Barn i kris - upplägg. Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion



Relevanta dokument
Hälso- och sjukvårdslagen

Flyktingbarnteamet Göteborg

MENTALISERINGSBASERAD TERAPI

Barn och Trauma - bedömning och behandling

Plan mot kränkande behandling och diskriminering / Likabehandlingsplan

Spelarutveckling ett helhetsperspektiv kapitel 4. spelare Johan Fallby, Riksinstruktör, beteendevetenskap

Kris och Trauma hos barn och unga

Barn är också anhöriga. Dom finns där, ser, hör, känner men glöms ofta bort

Efter olyckan mänskligt omhändertagande (värna din hjärna)

Traumamedveten omsorg

Konsultation med skolan

Förskolan Vårskogen, Svaleboskogen 7. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Erfarenheter från ett pilotprojekt med barn i åldrarna 1 5 år och deras lärare

Förväntansdokument Bodals Skola F-9

Till dig som varit med om en allvarlig händelse

Flyktingbarnteamet Göteborg

Mellan äldreomsorg och psykiatri py. Om äldres psykiska ohälsa

Hur gör jag så att patienten blir delaktig, i samtalet, för att hitta lösningar vid förskrivning av hjälpmedel?

Sektionen för Beteendemedicinsk smärtbehandling

Tobaksfri skoltid vad kan man göra? Maria Nilsson Epidemiologi och global hälsa, Umeå universitet

Central Barnhälsovård Västra Götalandsregionen i samarbete med Folkhälsokommittén

Stress allmänt WHAT IS STRESS?

- hur kan vi alla hjälpa till?

Förskolan Solbacken. Köpings kommun. Läsår Britta Selin, Birgitta Halvardsson, Kattarina Vikander, Maria Ljusell

som bäst på dagis Barnträdgårdslärarförbundet 2006

Sjuksköterskors upplevelser av närståendes betydelse inom ambulanssjukvård i glesbygd. Charlott Ek

Det är bra om även distriktsstyrelsen gör en presentation av sig själva på samma sätt som de andra.

Hälsa en nyckel till integration. Britt Tallhage verksamhetschef

Amina teckenspråksgestaltning av Undo

SIDAN 1. SOCIALFÖRVALTNINGEN Utvecklingsenheten Projekt Barnfrid Stockholm. Signs-of-Safety. för barnets skydd och trygghets skull

Sibbebo Förskola Jag vill, jag kan, jag vågar

Skolförvaltningen Verksamhetsområde Södra. Elevhälsoplan. Verksamhetsområde Södra. F-klass åk 3. Fritidshem. Solenskolan.

Kompletterande samtalsunderlag för elever med funktionsnedsättning

Föräldrasynpunkter på Nävergårdens förskola februari 2013

Löderups förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Nalle Puh`s verksamhetsplan VT 2010 HT 2011

Bli hållbar som student. Marie Thérèse Överström Kurator

Kvalitetsrapport Så här går det

Majblommans undersökning om barns villkor i Sveriges kommuner 2015

Har vi lösningen för en bättre hemtjänst? Självklart.

KUPOL en studie om skolmiljöns betydelse för ungdomars hälsa ENKÄT TILL ELEVER I ÅRSKURS 9

TIPS 1: Att hantera arbetslöshetsrelaterad stress Möt dina känslor

Matematiken har alltid funnits omkring

Ganska dåligt/ Mycket dåligt Totalt

Föreläsning: Konflikthantering i en BRF. Fastighetsägarna Stockholm, Fastighetsägarnas Hus

Att ge omsorg mitt i livet

Samtals- och dokumentationsunderlag Språk och erfarenheter

Uppdrag: Huset. Fundera på: Vilka delar i ditt hus samverkar för att elen ska fungera?

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2014/15 Förskolan Björnen Lilla Björn

Riv 65-årsgränsen och rädda liv

I Ur och Skur Mullekojans plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kiwiböckerna metod och begrepp

Presentationsövningar

Några frågor om dina känslor nu och tidigare

Arbetsplan för Hjorten

Barn som far illa. Utsatta Barn. Gunilla Landqvist

Systematiskt kvalitetsarbete

LIKABEHANDLINGSPLAN. FÖRSKOLAN MULLVADEN Hemse förskoleområde

Bakgrund - Förskolans värdegrund och uppdrag

1 (5) Verksamhetsbeskrivning Dellens förskola

Fakta och förhållningssätt för professionella som möter utsatta barn

Miljö och material på förskolan, hållbar utveckling

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Broby förskola. Verksamhetsformer som omfattas av planen: Förskola

Avdelningsplan! för! Havet!

Dina tänder är viktiga. Du behöver dem varje dag.

Lågt socialt deltagande Ålder

Syfte med Pysslingens LärandeINDEX

ATT TALA OM DET MAN INTE TALAR OM

Bra att veta om sexuella övergrepp. För barn

Detta är allmänheten! Några infallsvinklar utifrån forskning om människors förhållningssätt till risker, olyckor och kriser

Förskolan Skogsgläntan

Women on the Board diskuterar krishantering 5 maj 2015

Anhörigas upplevelser av en hjärtstoppssituation och att själv bli omhändertagen ett vårdande förhållningssätt inom ambulanssjukvård

Verksamhetsplan HT -09 och VT -10

Anknytning och omsorg när våld är vardag Jönköping

Fritidshem och skola i samspel

Sandeplanskolan. Kunskap, arbetsro och trivsel. Likabehandlingsplan

Gruppenkät. Lycka till! Kommun: Stadsdel: (Gäller endast Göteborg)

Arbetsplan för Hamneda förskola

Bättre hälsa: antagande

LÄSFÖRSTÅELSE PROVKAPITEL. Katarina Neiman Hedensjö

Det behövs specialister inom demensvården

VÄRDERINGSÖVNINGAR. Vad är Svenskt?

Fjällmons Förskolor. Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2016

Referensvärden samtliga undergrupper

Referensvärden samtliga resultatenheter

Uppdaterad Råd till rektor RÄTT TILL STÖD I SKOLAN FÖR ELEVER MED CANCER

Rörelse ger dig mer energi, och du sover bättre.

Likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling

Välkommen till Arbetsförmedlingen! Information till dig som är arbetssökande

Kan det vara så att kvinnor behöver mer för att få lika mycket som män? Eller är det tvärtom?

ÄT RÄTT NÄR DU TRÄNAR

En offensiv skola. Skolplan för Kristianstads kommun R e v i d e r a d h ö s t e n

Skolplan för Svedala kommun

Bulltofta förskola. Lokal Arbetsplan

Förskolan Matrisen K V A L I T E T S G A R A N T I

Begreppet delaktighet inom rättspsykiatrisk vård

Nedfrysning av spermier. Information om hur det går till att lämna och frysa ned spermier.

Arbetsplan för Kometen

Arbetsplan. Lillbergets förskola Avd /2016. Barn och utbildning

Transkript:

Barn i kris - upplägg Generell traumateori Att möta barn på flykt Att tänka på Gruppdiskussion

Vad har de nyanlända vi möter med sig? Biologisk sårbarhet Psykologisk sårbarhet Yttre stressorer Familjen Miljön utanför familjen

Tidens betydelse för utveckling av psykopatologi Bakomliggande faktorer Utlösande faktorer Vidmakthållande faktorer

Friskfaktorer ATT GÖRA DET BÄSTA AV EN DÅLIG HAND Individuell motståndskraft (Social kompetens, problemlösningsförmåga, locus of control, KASAM, begåvning) Friskfaktorer i familjen (att kunna tillgodose en stabilitet trots att man befinner sig i en stressfull situation) Friskfaktorer utanför familjen (ffa annan vuxen som ser barnet och dess behov)

Trauma Trama = skada Resultat = händelse Typ I trauma är en extrem händelse Typ II trauma är upprepande upplevelser av hot

Trauma av extrem händelse Akut reaktion Post traumatisk stress Återupprepande symtom; traumatiska minnen som är återkommande och påträngande, mardrömmar, återupprepande lek Förhöjt spänningstillstånd: irritabilitet, rastlöshet, koncentrationssvårigheter, svårt att somna Undvikande symtom: isolera sig, undviks sådant som kan påminna om händelsen Förändrad syn på sig själv och världen: Man borde inte leva, man är förstörd, känslor av skuld och skam. För barn under 6 år räcker det med att ett symtom på undvikande eller negativa kognitiva förändringar under 1 månad för att uppfylla kriterierna för PTSD (DSM-V)

Skuld och skam Undvikande av kontakt Behövs ingen realistisk bakgrund Magiska föreställningar Vid kroppsliga kränkningar är skam vanligt Attackera andra Skam Attackera sig själv Förnekelse

Symtom hos förskolebarn Barn 1-3 år Intensivt aktiverat anknytningssystem (klängighet, konstant kroppskontakt) Rubbade mat och sovmönster Barn 4-6 år Intensitvt aktiverat anknytningssymstem Undvikandesymtom (dra sig undan lek, håglösa och passiva, ensam återupprepande lek) Störd realitetsuppfattning (magi och fantasi styr världsbilden)

Komplext PTSD UPPREPADE ALLVARLIGT SKRÄMMANDE UPPLEVELSER UNDER EN LÄNGRE TID Svårigheter med emotionell och beteendemässig reglering Störd förmåga att ingå och bevara goda relationer Förändrad uppmärksamhet och medvetandegrad Negativt påverkat värdesystem Somatisk påfrestning och disorganisation

Människan i omställning Inte alla som har trauman med sig men alla är i stor omställning Migrationsstress ny kultur, ny vardag, nytt språk, långdragen asylprocess, annan social position, utanförskap Möjligheter och svårigheter

Barn i flykt - riskfaktorer Undernäring Infektionssjukdomar Kroniska sjukdomar Svåra traumatiska händelser Förlust av nära anhöriga och vänner Förlust av sitt land och kultur

Barn i flykt Frisk faktorer Inneboende motståndskraft Yttre skyddsfaktorer: Kunskap hos barnet och omgivningen KASAM Rutiner 70% av barn som upplevt extrem stress självläker med hjälp av nätverket

STOP S - Structure and safty, återställ rutiner och dygnrytm, ordna boende, förutsägbarhet T - Talking and Time, berätta för barnen och låt dom berätta. Ge tid O - Options and Organized activities, vardagliga verksamheter i kombination med egna strategier för att hantera stress och oro. P Parent och Acting Parent support, BVC och föräldrastödjande aktiviteter

Förskola Språk Lek Rutiner Sammanhang Starten till integration även för vuxna

Barn är beroende av de vuxna runt omkring NÄR FÖRÄLDRARNA ÄR TRAUMATISERADE Traumatisk familjedynamik Skrämd anknytningsperson Tigande familjen Traumafixerade familjen Traumaorganiserade familjen Trauma kan ärvas Viktigt med stöd till föräldrarna

Att tänka på Vara en intresserad, varm och öppen medmänniska Se både frisk- och riskfaktorer Gör vad du kan för att sjuka, oroliga och allvarligt stressade barn ska få den hjälp de behöver Hjälpa barn till förskolevistelse

Psykosociala behov Psykisk och psykosomatisk ohälsa sömnstörningar, fobiska rädslor, koncentrationssvårigheter och nedstämdhet Orsakat av kombination av riskfaktorer Förebyggande insatser svagt socialt nätverk arbetslöshet avsaknad sysselsättning - framför allt socialt stöd - förskolan barnens viktigaste stödjande miljö http://www.rikshandboken-bhv.se/texter/barnhalsovard-forinvandrarbarn/psykosocialt-arbete-med-flyktingfamilj/

Diskussion i smågrupp Diskutera utifrån frågor i små grupp Dela gärna egna erfarenheter Vad är svårt? Vad fungerar bra? VAD VI GÖR OCH HUR

https://www.informationsverige.se 10 språk VAD VI GÖR OCH HUR