Tillgänglighet och Mångfaldsplan



Relevanta dokument
Strategi för Kulturrådets arbete med lika rättigheter och möjligheter

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Minoritetsspråk Åk 9

Skolans likabehandlingsarbete och integration Hur fungerar det?

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Likabehandlingsstrategi

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Regel 1 - Ökad medvetenhet

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

Likabehandlingspla n. Norrtälje södra förskoleområde Köpmanholms förskola 2015/

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Handlingsplan för tillgänglighet till regionalt kulturliv för personer med funktionsnedsättning

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Likabehandlingsplan för läsåret

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

VERKSAMHETSPLAN FÖR KOMMUNALA TILLGÄNGLIGHETSRÅDET 2016

Idrotten och FN s barnkonvention

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖRSKOLAN ARKEN

Kulturen i Örnsköldsvik

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan för Jämjö samverkansområde

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Riktlinjer för medborgardialog

Innehåll. Begrepp. Policy för delaktighet på lika villkor

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Den sammanvägda bilden visar på en hög motivation och goda förutsättningar för ett gott medarbetarengagemang.

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

En skola fri från mobbning och kränkningar

Strategi för Föreningen kulturarvsfostran i Finland

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

Plan mot Diskriminering och Kränkande behandling

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR HAVELIDENS SKOLA - Avseende elever såväl som personal -

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Måttsundsskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

UPPDRAG TILL GÖTEBORGS FOLKHÖGSKOLA

PLAN FÖR LIKA RÄTTIGHETER OCH MÖJLIGHETER

Styrgruppens mål Framtidens hälso- och sjukvård BILD 1

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Revisionsrapport avseende skolornas arbete för att motverka mobbning och andra former av kränkande behandling

Yttrande över Statens kulturråds delredovisning om kulturverksamheter i vissa bostadsområden

Yttrande över remiss, förslag till biblioteksplan för Landstinget Sörmland

KOMMUNICERA. och nå dina mål. Lärandeförvaltningens kommunikationsstrategi

Foto: Mattias Johansson

Handlingsplan För Gröna. Markhedens förskola 2013/2014

Skolplan för Svedala kommun

Läroplanen i Gy Ett arbete för att öka förståelsen av det som står i läroplanen och hur det ska tolkas i klassrumsarbetet

Sunne är platsen där modet växer, livet är enkelt och allting är möjligt.

Kränkande särbehandling

BARNKONVENTIONEN. Vimmerby kommun

Vägledning inför ansökan om statsbidrag för verksamhetsåret 2013

Kommentar om anställningstiden på arbetsplatsen: Förhållandevis låg personalomsättning. 29 år eller yngre 14,2% 47.

Vision, mål och strategier för Örebro universitet. Beslutad av Universitetsstyrelsen 26/

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

Policy för integration och inkludering av nyanlända i Lidingö stad

Särskilt stöd i grundskolan

Ramprogram för Folkuniversitetets verksamhet riktad till personer med funktionsnedsättning

Uppdrag att ta fram ett utbildningspaket för vårdpersonal om bemötande

Förberedelsematerial för utvecklingssamtal

Handlingsplan för systematiskt kvalitetsarbete

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

PLAN FÖR TILLGÄNGLIGHET OCH DELAKTIGHET

Statsbidrag för läxhjälp till huvudmän 2016

Omtanke, inlevelse och respekt

Fritidshem och skola i samspel

Bortom fagert tal om bristande tillgänglighet som diskriminering

KULTURNÄMNDEN Referens Datum Diarienummer Kultursekretariatet/JL KUN

Din röst gör skillnad!

Likabehandlingsplan och plan för kränkande behandling

Boll-lek om normer. Nyckelord: likabehandling, hbt, normer/stereotyper, skolmiljö. Innehåll

Vittra Lambohov Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling för den Frivilliga Verksamheten Läsåret 2011 / 2012

Likabehandlingsplan. introduktionsprogrammet i Kungsörs. Vuxenutbildningen och. kommun

Biblioteksplan för Värnamo kommun

Manpower Work Life: 2014:1. Manpower Work Life. Rapport Mångfald på jobbet

Barn- och familjeplan

Att beakta barnets rättigheter och perspektiv i ledning och styrning. är det överhuvudtaget möjligt?

Policydokument för. Malmö Redhawks

Stockholms universitets plan för lika rättigheter och möjligheter 2015

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Stöttestenens Förskola

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Invandrade kvinnor i projektsamhället vad innebär det mångkulturella som projekt? Matilda Wrede-seminarium Salla Tuori

Integration och tillväxt

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

Inköp av kultur kan handla om besök på en kulturinstitution eller besök i skolan av till exempel en konstnär, författare eller teatergrupp.

Rådslaget - ett steg till

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling.

Skriva B gammalt nationellt prov

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Kvalitetsarbete i förskolan

Uppdrag att ta fram kunskapsstöd som är inriktat på attityder och värderingar kring jämställdhet, maskulinitet och våld

Medarbetarenkäten 2016 handledning för förbättringsarbete

Verksamhetsplan 2014

Likabehandlingsplan. Förskolan Norrskenet

Förslag till Överenskommelse om samverkan mellan Kristianstads Kommun och den idéburna sektorn i Kristianstad

Transkript:

Tillgänglighet och Mångfaldsplan KULTUR- OCH MUSEIVERKSAMHETEN VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM OCH KULTURUTVECKLING

2 (10) INNEHÅLL 1 Bakgrund... 3 1.1 Västmanlands läns museum... 3 1.2 Kulturutveckling... 3 2 Inledning... 4 3 Nya lagar... 4 4 - Landstinget Västmanland... 5 5 Mål med planen... 5 5.1 Definitioner... 5 5.2 Vad är norm?... 5 5.3 Definition tillgänglighet... 6 5.4 Definition av funktionsnedsättning... 6 5.5 Definition av funktionshinder... 6 5.6 Definition av mångfaldsbegreppet... 6 6 Ansvar och organisation... 6 7 Västmanlands läns museum... 7 7.1 Vision... 7 7.2 Ledord... 7 7.3 Strategiskt arbete... 7 8 Kulturutveckling... 8 8.1 Vision... 8 8.2 Ledord... 8 8.3 Strategiskt arbete... 8 9 TIPS OCH LÄNKAR... 9 10 REFERENSER... 9 11 BILAGOR... 10

3 (10) 1 BAKGRUND På uppdrag av Landstinget Västmanland skapade Västmanlands läns museum, Länsbibliotek Västmanland, Grupp Kultur samt Arkiv Västmanland en Mångfaldsplan hösten 2006. 1.1 Västmanlands läns museum Åren innan startade Västmanlands läns museum en omfattande omvärldsanalys och förändringsarbete och man gjorde en studie: Länsmuseet i förändring vilket ledde till att länsmuseet sedan 2005 aktivt har arbetat med tillgänglighets- och mångfaldsfrågor inom verksamheten. Under 2004-2006 byggde länsmuseet tillsammans med Statens fastighetsverk om lokalerna på Västerås slott för att öka den fysiska tillgängligheten och säkerheten, men att arbeta med en kulturhistoriskt värdefull byggnad ställer vissa krav och det är svårare att bygga till något för att anpassa, än att ha med tillgänglighetsperspektivet med i byggnaden från början. I april 2009 enades politiken i Västerås stad och Landstinget Västmanland om att samlokalisera Västmanlands läns museum och Västerås konstmuseum och bygga ett nytt museihus. Man beslutade att göra ombyggnation av ASEA:s anrika fabrik i Mimerkvarteret. Tillgänglighet, säkerhet och klimat stod i högsta prioritet i projektet. Konsult Maj Almén anlitades, för att tillsammans med museernas ledning och arkitekten Eva Trangärd arbeta med tillgängligheten i lokalerna i samråd med Handikappråd både inom staden och Landstinget. En arbetsgrupp från båda museerna arbetade med tillgänglighetsfrågorna i verksamheterna och då främst med den kommunikativa och psykosociala tillgängligheten. 2010 flyttade Västmanlands läns museum sina utställningslokaler, butik, arkiv samt kontor från Västerås slott till Karlsgatan 2 i Västerås. Museet är idag ett av Sveriges mest tillgängliga museer både fysiskt och verksamhetsmässigt och 2011 nominerades museet till Det Lätta Priset och 2013 till European Museum of the Year Award. 1.2 Kulturutveckling Hösten 2013 flyttade konsulentverksamheten in på Karlsgatan 2 i nya kontorslokaler tillsammans med Västmanlands läns museum. Under 2013 arbetade konsulentverksamheten fram ett nytt arbetsätt och från och med 2014 går avdelningen under namnet Kulturutveckling. Kulturutveckling består av områdena film, teater, bibliotek samt barn- och ungkultur. Verksamheterna arbetar strategiskt för att olika mötesplatser som tex bibliotek och biografer i länet utvecklas som demokratiska mötesplatser för kultur, information och lärande. Biblioteken ska tex vara en aktiv del i samhället och

4 (10) kännetecknas av social jämlikhet, jämställdhet mellan kvinnor och män, ömsesidig respekt och tolerans. De ska vara tillgängliga för alla oavsett etnicitet, funktionsnedsättning, geografi, klass, könsidentitet, religion, sexuell läggning och ålder. 2 INLEDNING Detta är en kombinerad tillgänglighets- och mångfaldsplan med tillhörande handlingsplaner samt bilagor. Att arbeta med dessa frågor är en process och dokumentet är levande och ett verktyg för, Landstinget Västmanland. Sedan den föregående Mångfaldsplanen 2006 antogs har en utveckling skett dels inom organisationen om hur vi arbetar med tillgänglighets- och mångfald, dels genom att vi har fått tillgängliga lokaler och genom att arbeta aktivt med frågorna i verksamheterna. 3 NYA LAGAR Nya lagar har tillkommit sedan förra Mångfaldsplanen och här nedan redovisas de i korthet. FN utarbetade en konvention 2006 om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Sverige undertecknade konventionen 2007 och den slutgiltigt fastställdes 2008. Se bilaga! Diskrimineringslag (2008:567) har som ändamål att motverka diskriminering och på andra sätt främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. I 2010 års kulturpolitiska rapport Tid för Kultur betonas att kultur ska vara tillgänglig för alla. Både institutioner och fria grupper behöver se över sin verksamhet, sina lokaler och information för att alla ska kunna ta del av kulturen. Att identifiera och undanröja synliga och osynliga hinder är nödvändigt för att fler ska få tillgång till kulturutbudet och tillgänglighetsperspektivet ska integreras i all verksamhet. Ökad tillgänglighet handlar om den demokratiska rätten för alla att kunna röra sig fritt och kunna verka i samhället - utan diskriminering och utanförskap. Att förbättra tillgängligheten är ett av de centrala målen inom funktionshinderspolitiken. Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk trädde i kraft 1 januari 2010. I Sverige finns fem nationella minoriteter, sverigefinnar, tornedalingar, samer, judar och romer och fem minoritetsspråk finska, meänkieli (tornedalsfinska), samiska, jiddisch och romani chib. Alla minoritetsspråk har ett grundskydd som bland annat innebär att vi har ett särskilt ansvar för att främja och skydda dessa

5 (10) minoriteters språk och kultur. Barns utveckling av kulturell identitet och användning av det egna minoritetsspråket ska särskilt främjas. 4 KULTUR- OCH MUSEIVERKSAMHETEN - LANDSTINGET VÄSTMANLAND Länets kulturinstitutioner ska vara tillgängliga för alla ska arbeta för en livskraftig region med ett rikt kulturliv för alla präglat av mångfald, samverkan och delaktighet är en del av Landstinget Västmanland och en jämställdhetspolicy antogs av Landstinget 2009, en policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning 2011 och en Hbt-policy 2013. Se bilagor! Kulturutveckling arbetar strategiskt och Västmanlands läns museum arbetar operativt utifrån Landstingsplan och Regional kulturplan Västmanland 2012-2014. Under 2014 revideras den Regionala Kulturplanen och en ny kommer att träda i kraft 2015. Detta är en gemensam Tillgänglighets- och mångfaldsplan med två olika handlingsplaner eftersom uppdragen skiljer sig inom enheten. Se bilagor! 5 MÅL MED PLANEN Tillgänglighets- och mångfaldsplanens övergripande mål är icke-diskriminering och att Kultur- och Musiverksamheten ska arbeta för öppenhet, demokrati och tillgänglighet. Planen utgår från FN:s deklarationer för mänskliga rättigheter, barnkonventionen samt svensk lagstiftning rörande icke-diskriminering, jämlikhet, jämställdhet och likabehandling. 5.1 Definitioner Mångfald: ett mervärde och norm. Ha ett interkulturellt förhållningssätt Jämlikhet: alla individers lika värde Jämställdhet: kvinnor och män ska ha samma möjlighet att forma samhället och sina egna liv Likabehandling: lika villkor 5.2 Vad är norm? När man talar om norm talar vi ofta om majoritet och minoritet. Att vara normal innebär att vara godkänd i en viss social kontext och vissa tar sig rätten att definiera vilka normer som gäller och det är majoriteten som konstruerar avvikelser för att veta vad normen inte är det som anses onormalt eller

6 (10) avvikande. Men normer är instabila och rörliga. Identifierar vi normerna så kan vi vända på perspektiven och arbeta för att mångfald ska vara norm. 5.3 Definition tillgänglighet Det finns ingen allmänt accepterad definition av tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning. Många inom handikapprörelsen menar att tillgänglighet ska definieras som en förutsättning för full delaktighet och jämlikhet i samhället, medan andra menar att tillgänglighet är ett mer begränsat begrepp. Utanför handikapprörelsen har begreppet tillgänglighet i ökad omfattning börjat knytas till rättigheter för personer med funktionsnedsättning. 5.4 Definition av funktionsnedsättning Var femte svensk har en eller flera varaktiga funktionsnedsättningar - synliga och/eller osynliga. Personer kan ha fysiska, psykiska, intellektuella eller sensoriska funktionsnedsättningar som till exempel läs- och skrivsvårigheter, allergi, magoch tarmsjukdom, neurologisk sjukdom, utvecklingsstörning, psykisk funktionsnedsättning, demens, autism, nedsatt syn-, hörsel- eller rörelseförmåga mm. 5.5 Definition av funktionshinder Funktionshinder är den begränsning som en funktionsnedsättning innebär för en person i relation till omgivningen, det vill säga funktionshinder är inte något en person har, utan det är miljön runt omkring som skapar hinder. 5.6 Definition av mångfaldsbegreppet arbetar utifrån ett brett mångfaldsbegrepp som innefattar kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, klass, geografi, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller ålder. En människa har flera identiteter inte bara en och rör sig därför i flera olika kontexter och sammanhang. När vi inom Kultur- och Museiverksamheten arbetar med mångfaldsbegreppet måste vi arbeta med alla perspektiven och inte välja bort något för ett annat. 6 ANSVAR OCH ORGANISATION Verksamhetschefen är ytterst ansvarig för mångfalds- och tillgänglighetsarbetet (styr- och policydokument och planer) inom basenheten. Ansvaret delegeras under verksamhetschef enligt handlingsplaner. arbetar för: att mångfalds- och tillgänglighetsperspektiven ska genomsyra alla verksamheter och ska integreras i befintliga styr- och policydokument

7 (10) att aktuella handlingsplaner årligen följs upp och uppdateras samt att av Tillgänglighets- och mångfaldsplan revideras enligt plan att ledningen ska ha goda kunskaper i gällande lagar och förordningar att alla medarbetare ska ha god och relevant kunskap i tillgänglighets- och mångfaldsfrågor och att alla i organisationen arbetar för dessa enligt handlingsplan att arbeta med attityder, beteenden och förhållningssätt att arbeta aktivt med att rekrytera nya medarbetare med olika erfarenheter och bakgrund att arbeta för en jämnställd lönepolitik delar in tillgänglighetsfrågorna i: fysisk tillgänglighet kommunikativ/informativ tillgänglighet psykosocial (bemötande) tillgänglighet 7 VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM Vi ska vara ett demokratiskt museum för alla 7.1 Vision Västmanlands läns museum skall fördjupa kunskapen om mångfalden i det västmanländska kulturarvet, förmedla och väcka opinion, öka insikten om det förflutna och berika perspektiven på samtiden och framtiden. 7.2 Ledord Västmalands läns museums ledord är: demokrati, samverkan, tillgänglighet, delaktighet, kreativitet, historia - samtid - framtid, och mångfald. 7.3 Strategiskt arbete Demokratiskt museum Ett demokratiskt museum arbetar bland annat med folkbildning och kunskapsförmedling och viktiga frågor är tillgänglighet, delaktighet och allas rätt till konst och kulturarv. Museer ska också ge nycklar till identitetsskapande och historiemedvetande och visa på de längre perspektiven. Samtidigt har museer en viktig roll i samhället, att stärka demokratins grundvalar och motverka antidemokratiska strömningar. Museer ska vara med i samhällsdebatten och våga ta ställning och vara en arena för dialog, debatt och samtal. En förutsättning för detta är att museerna öppnar sina verksamheter och samarbetar med civilsamhället, samhällsdebattörer och andra engagerade.

8 (10) Tillgänglighet och delaktighet ska stå i centrum om museet definieras som ett demokratiskt museum. Tillgänglighet till och i lokalerna, tillgänglig information och kommunikation, tillgänglighet i de publika verksamheterna, tillgänglighet till vårt gemensamma kulturarv. Länsmuseet skall samverka med civilsamhället och olika målgrupper och ge möjlighet att påverka verksamheternas innehåll i val av program, utställningar, insamlings- och dokumentationsprojekt med mera. 8 KULTURUTVECKLING En livskraftig region 8.1 Vision Landstinget och kommunerna ska gemensamt skapa förutsättningar för att medborgarna i hela länet ska ges tillgång till ett rikt och varierat kulturutbud. Västmanland ska bedriva en aktiv, kreativ och mångfacetterad kulturverksamhet som blir ett vitalt och angeläget inslag i västmanlänningarnas liv där bredd och spets ska utgöra ett fruktbart komplement till varandra. 8.2 Ledord Kulturutvecklings ledord är: mötesplatser och demokrati, samverkan, tillgänglighet, delaktighet, kreativitet och mångfald. 8.3 Strategiskt arbete Kulturutveckling bygger sin verksamhet kring fem långsiktiga övergripande verksamhetsstrategier som syftar till att beskriva HUR verksamheten ska utföra sitt uppdrag. Kulturutveckling arbetar strategiskt med syfte att främja kommunernas, civilsamhällets och kulturaktörernas samarbete, kunskapsutveckling och kvalitet. Kulturen ska vara en dynamisk, utmanande och obunden kraft med yttrandefriheten som grund. Alla ska ha möjlighet att delta i kulturlivet. Kreativitet, mångfald och konstnärlig kvalitet ska prägla samhällets utveckling. Mångfaldsperspektivet integreras i verksamheten genom att ett av Kulturutvecklings övergripande mål, är att arbeta med mångfaldsfrågor. Istället för att utgå ifrån skillnader mellan människor och särartstänkande ska fokus ligga på intressegemenskap och likhet mellan människor och att alla bemöts med respekt och professionalism. Mångfald avser här klass, kön, religion, etnicitet, geografi, ålder, sexuell läggning och funktionsnedsättning. Detta är en utgångspunkt i all planering av kulturutvecklings aktiviteter.

9 (10) Alla anställda på avdelningen Kulturutveckling har ett gemensamt ansvar för att arbeta enligt visionen och de strategier som vi valt och för att aktivt medverka och bidra till att vi uppnår de mål vi ställt upp. Alla har också ansvar för att aktivt engagera sig i och ta del i avdelningens tillgänglighets- och mångfaldsarbete, dela med sig av erfarenheter och kunskap och medverka till att Kulturutvecklings verksamhet kännetecknas av ömsesidig respekt och tolerans. 9 TIPS OCH LÄNKAR www.regeringen.se www.manskligarattigheter.gov.se www.sprakradet.se www.minoritet.se www.handisam.se www.do.se www.rfsl.se www.kulturradet.se www.lattlast.se 10 REFERENSER Jämställdhetslagen (1991:433) Lagen (1999:130) om åtgärder mot diskriminering i arbetslivet på grund av etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning Lagen (1999:132) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av funktionshinder Lagen (1999:133) om förbud mot diskriminering i arbetslivet på grund av sexuell läggning Lagen (2001:1286) om likabehandling av studenter i högskolan Lagen (2003:307) om förbud mot diskriminering Lagen om (2006:67) förbud mot diskriminering och annan kränkande behandling av barn och elever. Konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning (2008/09:28) Lagen om DO (2008:568) Lagen om nationella minoriteter och minoritetsspråk (2010)

10 (10) 11 BILAGOR FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning Ds 2008:23 http://www.government.se/sb/d/10055/a/101918 Policy för delaktighet för personer med funktionsnedsättning http://ltv.se/om-landstinget/policydokument/handikappolicy-/ Jämställdhetspolicy 2009 och Hbt-policy 2013 Kultur för alla inget hinder Kulturrådet (2010) http://www.kulturradet.se/documents/nyheter/2013/kultur%20f%c3%b6r% 20alla%20rapport%20till%20regeringen%202013.pdf