KVALITETSREDOVISNING. Förskolan Solängen, avdelning Granngården Läsåret 2014-2015

Förskoleavdelningen KVALITETSREDOVISNING Förskolan Solängen, avdelning Granngården Läsåret 2014-2015 2014-08-25

Måluppfyllelse,analys och åtgärder för ökad måluppfyllelse.( Från föregående års Kvalitetsredovisning) Organisation Avdelning: Granngården, barn i åldern 5 år Antal barn: 16 Antal pojker: 9 Antal flickor: 7 Antal flerspråkiga: 1 Dessa språk är representerade: Polska Förbättringsområden från föregående års kvalitetsredovisning Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. Resultat 2013 2014: Så här har vi arbetat med förbättringsområdena under läsåret Vi har pratat och diskuterat om våra olika traditioner vi har hemma. Barnen har haft med sig en kamera hem tillsammans med vår låtsashund Kalle som de har visat och berättat om i barngruppen. Vi har haft en stor världskarta på väggen så vi kunnat visa och diskuterat kring vart de olika länderna ligger. Vi har fått igång barns nyfikenhet på hur andra firar olika traditioner. Resultat 2014-2015: I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. Barnen är medvetna om och är med och bestämmer vad som ska in i portfolion. De berättar när de har lärt sig något nytt eller om det är något som annat som de vill ha med i portfolion. Vi ser barnens utveckling i portfolion. Kompetensutveckling Brandutbildning 2014 2 per NTA luft 1 per HLR vår 2014 2 per Utvecklingsgruppen 1 per

Bok: Ätovilja 2 per Bok : Bockarna Bruse 2 per Undervisningen (mål och riktlinjer) Förtydligande: Grönt betyder: stämmer helt och hållet, detta genomsyrar vår verksamhet eller detta gör vi medvetet med regelbundenhet. Gult betyder: att det oftast stämmer, arbetet/metoden är på gång i vår verksamhet eller att detta har vi gjort medvetet vid flera tillfällen. Rött betyder: stämmer inte, denna metod är inte förankrad i vår verksamhet, detta har vi endast gjort vid ett fåtal tillfällen eller inte alls. Normer och värden Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att barn utvecklar öppenhet, respekt, solidaritet och ansvar, förmåga att ta hänsyn till och leva sig in i andra människors situation samt vilja att hjälpa andra, sin förmåga att upptäcka, reflektera över och ta ställning till olika etiska dilemman och livsfrågor i vardagen, förståelse för att alla människor har lika värde oberoende av social bakgrund och oavsett kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, sexuell läggning eller funktionsnedsättning, och respekt för allt levande och omsorg om sin närmiljö. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan för hur de ska arbeta med normer och värden. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas. Vi har samtalat och diskuterat avdelningens normer och värden fortlöpande. Barnen har varit delaktiga i utformningen av trivselregler på avdelningen och dagligen varit delaktiga i diskussioner. Vi har utformat verksamheten efter barnens behov. Analys: Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och

2. Arbetslaget har tagit del av kompetensutveckling genom föreläsningar, litteratur och handledning relaterat till arbetet med normer och värden. funderar på hur man är en bra kompis. Vi har tagit del av den kompetensutveckling som erbjudits. Analys: Utbildningen om kunskapssyn och barnsyn har tillfört tankar. 3. Arbetslaget har samtalat om, diskuterat och reflekterat utifrån normer och värden i arbetslaget och på förskolan. Vi har dagligen samtalat om normer och värden, både tillsammans med barnen och vi personal med varandra. Analys: Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. 4. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt, genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbetat med olika traditioner som finns i vår barngrupp och vårt samhälle. 5. Arbetslaget har tillsammans med barnen arbetat med likheter, olikheter och skillnader på olika sätt. Vi har pratat och diskuterat om våra olika traditioner vi har hemma. Barnen har haft med sig en kamera hem tillsammans med vår låtsashund Kalle som de har visat och berättat om i barngruppen. Vi har haft en stor världskarta på väggen så vi kunnat visa och diskuterat kring vart de olika länderna ligger. Vi har fått igång barns nyfikenhet på hur andra firar olika traditioner. Det har ingått i den vardagliga verksamheten på Granngården. Vi har samtalat med barnen i alla sammanhang och fångat upp

barnens tankar och hur de är mot varandra. Vi har även pratat om detta vid samlingar och i temaarbetet. T.ex. Pedagogerna gjorde ett rollspel för barnen om hur vi är mot varandra. Barnen har också gjort gemensamma regler. Analys: Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. 6. Arbetslaget har använt intervjublanketter med frågor om vad barnen tycker om verksamheten de deltar i, arbetslaget har utformat verksamheten bl.a. utifrån dessa. 7. Arbetslaget har använt metoder för att motverka stereotypa könsmönster. (genus) Vi har utgått från barnens intressen och behov i vår verksamhet och utformat efter dem. Analys: Intervjuerna ger inte så många svar på vad barnen är intresserade av och tycker och tänker. Det vi uppmärksammar i vardagen ger mer resultat än vad vi får ut av intervjun. Vi har stärkt varje barns självkänsla och alla barn har fått samma möjligheter till samtal och att ta ansvar. Vi har även delat in barnen i mindre grupper. Vi har haft genomtänkta placeringar vid tex matbordet och vid olika gruppindelningar. Analys: Vi har självsäkra barn som kan stå för den de är och vågar göra sin åsikt hörd. De har lärt sig ta ansvar och att leka med nya kompisar. Barngruppen är fortfarande i stor del uppdelad killar/tjejer när vi inte styr dem. 8. Arbetslaget har arbetat med förskolans mål utifrån miljöcertifikatet Grön Flagg. Vi har arbetat utifrån välbefinnande, kamratskap, avslappning. Vi har haft

barnyoga, avslappning, massagelekar vi har arbetat i vårt tema om kamratskap. Vi har ständiga diskussioner om vårt välbefinnande. 9. Avdelningen har haft daglig utevistelse i närmiljön och deltagit i Skräpplockarveckan. Vi har varit ute varje dag. Vi har gått på många utflykter i vår närmiljö. Skräpplockardagen gjordes med "Skräpan" på besök. 10. Arbetslaget har arbetat utifrån Plan för likabehandling och mot kränkande behandling. En likabehandlingsplan har arbetats fram och reviderats. Pedagogerna diskuterar med barnen när det uppstår konfliker, samtal, diskussioner mellan barnen hur man ska behandla sina kompisar. Analys: Vi har fått en lugnare grupp som tar mer hänsyn till varandra och funderar på hur man är en bra kompis. Vi har diskuterat likabehandlingsplanen när det gäller föräldrarna och oss personal. Åtgärd: Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Hur känner du dig när du 7 7 0 0 kommer till förskolan? Resultat: Alla känner sig glada och trygga på förskolan.

Analys: Utveckling och lärande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin identitet och känner trygghet i den, utvecklar sin nyfikenhet och sin lust samt förmåga att leka och lära, utvecklar självständighet och tillit till sin egen förmåga, känner delaktighet i sin egen kultur och utvecklar känsla och respekt för andra kulturer, utvecklar sin förmåga att fungera enskilt och i grupp, att hantera konflikter och förstå rättigheter och skyldigheter samt ta ansvar för gemensamma regler, utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande, tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, utvecklar intresse för bilder, texter och olika medier samt sin förmåga att använda sig av, tolka och samtala om dessa, utvecklar sin skapande förmåga och sin förmåga att förmedla upplevelser, tankar och erfarenheter i många uttrycksformer som lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama, utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, utvecklar intresse och förståelse för naturens olika kretslopp och för hur människor, natur och samhälle påverkar varandra, utvecklar sin förståelse för naturvetenskap och samband i naturen, liksom sitt kunnande om växter, djur samt enkla kemiska processer och fysikaliska fenomen, utvecklar sin förmåga att urskilja, utforska, dokumentera, ställa frågor om och samtala om naturvetenskap, utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar, utvecklar sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap, och som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål.

Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har arbetat fram sin egen arbetsplan där personalen beskriver sina metoder för hur de ska nå läroplanens mål i utveckling och lärande. Arbetsplanen är ett levande dokument som ständigt förändras och utvecklas 2. Genom Portfolio har arbetslaget synliggjort och arbetat med varje barns identitet och utveckling. 3. Arbetslaget har medvetet använt fackord och dess begrepp i vardagen. Vi har arbetat fram en arbetsplan för Granngården som vi arbetat efter under året. Analys: Vi har tydligt vetat hur och med vad vi ska jobba. Vi har haft mer gruppdokumentation än enskild dokumentation. Barnen har egen portfolio där vi ser barnens identitet och utveckling. Barnen är med och bestämmer vad de vill ha in där. Vi har i vår dagliga verksamhet använt oss av fackord efter barnens intresse. T.ex. när vi arbetade med olika experiment så använde vi ord som magnetisk, avdunstning och matematik 4. Arbetslaget har använt miljö-certifikatet Grön Flagg som ett verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. 5. Arbetslaget har arbetat med Sapere som en metod. Vi har arbetat utifrån de mål vi har satt: välbefinnande, kamratskap, avslappning. Vi har fått med målen på ett naturligt sätt i verksamheten. Vi har använt oss av det naturen erbjudit och fått med barnen på ett intressant och lärorikt arbetssätt. Barnen har vart

nyfikna och ställt frågor och undersökt själva. Det har vart allt från äpplen, svamp och knäckebröd. 6. Alla i arbetslaget har använt data i sitt dokumentationsarbete. Vi använder oss av data i vårt dokumentationsarbete varje dag. 7. Arbetslaget har genom pedagogisk dokumentation synliggjort det gemensamma lärandet. 8. Arbetslaget har arbetat språkstimulerande genom t.ex. TRAS, tecken som stöd, bilder och konkret material, språkdomäner, bokstäver och symboler, böcker, sagor, rim och ramsor. 9. Arbetslaget har använt sig av språkdomänerna tillsammans med föräldrarna där man kartlägger vilka olika språk barnen kommer i kontakt med. Analys: Det är ett väl inarbetat verktyg. Vi har använt oss av foton och filmer och diskuterat mycket hur vi ska arbeta med barnen och gå vidare inom de olika områdena som vi jobbar med för tillfället. Vi har tagit tillvara på barnens intresse och arbetat mycket med bokstäver, symboler och även siffror. Barnen har blivit mer nyfikna på matematik och skrift. De hjälper varnadra räkna och läsa. Vi har haft mycket gåtor, sång och ramsor. Alfabetet sitter på väggen och likaså hela tallinjen. Vi har jämfört och diskuterat ålder, längder och storlekar. Vi gör språkdomäner med de nya barnen. Och följer upp språkdomänerna med de gamla.

10. Arbetslaget har arbetat med media genom tidningar, böcker och ljudböcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor tillsammans med barnen. 11. Arbetslaget har stimulerat och utmanat barnen i sin matematiska utveckling genom att problematisera och skapa situationer, erbjudit material och miljöer där barnen får lära sig begrepp, problemlösning, konstruktion, tid och rum och teknik, mm. 12. Arbetslaget har erbjudit aktiviteter, miljöer och material till lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama regelbundet som en naturlig del i verksamheten. 13. Arbetslaget har synliggjort och arbetat med alla barnens hemspråk, kultur och härkomst på olika sätt. Detta genom t.ex. olika länders flaggor, vilka olika nationaliteter och språk som finns representerade på avdelningen, information om våra länder, arbeta med Vi har använt oss av böcker, film, dator, lärplatta, Internet och bildprojektor. Vi har filmat barnen i deras aktiviteter och sedan tittat på våra filmer gemensamt på kanonen. Barnen har haft med sig kameran hem som de sedan har visat och berättat för sina kamrater om. Analys: Arbetet under hela förskoletiden har gjort barnen medvetna om vad man kan använda olika media till. Vi har tagit tillvara på barnens matematiska intresse. Gett dem utmaningar kring matematiska begrepp och byggt vidare kring deras tankar och funderingar. Vi har spelat drama för barnen, gett dem glädje till sång och musik, gett dem verktyg till deras fantasi och intresse. Vi har uppmuntrat och stöttat barnen i deras lek. Vi har synliggjort språket i temaarbetet och vardagliga sammanhang t.ex. i leken. Vi har lyft språket och stärkt självkänslan hos barnet och väckt nyfikenheten hos de andra barnen. Världskartan sitter i

olika traditioner som finns i vårt samhälle. barnens höjd inne på granngården och lockar till diskussioner och frågor kring länder, världsdelar, storlekar på länderna, språket, traditioner m.m. Där finns även flaggor med frasen Hej från de nationaliteter som är representerade på förskolan. 14. Genom samtal, diskussioner, reflektioner, flera val och drama, mm har arbetslaget arbetat med konflikthantering. Vi har satsat på arbetet med konflikthantering i gruppen. Barnen har varit delaktiga i att göra trivselregler och vi har gjort rollspel för barnen. Vi pedagoger har varit tydliga med att det är dessa regler som gäller. När konflikter uppstått försöker vi att barnen själva ska reda ut det men om det inte går så får de givetvis stöttning och vägledning. Vi har utgått från barnens behov och intressen och rättat verksamheten efter detta. 15. Arbetslagen har arbetat med naturvetenskap, kemiska processer, fysiska fenomen genom bl.a. NTA (natur och teknik för alla), utforskat, experimenterat, och undersökt. Vi har använt oss av NTA lådorna luft och vatten. En gång i veckan har vi varit i skogen och fått se årstidskiftningarna och vad naturen har att erbjuda. Vi har använt oss av internet för att ta reda på fakta om olika fenomen som t.ex. djurliv, kretslopp, m.m. 16. Arbetslaget har planerat verksamheten/ aktiviteter utifrån genusperpektiv Vi har stärkt varje barns självkänsla och alla barn har fått samma möjligheter till samtal

och att ta ansvar. Vi har även delat in barnen i mindre grupper. Vi har haft genomtänkta placeringar vid tex matbordet och vid olika gruppindelningar. Åtgärd: Redovisning av Barnintervju på förskolan 2013 2014 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Lär du dig saker på förskolan? 7 7 0 0 Resultat: Samtliga har vart med och utformat vardagen i förskolan och tycker att det är en lärande miljö. Analys: Åtgärd: Barns inflytande Läroplanens mål: Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att uttrycka sina tankar och åsikter och därmed få möjlighet att påverka sin situation, utvecklar sin förmåga att ta ansvar för sina egna handlingar och för förskolans miljö, och utvecklar sin förmåga att förstå och att handla efter demokratiska principer genom att få delta i olika former av samarbete och beslutsfattande. Metod: Resultat 2012-2013: Resultat 2013 2014: 1. Arbetslaget har använt sig bl.a. av barnintervjuer när man planerar året, teman, projekt och aktiviteter. En gång per termin gör vi barnintervjuer. Vi har utgått från barnens intressen och behov i vår verksamhet. Detta har vi diskuterat varje planering. Genom observationer av barnen ser vi vad deras intresse och behov är för tillfället och kan därmed planera verksamheten utifrån detta.

2. Verksamheten har utgått ifrån den aktuella barngruppen. 3. Arbetslaget har använt sig av produktiva frågor i samtal tillsammans med barnen. Vi har varit lyhörda och utgått från barngruppens intressen och behov vid planeringen av verksamheten. Vi ser att barnen känner sig delaktiga och att de kan påverka sin vardag på förskolan och därmed öka lusten till lärande. Vi har dagliga samtal med barnen både enskilt och i grupp med produktiva frågor. Vi har utgått från detta i den fortsätta planeringen av verksamheten. 4. Arbetslaget har tillsammans med barnen diskuterat fram trivselregler på avdelningen. Hur vill vi ha det på vår avdelning? Arbetslaget har medvetet arbetat med att ta bort ordet inte i dessa regler. 5. Den aktuella barngruppen har varit delaktig i utformningen av miljön på förskolan. Barnen har varit delaktiga i utformningen av trivselregler på avdelningen och barnen har med hjälp av oss synliggjort dessa regler med bild och text. Barnen själva har spelat rollekar och fotat reglerna. Dessa regler sitter synligt för alla. Vi pedagoger tänker dagligen på att undvika ordet inte. Vi har observerat och diskuterat med barnen och sett deras intressen detta har vi utgått från i utformningen av miljön på förskolan. Barnen har även varit delaktiga i att göra ordning miljön och i att säga vad de vill leka med.

6. I portfolioarbetet har barnen alltid varit delaktiga i de dokument som sätts in i deras portfoliopärm. 7. Arbetslaget skapar situationer under dagen och i leken då barnen deltar i samarbete och demokratiska beslut, genom t.ex. omröstningar. Barnen är med och bestämmer vad som ska sätta in i portfoliopärmen. Portfoliopärmen visar den individuella utvecklingen. Barnen har dagligen varit med i samarbete och demokratiska beslut t.ex. vart vi ska gå på utflykt, vilken bok vi ska läsa m.m. De röstar även själva om allt möjligt. Åtgärd: Redovisning av Barnintervju på förskolan 2014 2015 utifrån kön: Antal tillfrågade barn: Fråga: Positiva svar: Flickor Positiva svar: Pojkar Negativa svar: Flickor Negativa svar: Pojkar Får du vara 7 6 0 1 med och bestämma på förskolan? Resultat: Bara ett barn svarade negativt. Analys: Barnen känner att de får vara med och bestämma. Åtgärd: Vi fortsätter låta barnen vara med och göra sina åsikter hörda. Förskola Hem Riktlinjer Förskollärare ska ansvara för att varje barn tillsammans med sina föräldrar får en god introduktion i förskolan, att ge föräldrarna möjligheter till delaktighet i verksamheten och att utöva inflytande över hur målen konkretiseras i den pedagogiska planeringen, utvecklingssamtalets innehåll, utformning och genomförande, och att vårdnadshavare är delaktiga i utvärderingen av verksamheten. Arbetslaget ska visa respekt för föräldrarna och känna ansvar för att det utvecklas en tillitsfull relation mellan förskolans personal och barnens familjer, föra fortlöpande samtal med barnens vårdnadshavare om barnens trivsel,

utveckling och lärande både i och utanför förskolan samt genomföra utvecklingssamtal, och beakta föräldrarnas synpunkter när det gäller planering och genomförande av verksamheten. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Vårdnadshavare har kallats till ett introduktions- /inskolningsmöte där man berättar om förskolans mål och uppdrag, förskolans likabehandlingsplan och hur inskolningen ska gå till. 2. Arbetslaget har gett vårdnadshavarna insyn i verksamheten genom t.ex. daglig dialog, veckoplanering, föräldrapärm, hemsidan och digital fotoram. Vårdnadshavare erbjuds en introduktions/inskolningsmöte eller samtal innan inskolningen börjar med denna information Vi har gett vårdnadshavare fortlöpande information genom dialog, veckoplanering, månadsbrev, dokumentation, porfolio m.m. 3. Arbetslaget har använt sig av olika inskolningsformer utifrån barn och vårdnadshavares behov. Vi utgår från varje barn och familjs olika behov vid inskolningen. 4. Ca 6 8 veckor efter inskolningen har alla barn och deras vårdnadshavare kallats till ett uppföljningssamtal. Alla kallas till uppföljningssamtal 5. Arbetslaget har genomfört föräldramöte på hösten då arbetslaget presenterat förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och årsplanering. Vårdnadshavarna har getts möjlighet till inflytande i och synpunkter på Vi har haft föräldramöte med delaktiga föräldrar där de fått information om viktiga dokument. Vi har delgett föräldrarna förskolans styrdokument, likabehandlingsplan och

verksamheten. årsplaneringen. 6. Alla barn och vårdnadshavare har kallats till utvecklings/portfoliosamtal på hösten och ett på våren, vid behov har telefontolk erbjudits. 7. Vid behov har det funnits möjlighet till fler samtal mellan föräldrar och avdelningens personal. Alla barn har haft utvecklingssamtal på hösten och våren. Vi har haft samtal med vårdnadshavarna dagligen och möjligheten har funnits till enskilda samtal vid behov. 8. Arbetslaget har anordnat trivselaktiviteter under året. 9. Förskolan ger möjlighet att lämna in synpunkter till föräldrarådet i en synpunktslåda som finns på varje avdelning Vi har haft våra traditioner på förskolan och det har vart mycket uppskattat av pedagoger, barn och vårdnadshavare som t.ex. trivselkväll och discon. Vårdnadshavarna kan vid intresse vara med i föräldraråd. Det finns en synpunktslåda att lägga synpunkter i. Protokoll från föräldrarådet sätts upp i tamburen efter varje föräldraråd.

10. Vårdnadshavare har informerats om möjligheten att komma med synpunkter på verksamheten genom kommunens synpunktshantering. Vårdnadshavare har möjlighet att komma med synpunkter genom synpunktshanteringen. 11. Vårdnadshavare har välkomnats att besöka verksamheten. Alla vårdnadshavare är alltid hjärtligt välkomna att besöka vår verksamhet. Detta upplyser vi dem vid inskolning och föräldramöte. Vi vill ha delaktiga föräldrar. 12. Vid byte av verksamhet har arbetslaget kallat till överlämnandesamtal. Vi har väl fungerande rutiner gällande överlämnandesamtal och handlingsplaner som revideras varje år. Åtgärd: Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att samverkan sker med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem för att stödja barnens övergång till dessa verksamheter. Arbetslaget ska utbyta kunskaper och erfarenheter med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem samt samverka med dem, och tillsammans med personalen i förskoleklass, skola och fritidshem uppmärksamma varje barns behov av stöd och stimulans.

Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har följt planen för överlämnande mellan verksamheterna. 2. Arbetslaget har följt överlämnandeplanens tydliga metoder för hur vi delger nya verksamheten barnets behov av stöd och stimulans för en fortsatt positiv utveckling. 3. Olika typer av samverkan har skett t.ex. på vårterminen bjöd förskolan in barn som förra året gått på den förskolan för att berätta hur det är att börja i förskoleklass. Åtgärd: Vi har en tydlig handlingsplan som är lätt att följa. Vi har läst och följt handlingsplanen. Vi har följt överlämnandeplanen och gått på besök på förskoleklasserna. Uppföljningar och utvärdering och utveckling: Riktlinjer: Förskollärare ska ansvara för att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, att dokumentation, uppföljning, utvärdering och analys omfattar hur läroplansmålen integreras med varandra i det pedagogiska arbetet, att verksamheten i sin helhet, dvs. dess förutsättningar, organisation, struktur, innehåll, aktiviteter och pedagogiska processer dokumenteras, följs upp och utvärderas, att dokumentation, uppföljning och analys omfattar hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, att utvärderingsmetoder, hur dokumentation och utvärderingar används och påverkar verksamhetens innehåll och arbetssätt samt barns möjligheter att utvecklas och lära inom samtliga målområden kritiskt granskas, och att resultat av dokumentation, uppföljningar och utvärderingar i det systematiska kvalitetsarbetet används för att utveckla förskolans kvalitet och därmed barns möjligheter till utveckling och lärande. Arbetslaget ska kontinuerligt och systematiskt dokumentera, följa upp och analysera varje barns utveckling och lärande samt utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens

möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner, använda olika former av dokumentation och utvärdering som ger kunskaper om förutsättningarna för barns utveckling och lärande i verksamheten samt gör det möjligt att följa barns förändrade kunnande inom olika målområden, dokumentera, följa upp och analysera kommunikation och samspel med och mellan barn, barns delaktighet och inflytande samt vid vilka tillfällen som barnen upplever verksamheten som intressant, meningsfull och rolig, hur barns förmågor och kunnande kontinuerligt förändras inom målområdena i förhållande till de förutsättningar för utveckling och lärande som förskolan bidrar med, dokumentera, följa upp, utvärdera och utveckla barns delaktighet och inflytande i dokumentation och utvärderingar, vad och hur barn har möjlighet att påverka och hur deras perspektiv, utforskande, frågor och idéer tas till vara, och föräldrars inflytande i utvärderingar, vad och hur de har möjlighet att påverka samt hur deras perspektiv tas till vara. Metoder: Resultat 2013 2014: Resultat 2014 2015: 1. Arbetslaget har använt portfolio för att synliggöra varje barns utveckling. I portfolion ser vi den individuella utvecklingen. 2. Arbetslaget har använt sig av dokumentation och pedagogisk dokumentation för att synliggöra, följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten och sig själva som pedagoger. 3. Arbetslaget har kontinuerligt använt sig av barnintervjuer och observationer för att ta reda på barnens behov och vad de är intresserade av och höra deras synpunkter för att ha som grund för utformningen av verksamheten. Vi har använt oss av pedagogisk dokumentation genom t.ex. bilder, filmer och diskussioner. Vi har satsat på gruppdokumentationer. Barnens intressen och behov har styrt vår verksamhet. När vi frågar barnen så känner barnen att de har fått vara med och bestämma. Det har fungerat bra att barnen fått påverka verksamheten så

4. Arbetslaget har använt sig av TRAS som observationsmaterial för att kunna planera arbetet med språkutvecklingen för den aktuella barngruppen. 5. Arbetslaget har använt sig av systematiskt kvalitetssäkringsmaterial för att följa upp, utvärdera och utveckla verksamheten. mycket som de gjort. Vi vill fortsätta arbeta på detta sätt. Barngruppen har haft behov av munmotorik för uttalet. Vi har haft sång, rim och ramsor, gåtor, charader och mycket brädspel. Vi har använt oss av målblanketter, UV, TRAS, observationer och diskussioner för att utvärdera och utveckla verksamheten. 6. Arbetslaget har reviderat arbetsplanen utifrån uppföljning- /utvärdering. Vi har reviderat arbetsplanen utifrån vad vi sett i uppföljningar och utvärderingar av verksamheten. 7. Arbetslaget har tagit del av resultatet av föräldraenkäten, har förändrat och utvecklat verksamheten utifrån dess resultat. Vi har tagit till oss av åsikterna som vi fått. Åtgärd: Avdelningens metoder som ska åtgärdas för ökad måluppfyllelse. Handlingsplan