Anpassning till nya arbetstidsdirektivet Hälso- och sjukvårdsförvaltningen Gotlands Kommun
Bakgrund Riksdagen har beslutat om ändringar i arbetstidslagen, prop 2003/04:180 och SFS 2005:165, som innebär ett tydligare genomförande av EU:s arbetstidsdirektiv Ändringarna trädde i kraft 1 januari 2007 Lagen är en skyddslag och syftar till att skydda arbetstagarens hälsa och säkerhet
Arbetstid i EU-direktiv och arbetstidslag tillämpas från 1 januari 2007 Genomsnittlig arbetstid 48 timmar per vecka (inkl jour) per fyramånadersperiod 11 timmars sammanhängande dygnsvila per 24-timmarsperiod Minst 36 timmars sammanhängande veckovila per 7-dagarsperiod Nattarbete får under varje period om 24 timmar inte överstiga 8 timmar i genomsnitt under en beräkningsperiod om fyra månader Tillfällig avvikelse från dygns- och veckovila kan ske under förutsättning att arbetstagaren ges motsvarande kompensation i tid
Så här gjorde vi
Arbetsgrupp tillsattes i januari 2006 Personalchef Avdelningschef Verksamhetschef ST-läkare Ekonom Projektledare
Mål Förläggning av arbetstid ska från den 1/1 2007 ske på ett sådant sätt att den uppfyller de krav som ställs i arbetstidslagen Åstadkomma en förbättrad arbetsmiljö Bibehålla eller om möjligt förbättra kvaliteten och patientsäkerheten i verksamheterna Bibehålla så stort personligt och verksamhetsanpassat inflytande över arbetstidsförläggningen som möjligt
Arbetet under våren 2006 Kartläggning av nuvarande arbetstidsförläggning, jour, beredskap och störningsfrekvens inom alla verksamheter Identifiera konsekvenser av den nya lagstiftningen och titta på tänkbara lösningar för de olika verksamheternas specifika behov Beräkning av förväntad personalåtgång och kostnad till budgetberedningen Information till medarbetare och överläggningar med berörda fackliga organisationer
Arbetet under sommaren
Arbetet under hösten 2006 Framtagande av schemaförslag Samtliga verksamheter inkommer med förslag till förändrad bemanningsplanering och gör en konsekvensanalys Diskussioner på ledningsgrupp och med fackliga organisationer
Problem & Möjligheter Mindre flexibilitet och möjlighet att välja själv Oro för otillräcklig bemanning Sämre arbetsmiljö Kontinuitet och patientsäkerhet Rekryteringsproblem Tolkningar IT-system Bättre planering av arbete och ledighet för verksamheten och individen Minskat vikariebehov Bättre arbetsmiljö Kontinuitet och patientsäkerhet Kortare arbetspass Mindre övertid
Problem för läkargruppen Få i beredskapslinjerna Vakanta tjänster Svårt med uttag av inarbetad tid Mindre möjlighet att själva styra sitt ledighetsuttag Minskad flexibilitet Risk för minskad produktion Svårigheter att rekrytera vikarier
Nytänkande på Anestesikliniken! Nytt schemasystem på prov 2007 Helt schemalagd läkarbemanning Poängsystem Fast lön där ersättning för jour och beredskap ingår Följer lagen fullt ut
Problem för omvårdnadspersonal Diskussioner om lämplig tid för dygnsbryt Dygnsbryt 03.00 på natten ger möjlighet att i stort sett fortsätta som tidigare, men Dygnsbryt 19.00 ger bättre flexibilitet, men kräver nytänkande Problem att se att lagen är till för arbetstagarnas bästa.
Fortsatt arbete. Fortsätta att arbeta med olika schemaförslag och lösningar Stimulera medarbetarna att tänka annorlunda Temadagar om arbetstid och schemaläggning för chefer och medarbetare
Hur orkar vi jobba i vården?? Arbetstider ur ett hälsoperspektiv Referenser: John Axelsson och Göran Kecklund IPM & Karolinska Institutet
Varför sover vi? Återställer hjärnan Fyller på med energi Reparerar nervceller Motverkar överbelastning Stärker immunfunktionen Kyler hjärnan och kroppen för att spara energi och slitage Inlärning
Om man inte får sova Nedsatt prestation Sämre kommunikation Inlärning- och minnesstörningar Ökad hunger.ökad olycksrisk
Sömnbrist. 1 h ingen effekt på prestation 2 h lätt effekt 5 h samma effekt som lätt berusning/sömnmedel 24 h kris, svårt att kompensera En tupplur ger mer återhämtning än de sista timmarna av en 8-timmars sömn!
Var finns riskerna med oregelbundna arbetstider? Nattskift Tidiga morgonskift Korta vilotider (under 11 timmar) Långa arbetspass Otillräcklig återhämtning
Vad är ett bra skiftschema? Max 5 arbetsdagar i följd Vid skiftarbete max 4 dagar i följd 2 lediga dagar mellan två arbetsperioder 3 lediga dagar efter nattperiod Minst hälften av helgerna lediga Helst ej längre pass än 8 timmar Morgonpass tidigast klockan 07.00
Schemaläggning ur ett matematiskt perspektiv Referens: Myrna Palmgren Doktor i optimeringslära Östergötlands läns landsting
Vad är ett schema? Tidsplan för aktiviteter som oftast återkommer med viss regelbundenhet NE Ordbok
Schemaläggning är komplext Många motstridiga mål Många begränsande regler och villkor Många möjliga lösningskombinationer Många schematyper och schemaläggningstekniker Schemaläggning är ett känsligt ämne som lätt skapar konflikter
Hitta så rättvisa scheman som möjligt så att: Verksamhetens behov täcks Individernas tjänstgöringsgrad respekteras Önskemål om ledigheter respekteras Reglerna följs Och så vidare.
Finns det optimala schemat? Arbetsmiljö Rättvisa Lagar/regler Kvalitet Ekonomi Medarbetarens önskemål Patientens behov och önskemål
Balans mellan arbetsgivare - person - kund Verksamhet Medarbetare Patient Kvalitet, produktion och ekonomi Arbetsmiljö socialt liv Tillgänglighet kvalitet
Dåliga förutsättningar ger dåliga scheman Bemanningsplanering =ledarskap Schemaläggning av personal =operativ planering
Optimalt schema Ett schema som respekterar alla hårda villkor och som uppfyller så många mjuka villkor som möjligt Ett schema som balanserar organisationens, medarbetarens och kundens behov och önskemål
Anpassning till ATL! Utse schemagrupper Utgå från verksamhetens behov Tänk nytt! Fokus på brytpunkt för dygn och vecka Arbeta systematiskt
Konsekvenser av ATL Färre möjliga kombinationer per individ Fler hårda villkor vilket kan (men inte behöver) leda till sämre möjligheter att uppfylla/respektera de mjuka villkoren (önskemål och preferenser)
Avslutande kommentar 1 Viktigt med individens möjlighet att påverka Viktigt att ledningen vågar leda Viktigt att schemat är tillräckligt flexibelt för att möta ändrade förutsättningar
Avslutande kommentar 2 Viktigt att skilja på konsekvenserna av ATL och konsekvenser av brist på resurser eller dålig planering Viktigt med bemanningsplanering före schemaläggning Våga bryta mönstret och tänka nytt UTGÅ FRÅN BEHOVET!