Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Relevanta dokument
Lässvårigheter och språklig förmåga en studie om lässvårigheter i tidiga skolår

Att läsa utan att förstå - läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér

Läsförståelse i tidig skolålder: Utveckling och specifika problem

1. Vad är ett språk? 1. Vad är ett språk? 2. Språkets struktur och delar. 2. Språkets struktur och delar

Läsförståelseproblem i tidig skolålder. Åsa Elwér Linköpings universitet

Språkstörning Läs- och skrivsvårigheter Dyslexi Åtgärder. Anneli Olausson Holmström Leg. logoped

Förebyggande handlingsplan

Lokal Pedagogisk Planering

Handlingsplan för speciallärargruppen

Olika lässvårigheter kräver olika pedagogiska insatser

Läsning och textförståelse hos grundskoleelever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Jakob Åsberg Johnels. Göteborgs universitet

Utvecklingsarbete på Slättgårdsskolan Ett projekt i samarbete med NCS Skolverket

Studieteknik tips, idéer och strategier. Maria Sundberg Lärare med specialpedagogisk kompetens

Läsförståelse och hörförståelse

Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?

En värld av möjligheter. Studiehäfte

Terminsplanering i Moderna språk, franska, årskurs 8 Ärentunaskolan

Specialpedagogiska seminarier

Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa

Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd

Vägledning för läs- och skrivutveckling åk F till 6 Stöd för nyanställd personal på Östra Ersbodaskolan.

Kommun Kommunkod Skolform

En interventionsstudie för elever med läs- och skrivsvårigheter en femårig uppföljning

Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad SKOLFS: 2000:135

Plan för specialundervisningen vid Brändö grundskola

Läs- och skrivsvårigheter och dyslexi

Skolblad avseende Kinnareds skola. Faktaruta. Brovägen KINNARED Tel Fax Skolenhetskod Kommunen.

STÖD BARN MED ADHD I KLASSRUMMET

Auktorisation som tolk

Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen

TAL-SPRÅK- OCH LÄSUTVECKLING I NORSJÖ KOMMUN

Kursutvärdering. Samhällskunskap A

Vad säger lagen? Ur Skolverkets kommentarmaterial, Få syn på språket:

MÅL OCH BETYGSKRITERIER I SVENSKA

Vi ska arbeta åldershomogent i matematik till hösten och kommer då att kunna planera undervisningen utifrån resultaten på de nationella proven.

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Kvalitetsredovisning Vedby skola läsåret 2013/2014

Subtraktion. Udda och jämnt. Volym. Pengar och enheten kronor. Taluppfattning Klockans halva och hela timmar Talen Geometriska objekt

17 februari Läs- och skrivutredningskurs

Handlingsplan Matematik F - Gy

Språkpsykologi/psykolingvistik

Informationsbrev februari 2016

Tala, samtala och lyssna

Dialekter och sociolekter

Barn och familj

Faktorer av betydelse för en flerspråkig utveckling

Fårdala och Stimmets förskolor och skolor. Fårdalas grundskola BOU-nämnden Enhetsplan 2013

Arbetsgång för elevhälsoarbetet på Tynneredsskolan

Matematikundervisning och självförtroende i årskurs 9

Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4.

Hur förklaras språkstörning?

Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr issn Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande?

Kvalitetsrapport 2014 Hamburgsund Ro Grundskola och fritidshem

Kvalitetsredovisning Ljungbyhedsskolan Färingtofta skola läsåret

Dataspel för barn med läs- och skrivsvårigheter

Ann-Sofie Selin fil.dr, speciallärare, handledare , Bergen

Resultat Lässcreening åk 2, 4 och åk 7 med analys och åtgärder

Komorbiditet ur ett dyslexiperspektiv Jakob Åsberg Johnels

Interaktion mellan barn med språkstörning och olika samtalspartners

STUDIETEKNIK. Till eleven

Utvecklingen av FonoMix Munmetoden

Nordisk och internationell forskning kring läsning i särskolan

Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1

Förebyggande handlingsplan. Läs- och skrivsvårigheter 2013/2014. Utvärderas och revideras mars 2014

Handlingsplan. gällande kartläggning/screening av läs- och skrivförmåga för grundskolan i Katrineholms kommun

Engelska

Elevens och hans/hennes vårdnadshavares egna åsikter/synpunkter kring skolsituationen är nödvändiga att ta med i sammanställningen.

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Kurser på GrundVuxNivå

VINBÄRSNYTT F-3 v.40 KALENDARIUM. 9/10 Skola och fritids stänger /10 Föräldraråd. Vecka 44 Höstlov Fritids öppet 13/11 Likabehandlingsråd

SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI

Lokala kursplaner i engelska reviderad 2005 Lokala mål Arbetssätt Underlag för bedömning

Specialpedagogiska skolmyndigheten

Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson

US116G, Svenska för grundlärare i grundskolan, årskurs 4-6, I, 15 hp

Verksamhetsrapport. Skolinspektionen

Kartläggningsplan för förskoleklass och grundskola, Hudiksvalls kommun läsåret 2015/2016

Motsvarar en högre språklig utvecklingsnivå ett högre betyg på nationella provet?

Kvalitetsuppföljning läsår Elundskolan

Sammanfattning av Nationella provens genomförande och resultat våren 2014 Sjöängsskolan 6-9, Askersund

Pedagogisk Basutredning

Uppgifter talmönster & följder

UN:s verksamhetsmål: Borgholms barn är kunnigast i Kalmar län

Taluppfattning. Talområde 0-5. Systematisk genomgång tal för tal Wendick-modellen Taluppfattning 0-5 version 1.

Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Muntliga presentationer och. Gester och kroppsspråk. muntligt berättande.

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun. Munkedalskolans redovisning

Flerspråkig kartläggning av avkodning och läsning. Exempelsamling

Centralt innehåll Centralt innehåll för årskurserna 1-3 Kommunikation Texter

Bedömning Begrepp och benämningar

Ämnesplan i Engelska

VINBÄRSNYTT F-2 v.38 Allmän information

Som man frågar, får man svar. Thomas Wrigstad

Handledning Sfi i Hjo «Vi lär oss svenska tillsammans»

Verksamhetsplan elevhälsan

Handlingsplan. För tidig upptäckt av läs-, skriv- och matematiksvårigheter Åk F-6, Mellanvångsskolan Staffanstorp

Alistair McIntosh NSMO NCM

Av kursplanen och betygskriterierna,

REGIONFÖRBUNDET UPPSALA LÄN. Liv & Hälsa Ung. År Kristina Neskovic

Handledarutbildning i Karlstadmodellen

Transkript:

Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier

Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig läsutveckling (Frost et al., 2005; Muter et al., 2004; Nauclér & Magnusson, 1998) Omfattande uttalssvårigheter i kombination med andra språkliga svårigheter Ordmobilisering/snabb benämning Grammatik (förståelse och uttrycksförmåga) Fonologisk medvetenhet Sidfot Datum 3

Bakgrund Skolbarn identifierade med lässvårigheter Vi vet sällan hur deras tidigare språkutveckling har sett ut. Hur ser deras språkliga förmåga ut nu? Screening av läsförståelse respektive avkodning i tidiga skolår Hur ser den språkliga förmågan ut för elever med läsförståelsesvårigheter? Hur ser den språkliga förmågan ut för elever med avkodningssvårigheter? Sidfot Datum 4

Språkets betydelse för läsförmågan Hulme & Snowling (2009)Developmental Disorders of Language Learning and Cognition Lexikon Grammatik Fonologi Morfologi Diskursnivå Bootstrapping Läsförståelse Avkodning

Simple view of reading Gough & Tunmer, 1986;Tunmer & Greaney, 2010; Tunmer & Chapman, 2012 Avkodning + Specifika förståelse- svårigheter Normal läs- utveckling Hörförståelse - Ordförståelse Grammatisk förståelse Diskurs Språkstörning Perc 15 Blandad läs- Perc 30 Avkodnings- Svårigheter + svårighet Dyslexi -

Frågeställningar i studien Hur ser relationen ut mellan svag läsning i åk 2 och den språkliga förmågan i åk 3? Hur relaterar de individuella variationerna i avkodning och läsförståelse i åk 2 till avkodning och hörförståelse i åk 3 utifrån Simple View of Reading modellen? Sidfot Datum 7

Studiens upplägg 187 elever i 14 klasser Screening i åk 2 - avkodning, läsförståelse, stavning 121 elever Läs- och stavning stan 4 66 elever Läsoch/eller stavning stan 3 Nationella prov i åk 3 Svenska/matematik 45 familjer tackar ja Logopedutredning i åk 3 Språklig förmåga Fonologisk förmåga Minnesfunktioner Ordavkodning Läsförståelse Icke-verbal IK 44 elever - 1 elev exkluderas p g a funktionsnedsät tning

Utfall i olika läsprofiler i åk 2 (n=44) Avkodning (-0, 8 SD) + Specifika förståelse- svårigheter n= 12 Normal läsutveckling n=5 (stavning) - 1 elev Läsförståelse - (- 0,8 SD) Blandad läs- svårighet n=19 Avkodningssvårigheter (dyslexi) n=8 + -

Andel med svag hörförståelse i åk 3 i respektive läsprofil (n=43) Hörförståelse perc 15 Ordförråd (LOGOS begrepp) Grammatik (TROG-2) Hörförståelse text (LOGOS) Lyssna och återberätta (Buss-sagan) 58 % Avkodning/åk 2 + Specifika förståelse- svårigheter n= 12 Normal läs- utveckling N= 4 (stavning) 0 % Läsförståelse/åk 2 - + 47 % Blandad lässvårighet n=19 Avkodningssvårigheter (dyslexi) n=8 0 % -

Andel med diagnos i åk 3 i respektive läsprofil (n=43) Avkodning/åk 3 + 3 SLI 1 dyslexi Specifika förståelse- svårigheter n= 12 Normal läsutveckling N= 4 (stavning) 0 Hörförståelse/åk 3 - + 3 SLI Blandad lässvårighet n=19 8 dyslexi Avkodningssvårigheter (dyslexi) n=8 2 dyslexi -

Svåra språkliga uppgifter för elever med läsförståelsesvårigheter Lyssna och återberätta (lättare lyssna och svara på frågor) Ordmobilisering/snabb benämning Signifikant kortare meningar jfr med elever med enbart avkodningssvårigheter Heterogena språkliga svårigheter inom gruppen! Sidfot Datum 12

Sammanfattning Svag läsförståelse i åk 2 innebär ökad risk för hörförståelsesvårigheter i åk 3. Enbart avkodningssvårigheter i åk 2 = god hörförståelse i åk 3 Viktigt att beakta elevers hörförståelse i kartläggning och pedagogisk planering när eleven har läsförståelsesvårigheter. Vad kan vi göra? Sidfot Datum 13

Träning och kompensation Träning Träning av färdigheter, t ex läsning, skrivning, språklig förmåga. Bättre träna 20-30min/dag i 8 veckor jfr med en gång i veckan ett helt år! Kompensation Kompensera för svårigheterna så att de hindrar elevens kunskapsinhämtning så lite som möjligt 14

Kompensation eller träning? Lågstadiet huvudfokus på träning Mellanstadiet träning och kompensation Högstadiet och gymnasiet ökat fokus på kompensation för svårigheterna - träning kan vara aktuellt beroende på vilka insatser eleven fått/inte fått tidigare 15

Ordförråd steg i undervisningen Läraren identifierar vilka ord kan vara svåra i texten som ska läsas. Tänk även på ord som har flera betydelser (kall, varm), sammansatta ord (besöka, ohyra), konnektiver (därför, eftersom) Läraren förklarar ordets betydelse innan läsning/lyssning Läraren ger en kontext runtomkring ordet och exempel på meningar där ordet kan ingå Låter eleverna upprepa ordet om ordet är fonologiskt komplext, t ex diskvalificerad, intensifierad Låter eleverna ge egna exempel Låter elever själva förklara ordet med egna ord, t ex genom att skriva ner förklaringen - jobba parvis med att turvis förklara gissa på ordens betydelse: Jag tänker på ett ord som betyder att man hälsar på någon 16

Exempel: substantiv torrt Egenskaper sandigt hett kamel ormar Sidfot Djur ödlor Öken Växter kaktusar Datum 17

Exempel: Adjektiv Inte skyldig till en anklagelse Utan skuld Friad Oskyldig Riskfri Harmlös Inte farlig Osofistikerad Saknar erfarenhet Naiv Omedveten 18

Eleverna får avgöra om meningsexemplen stämmer med ordets betydelse Grannen visste att Kalle var oskyldig för han var i skolan när cykeln blev stulen. När Pelle erkände att han stulit cykeln, bevisade han att han var oskyldig. Tom vet verkligen hur man överlever ett vildmarksläger i fjällen. Han var pojkarnas ledare eftersom han var så oskyldig. Sidfot Datum 19

Hitta svåra ord tillsammans med eleverna Strategin Detektiven i En läsande klass (www.enlasandeklass.se) Uppmana eleverna att under läsningens gång lyfta sitt detektivkort när de möter ett ord i texten som är nytt. Efter läsningen går man tillsammans igenom vad de olika orden i texten betyder som eleverna har uppmärksammat Viktigt repetera orden på olika sätt (se tidigare förslag) Lexikon inte alltid till så stor hjälp!

Språklig träning - ordförråd Koppla träningen av ord till aktuellt tema i SO/NO och svenska Träning att associera runt ord (tankekartor), beskriva/förklara ord med egna ord gör det lättare att minnas orden Spara orden ni jobbat med i kartotek/ordhäfte gå tillbaka och repetera Använd upplägg av glos-träning i främmande språk i träningen av ord i svenskan gynnar barn med språkliga svårigheter 21

Språklig träning- grammatik och diskurs Träna att kombinera huvudsats med bisats, t ex med materialet Dax för syntax Pojken äter äpplet som är grönt/fokusera på att jobba med enbart som-bisatser tills de sitter, gå sedan vidare till andra strukturer. Gemensam analys av komplexa meningar i klass Lyssna på berättelser och återberätta www.enlasandeklass.se 22

Kompensatoriskt stöd hörförståelse/läsförståelse En instruktion i taget - checklista Korta muntliga instruktioner/meningar Laborativt material, bilder och filmer Begränsa mängden information i svenska, engelska, SO/NO Förförståelse, t ex med hjälp av tankekarta och genomgång av viktiga ord i SO/NO, svenska. https://www.youtube.com/watch?v=2ypr1uu tjec ralli-campaign

Kompensatoriskt stöd - hörförståelse Ge eleven möjlighet att återberätta/samtala/skriva en sammanfattning efter muntliga genomgångar och läsning. Svårt med grupparbeten och självständig informationssökning. Repetition!

Kompensatoriskt stöd - uttrycksförmåga Gör tillsammans en tankekarta med stödord/checklista inför muntliga redovisningar. Ge eleven möjlighet att berätta med hjälp av tankekartan för en vuxen innan det är redovisning i klassen. Ge eleven tid. Prata med eleven om vilket stöd eleven vill ha.

Kompensatoriskt stöd - skrivförmåga Be eleven berätta muntligt vad han/hon ska skriva om. Gör tankekarta/checklista. Låt eleven skriva på datorn med tankekartan som stöd. Låt eleven lyssna på sin text efteråt med talsyntes upptäcka ofullständiga meningar, borttappade ord, brister i samordning av meningar och i röd tråd. Gå igenom rödmarkerade ord med rättstavningsprogram (Stava Rex/Spell Right). Anteckningshjälp på lektioner

Bakgrund - skolresultat Ca 15-20% av eleverna klarar inte godkänt i nationella proven (Skolverket, 2009). Komplex orsaksbakgrund: sociala faktorer, undervisningens organisation, inlärningssvårigheter I den här studien fokus på språkligt relaterade inlärningssvårigheter och deras effekt på resultaten i nationella proven.

Frågeställningar relaterade till nationella prov Hur klarar eleverna med läs- och stavningssvårigheter i åk 2 nationella proven i åk 3? Sidfot Datum 28

Hur klarar eleverna med läs- och stavningssvårigheter i åk 2 nationella proven i svenska? Andel underkända % i respektive läsprofil i NP svenska Typisk Avkodning Läsförståelse Blandade läs- Stavning Delprov i NP/svenska åk 3 utveckling - 0,8 SD - 0,8 SD svårigheter - 0,8 SD - 0,8 SD n = 121 n =8 n = 12 n = 19 n = 4 Samtal Läsförståelse fiktion Läsförståelse fakta Högläsning Skriva berättande text Stavning och skrivregler Handstil Skriva fakta 3,4% 0% 16,7% 15,8% 0% 2,5% 0% 16,7% 21,1% 0% 2,5% 0% 33,3%* 26,3%* 0% 1,7% 12,5% 25% 42% 0% 1,7% 12,5% 16,7% 11,1% 0% 5,9% 12,5% 33,3% 33,3% 0% 1,7% 0% 16,7% 16,7% 0% 3,4% 25% 33,3% 10,5% 0% Andel underkända i ett eller flera delprov 16,8% 37,5% 66,7% 68,4% 0% 29

Hur klarar eleverna med läs- och stavningssvårigheter i åk 2 nationella proven i matematik? Delprov i matematik Andel underkända i respektive läsprofil i NP matematik Typisk Avkodning i åk Läsförståelse i Blandade lässvårigheter utveckling i åk 2 2-0,8 SD åk 2-0,8 SD åk 2 n=121 n= 8 n= 12-0,8 SD n=19 Stavning i åk 2-0,8 SD n=4 Mönster 3,8% 0% 0% 0% 0% Massa och tid 5,9% 25%* 50%* 36,8%* 25% Taluppfattning 3,4% 0% 25%* 22,2%* 0% Huvudräkning 6,8% 12,5% 25% 33,3% 0% Problemlösn. 11,9% 25% 33,3% 16,7% 0% Skriftliga 9,3% 0% 33,3%* 38,9%* 0% räknemetoder Spelet 5,1% 25% 8,3% 10,5% 0% Andel underkända i ett eller flera delprov 21,2% 50% 50% 57,9% 25% 30

Sammanfattning Svag läsförståelse i åk 2 innebär ökad risk för svag hörförståelse ( - 1 SD) i åk 3 Läsförståelsesvårigheter i åk 2 innebär en ökad risk att inte klara NP i åk 3 Hög andel av eleverna som inte klarar NP i åk 3 var identifierade redan i åk 2. Samtidigt många som inte klarar screeningen i åk 2 som ändå klarar NP 31

Tack för att ni lyssnade! maria.levlin@ling.umu.se

Fortsatt forskning Fortsatt uppföljning av elevernas resultat i nationella prov i åk 6 och åk 9 (N=187) Utvidgad screening av läsförståelse, ordförståelse, avkodning, stavning och vissa aspekter på språklig förmåga i åk 8 (N=187)? Analys av narrativ skrivuppgift/np i åk 6. Progression från åk 3 till åk 6? Jämförelse med narrativ skrivuppgift på engelska? 33