http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter

Relevanta dokument
Högt blodtryck. Åderlåtning i Landeryd/Hylte

Att förebygga stroke är att behandla stroke

Kärlstelhet och centralt pulstryck Varför inte bara mäta blodtrycket i armen?

Sänka LDL-målet vid diabetes? Pro

LDL-Kolesterol en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död.1

The lower the better? XIII Svenska Kardiovaskulära Vårmötet Örebro

Läkemedelsbehandling hos äldre vad är evidensbaserat? Åldrande Varför särskilda hänsyn till äldre?

Blodtryck och statiner

KONSERVATIV BEHANDLING AV KAROTISSTENOS

Familjär Hyperkolesterolemi

Primär och sekundärprevention i allmänläkarperspektiv

Lipidsänkande behandling efter hjärtinfarkt - eller före? Kristina Hambraeus Överläkare, Cardiologkliniken Falu Lasarett

DIOVAN räddar liv efter hjärtinfarkt

Fysisk aktivitet och hjärnan

Evidensbaserad medicin

Tidig intervention vid typ-2 diabetes nya insikter från ADA och EASD 2015 en personlig reflektion

Vad innebär individualiserad behandling för äldre med typ 2-diabetes i praktiken?

Multisjuklighet: Konsekvenser för individer och samhället

Lipidrubbning. Allmänt. Läkemedelsbehandling LIPIDRUBBNING

Arbetsdokument: Rekommendation om screening för tjock- och ändtarmscancer

Graviditetsdiabetes hälsokonsekvenser för mor och barn i ett längre perspektiv

Falls and dizziness in frail older people

Allmänläkardagarna

Analys av enheter med goda resultat för patienter med diabetes och BMI>35. Gemensam studie mellan BCG och NDR April 2013

Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen?

För patienter med avancerade lipidrubbningar (till exempel familjär hyperkolesterolemi) gäller Läkemedelsverkets rekommendationer.

Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik. Publikationer/Statistik

Från epidemiologi till klinik SpAScania

Äldres läkemedelsbehandlingl

4 Kostnader för fetma

Så sparar vi till barnen. Rapport från Länsförsäkringar sommar 2016

Kardiovaskulär säkerhet och blodsockersänkande läkemedelsbehandling MAGNUS LÖNDAHL, ENDOKRINOLOGEN, SUS

Bilaga III. Ändringar av relevanta avsnitt av produktresumén och bipacksedlarna

Hälsobarometern. Första kvartalet Antal långtidssjuka privatanställda tjänstemän, utveckling och bakomliggande orsaker

Nationella Diabetesregistret, Registercentrum Västra Götaland

Vilken P2Y12-hämmare till vilken patient? Svenska Kardiovaskulära Vårmötet 4-6 maj, 2011, Örebro

30 REKLISTAN

Benamputationer i Sverige = Lika för alla? Anton Johannesson Ortopedingenjör, Med Dr.

Calcium plus vitamin D supplementation and the risk of fractures NEJM 354;7 Feb 16, 2006

Folkhälsorapport 2015 i sammanfattning. Mona Backhans, Joanna Stjernschantz Forsberg, Anton Lager (redaktörer)

SSRI till Barn och Ungdomar vid Depression Var står vi idag? Anne-Liis von Knorring Stockholm 1 april 2009

Malmö Kost Cancer undersökningen

Hälsoeffekter av motion?

Att satsa på folkhälsa en god affär

Cykling i ett folkhälsoperspektiv

Nya orala antikoagulantia ett alternativ till point-of-care testning och egenvård med warfarin?

Bättre demensvård med SveDem - Svenska Demensregistret

Praluent (alirokumab) i två styrkor LDL-KOLESTEROL. en otillräckligt kontrollerad riskfaktor för kardiovaskulär sjukdom och död. 1

Hög-känslig troponin ett kliniskt perspektiv. Kai Eggers Kardiolog Kliniken Akademiska sjukhuset

När pa'enten sä,er agendan! Redovisning av projektet Dirigenter finns som fanns på Geriatriska Kliniken i Norrköping

Målvärden och metabol kontroll - erfarenhet från lokalt kvalitetsprotokoll

KVIST KarotiskirurgiVinst Individuell StratifieringsTabell

Dupuytrens sjukdom. En informationsbroschyr om krokiga fingrar

Fysisk aktivitet på Recept som behandlingsmetod inom hälso- och sjukvården

Bilaga III Ändringar av produktresumé och märkning

Risk- och friskfaktorer för långvarig smärta hos äldre. Caroline Larsson Leg. Sjukgymnast, MSc Gerontologi

Längre liv för patienter med mhrpc som tidigare behandlats med docetaxel 1

Innehållet i denna fil får endast användas för privat bruk. Kopiering eller annan användning kräver tillstånd från Ingela Thylén, Linköpings

Familjär hyperkolesterolemi -från 0 till 80 på 10 år

Ny lag - Nytt läge. Ny start för anhörigstödet! Lennarth Johansson

EN BÄTTRE KREDITAFFÄR

KOL med primärvårdsperspektiv ERS Björn Ställberg Gagnef vårdcentral

Prevention av aterosklerotisk hjärtkärlsjukdom med lipidreglerande läkemedel - Bakgrundsdokumentation

Producentobunden läkemedelsinfo

FaR-nätverk VC. 9 oktober

Reflections from the perspective of Head of Research Skåne University Hospital. Professor Ingemar Petersson. Stab forskning och utbildning SUS

Sekundärpreventiv läkemedelsbehandling efter hjärtinfarkt

Dagspresskollegiet. Bloggare vilka är de? Göteborgs universitet Institutionen för journalistik och masskommunikation. PM nr. 73

Hälsoproblem. Graviditetsstörning Hälsoproblem hos skiftarbetare

Delområden av en offentlig sammanfattning

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

mest? Hälsan i befolkningen olika utvecklingsscenarier Gotland

LATHUND FÖR INSÄTTNING OCH BEHANDLING

Diskussionsfrågor till version 1 och 2

BEHANDLING vid Alzheimers sjukdom, teori och praktik

Sekundärprevention efter Stroke/TIA. Bo Carlberg Inst för Folkhälsa och Klinisk Medicin Umeå Universitet

Riktade hälsosamtal Hans Lingfors. Hälsokurvan

Kan fysisk aktivitet förebygga hjärtinfarkt?

RiksSvikt Årsmöte Svenska Läkaresällskapet - Tisdag 12 maj 2015

Repetition Cirkulationsorganens sjukdomar. Kardiovaskulära sjukdomar den främsta orsaken till död i världen

Stroke. Björn Cederin Strokeenheten Kärnsjukhuset i Skövde

Evidensbaserad praktik (EBP)

SBU:s sammanfattning och slutsatser

Sekundärprevention efter hjärtinfarkt- når vi målen?

Säkert att förvara kärnavfall i berggrunden

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Frågor och svar TLV:s beslut att begränsa subventionen för Cymbalta

Utmaningar vid långtidsbehandling efter akuta koronara syndrom Intressekonflikt: Arvode för föreläsning

Tentamen DX Klinisk farmakologi. Maxpoäng 30

Lipidsänkande behandling. Paul Hjemdahl. SBU ville inte ta den kastade handsken men recenserade 2012 den senaste CTTanalysen 2010.

DE NATIONELLA KVALITETSREGISTREN ANVÄNDS RESULTATEN FÖR BEFOLKNINGENS NYTTA OCH FÖR EN MER JÄMLIK HÄLSA?

Värdering av lipider vid diabetes Riskvärdering och behandlingsindikation. Mats Eliasson

SANNOLIKHET. Sannolikhet är: Hur stor chans (eller risk) att något inträffar.

Mer än varannan sambo riskerar ekonomisk smäll. Undersökning från Länsförsäkringar hösten 2009

Omega - 3 En undersökning bland allmänheten Projektnummer

Med åldrandet följer skörhet: hur kan vi undvika det? Laura Fratiglioni

Genomgången av läkemedel vid blodfettrubbningar. Presenterades 12 februari 2009 Besluten träder i kraft den 1 juni 2009

Arbetsdokument Nationella riktlinjer för rörelseorganens sjukdomar

Anders Larsson KKF, Uppsala

Kvalitetsregistret för svår sepsis/septisk chock Årsrapport för 2013

Transkript:

http://www.dagensmedicin.se/seminarier/kurs -ratta-lakemedel-nov-2014/ Fredag 08.30-09.00 Statinbehandling av sköra äldre patienter Anders Hernborg, specialist allmänmedicin och internmedicin, Region Halland.

Pat i olika ådrar, män + kvinnor i hela Sverige som under året fått minst ett recept m statin per 1000 inv. i respektive ålder 350,0 300,0 250,0 200,0 150,0 Pat 65-74år/1000 inv Pat>79år/1000 inv 100,0 50,0,0 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 2013

Min syn på statiner allmänt Bör oftast erbjudas vid känd kärlsjukdom (sekundärprevention) i alla åldrar om hygglig livskvalitet. Ischemisk hjärtsjd, TIA/stroke, perifer artärsjukdom. Oftast aggressiv behandling vid familjär hyperkolesterolemi (1/500) i kombination med prematur kärlsjukdom i släkten. Oftast vid typ 2 diabetes och vid typ 1 diabetes när man nått vuxen ålder. Vid typ 1 saknas evidens. Mera sällan indicerat vid primärprevention om inte mycket hög beräknad absolut hjärt-kärlrisk. Inflammatoriska sjukdomar som r.a. Vid njurinsufficiens. Statiner som primärprevention kommer sannolikt öka? Högdos potent statin endast marginellt bättre effekt men mer biverkningar. Hellre måldos än målvärde. Ingående komponent i sekundärpreventivt eller primärpreventivt Polypill??

Metaanalys statiner, primärprevention äldre Total mortalitet: < 65 år 0.89 (0.74 to 1.04) n.s. (= icke signifikant) > 65 år 0.95 (0.80 to 1.12) n.s. Allvarlig hjärthändelse: < 65 år 0.62 (0.42 to 0.87) >65 år 0.86 (0.67 to 1.09) n.s. Påtaglig cerebrovaskulär händelse: < 65 år 0.62 (0.42 to 0.89) > 65 år 0.79 (0.53 to 1.18) n.s. The benefits of statins in people without established cardiovascular disease but with cardiovascular risk factors: Meta-analysis of randomised controlled trials BMJ 2009;338:b2376

Läkemedelskommittén 5

Subgruppsanalys av JUPITERstudien, primärpreventiv 5 695 personer > 70 år med CRP> 2 mg/l och LDL<3.37 mmol/l utan känd hjärtkärlsjukdom Randomiserades till 20 mg rosuvastatin (Crestor) eller placebo OR för hjärtkärlhändelse 0,61 (0,46-0,82) OR för total dödlighet 0,80 (0,62-1,04) n.s. Ann Intern Med. 2010 Apr 20;152(8):488-96, W174.

IDEAL-studien, hög- mot normaldos 8.888 patienter som haft hjärtinfarkt (många svenska pat. i studien) alltså sekundärpreventiv 80 mg atorvastatin jämfört med 20-40 mg simvastatin Ingen signifikant skillnad i effekt på major coronary events hos patienter över 65 år Am J Cardiol. 2009 Mar 1;103(5):577-82.

Sekundärprevention, metaanalys 19 000 patienter 65-82 år med koronarsjukdom, statin mot placebo Total dödlighet RR 0.78 (0.65-0.89) NNT i 5 år = 28 (95% CI 15 to 56) Dödlighet i hjärtinfarkt RR 0.70 (0.53-0.83) Stroke RR 0.75 (0.56-0.94) Relativ riskminskning, RRR = - 22% Absolut riskminskning, ARR= -3,15% > NNT 32 (5 år) J Am Coll Cardiol. 2008 Jan 1;51(1):37-45.

STATIN worse HPS (Heart Protection Study) 20 000 pat SIMVASTATIN: VASCULAR EVENT by AGE & SEX Baseline STATIN PLACEBO Risk ratio and 95% CI feature (10269) (10267) STATIN better STATIN worse Age group (years) < 65 838 1093 65-69 516 677 70-74 550 628 ³75 138 208 Sex Male 1676 2148 Female 366 458 Hetc 2 3 = 4.4 Hetc 2 1 = 0.4 ALL PATIENTS 2042 2606 (19.9%) (25.4%) 0.4 0.6 0.8 1.0 1.2 1.4 Sivastatin 40 mg mot placebo 24%SE 2.6 reduction (2P<0.00001)

Signifikant fler cancrar i statingruppen

Metaanalys Lancet 2005, 14 olika statinstudier polade (90 000 pat), subgruppsanalys bl a ang ålder rörande major vascular events.

Effekter av statiner 225 922 nya användare av statiner i England o Wales: 70.7% simvastatin 22.3% atorvastatin 3.6% pravastatin 1.9% rosuvastatin 1.4% fluvastatin Unintended effects of statins in men and women in England and Wales: population based cohort study using the QResearch database BMJ 2010;340:c2197

Önskad effekt av statiner NNT i 5år för att undvika: EN kardiovaskulär händelse: Män 33 (24-57) Kvinnor 37 (27-64) Unintended effects of statins in men and women in England and Wales: population based cohort study using the QResearch database BMJ 2010;340:c2197 Läkemedelskommittén 14

Oönskade effekter av statiner NNH (numbers needed to harm) under 5 års behandling: Myopati : män 91 (74-112) kvinnor 259 (186-375) Katarakt: män 52 (44-63) kvinnor 33 (28-38) Unintended effects of statins in men and women in England and Wales: population based cohort study using the QResearch database BMJ 2010;340:c2197 Läkemedelskommittén 15

Hur definierar vi skör? Frailty was defined as a clinical syndrome in which three or more of the following criteria were present: unintentional weight loss (10 lbs in past year) self-reported exhaustion weakness (grip strength) slow walking speed low physical activity. The overall prevalence of frailty in this community-dwelling population was 6.9%; it increased with age and was greater in women than men. Frailty in older adults: evidence for a phenotype. Fried LP, Tangen CM, Walston J et alcardiovascular Health Study Collaborative Research Group. J Gerontol A Biol Sci Med Sci. 2001 Mar;56(3):M146-56. Center on Aging and Health, The John Hopkins Medical Institutions, Baltimore, Maryland 21205, USA.

Sammanfattning dokumenterad effekt Statiner till äldre? Inte utvärderat hos äldre-äldre i någon större omfattning Evidens för positiv effekt saknas >65 år om manifest hjärt-kärlsjukdom saknas Ska sättas ut vid muskelvärk och förhöjt CK

Vad säga Socialstyrelsen? (om utsättning)

När avsluta statinbehandling? Finns inga riktlinjer eller någon medicinsk kunskap som kan vägleda om när i en process, då livet mera tydligt går mot sitt slut, som statiner bör utsättas. Detta har mer med patientens, läkarens och samhällets värderingar att göra, om ett etiskt förhållningssätt. En klok och erfaren kollega sa en gång att om en patient bedöms ha minst 2-3 år kvar att leva och med en hygglig livskvalitet låt statinen vara kvar annars överväg utsättande.

23

24