Omsorgsnämnden Under Omsorgsnämnden ingår omsorg för äldre och personer med funktionsnedsättningar. Ordförande: Roine Olsson Vice ordförande: Annelie Rosenqvist, Paul Andersson Förvaltningsledning: Stefan Filipsson, Ann Hellgren, Lena Wilson-Ericsson, Malena Sylvan Driftkostnader, netto (tkr) Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Vht Omsorg Äldre -165 263-166 204 Vht Omsorg Funktionshinder -51 915-55 277 Vht Omsorg Gemensam -35 476 Nämndgemensamma -59 935-29 249 Nämndens nettoram -277 113-286 206-288 011 OMSORGSNÄMNDENS MÅL Strategiska områden Inriktningsmål Om 3-4 år har vi Livsmiljö unika miljöer som tas Boende tillvara och utvecklas Natur- och kulturmiljöer ekologisk hållbar Hållbar utveckling samhällsplanering attraktivt boende för olika behov Nämndmål 2015 Verksamhet omsorg äldre: Vi ska erbjuda olika boendeformer inom omsorgen. 90 % av brukarna ska vara nöjda med sin nuvarande boendeform Inom omsorgen ska det erbjudas aktiviteter via dagcentraler på särskilt boende och öppna dagcentraler Intern statistik med antal besökare samt antalet/vilka aktiviteter Verksamhet omsorg funktionshinder: Vi ska erbjuda olika boendeformer. 85 % av de boende ska vara nöjda med sin boendeform. Personer med funktionsnedsättning ska beredas möjligheter att ta del av samhällets kultur-, naturmiljöer i Sölvesborg och dess närområde. 95 % av brukarna ska vara nöjda med sina genomförandeplaner inom fritid. - 1 -
Strategiska områden Arbete och näringsliv Nätverk Utbildning Företagande Infrastruktur och kommunikationer Lokalt Regionalt Digitalt Service och värdskap Bemötande Tillgänglighet Kvalitet Inriktningsmål Om 3-4 år har vi aktiva nätverk med starkt engagemang behovsinriktad kompetensförsörjning ett positivt företagsklimat samt markreserver för etablering en utvecklad turismnäring god tillgänglighet förbättrad lokal- och regionaltrafik en modern digital utbyggnad en effektiv verksamhet med nöjda medborgare och medarbetare respektfullt bemötande utvecklat e-tjänsterna och e-administrationen en ekonomi i balans - 2 - Nämndmål 2015 Verksamhet omsorg äldre: Ordinarie personal ska ha rätt utbildning och kompetens för sitt uppdrag/tjänst. 95 % av brukarna ska uppleva att personalen har rätt kompetens Alla som får en tillsvidareanställning ska ha rätt utbildning och kompetens. Samarbetet med frivilligorganisationer och föreningar ska utvecklas. Verksamhet omsorg funktionshinder: Ordinarie personal ska ha rätt utbildning/kompetens för sitt uppdrag/tjänst. En aktuell kompetens- och utbildningsplan ska redovisas till nämnden årligen. Alla som får en tillsvidareanställning ska ha rätt utbildning. Alla inom insatsen daglig verksamhet ska erbjudas ett varierat utbud av arbetsinriktade verksamheter. En sammanställning av antalet och inriktningen på de arbetsinriktade verksamheterna lämnas årligen till nämnden. Verksamhet omsorg äldre: Organisationen ska hålla sig väl framme både när det gäller kunskap och användande av teknik för att öka effektiviteten och ge en bättre omsorg. Intern uppföljning som redovisas till nämnden årligen. Verksamhet omsorg funktionshinder: Organisationen ska hålla sig väl framme både när det gäller kunskap och användande av ny teknik för att öka effektiviteten och ge en bättre omsorg. Den enskilde brukaren ska genom ny teknik öka sin självständighet. Verksamhet omsorg äldre: God kvalitet speglas av godkända resultat i öppna jämförelser. Brukare och närstående ska enligt indikatorer i öppna jämförelser vara nöjda med: Bemötandet Tillgängligheten Delaktighet/påverkan Kosten Vi har en effektiv, säker verksamhet av hög kvalitet med nöjda medarbetare inom omsorgens verksamheter. Uppföljning via: Enkäter Jämförelser med andra kommuner via socialstyrelsens årliga prioriteringsfrågor.
Strategiska områden Inriktningsmål Om 3-4 år har vi Nämndmål 2015 Verksamhet omsorg funktionshinder: God kvalitet speglas av att nöjdhetsindex behålls alternativt ökar i förhållande till föregående mätning. Brukare och närstående ska vara nöjda med: Bemötandet Tillgängligheten Delaktighet/Påverkan Vi har en effektiv, säker verksamhet av hög kvalitet med nöjda medarbetare inom omsorgens verksamheter. Uppföljning via: Enkäter (personalenkät, arbetsmiljöenkät, kvalitetssäkring mm) Kolada Öppna jämförelser Kvalitetsuppföljningsrutiner: Nämndmål: Omsorgsnämnden och kommunfullmäktige fastställer övergripande mål i samband med beslut om budget. Aktiviteter på verksamhetsnivå antas av omsorgsnämnden i december för nästkommande år. Nya handlingsplaner på enhetsnivå redovisas till Omsorgsnämnden i februari varje år. Mål för patientsäkerheten antas av omsorgsnämnden senast i mars årligen. Policy och värdegrund: Omsorgsnämnden antar kvalitetspolicy och detaljbudget i december för nästkommande år. Uppföljning: Sammanställning och rapportering av avvikelser Hälso- och sjukvårdslagen halvårsvis. Patientsäkerhetsberättelse görs årligen senast i mars. Sammanställning och rapportering av klagomål och synpunkter, Lex Sarah och Lex Maria halvårsvis. En analys med åtgärdsförslag lämnas till omsorgsnämnden. Rapport om avvikelser från medborgargarantier och lokala värdighetsgarantier årligen till omsorgsnämnden med åtgärdsförslag. Årlig genomgång och uppdatering av riktlinjer och rutiner beslutade av omsorgsnämnden. Omsorgsnämndens värdegrund för bemötande ska kontinuerligt diskuteras. Ledningssystem: Ledningssystemen inom respektive verksamheter ska följas upp minst en gång/år. Ska ske under våren och lämnas till omsorgsnämnden för godkännande. Vårdtyngdsmätning görs årligen på särskilda boenden vecka 15. Öppna jämförelser, nationella brukarundersökningar och Äldre-guiden ska användas för uppföljning och analys av resultat. Rapport till omsorgsnämnden med åtgärdsförslag. Enkätundersökning internt/via kompetenscenter årligen för omsorg funktionshinder. Rapport till Omsorgsnämnden med åtgärdsförslag. - 3 -
Årlig uppföljning av handlingsplaner på enhetsnivå i november/december vid måluppföljningsdagar. Uppföljning övergripande görs i samband med årsbokslut. VERKSAMHET OMSORG ÄLDRE Verksamhetsbeskrivning Omfattar de verksamheter vars innehåll styrs direkt av Socialtjänstlagen (SOL). Annan lagstiftning som styr verksamheterna är bl.a. Hälso- och sjukvårdslagen (HSL). De verksamheter som ingår är boenden, hemtjänst, dagcentraler, betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade på sjukhus, korttidsboende och bidrag till pensionärsföreningar. Boenden avser både gruppbostäder för dementa, särskilda boenden, Duvan och bostadsrätter. Korttidsboendet Utsikten avser korttidsvård, palliativ vård, avlastning och växelvård till personer som antingen vårdats på sjukhus eller i egna hemmet. Framtida utveckling Framtiden visar på en ökad andel äldre som kommer att påverka behovet av äldreomsorg. Hemtjänsttimmarna har minskat sedan hösten 2012. I budget 2014 finns budgetmedel för 11 000 timmar/månad. Timmarna under 2014 har i genomsnitt legat på ca 11 000 timmar. Hur behovet av hemtjänst kommer att utveckla sig är svårt att förutse och kan snabbt förändras. Verksamheterna har svårigheter med att anpassa brukar- och kringtiden till de resursmått som är beslutade dvs 68 % brukartid i ytterområdena samt 73% brukartid i centrala Sölvesborg. Det pågår ett analys och kartläggningsarbete för att få verksamheterna att anpassa sig till ovan angivna mått. It system Life care för mobil hemtjänst har införts med digitala lås samt möjlighet att föra social dokumentation och att få sina scheman och arbetsuppgifter i mobil enhet. Bedömningen är att det är infört på alla enheter inom hemtjänsten inom 1 år. Under 2014 har det funnits en del lediga platser på äldreboendena och därför har Gerbogården stängt en avdelning med 9 platser. Under 2015 planeras denna avdelning hållas stängd. Tärnan och Gerbogården kommer att renoveras under 2015 för att förbättra arbetsmiljön och för att förbättra boendestandarden för den enskilde. Platserna på Gerbogården kommer att minska med 6 platser efter ombyggnad. - 4 - Ombyggnaden på Tärnan innefattar 6 nya platser vilket innebär att platsantalet blir oförändrat. Kommer att innebära ett omfattande planerings och koordineringsarbeta med att flytta de boende under renovering. I budget 2015 har ingen kostnader avsatts till detta. Just nu är det ingen brist på platser men situationen kan snabbt ändras och andelen äldre blir fler. Duvans särskilda boende håller på att avvecklas och är nu också ett trygghetsboende. Avvecklingen av Duvan som särskilt boende kommer ta flera år. I nuläget är det 10 platser som övergått till trygghetsboende.. Nya föreskrifter kring bemanning på särskilda boenden för dementa börjar gälla 2015 vilket innebär att bemanningen ska utgå från de biståndsbedömda behoven. Finns även förslag att det ska gälla på alla särskilda boenden inom äldreomsorgen. På vilket sätt detta ska genomföras är i nuläget oklart. Det finns en motsättning mellan SKL och Socialstyrelsen kring hur föreskriften ska tolkas och följas. Lokala värdighetsgarantier för hemtjänst och särskilt boende är införda. Dessa tydliggörs i organisationen och det ska följas. Den lagstadgade nationella värdegrunden för äldre ska fortsätta att implementeras. Projektmedel har beviljats från Socialstyrelsen för att utbilda särskilda värdegrundsledare samt för att implementera värdighetsgarantierna och att utvärdera dessa. Inför 2015 ansöks om ytterligare medel från Socialstyrelsen för att kunna arbeta vidare med resultatet. Brukarperspektiv behöver utvecklas inom alla områden.. Förbättringsområden är genomförandeplaner och den enskildes delaktighet och påverkansmöjlighet. Dagverksamheten för dementa, Sunnanbo, kommer efter Tärnans renovering/ombyggnad bedriva sin verksamhet i nya lokaler på Tärnan. Verksamheten har behov av större lokaler för att kunna verkställa beslut. Dagcentralernas funktion är förebyggande där brukare kan träffas och delta i aktiviteter. Det förebyggande arbetet med att stödja dementa som bor i eget boende sker på olika vis - insatser i hemmet av demensteam, dagverksamhet på Sunnanbo, samt i anhöriglägenheten på Duvan. En ny målgrupp med yngre dementa har tillkommit och kräver andra former av insatser som verksamheten måste kunna
möta. Detta kräver ny kompetens och resurser. Korttidsboendet Utsikten har under 2014 haft en jämnare beläggning än tidigare år en förklaring kan vara att projekt trygg hemgång har inneburit att fler personer kan gå hem direkt efter sin sjukvårdstid pga. insatsen. Under sommaren var det ett ökat tryck på platserna eftersom sjukhusen stängde vårdavdelningar. Projekt Trygg hemgång startade i mitten av augusti 2013 och har pågått 2014.Syftet med projektet är att skapa förutsättningar för att personer i behov av mycket omvårdnad, ska känna sig trygga med att komma hem till sitt eget hem efter en sjukhusvistelse. Förhoppningarna är att projektet ska kunna leda till minskat behov av korttidsplatser samt rätt nivå för hemtjänst, vilket kan innebära ett minskat behov och högre självständighet för den enskilde. I budget 2015 planeras Trygg hemgång fortsätta som projektform i samma omfattning som tidigare för att därefter utvärderas. Det är genomförbart under förutsättning att medel från stängd avdelning på Gerbogården kan användas under 2015. De nationella kvalitetsregistren för de mest sjuka äldre kommer fortsätta vara viktigt att prioritera. Kräver samverkan mellan olika professioner inom omsorgen för att klara dessa krav målet är att arbeta in rutinen i omvårdnadsarbetet. Svårast sjuka äldre, sammanhållen vård och omsorg är prioriterade områden både nationellt och lokalt. Det pågår arbete med att ta plocka fram rutiner, metoder mm för att säkra flödet mellan kommun och landsting. Under 2014 har brukarna erbjudits samma alternativrätt som komplement till matsedeln. Målet är att under 2015 kunna erbjuda 2 olika rätter 5 dagar i veckan. Kommentarer till budgeten Drift: Minskning betalningsansvar Tillfälligt stängd avdelning Gerbogården Minskning anhörigvård Hyra ombyggnad Tärnan/Sunnanbo Ökade hyreskostnader Trygg hemgång, helår som projekt Larmkostnader hemtjänst Investeringar: Inventarier Utsikten Inventarier Sunnanbo Inventarier Tärnan Inventarier Slottsgården Inventarier Duvan Inventarier Falkalyckan - -1 400 tkr -350 tkr 700 tkr 180 tkr 1 800 tkr 90 tkr 920 tkr 150 tkr 250 tkr 110 tkr 120 tkr 70 tkr 800 tkr VERKSAMHET OMSORG FUNKTIONSHINDER Verksamhetsbeskrivning Omfattar samtliga verksamheter inom omsorg funktionshinder; boende, daglig verksamhet, korttidsboende för barn/ungdomar, korttidstillsyn för skolungdomar över 12 år, personliga assistenter, fritidsverksamhet, avlösarservice, ledsagarservice, korttidsplaceringar, kontaktpersoner, Sjöarp och handikappresor. Omfattar även den kommunala psykiatrin, sysselsättning, boendestöd och gruppboendet Skutan. Den lagstiftning som styr är framförallt lagen om stöd och service till funktionshindrade(lss), men även SOL och HSL. Lagen om assistansersättning som lagrum upphörde 1 januari 2011, ingår nu i Socialförsäkringsbalken. Beslut påverkar kommunens verksamheter även om försäkringskassan är beslutsfattare. Kommunen har alltid betalningsansvar för de första 20 timmarna/vecka, oavsett hur stora behoven sedan är. Därför innebär alltid ett beslut om personlig assistans via försäkringskassan en kostnad för kommunen. - 5 -
Nya ärenden genererar nästan alltid en volymökning i verksamheten, eftersom funktionsnedsättningen bedöms vara varaktigt för att få ett gynnande LSS beslut och får ses ur ett livslångt perspektiv. Framtida utveckling Nya målgrupper blir ständigt aktuella för verksamheten och kompetensutvecklingen måste anpassas efter detta. Nya brukare på boende med omfattande behov samt dubbeldiagnosproblematik kommer att kräva personalresurser samt kostnader för handledning och kompetensinsatser. Personlig assistans via Socialförsäkringsbalken är en svårbudgeterad verksamhet. Finns rutiner för att kunna möta denna rörlighet. Nuvarande redovisningsregler för assistansersättning innebär ökad administration för verksamheten. Försäkringskassan kräver in anställningsintyg för samtliga personliga assistenter månadsvis samt ekonomisk redovisning av erhållna timmar per brukare cirka 2 gånger per år. IT stöd inom personlig assistans behövs för att minska administrationen mellan verksamheten och Försäkringskassan. Finns system där timmarna redovisas digitalt som är godkända av Försäkringskassan. Projekt med läsplattor med möjlighet att läsa och få mail har underlättat kommunikations och informationsflödet mellan personliga assister och enhetschef. Fortsätta att utveckla vidare i övriga grupper Försäkringskassans riktlinjer kring sina bedömningar av personlig assistans via Socialförsäkringsbalken har inneburit en kostnadsförskjutning mot kommunen. Trenden är att antalet beviljade timmar dras ned eller bedöms att det grundläggande behovet inte överstiger 20 timmar vid omprövning av försäkringskassan. Anhörigstödet för målgruppen är igång och fortsätter arbetet utifrån ett hälsoperspektiv. Metodbok har tagits fram som ett led i verksamhetens kvalitetsarbete och som stöd för det vidare fortbildningsarbetet, arbetet fortskrider med att implementera metodboken via metodombudsträffar samt utvecklingsinsatser i respektive arbetslag. Under 2015 fortsätter planering av ytterligare nytt boende, 2014 öppnade gruppbostaden Färgkullan. Det finns i nuläget ca 7-8 personer som aviserat en flytt från föräldrahemmet under 2015. Utveckla samverkan med externa och interna parter som arbetsförmedlingen, näringsliv och arbetsmarknadsenheten inom daglig/dag verksamhet. Förväntad utökning inom daglig verksamhet 2015, ett antal kända elever med stora behov avslutar sina studier inom gymnasiesärskolan. Fortsätta utveckla olika metoder för att öka brukarens delaktighet. Fortsätter utveckla samt implementera det kulturella innehållet i daglig/dag verksamheten samt inom barn och ungdomsverksamheten med att delta i projekt tillsammans med övriga verksamheter. Kartläggning och utveckling av kognitivt stöd så kallade vardagshjälpmedel fortsätter med utbildning till brukare och personal. Implementera barnperspektivet i främst barn och ungdomsverksamheten men även i övriga insatser där man möter barn. Värdera lämpliga metoder som ansvarsfördelningsverktyg i samarbete med övriga Blekinge kommuner och kompetenscenter. Inom insatsen korttidsvistelse och korttidstillsyn vistas det många barn och ungdomar med komplicerad problematik som kräver stora samverkansinsatser från skola, habilitering m fl. 2015 fortsätter arbete med upprättad handlingsplan i värdegrundsarbete inom respektive arbetslag. Fortsätta utveckla APT mötena efter samverkansavtalets intentioner Arbeta med personalens titulaturer i samverkan, tankar på differentierade titlar inom verksamheterna. Arbeta i samverkan fram förslag på individuell lönesättning för kommunals avtalsområde. Fortsätta arbeta med att införa önskad sysselsättningsgrad. Kartlägga behov samt upprätta konsekvensbeskrivningar i respektive insats hur detta ska genomföras och inom vilka områden samarbete kan ske. Informera brukarna om intentionerna t.ex. inom personlig assistans har brukarna stor påverkan i tillsättning av personal. - 6 -
Kommentarer till budgeten Drift: Helårsbudget för nya LSS-boendet Färgkullan 1 000 tkr Tre nya brukare 20 första timmarna pers ass 875 tkr 0,75 tjänst daglig verksamhet 325 tkr Ökade hyreskostnader 30 tkr 2 230 tkr Investeringar: Möbler och inventarier LSS-boenden VERKSAMHET OMSORG GEMENSAM Verksamhetsbeskrivning Verksamheter som berör och arbetar inom nämndens områden ligger organisatoriskt här som Hälso- och sjukvården, både hemsjukvården samt Hälso- och sjukvårds insatser i våra egna verksamheter(sjuksköterskor, arbetsterapeuter, sjukgymnaster). Service, stöd och bistånd med biståndshandläggare, SOL äldre och psykiatri samt LSS, avgiftshandläggare, nämndsekreterare och anhörig samordnare inom äldreomsorgen. Bemanningsenheten med bemanningstillsättning för äldre och funktionshinderomsorgen med pool och timanställda. Framtida utveckling NPÖ som betyder nationell patientöversikt, är ett system/hjälpmedel för att kunna läsa patientjournaler mellan huvudmän och även av den enskilde. Hälso- och sjukvården använder sig av detta system för att öka patientsäkerheten i övergången mellan landsting- kommun. Arbetet med att även den enskilde ska kunna ta del av journalen pågår i länet. De nationella kvalitetsregistren för de mest sjuka äldre kommer fortsätta vara viktigt att prioritera. Kräver samverkan mellan olika professioner inom omsorgen för att klara dessa krav. Målet är att arbeta in rutinen i omvårdnadsarbetet. Registren ska ses som hjälpmedel för att öka kvaliteten och den medicinska säkerheten i äldreomsorgen. HSL- verksamheten arbetar med att tilldelad sjuksköterska handleder övriga samt utarbetar rutiner och är kontaktperson för kvalitetsregistren. Fortsätta att under 2015 implementera arbetet med handledande sjuksköteska/vårdutvecklare. Arbeta med och för att kvalificera sig till så kallade PRIO medel inom området psykisk ohälsa gällande både barn och vuxna. Samarbete mellan förvaltningarna i Sölvesborg samt med Psykiatri och habiliteringsförvaltningen i Landstinget Ett övertagande av hemsjukvården genomfördes vid årsskiftet 2013. Det har inneburit omställningar för alla involverade under 2014. Under 2015 bör en utvärdering genomföras och rutiner gås igenom för att ytterligare anpassas till huvudmannens uppdrag. Även en länsgemensam uppföljning/utvärdering kommer att genomföras. Intern samverkan av HSL- verksamheten samt övriga professioner ska få särskilt fokus under 2015 med att skapa rutiner, flöden samt att öka kunskapen inom olika verksamheter mm. Rehabiliteringsresurserna måste även utveckla stöd för kognitiva hjälpmedel framförallt till funktionshinderomsorgens målgrupper. Ökade behov av rebaliteringsinsatser i hemsjukvård och på särskilda boenden. Utveckla mätinstrument för att mäta omfattning till antal samt tidsåtgång inom hemsjukvården. Utveckla patienternas delaktighet i vården via enkäter mm. Utveckla vikariehanteringen inom omsorgen via Time Care pool bemanningsenheten med ansvar from hösten 2014 för all tillsättning inom omsorgen. Arbeta med struktur och rutiner inom och mellan verksamheterna. Samarbete fortsätter med barn- och utbildningsnämnden med att bemanningsenheten tillsätter korttidsfrånvaron på förskolorna. Ny placering Klaragymnasiet hösten -14. Svårt bedöma om och när det kommer ytterligare 2015. För personer som är instutionsplacerade sker kontinuerliga uppföljningar och målet är att personer ska kunna erbjudas placering inom kommunen. - 7 -
Ny placering Klaragymnasiet hösten -14 som ej var budgeterad. Svårbedömt om det kommer ytterligare 2015. Arbeta med att införa Äldres behov i centrum (ÄBIC) som behovs modell inom äldreomsorgen via processledare. Nya föreskrifter kring bemanning på särskilda boenden för dementa börjar gälla 2015 vilket innebär att bemanningen ska utgå från de biståndsbedömda behoven. Finns även förslag att det ska gälla på alla särskilda boenden inom äldreomsorgen. På vilket sätt detta ska genomföras är i nuläget oklart. Det finns en motsättning mellan SKL och Socialstyrelsen kring hur föreskriften ska tolkas och följas. De biståndsbedömda insatserna på särskilda boendena ska handläggas via ÄBIC. Behovet av anhörigstöd för alla målgrupper ökar och nya former av insatser och stöd behöver utvecklas Kommentarer till budgeten Drift: Institutionsplacering ny elev Klaragymnasiet Investering Höj- och sänkbara sängar enligt plan 550 tkr NÄMNDGEMENSAMMA Verksamhetsbeskrivning Verksamheter som berör hela omsorgsförvaltningen finns här; omsorgsnämnden, gemensam administration, bostadsanpassning och förfogandekontot. Statliga medel för bland annat stimulansmedel och övriga projektmedel finns oftast inom denna del. Här finns personalkostnaderna för samtliga chefer, medicinskt ansvarig sjuksköterska (MAS), kvalitetsutvecklare, omsorgsadministratörer och fixartjänst. De specifika lagstiftningar som styr är de som styr omsorgens hela verksamhet; SOL, LSS och HSL. Framtida utveckling Det kommunövergripande projektet för önskad sysselsättningsgrad berör till stor del omsorgsnämndens personal och verksamheter. Ett intensivt arbete har pågått under hela 214 och planeras pågå under 2015. Inom funktionshinderomsorgen har det skett förändringar kring kraven på att rapportera till Försäkringskassan vid personlig assistans. Dessa innebär mycket stora administrativa krav på redovisning och uppföljning vilket kommer ta administrativa resurser i anspråk. Via IT-teknik planeras för nationell patientöversikt (NPÖ). Handlar om att patientens journal ska kunna läsas av både kommun, landsting och patienten själv via datorn. Är ett nationellt mål som ställer stora krav på organisationen och IT. Utvecklingen kring IT- och teknikstöd kommer att påverka arbetssätten inom omsorgsverksamheterna. Behöver organisation och resurser för att kunna utvecklas. Behovet av utvecklat IT-stöd finns inom alla områden Internkontroll ute i verksamheterna behöver utvecklas. Under 2015 kommer ett planeringsarbete pågå för att förbereda en digital larmlösning för trygghetslarmen. Vilka kostnader det medför är oklart. Planera införande av digitala larm som trygghetslarm Implementera framtaget och beslutat ledningssystem hos samtliga chefer och medarbetare Enhetschefernas områden är fortfarande att ses som stora. Det har under 2014 varit hög omsättning på chefstjänsterna behöver därför arbete under 2015 med att tydliggöra enhetschefernas ansvar samt samla och tydliggöra de rutiner som finns. Arbeta mot att minska ohälsotalen inom förvaltningen. Följa frånvaron och arbeta med tidiga insatser vid sjukskrivningar mm. Följa och utveckla den fackliga samverkan inom alla nivåer. Svårt att rekrytera semestervikarier till sommaren 2014 i synnerlig legitimerad personal. Arbeta med semesterperiodernas förläggning inom alla professioner för att säkra kvalitén i verksamheten under sommarmånaderna. Administration av leasingbilar bör struktureras om, kräver mycket administration. - 8 -
Kommentarer till budgeten Drift: Ökade kapitalkostnader Investeringar: Digitala lås Teknik i hemmet Prator informationssystem med landstinget 180 tkr 380 tkr Omsorgsnämnden Ekonomi tkr Bokslut 2013 Budget 2014 Budget 2015 Verksamheten intäkter 66 868 55 990 Verksamheten kostnader -343 981-342 197 - varav personalkostnader -261 374-260 851 Verksamhetens nettokostnader -277 113-286 207 Budgetram -280 530-286 207 Driftbudgetavvikelser +3 417 0 Nettoinvesteringar -922-2 136-1 380 Antal inrättade tjänster 474,73 478,93 479,68 Andel av kommunens nettokostnader 34,29% - 9 -