Cannabisbruk syndrom akut omhändertagande BA Johansson, PhD, MD BUP, VO heldygnsvård, Malmö bjorn_axel.johansson@med.lu.se BUP:s vårmöte, Uppsala, 2016-04-21
Cannabis - förekomst Stor spridning i samhället Näst alkohol är cannabis den vanligaste drogen bland ungdomar på mottagningen Livstidsprevalensen (rökt minst en gång) för ungdomar i årskurs 2 på gymnasiet är 20 % Cannabisberoende förkommer innan 18 års ålder Håkansson A, SK- föreläsning, BUP, Malmö, 2016
DSM-5 - Cannabisbruk syndrom 1. Intag av cannabis i större mängd eller under längre tid än du haft för avsikt 2. En önskan om att skära ner eller upphöra använda cannabis men inte lyckats 3. Tillbringa mycket tid med att införskaffa, använda eller återhämta sig från användandet av cannabis 4. Merbegär efter att använda cannabis 5. Oförmåga att klara av det du borde på arbetet, hemma eller i skolan beroende på cannabisanvändande 6. Fortsatt cannabisanvändande trots att det orsakar problem i relationer 7. Uppgivande av viktiga sociala, yrkesmässiga eller fritidsaktiviteter på grund av cannabisanvändande
DSM- 5 - Cannabisbruk syndrom, forts 8. Användande av cannabis igen och igen även när detta försätter dig i farofyllda situationer 9. Fortsatt cannabisrökande även när du vet att du har ett somatiskt eller psykologiskt problem som kan ha orsakats eller förvärrats av cannabis 10. Behov av mer cannabis för att nå den eftersträvade effekten (tolerans) 11. Utvecklande av abstinenssymptom som kan lätta eller försvinna genom att röka mer cannabis Cannabisbruk syndrom Lindrigt 2-3 kriterier Medelsvårt 4-5 kriterier Svårt e 6 kriterier DSM-5, APA, 2013
Intoxikation, DSM-5 A. Nyligen intagit cannabis B. Kliniskt signifikanta och problematiska psykologiska eller beteendeförändringar som utvecklats under eller kort efter cannabisintaget C. Minst två av följande tecken eller symptom har utvecklats inom 2 timmar efter cannabisintaget Rödögdhet Ökad aptit Muntorrhet Takykardi D. Tecknen eller symptomen kan inte tillskrivas något att medicinskt tillstånd och förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa inkl intoxikation av annan substans DSM-5, APA, 2013
Intoxikation, forts Kliniska symptom Uppluckrade associationer Eufori (dopamin) Upplevelsen av att färger, ljud och lukter förstärks Psykotiska upplevelser Kognitiv reduktion Heilig M, Psykiatri, Studentlitteratur, 2010 v Knorring A-L, Barn- och ungdomspsykiatri, N & K, 2015 Ruset är i regel över på några timmar. Korttidsminnet och inlärningsförmågan kan vara nedsatt i dagar- veckor efter man rökt
Abstinens, DSM-5 A. Upphört med ett långvarigt och intensivt cannabisbruk B. Minst tre av följande tecken och symptom har utvecklats inom ca 1 vecka efter upphört cannabisbruk enligt A: Irritabilitet, ilska eller aggressivitet Nervositet eller ångest Sömnstörning Minskad aptit eller viktnedgång Rastlöshet Nedstämdhet Minst ett av följande kroppsliga symptom: magsmärtor, tremor, svettning, feber, frossa eller huvudvärk C. Tecknen eller symptomen enligt B orsakar kliniskt signifikant lidande eller försämrad funktion socialt, i arbete eller inom andra viktiga funktionsområden D. Tecknen eller symptomen kan inte tillskrivas något annat medicinskt tillstånd och förklaras inte bättre med någon annan form av psykisk ohälsa inkl intoxikation av annan substans DSM-5, APA, 2013
Abstinens, forts Kliniska symptom Koncentrationssvårigheter Craving drogsug, irritabilitet med återfall som slutpunkt Minnesluckor Overklighetskänslor Psykotiska symtom, sannolikt intoxikationseffekt
Cannabispsykos Cannabisrelaterade psykoser kan vara svåra att skilja från schizofrena psykoser, dock: Debut efter intensiv cannabisrökning (akut vs. kroniskt) Som regel psykosfria efter rökstopp Ett långt intervall utan cannabis och positiva psykostecken utesluter inte att ungdomen vid framtida belastning ånyo insjuknar i en psykos Håkansson A & Johansson BA, 2015
Cannabispsykos, forts Karakteristika symptom: Vanföreställningar Hallucinationer Konfusion Aggressivitet Upprymdhet
Inläggningskriterier (ej absolut) Positiva psykostecken Andra tillstånd, ex depression med förhöjd suicidrisk, svåra ångesttillstånd Destruktivt missbruk, risk för ytterligare marginalisering Otillfredsställande insatser i öppen/ mellanvård
Akut handläggning Somatiskt och psykiatriskt status Samsjuklighet 50%, mer komplikationer, sämre compliance Andra droger U- tox. inklusive Spice och s.k. Internetdroger
Akut behandling, intoxikation Evidensbaserad behandling saknas Som regel poliklinisk avgiftning Heldygnsvård kan motiveras vid något tillfälle o Tyst, mörkt rum, vila, mat och sömn
Akut behandling, abstinens Evidensbaserad behandling saknas En kortare, inte sällan planerad inläggning kan ibland bli aktuell innan fortsatt vård på behandlingshem. Dessa patienter har som regel kontakt med socialtjänsten. I initialstadiet kan mot svår ångest farmakologisk behandling vara indicerad. I klinisk praxis förekommer: Neuroleptika T Zyprexa 10 mg 1+0+0 Antihistaminer T Atarax 10-25 mg 1+1+1
Akut behandling, psykos I meta-analyser av olika neuroleptika saknas konklusiva fynd Wilson et al., 2016 Fokus på det psykosociala omhändertagandet Stimulifattig miljö Neuroleptika Antihistaminer (BZD)
Akut behandling, allmänt Stöd till föräldrar och syskon Basal psykoedukation Samordning av insatser med samarbetspartners Återfallsprevention basal information om modeller
LPT Allvarlig psykisk störning Cannabispåverkan är inte en allvarlig psykisk störning. Vid intoxikation kan svåra psykotiska symtom förekomma eller i abstinensfas en allvarlig depression med suicidrisk finnas varpå kriteriet blir uppfyllt Oundgängligt behov av psykiatrisk heldygnsvård Kriteriet uppfylls aldrig av cannabisbruk- syndrom i sig. Men komplikationerna kan vara av den karaktären att det blir nödvändigt att skriva in patienten för heldygnsvård: fara för liv, allvarligt försämrad ohälsa, avsaknad av andra vårdalternativ Motsätter sig sådan vård eller kan pga. allvarlig psykisk störning inte fatta grundat ställningstagande Patienten kan trots dålig sjukdomsinsikt ibland känna en sjukdomskänsla och accepterar vård varvid bedömning av förmågan att fatta grundat ställningstagande aktualiseras
LVU Beteende 3 och/ eller omsorgssvikt 2 Orosanmälan till Socialtjänsten. Socialnämndens ordförande beslutar om ett omedelbart omhändertagande enligt LVU, 6 Beslutet om ett omedelbart omhändertagande skall inom en vecka underställas Förvaltningsrätten för fastställande. Patienten bereds tvångsvård enligt 3 (eget beteende) och/ eller 2 (miljö) enligt LVU Inom fyra veckor skall socialtjänstens utredning vara klar och ha behandlats i Socialnämnden som till Förvaltningsrätten ansöker om fortsatt vård enligt LVU Om Socialnämnden ansöker och Förvaltningsrätten bifaller fortsatt vård kan denna ges i sexmånadersintervaller fram till patientens 21- årsdag Om ungdomen av Socialnämnden bedöms motiverad att frivilligt ta emot erbjuden vård läggs patienten över till att vårdas enligt Socialtjänstlagen (SoL) SOSFS 1997:15 (S)
Ta med er hem Företrädesvis behandling i öppen vård Evidensbaserad abstinensbehandling saknas Heldygnsvård motiverat i vissa fall Undersök och behandla samsjuklighet Utvidgad urinanalys (Internetdroger, Spice) Klassifikation och behandling av ungdomar med psykotiska symptom kan vara utmanande LPT eller LVU kan bli aktuellt