Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp

Förskolans och skolans samhällsuppdrag, 7,5 hp Kursledare: Ulf Nordström, Ulf.Nordstrom@edu.uu.se Syfte Kursen syftar till att de studerande får kunskaper om viktiga begrepp och resonemang kopplade till skolans två samhällsuppdrag: kunskaps- och socialisationsuppdraget. Syftet med kursen är även att utveckla de studerandes förmåga att analysera och kritiskt granska förskolans och skolans samhällsuppdrag i ett kulturellt och socio-historiskt perspektiv. - beskriva, redogöra för och konkretisera grundläggande begrepp, resonemang och färdigheter som läraren behöver för att jobba med förskolans och skolans mål samt för att medverka i utvecklingen av förskolans och skolans verksamhet - redogöra för hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån begrepp som genus, etnicitet, social klass, mångfald/interkultur och hållbar utveckling - redogöra för hur lärarens arbete och förskolans/skolans verksamhet kan problematiseras utifrån ett kunskapsperspektiv - redogöra för och motivera innebörden av att läraren har ett vetenskapligt förhållningssätt till sitt arbete - analysera värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner och visa på hur den kan tillämpas i undervisningssammanhang - översiktligt beskriva den svenska förskolans och skolans utveckling mot och i ett demokratiskt samhälle - översiktligt beskriva olika sätt att se på kunskap över tid och deras inverkan på den pedagogiska verksamheten - att med hjälp av kursinnehållet, kunna redogöra för utmaningar som läraryrket står inför idag. Innehåll Den innehåller följande huvudmoment: - Värdegrunden i läroplanerna för förskola, grundskola och gymnasium. - Samhällsuppdraget och lärarprofessionen i ett historiskt och samtida perspektiv. - Hållbar utveckling, jämlikhet, mångfald och social rättvisa som bärande principer i svenskt skolväsende. 1

Arbetsformer Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, seminarier, enskilt arbete samt arbete i arbetslag. Seminarierna utgör en del av bearbetningen av kurslitteraturen. Kursen introduceras med en Kursintroduktion av kursledaren och med en Kursupptakt då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare. Innan salsskrivningen kommer det även att finnas ett gemensamt extra seminarium där frågor och upplägg av skrivningen diskuteras. Examination Examinationen består av att (1) kunna återge och förstå delar i ett kursmaterial för att sedan (2) tillämpa och analysera dessa i ett större sammanhang. För det första är avsikten att mäta den studerandes förmåga att specificera, förklara, tillämpa och förstå centrala begrepp och resonemang kopplade till kursen. För det andra syftar examinationen till att mäta den studerandes förmåga att analysera, se större sammanhang och dra slutsatser utifrån kursmaterialet. Examination av kursen sker i form av en salsskrivning som innehåller olika delar anpassade efter vad som avses att mätas: I: - Kunna återge - Kunna förklara II: - Kunna redogöra för - Kunna tillämpa - Kunna analysera och se större sammanhang (essäfråga) Betygskriterier Som betyg används något av uttrycken underkänd, godkänd eller väl godkänd. Betygssättningen baseras på den individuella salsskrivningen. För att tilldelas betyget G på kursen gäller följande: - Kunna förklara och precisera centrala begrepp från kursen - Kunna redogöra för centrala resonemang - Visa på en förståelse för sammanhang där begreppen är användbara - Kunna visa exempel på hur begrepp och resonemang kan tillämpas i konkret undervisningspraktik 2

För att tilldelas betyget VG på kursen skall den studerande (utöver kraven för godkänt) ha en: - en mycket god förmåga att formulera ett helhetsperspektiv, analysera materialet och argumentera utifrån egna och andras ståndpunkter. Strategier för likvärdig/rättssäker bedömning För att sträva efter att salsskrivningen bedöms så likvärdigt som möjligt tillämpas ett system av koder. När studenten anmäler sig till tentan får hon eller han en kod (siffra) som sedan kommer att stå överst på tentan istället för studentens namn. Anledningar till att använda en kod istället för studentens namn är dels att undvika att lärarens omedvetna fördomar färgar av sig på bedömningen, dels att skapa ett system för betygsrapportering på studentportalen som bygger på anonymitet. Det är först när samtliga tentor är rättade som den kursansvariga får tillgång till studentens namn i relation till respektive kod. För att ytterligare stärka att bedömningen av studenternas arbeten sker på ett likartat sätt så rättar samma lärare ett delmoment i tentan. Detta medför att eventuella glidningar i bedömningen från en tenta till en annan kan minimeras. När samtliga delar i tentan är rättad så läggs tentaresultaten samman av den kursansvariga läraren. Strategier för studerandeinflytande När kursen väl har startat är dess syfte, mål och innehåll fast från början, däremot har studenten möjlighet att komma med tips och idéer på hur målen bäst kan uppnås för att passa deras eget lärande. Studentens synpunkter kan dock i ett långsiktigt perspektiv påverka kursens syfte, mål och innehåll. Under kursintroduktion och kursupptakten, då kursens upplägg, kurslitteratur, arbetslagens uppgifter m.m. gås igenom tillsammans med gruppens lärare, har studenten möjlighet att ställa frågor och lyfta fram eventuella önskemål. Efter varje avslutat seminarium har respektive lärare en utvärdering som ytterligare stärker studentens möjligheter att komma med synpunkter på vad som kan förbättras och vad som enligt dem själva fungerar bra respektive mindre bra med kursen. Utvärderingarna påverkar utformningen av de kommande seminarierna och kan även långsiktigt påverka kursens mål och innehåll. Varje grupp väljer även ut två stycken representanter som kommer att föra gruppens talan i terminsutvärderingar. Dessa utvärderingar är tillsammans med de övriga utvärderingarna viktiga underlag då nästkommande termins kurser planeras. Föreläsningar 1. Kunskap som säkerhet och handling Föreläsning av Jonas Almqvist Vi talar om kunskap med olika begrepp och i många olika sammanhang. Såväl inom forskningsvärlden, olika praktiska yrkestraditioner som i umgänget med andra använder vi kunskap, men i skilda former. Även i förskolans och skolans värld, liksom inom lärarutbildningen, finns 3

intressanta spänningar mellan olika kunskapstraditioner. Denna föreläsning ger en introduktion till denna problematik. Litteratur: Gustavsson (2009), Lgr 11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. 2. Förskolans och skolans utveckling Föreläsning av Donald Broady Det svenska utbildningssystemet har en lång historia. Allmän förskola, obligatorisk grundskola för alla och möjlighet för alla att gå i gymnasiet har ingalunda alltid varit självklarheter. Föreläsningen ger en överblick över det pedagogiska tänkandet, från det sena 1700-talets och tidiga 1800-talets bildningstänkande över folkundervisningens expansion under 1800-talets senare hälft fram till 1900- talets reformpedagogik och progressivism och de allra senaste årens pedagogiska strömningar. Även den politiska och organisatoriska utvecklingen berörs: framväxten av en statlig styrning av skolväsendet, förskolans och skolsystemets utveckling, uppdraget till lärarna. Vem bestämmer egentligen vad en lärare ska göra? Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Lundgren (2005) 3. Värdegrundsbegreppet i gällande läroplaner Föreläsning av Silvia Edling Skolans överordnade perspektiv är demokratin. Detta överordnade perspektiv omtalas ofta i termer av värdegrund och är nära sammanlänkad med frågor som rör social rättvisa. Hur kan skolans demokratiska värdegrund förstås utifrån ett historiskt perspektiv? Vad innebär det för skolans verksamhet att demokratin är dess förutsättning och överordnade perspektiv? Vad betyder begreppet värdegrund? Vilka olika sätt finns det att förhålla sig till värdegrunden sett utifrån aktuell filosofisk och etisk forskning? Dessa frågor är några av dem som kommer att behandlas under föreläsningen. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson (2009), Liedman (2000), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. 4. Jämställdhet i förskola och skola Föreläsning av Karin Hjälmeskog Enligt skollagen och samtliga läroplaner ingår det i alla lärares uppdrag att verka för jämställdhet det är utgångspunkten för föreläsningen om kön, genus och jämställdhet i relation till förskolans och skolans samhällsuppdrag. Genom en historisk tillbakablick både på skolsystemet i stort och på läraryrket ges en bakgrund till dagens situation. Utifrån aktuell forskning synliggörs att förskolan och skolan idag inte är jämställd och inte ger varje barn/elev möjlighet att utvecklas som den individ hon/han är. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lgr11, Lpf94 (rev2000), Lpfö98. 4

5. Utbildning och hållbar utveckling Föreläsning av Michael Håkansson I strävan efter en mer hållbar utveckling lyfts utbildning ofta fram som ett centralt område. Föreläsningen behandlar relationen mellan hållbar utveckling och utbildning och diskuterar konsekvenser för utbildningens innehåll. Utifrån detta ges konkreta exempel på undervisningsinnehåll med avseende på lärarens val och motiv (didaktisk kompetens), vilka ska baseras på styrdokument, kursplan, läromedel och målgrupp. Under dessa två timmar diskuteras konkreta förslag på hur man som lärare kan ta upp dessa, inte alltid så enkla, frågor i förskolan, grundskolan och gymnasiet. Litteratur: Östman & Öhman (2002), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. 6. Skolan och de nationella minoriteter Föreläsning av Jörgen Mattlar Vad betyder etnicitet? Vad är en minoritet? Vilka är de nationella minoriteterna i Sverige och hur definieras de? Dessa frågor inleder föreläsningen som sedan behandlar de nationella minoriteterna ur ett historiskt perspektiv samt de intentioner som finns inbyggda i det svenska skolväsendets strävan efter en skola för alla. En jämförelse med läroplanens inkluderande intentioner och vissa nationella minoriteters problematiska situation i den svenska skolan reser en rad likvärdighets- och rättvisefrågor om utbildningens fostrande och lärande verksamheter. Litteratur: Månsson (2006), Lorentz & Bergstedt (2006), Skolverket (2003), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. Seminarier Mer information angående uppgifter och litteratur till seminarierna kommer att meddelas av gruppläraren. Seminarium 1: Förskolans och skolans förändring: kunskap, disciplin etc. Syfte: att få insikter i förskolans och skolans historia, hur synen på kunskap, disciplin, eleven etc. förändrats samt vilken betydelse dessa förändringar har haft för förskolans och skolans verksamhet. Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005), Gustavsson: 2009, Lundgren (2005), Vallberg Roth (2001), Lpfö98, Lpo94, Lpf94. Seminarium 2: Värdegrunden i läroplanerna Syfte: att ge kunskap om styrdokument för förskola och skola samt klargöra och diskutera värdegrundsbegreppet. Litteratur: Zachari & Modigh (2000), Ekman & Todosijevic (2003), Gustavsson: 2009, Liedman (2000), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. 5

Seminarium 3: Eleven, genus och sexualitet Syfte: att föra ett samtal om skolans ansvar när det gäller kön/genus, sexualitet och könsidentitet och allas lika värde. Syftet är även att klargöra och diskutera begreppet jämställdhet samt att diskutera förskolans och skolans jämställdhetsuppdrag enligt styrdokumenten. Litteratur: Lif (2008), Sahlström (2006), Lgr11, Lpf94 (rev 2000), Lpfö98. Seminarium 4: Hur behandlas hållbar utveckling i läroplaner och olika ämnens kursplaner? Syfte: att klargöra begreppet hållbar utveckling och diskutera olika skolformers och skolämnens bidrag till utbildning för hållbar utveckling. Inom arbetslaget sker en fördelning av läroplaner och kursplaner så att så många skolformer och ämnen som möjligt finns med i undersökningen. Litteratur: Öhman & Östman (2002), Lgr11, Lpf94 (rev 2000) Lpfö98. Seminarium 5: Mångfalden i skolan, nationella minoriteter ett interkulturellt förhållningssätt. Syfte: att definiera och konkretisera begrepp relaterade till inkludering/exkludering och interkulturellt förhållningssätt. Litteratur: Lorentz & Bergstedt (2006), Månsson (2006), Skolverket (2003), Konventionen om barnets rättigheter, Konventionen om mänskliga rättigheter, Lgr11, Lpf94 (rev 2000). Seminarium 6: Lärarrollens komplexitet Syfte: att skapa ökad förståelse för lärarens arbete utifrån historiskt och samtida perspektiv likaväl som kunskaps- och värdegrundsperspektiv Litteratur: Broady (1995), Carlgren (2005). Varje student väljer en av Alsterdal (2006) eller Bozarslau (2001). Litteraturlista Broady, Donald (1995). Den dolda läroplanen. Särtryck ur KRUT nr 16/1980. 52 s.* Carlgren, Ingrid (2005). Vad har hänt med läraryrket? I: Anna Forssell (red.) (2005). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 28 s. Ekman, Joakim & Todosijevic, Sladjana (2003). Unga demokrater. En översikt av den aktuella forskningen om ungdom, politik och skolans demokrativärden. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. s 1-42. 41 s.www.skolutveckling.se/publdbportlet/filedownload?publ_id=417&file=publication Gustavsson, Bernt (2009). Utbildningens förändrade villkor, nya perspektiv på kunskap, bildning och demokrati. Stockholm: Liber. s. 40-64, 73-95, 136-190. 100 s 6

Liedman, Sven-Erik (2000). Att se sig själv i andra. Om solidaritet. Stockholm: Albert Bonniers förlag. 124 s. Lif, Jan (red) (2008). Allt du behöver veta innan du börjar arbeta med Jämställdhet i skolan. Lund: Studentlitteratur. 165 s. Lorentz, Hans & Bergstedt, Bosse (red)(2006). Interkulturella perspektiv - från modern till postmodern pedagogik. I: Interkulturella perspektiv. Pedagogik i mångkulturella lärandemiljöer. Lund: Studentlitteratur. s 9-39. 30 s. Lpf94 (rev 2000) (2010). Läroplan för de frivilliga skolformerna. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se/sb/d/468 Lgr11 (2011). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Kapitel 1 och 2. Utbildningsdepartementet/Skolverket. Stockholm: Fritzes. http://www.skolverket.se/sb/d/468 Lundgren, Ulf, P. (2005). Den politiska styrningen av skolan. I: Anna Forssell (red.) Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 32 s. Månsson, Niclas (2006). Romers möte med den svenska skolan. I: Carl-Anders Säfström (red) Den mångtydiga skolan. Utbildning i det postmoderna samhället. Lund: Studentlitteratur. s. 111-130, 19 s. Skolverket (2003). Sveriges nationella minoriteter. Att gestalta ett ursprung i barnomsorg och skola. Stockholm: Fritzes. Ca 60 s. http://www.skolverket.se Sahlström, Jenny (2006). En utmaning för heteronormen lärares kunskapsbehov och ansvar inom områdena sexuell läggning och homofobi. Stockholm: Under ytan. 32, http://app.rfsl.se/apa/37/public_files/uy_en_utmaning_for_heteronormen.pdf Vallberg Roth, Ann-Christine (2001). Läroplaner för de yngre barnen. Utvecklingen från 1800-talets mitt till idag. Pedagogisk forskning i Sverige 2001. Årg 6 nr 4, s 241-269. 28 s., www.ped.gu.se/pedfo Zackari, Gunilla & Modigh, Fredrik (2000). Värdegrundsboken, om samtal för demokrati i skolan. Stockholm: Regeringskansliet. 101 s. http://www.regeringen.se/sb/d/108/a/22393 även http://www.skolverket.se Östman, Leif & Öhman, Johan (2002). Inledning; Miljöproblem som värdefråga; Miljöundervisningens traditioner. I: Klas Sandell, Johan Öhman, Leif Östman Miljödidaktik. Naturen, skolan och demokrati. Lund: Studentlitteratur. s. 9-14, 87-107, s. 129-143, 40 s. Välj EN av följande böcker: Alsterdal, Lotte (red) (2006). Rapporter från ett skolgolv. Tio lärare om dilemman och glädjeämnen i skolan. Arbetslivsinstitutet. Stockholm: Liber. 143 s. Bozarslan, Aycan (2001). Möte med mångfald. Förskolan som arena för integration. Stockholm: Runa. 126 s. Totalt ca 1000 sidor 7