Kvalitetsrapport Så här går det



Relevanta dokument
Kvalitetsrapport Så här går det

Kvalitetsrapport Så här går det

Systematiskt kvalitetsarbete

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Kvalitetsrapport Så här går det

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning Föräldrakooperativet Pinocchio. Olympia ekonomisk förening

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Kvalitetsredovisning Läsår

Muskötens förskolas. Kvalitetsredovisning. För år 2009/2010. Ansvarig Förskolechef Magnus Strömbäck

Systematiskt kvalitetsarbete

P-02/03 säsongen 2016

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Kvalitetsarbete. Stora Paletten. Läsåret

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Kvalitetsredovisning pedagogisk omsorg, Månkarbo Tierps kommun. Verksamhetsåret

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2014/2015.

Syftet med en personlig handlingsplan

Arbetsplan Jämjö skolområde

FÖRSKOLAN FYRKLÖVERNS LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Läsåret 15/16

Varför är det så viktigt hur vi bedömer?! Christian Lundahl!

Kvalitetsarbete i förskolan

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Avdelningsplan! för! Havet!

Sammanfatta era aktiviteter och effekten av dem i rutorna under punkt 1 på arbetsbladet.

Verksamhetsplan Vommedalens förskola

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Likabehandlingsplan samt Plan mot kränkande behandling. Tallets förskola 2014/2015

Augusti Måldokument. Kvalitetsarbete Planering, uppföljning och utvärdering. Orust Waldorfförskola. Kastanjen

Likabehandlingsplan för läsåret

Kvalitetsrapport Så här går det. Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet. Förskolan Holken, Klinte/Sanda förskoleområde

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

SKOLMATEN OCH ELEVINFLYTANDE

SOLGLÄNTANS LIKABEHANDLINGSPLAN MÅL

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Utvärdering APL frågor till praktikant

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Förskolan är till för ditt barn

Sammanfattning på lättläst svenska

Likabehandlingsplan. Lika rättigheter i förskolan Vitå förskola 2015/2016.

Lathund, procent med bråk, åk 8

Enkätresultat för elever i åk 9 i Borås Kristna Skola i Borås hösten Antal elever: 20 Antal svarande: 19 Svarsfrekvens: 95% Klasser: Klass 9

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Särskilt stöd i grundskolan

PEDAGOGISK PLAN FÖR FÖRSKOLEKLASS PÅ UTBYNÄSSKOLAN

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Lärkan Barn- och utbildningsförvaltningen

Boken om Teknik. Boken om Teknik är en grundbok i Teknik för åk 4 6.

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

Fritidshem och skola i samspel

FÖRSKOLAN TROLLETS TREDELADE ARBETSMODELL FÖR SAMVERKAN MELLAN FÖRSKOLA OCH HEMMET

Vi vill skapa en trygg miljö där olikheter är en tillgång.

LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR: I Ur och Skur Förskolan Upptäckarna

Likabehandlingsplan 2015

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Kvalitetsrapport Så här går det

Svenska Du kan med flyt läsa texter som handlar om saker du känner till. Du använder metoder som fungerar. Du kan förstå vad du läser.

Predikan Lyssna! 1 maj 2016

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Matematiken har alltid funnits omkring

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Bedömningspunkter förskola och annan pedagogisk verksamhet för barn i förskoleåldern

PLAN FÖR ARBETET MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING Nykroppa förskola. ansvarig förskolechef Katarina Magnusson

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Innehållsförteckning. 1. Tyresö församlings förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning. 4.

BARN OCH UTBILDNING Förskoleverksamheten. Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Björnen

Utvärdering fadderverksamhet (Nyanländ)

Hälso- och sjukvårdslagen

Laborativ matematik som bedömningsform. Per Berggren och Maria Lindroth

Arbetsplan Jämjö skolområde

Kvalitetsuppföljning Backa och Lurs skola Lärande Verksamhetens måluppfyllelse

VICTUMS SYSTEMATISKA KVALITETSARBETE UTVECKLINGSOMRÅDE: Elevenkäten ht 2015 KRYSSA I DE MÅL KVALITETSARBETET GÄLLER

Mer än bara fotboll VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Likabehandlingsplan Regnbågsskolan F- 6 och fritidshem

Kvalitetsrapport Så här går det

Introduktion till Open 2012

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Det flippade klassrummet hur uppfattas det av eleverna?

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling för verksamhet vid Strövelstorps förskolor

BRUK. bedömning reflektion utveckling kvalitet

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2015/2016 Smedens förskola Barn- och utbildningsförvaltningen

Lilla gärdetbrev 15/5 2015

Solglimtens verksamhetsplan läsåret

Kärnan. Halmstad 29 augusti Hej!

Inrättande av pedagogiskt ledarskapspris

Vi brister i det förebyggande arbetet, liksom att våra insatser för att förstärka värdegrunden i

ÅSENSKOLAN. Linda Karlsson. Åsenskolan. Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet läsåret

Så kan du arbeta med medarbetarenkäten. Guide för chefer i Göteborgs Stad

Smedbergsskolans likabehandlingsplan 2013/2014

Anna Kinberg Batra Inledningsanförande 15 oktober 2015

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Centralskolan Söder 4-9 i Grästorp hösten Antal svar: 50

Kommunikationspolicy i korthet för Lidingö stad

Pedagogisk målplan FÖRSKOLA - HEM

Transkript:

Kvalitetsrapport Så här går det Uppföljning av det systematiska kvalitetsarbetet på Lärkan förskola, Öja Verksamhetsåret 2013/2014

Kort sammanfattning av enhetens kvalitetsarbete under verksamhetsåret Vi har haft en del inskolningar under året men har försökt arbeta mot våra mål. Varje vecka har något av våra förbättringsområden funnits med, bland annat temat Bygg & konstruktion som endast med väldigt få undantag uteblivit. 1 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 1 a Mål och resultat, angivna förbättringsområden. A: Främja alla barns och elevers utveckling och lärande samt lust att lära och särskilt uppmärksamma förväntningar på pojkars resultat. B: Bygg & konstruktionsarbete TEMA C: Cykellek ute Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Vi har sett mer av vad barnen vill och är intresserade av då vi mer aktivt och medvetet lyssnat på dem. Detta har resulterat i att barnen verkat känna sig mer delaktiga och de har visat större entusiasm till och större deltagande i de styrda aktiviteter vi arbetat med. B: Barnen har utvecklat en större förståelse för hur de kan bygga så en konstruktion håller i stället för att ramla isär. Barnen har genom att bygga i olika mindre grupper fått samarbeta och komma på lösningar tillsammans på ett sätt vi inte sett tidigare i barngruppen. Detta har också resulterat i att barnen har byggt och/eller samarbetat i större utsträckning än tidigare under den fria leken, samt att de har blivit bättre på att diskutera sig fram till Genom att pedagogerna på förskolan arbetat mer aktivt efter barnen har detta främjat lusten att lära tillsammans. Både pojkar och flickor har kommit fram mer med egna initiativ och lösningar på problem. Vi upplever att barnen tagit för sig mer för att vi mer aktivt tagit reda på deras intentioner och barnen har sett att de själva är delaktiga mer än tidigare. När barnen fått jobba i ett längre projekt i ungefär samma grupper har det skapat en annan gruppdynamik som också främjat samarbetet mellan barnen. Genom att vi pedagoger krävt samarbete och kompromisser har detta lett till att barnen har fått bättre möjligheter att lösa konflikter genom att vi lärt dem olika verktyg för att diskutera. De har också fått se resultat av att Vi kommer pusha barnen att komma med ännu mer förslag och idéer och sedan visa dem att vi faktiskt lyssnar och att de kan vara med och påverka verksamheten både direkt och indirekt. Genom att berätta när en styrd aktivitet blivit till genom inspiration från barnen och på vilket sätt blir det ett tydligare samband mellan aktiviteten och att barnen påverkar. Vi kommer försöka bygga vidare på just samarbetet och gemensam problemlösning i mindre grupper snarare än temat som vi nu haft under hösten och våren. Även om barnen tyckt om att bygga så finns det fler områden att samarbeta på vilket vi tror kommer göra kunskapen barnen får om samarbete och kompromisser än större.

lösningar på ett konstruktivt sätt när det varit mindre konflikter. C: De stora barnen har lugnat ner sin cykling utomhus vilket gör tillvaron för alla tryggare och lugnare. De barn som tidigare cyklat vårdslöst har nu hittat andra former av lek att alternera med vilket också gör att de minsta barnen får utrymme och ro att testa cyklarna. arbeta tillsammans vilket gör att motivationen att göra tillsammans blir större. Det är vad vi ser i barngruppen under fri lek också. De gör mer tillsammans i stället för att en bara ska bestämma allt hela tiden vilket förekom en del innan. Att de stora barnen cyklade fort var ett problem eftersom de kunde cykla omkull de mindre barnen, krocka med andra cyklar och ramla. Det blev en fara. Genom att barnen erbjöds andra lekar har de upptäckt att det finns än mer att göra i stället för att bara cykla. De minsta barnen har fått utrymme att cykla och detta tar ner tempot en aning för alla. Detta gör att cyklandet upplevs lugnare och mer under kontroll. Så barnen cyklar inte mycket lugnare, alla gör det inte på samma gång bara. Vi måste fortfarande jobba med att få ner tempot i cyklandet. Även fast det blivit mindre farligt är det inte alltid helt tryggt. Vi pedagoger har introducerat lite skyltar under Barnsäkerhetens dag och har tänkt jobba vidare med det för att få tydligare regler och så barnen blir påminda om att ta det försiktigt under leken. Vi vill tillsammans med barnen få fram regler gemensamt och sedan göra beständiga skyltar utifrån dessa regler. Vi tror det är lättare för barnen, och mer motiverat, att följa regler de själva varit med och bestämt.

2 b: Uppföljning av kvalitetsrapport 2 a Värdegrund och trivsel, angivna förbättringsområden A: Stötta barnen i att själva lösa konflikter och skapa kompromisser B: Respekt för och omsorg om allt levande Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: De större barnen har fått fler verktyg för att kompromissa och diskutera med varandra i stället för att bråka. De flesta konflikter löser barnen själva med mer eller mindre hjälp av pedagogerna. De minsta barnen har fått träna på att göra förlåt, att ge den som är ledsen en kram eller klappa på armen eller så. Att beröra försiktigt. Detta syns också när barnen försöker trösta varandra vilket de gör i större utsträckning än förut. När ett barn är ledset kommer ofta ett annat barn och ger en kram eller klappar försiktigt. Eftersom de större barnen fått träna på att samarbeta och skapa kompromisser, bland annat genom vårt tema vilket står högre upp, har de fått fler verktyg för att lösa konflikter genom diskussion. När barnen själva sett att samarbete lönar sig och att det oftast går att prata sig fram till en gemensam lösning på ett problem har detta också spillt över utanför de styrda aktiviteterna. Barnen har uppmuntrats att prata och diskutera och lyssna på varandra vilket verkar ha motiverat dem till att göra det även i fri lek. De mindre barnen har fått ett sätt att visa omtanke, och det är vad vi ser när de tröstar varandra. Vi har arbetat mycket med att prata och diskutera med de äldre barnen och de har visat att deras förmåga att lösa problem tillsammans har förbättrats. Vi kan fortfarande jobba mot att barnen blir än mer självständiga och löser mindre konflikter mer på egen hand än de gör idag. De minsta barnen har fått börja lära sig att göra förlåt då det verbala språket inte alltid har kommit igång. Vi pedagoger vill fortsätta med det arbetet och jobba mot att barnen förstår konceptet och visar mer omtanke om varandra. B: Barnen har blivit försiktigare med insekter som de hittar på gården. Att barnen är försiktigare beror sannolikt på att alla pedagoger belyst att barnen ska vara försiktiga då de kommit med insekter och kryp. Vi hade sannolikt fått än bättre resultat om vi arbetat inriktat på detta kontinuerligt. Resultatet är inte det vi önskat. Vi tänker under hösten arbeta tematiskt med naturen och vad som händer i den. Undersöka kretslopp på olika sätt med barnen och jobba mot att de bland annat ser att den lilla myran är en viktig del i något större när den städar, att maskarna gör om kompost till jord så det som växer får mer näring och att vi behöver insekter för att få blommor. I värdegrundsarbetet ingår arbetet med Likabehandlingsplan/plan mot kränkande behandling vilket årligen skall uppdateras tillsammans med personal och barn/elever.

Aktuell Likabehandlingsplan bifogas som eget dokument eller länk!

Ytterligare prioriterade förbättringsområden i verksamheten A: Se över tempo och ljudnivå i förskolans verksamhet. B: C: Vilka resultat har nåtts? Analys av resultatet. Åtgärder för ökad måluppfyllelse/fortsatta förbättringar! A: Vi har lyckats få ett lägre tempo vilket i sin tur lett till en lägre ljudnivå. Barnen har också kunnat prata med och lyssna på varandra mer, och personalen har kunnat lyssna mer på barnen. Då vi delat upp barnen mer i mindre grupper har tillvaron blivit mer överskådlig för både barn och personal. Barnen har inte behövt höja rösten lika mycket för att bli hörda utan har kunnat prata mer i vanlig samtalston vilket fått ner ljudnivån. Eftersom alla barn inte varit på samma ställe har det också varit färre röster som byggs ihop till ljud och det har blivit mindre rörigt för barnen vilket också ger ett lugnare tempo i hela tillvaron. Lekarna inomhus har blivit lugnare till följd av att barnen kunnat leka i mindre grupper och det har blivit lättare att ha rörliga lekar utomhus och mer stillsamma lekar inomhus. Detta har också lett till att personalen har kunnat lyssna mer på barnen och se deras viljor och intentioner eftersom det varit färre barn i varje grupp och barnen har kunnat komma fram mer som individer. Vi ska fortsätta dela upp barnen i olika grupper så mycket som möjligt. Vi ska diskutera mer med barnen om hörseln och örat och att vi alla behöver vara rädda om både oss själva och varandra. Genom att uppmana till lugn lek inomhus och att försöka få upp barnen i varv ordentligt i alla fall någon gång om dagen utomhus får barnen en tydligare struktur på vad som passar inne och ute och de får göra av med en del energi vilket också gör att de bättre klarar av att vara lugna inomhus. B: C: