad: +-0 Potatis skalad: ca 100km Möjliga svårigheter: Denna lösning kräver ett samarbete mellan lokala leverantörer/grossister och Olegruppen. Flera lösningar är tänkbara, t.ex. att de lokala leverantörerna sköter försäljningen själva och köper distributionstjänsten från Olegruppen. Nackdelen med denna lösning är ökad administration för kommunerna och Olegruppen. Inom ICA koncernen, där Olegruppen ingår, förekommer liknande lösningar. En annan tänkbar lösning är att Olegruppen även sköter försäljningen av de lokala produkterna. För kommunen innebär detta ingen ändring i administrationen (förutom kanske inköpskrav), för Olegruppen innebär det dock ökad administration eftersom antalet leverantörer ökar. En klar nackdel med denna lösning är att hanteringen av produkterna för Olegruppen försvåras, eftersom de inkomna produkterna ska öronmärkas för leverans till Götene och Mariestad. En tänkbar lösning för detta är att köparen accepterar att varan kan blandas med grönsaker från andra leverantörer, så att Olegruppen inte behöver hantera t.ex. Götenepotatis som en separat produkt. Denna lösning kan jämföras med konceptet bakom Miljömärkt el, där kunden inte uteslutande får el från t.ex. vindkraftverk men från en blandproduktion. Kunden vet däremot, att motsvarande mängd vindkraft har matats in i det allmänna nätet. I stor utsträckning skulle då beställaren få lokala produkter, men grossisten har flexibiliteten i lagerhållningen kvar. En svårighet med den lösningen är att det kan strida mot inköpsreglerna för kommuner att ställa krav på varans ursprung. Distribution av lokala (KRAV) produkter separat från Olegruppen. Kommunerna köper produkter direkt från en regional grossist, t.ex. Raggården Produkter AB. Kravet för denna lösning är att en lokal grossist är beredd att ta över paketeringen och att det finns tillräckligt stor volym. Ett annat krav är att leveranssäkerhet, kvalitet och pris är konkurrenskraftigt. Distributionen kan med fördel utföras av en/flera lokala åkeri(er) genom att lägga upp en lämplig distributionsrunda. Denna lösning kan minska körsträckorna radikalt, ner till 40-80 km. Beroende på distributionsrundans upplägg och varor (hygien!!!) kan speditören även hämta grönsaker hos producenterna för transport till grossisten. Eftersom en/flera lokala grossister knappast kan täcka kökens alla behov behövs med den lösningen fortfarande leveranser från t.ex. Olegruppen. Nackdelen är i så fall att köken får fler leveranser och därmed en krångligare arbetssituation. En annan nackdel är att den lokala grossisten behöver investera i en paketerings- och omlastningsanläggning. En vidareutveckling av idén är att alla varor som ska till de lokala köken levereras till en lokal grossist som sköter omlastning och paketering. Undantaget är varor som kräver speciella transporter pga. hygienskäl eller temperatur, t.ex. mejeriprodukter, köttvaror och frysprodukter. Nackdelen med denna lösning är att den kräver förhållandevis stora investeringar av en lokal grossist och ett samarbete med andra leverantörer, t.ex. Olegruppen. Fördelen är möjligheten till 12
markant minskade transporter och mer effektiva transporter, eftersom långtransporter till den lokala leverantören kan ske med effektiva 40t lastbilar. Potentiell minskning av körsträckan (jämfört med dagens lösning) Morrötter: ca 300 km Kål: ca 380 km Potatis oskalat: ca 230km Potatis skalat: ca 310 km Distribution av lokala produkter genom andra, redan befintliga distributionskanal Redan idag får de kommunala köken leveranser från andra leverantörer än Olegruppen, t.ex. mejeriprodukter och köttvaror. Att utnyttja dessa transporter för att leverera lokala grönsaker är tänkbart, men med stor sannolikhet svårt att genomföra i praktiken. Produkternas olika krav på kyla och hygienskäl ses som huvudhinder för sådana lösningar. Dessutom kan kylkedjan för t.ex. mjölk- och köttprodukter försämras genom ytterligare stopp för lastning av grönsaker. Kommunala centrallager Kommunerna (var för sig eller flera kommuner i samverkan) kan underhålla ett eget livsmedelslager med omlastningscentral. Detta skulle möjliggöra inköp av lokala produkter, t.ex. direkt från lokala odlare eller via lokala grossister. Varor som kommer från andra kommuner kan köpas in i större kvantiteter och transporteras till lagret med energieffektiva 40t lastbilar. Findistribution kan ske med hjälp av ett lokalt åkeri. Fördelen med ett lokalt lager är tydligt minskade transporter och möjlighet att öka andelen lokala produkter utan att försämra arbetssituationen i köken. En klar nackdel är att det kräver investeringar och en utökad kommunal verksamhet. En tänkbar lösning i samma anda är att en lokal grossist tar över lager- och paketeringsarbetet på uppdrag av kommunerna, som nämns i avsnittet Distribution av lokala (KRAV) produkter separat från Olegruppen. 13
Bilaga Intervjuer Mariestads & Götene kommuner (kunder) Kommentarer Mariestads och Götene kommuner har gemensam upphandling av livsmedel, dvs. de ställer samma krav och väljer samma leverantör. Frågor Svar: M: Eva Sundberg, Mariestads kommun G: Monika Lagesson, Götene kommun Beställare: M: Mariestads kommun G: Götene kommun Namn, Funktion: M: Eva Sundberg, Enhetschef Kost & Städenheten G: Monika Lagesson Beskrivning av verksamheten: M: Ansvarig för inköp av livsmedel till de kommunala köken G: Ansvarig för inköp av livsmedel till de kommunala köken Intervjudatum: M: 00-12-06 G: 00-12-06 Varuflöde & transport Vilka mängder av produkten köper ni per år? - morötter: - M: 3000 kg tvättad, 2600 kg skalad, 1000 kg otvättad - G: 1000 kg tvättad, 2000 kg skalad, 500 kg otvättad - vitkål - M: 9000 kg/år - G: 3000 kg/år - potatis - M: 6000 kg otvättad, 5000 kg tvättad, 12 000 kg färskpotatis, 66 t skalad - G: 0 kg otvättad, 1500 kg tvättad, 7 000 kg färskpotatis, 30 t skalad Hur varierar beställningsmängden över året? (t.ex. max/månad, min/månad) 14
M: De flesta produkter levereras +- konstant, förutom färskpotatis; kål beställs mest på hösten/vintern; över lag beställs grönsaker i första hand när de har säsong i Sverige G: Färskpotatis på sommaren, allt annat året runt, men mer på hösten, vintern, beroende på tillgång/ kvalitet; minskade beställningar under sommarlovstid (skolkök!) Hur sker leveransen: - mängd varor per leverans - M: morötter: 90-100 kg/lev. kål: 100 kg, potatis 350-400 kg/lev. (till centralköket) - - hur ofta sker en leverans - M: morötter 1x/v, kål 1/v, potatis 2-3x/v, leverans ca. 3 ggr per vecka - G: ca 1 gång per vecka - transportmedel (tåg, lastbil 40t, lastbil 28t, lastbil 11t, skåpbil, annat) - M: stor lastbil - G: stor lastbil - Kommentar: Enligt åkeriet: 18 t lastbilar, 2 axlar - fixa leveransdagar? - M: Ja - G: Ja - Samordnas leveransen med leverans av andra varor? - M: Allt från OLE Gruppen kommer med samma lastbil - G: Allt från OLE Gruppen kommer med samma lastbil; transporter samordnas till Götene, delvis även med leverans till Mariestad, distribution till enskilda kök direkt med samma lastbil som kom från Partille; samkörning med andra kommuner men även restauranger, landstinget. - Transportör (leverantör själv, åkeri namnge) - M: Leverantörens distributörer; olika; Olegruppen ansvarar för leverans - G: Som Mariestad Har ni lagringsmöjlighet för varorna? Var? (centralt i kommunen, hos enskilda kök)?vilka mängder kan lagras (ton resp. antal dagsförbrukningar) M: Inte i större omfattning, ev. för 1-2 dagarsförbrukning G: Väldigt begränsade lagringsmöjligheter i de enskilda köken, max 3 dagars konsumtion Varifrån beställer ni varorna (leverantörer?) M: Olegruppen G: Olegruppen Varifrån levereras varorna? M: Partille 15
G: Partille Vet ni var varorna har odlats? M: Nej G: Nej Kan ni få den informationen från leverantören? M: Ska finnas på leveransförpackningen/lådorna; i upphandlingen ställs krav att varorna måste vara märkta med ursprungsland, odlarnamn & nr. G: Se ovan Krav på produkt & transport Vilka krav ställer ni på produkterna? - förädlingsgrad (t.ex. tvättad, skalad, skivad ) - M: se inköpsmängder; för det mesta: skalad/tvättad - - - egna krav: - M: bra kvalitet - - - närodlat? Andel närodlade? - M: Nej; får inte ställa sådana krav vid upphandling; beroende av att få tag i skalad potatis, finns ej lokalt - G: Nej, men har bjudit in lokala producenter att lägga anbud för en del av behovet - KRAV-märkt? Andel av beställningarna? - M: Nej; ska börja i vår för leveranser till daghem - G: Lite; mjölk & frukt till daghem; för 2001 har fullmäktige öronmärkt ett anslag över 200 kkr. för lokala kravprodukter (mjölk, frukt, grönsaker, mjöl, kött) Med vilka kriterier väljs leverantör? M: Servicenivå, leveranssäkerhet, kvalitet, pris G: Som ovan; gemensam upphandling med Mariestad Upphandlas transporten av varorna separat? M: Nej G: Nej Vilka krav ställs idag på transporterna? - Miljökrav - SE UPPHANDLINGSKRAV!!! - G: Som ovan; använder sig av Norrlandsmodellen; uppföljning om kraven uppfylls görs ej 16
Beställning Hur sköts beställningar? Det enskilda köket direkt eller centralt? M: De enskilda köken, direkt hos leverantör G: Enskilda kök, förstakokerskor; samordning sker genom att alla kök har samma matsedel Hur många enheter samordnar beställningar, vilka? M: 41 kök, därav tillagande: 1 stort centralkök, 8 skolkök, 8 kök i äldreomsorgen G:? Tillagade portioner per dygn M:?, ca 2-3 ggr så mycket som Götene G: Frukost 500, lunch 2500, kväll 300 Hur ofta beställer ni? M: Flera gånger per vecka G: se ovan I hur god tid innan varorna ska användas? M: 1-2 dagar G: till kl. 14 dagen före, oftast 1-2 dagar före Förändringsmöjligheter Är ni nöjda med situationen idag? Kvalitet, tillgång, pris, leveranser M: Ja, vi är nöjda nu. Tidigare problem med Olegruppen som leverantör har lösts G: Ja, leveransen fungerar bra Vad fungerar speciellt bra, vad dåligt? M: Leverantören är lyhörd för vad beställaren efterfrågar; kunden kan påverka sortimentet Vad kan förbättras och hur? M: Möjligheten att beställa närodlade produkter, att leverantören kan garantera ursprung av varorna G: Det skulle vara trevligt att kunna handla mer spontant, t.ex. när det finns lokala anbud, utan att gå genom anbudsförfarandet & regelverket; i dag får inte lokala produkter gynnas Vem ska genomföra förbättringarna? M: Leverantören Är det tänkbart för er att upphandla varutransporter separat från produkten? M: Ja, om det kan leda till förbättringar; man har funderat på det men inte satt sig in i frågan tillräckligt än; fortfarande intresserad G: Har ej diskuterats 17
Intervju: Olegruppen (Grossist) Grossist/leverantör till kommunen: Olegruppen, Partille Intervjuade: Ann-Catrin Boldyn, chef för inköp Ulf Rapp, inköpare för grönsaker Beskrivning av verksamheten: Matleverantör till storkök; ingår i ICA koncernen; försäljning och distribution av livsmedel i större kvantiteter Intervjudatum 00-12-12 Liknande företag: Servera, Matsäljarna (Uddevalla) Transport till kund: Hur transporteras varorna till kunder (Mariestad, Götene ): Alla livsmedel som ska till en kund lastas på samma lastbil, en leverans; om det finns plats och flera kunder på rutten så samordnas transporterna till kunder i regionen, t.ex. kommunala kök, restauranger, servicebutiker ; transporterna till Götene och Mariestad samordnas Ofta tas tomma förpackningar med på vägen tillbaka. Om det finns leverantörer på hemvägen så hämtas varor med den tomma bilen. I fallet Mariestad & Götene har inte Olegruppen leverantörer på vägen, dvs. inga varor hämtas. Vem sköter transporten: Egna bilar eller åkeriföretag som kör för Olegruppen (i Olegruppens färg) dvs. för kunden är det Olegruppens bil som kommer. 21 t lastbilar (distributionslastbilar) används, Scania och Volvo (t.ex. Volvo FM10, FL7) Transporter till Götene och Mariestad sköts av Tommy Lennartssons Åkeri, Vara Varifrån utgår resorna: Lager, packnings- och omlastningsterminal i Partille Varifrån kommer varorna, transport Morötter: Huvuddel: Vadstena, direkt från odlaren, lastbilstransport Rest: ICA Helsingborg, de i sin tur från odlare i Skåne Inga importerade morötter Vitkål: Stor del, så länge lagret räcker/priset OK: Mellansvenska odlare, Vadstena (Odlarnas grossistföretag i Vadstena regionen/östergötland När lagren i Vadstena tar slut/priset är för högt: import av tysk kål via Helsingborg 18
Potatis: Oskalad: Laholm (lokal grossist, lokala odlare, 0430 71 335) Halmstad (grossist, div. odlare i Halland) Knäred (grossist, lokala odlare) Transport till grossisten??? Kolla med Laholm Skalad: Primus, Kävlinge (Solana Lantmännen, 046-722 175); ångskalad, håller längre levererar själv till Olegruppen, lastbil (40 t? Kolla) Skalman, Harplinge (färskskalad), 035-572 86 (ev. 80) Olegruppen hämtar, lastbil (40 t?) KRAV-varor Finns KRAV-produkter på lager: Ja, hela ICA KRAV-bassortiment finns på lager sedan 1,5 år tillbaka Leveranstid för KRAV-varor: Som för andra produkter, nästa dag, ingen förbeställning krävs. Kommentar från Ulf Rapp, Olegruppen: KRAV-varorna är svårsålda, ofta blir det över; prisskillnaden är det största försäljningshindret; för vissa produkter, t.ex. kål, är prisskillnaden över 100%; många kunder är egentligen intresserade, men väljer bort KRAV varor pga. den stora prisskillnaden. Krav på transporter: Ställer kunder krav på transporterna: Diskuteras sällan, ingen viktig fråga för kunderna Olegruppens krav på transporter (på leverantörer och åkerier) På fabrikanter som sköter transporten till Olegruppen själva (oftast storproducenter) ställs inga krav på transporterna, Vid upphandling av transporttjänster (från åkerier) ställer Olegruppen vissa miljökrav; bara MK1 bränsle ska användas; gärna miljöledningssystem och certifierade företag Hinder för regionala produkter Vilka hinder ser ni för en större andel av lokala produkter? Ann-Catrin Boldyn: Lagen för offentlig upphandling gör det svårt att kräva lokala produkter. Men om kunden efterfrågar tillräckliga mängder och det finns en lokal leverantör som uppfyller Olegruppens krav så är det tänkbart att leverera lokala produkter till specifika kunder. Ulf Rapp: Det blir för krångligt att hantera att köpa varor från Skaraborg för Skaraborgskunder, varor från XX för kunder från XX. Vad skulle detta innebära för transporterna? Varorna transporteras till Partille, omlastning, vidare till kunden 19
Andra hinder: Olegruppen föredrar stora leverantörer som kan leverera stora mängder och har hög leveranssäkerhet; det är mycket administration att hantera många småleverantörer. Är ett samarbete med lokala grossister tänkbart: Tanken är inte främmande, det förekommer delvis inom ICA koncernen. Vissa stora underleverantörer till ICA levererar direkt till slutkund men fakturerar ICA (som i sin tur tar betalt av slutkunden). För att en lokal grossist ska kunna vara med måste förstås priset stämma. Skulle Olegruppen kunna tänka sig att erbjuda transport-/distributionstjänster till lokala producenter/grossister (dvs. ta med andras varor för leverans)? Ja, detta sker redan idag med vissa produkter (kaffe, diskmedel). Problemet är att all lastning/varuhantering måste ske i terminaler som klarar livsmedelskrav; kan vara ett stort problem för lokala grossister/producenter. Kan ni tänka er sälja varor utan transport, dvs. om kunden handlar upp transporten separat? Ja, det är tänkbart men görs inte idag. Det skulle kräva att man beräknar priserna på nytt, eftersom transportkostnaden är inbakat i dagens priser. 20