Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr issn Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande?
|
|
- Bo Engström
- för 9 år sedan
- Visningar:
Transkript
1 Pedagogisk Forskning i Sverige årg 19 nr issn Debatt Diagnostisering och kompensatoriska hjälpmedel, inkluderande eller exkluderande? Institutionen för pedagogik, Linnéuniversitetet När det talas om specialpedagogiska miljöer, avses många gånger särskilda och segregerade platser som samlar människor med funktionsnedsättning. Här tränas individer enskilt eller tillsammans med andra funktionsnedsatta för att möta eller skyddas från samhällets krav. Om ett övergripande mål är att inkluderas inom samhällets så kallade normala ramar, kan det tyckas egendomligt att denna träning sker i en segregerad och kompensatorisk kontext. Varför undvika att lära i den miljö där individen ska verka och leva? Metoden att först segregera och därefter inkludera är mycket sällan lyckosam. Att de inkluderade miljöerna därutöver utgår från att den enskilda individen måste använda artefakter som definieras som kompensatoriska hjälpmedel är inte optimalt. Den viktigaste principen för inkludering är att planera och forma ett samhälle som i grunden är till för samtliga medborgare. Lika självklart som det nu är att göra alla byggnader tillgängliga för personer med fysiska handikapp, lika naturligt borde det vara att forma en djupare förståelse för människors alla olikheter. Med ett kompensatoriskt förhållningssätt skapas kulturer som blir än mer oförenliga med varandra; mötet blir svårare ju längre tiden framskrider. Det är därför viktigt att vi alla möts i samtliga av de faser som benämns ett livslångt lärande (Karlsudd, 2011). EN ÖKAD DIAGONISERING Diagnostiseringen har ökat dramatiskt liksom viljan att definiera det som faller utanför det vi benämner som gängse eller normalt (Skolverket, 2009;
2 224 Skolinspektionen, 2011). Under de senaste årtiondena kan vi se en klar ökning av neuropsykiatriska förklaringsmodeller i utredningar kring utebliven skolframgång (Hjörne & Säljö, 2008). Den medicinska expertisen framhåller vikten av diagnoser och psykiatrisk kunskap för att kunna ge rätt utbildning till barn med skolsvårigheter. Diagnoser som dyslexi, dyskalkyli, dysgrafi, ADHD och Tourettes syndrom förekommer ofta som underlag för att bevilja särskilda resurser. Medicinsk expertis är oenig om orsaken till ökningen och några ställer sig starkt kritiska till om orsakerna överhuvudtaget är medicinska (a.a.). Man hör ofta från välutbildade och vanligtvis omdömesgilla pedagoger han/hon har nog lite bokstäver. Det måste vara ADHD, Aspergers eller något annat. Runt om på våra förskolor, skolor och högskolor uppmärksammas barn, elever och studenter som avviker från den normalitet som i dag definieras allt snävare. Detta är tyvärr ett vanligt sätt att möta olikheter i synnerhet från lärare som är vana att kategorisera, etikettera och bedöma. Den odiagnostiserade diagnosen (ODD) är kanske den vanligaste diagnosen och signalerar en snäv syn på normalitet. Möjligen kan den grupp lärare som frekvent ifrågasätter normaliteten själva utgöra en grupp med en gemensam så kallad bokstavsdiagnos, nämligen SAMO, individer med svårigheter att möta olikheter. Måhända finns det en risk att människor med denna diagnos i förlängningen kan utgöra hinder för ett inkluderande samhälle (Karlsudd, 2012). FÖR VEM ÄR DIAGNOSEN? En student berättade, vid en studiedag för några lärare vid ett universitet, om hur han upplevt sina svårigheter med att läsa och skriva. Genom hela sin skoltid, från grundskola till gymnasiet, hade studenten känt och upplevt sig behandlad som dum och mindre värd. I vidare studier på folkhögskola hade studenten återfått sitt självförtroende och på egen hand utarbetat metoder att med datorns hjälp läsa och producera texter. Med hjälp av talsyntes lästes böcker och med stöd av vanliga rättstavningsprogram och fria webbprogram producerades texter för inlämningsuppgifter. Studenten använde två datorskärmar för att genomföra sitt arbete så smidigt som möjligt. Textproduktionen utfördes med programvaror vilka inte var speciellt utformade för att kompensera för dyslexi utan konstruerade till hjälp och stöd för alla användare. Programmen var verktyg som kan betraktas som sedvanliga och vardagsnära digitala ordbehandlingsprogram. När studenten senare kom till universitet, möttes han av samma oförstående reaktioner då han var beroende av sin dator och extra tid för att producera sina texter. Detta är något som man inte i alla situationer tillåter på universitet. Under till exempel salstentor är penna och papper oftast de
3 DEBATT: DIAGNOSTISERING OCH KOMPENSATORISKA 225 enda verktyg som är tillåtna. Studenten erbjöds därför en utredning vid universitetet för sina läs- och skrivproblem. Något sent i sin utbildningskarriär fick han så sin dyslexidiagnos. Studenten beskrev hur oerhört lättad han blev över att begåvningen inte var ifrågasatt. Nu öppnades nya erbjudande i form av speciella program och inlästa läroböcker, men framförallt möttes han av acceptans från lärarkollegiet. Studenten var mycket tacksam över diagnosen som den utredande avdelningen på universitetet överlämnat. Enligt studentens utsaga var han lycklig över att nu ha papper på att inte var dum i huvudet. Ansvariga på studentavdelningen var naturligtvis nöjda med vad de åstadkommit. Upplösningen av ovanstående berättelse kan säkert upplevas som framgångsrik, men det kan vara intressant att diskutera och reflektera över händelsekedjan. För vem var diagnosen viktig? Under rådande ordning var diagnosen viktig för studenten men sannolikt lika viktig för lärarna och universi tetet. Nu kunde man låta eleven använda moderna digitala verktyg utan att betrakta det som fusk. Nu plötsligt hade man förståelse för svårigheterna. Det är ofrånkomligt att ställa frågan: Varför kan inte denna förståelse upprättas utan diagnos? Måste vi sätta etiketter på studenter för att skapa resurser och förståelse och bredda vår syn på lärande? DIAGNOSER, EXEMPLET DYSLEXI Om du inte har några fysiska handikapp och har betydande svårighet att läsa och skriva, är det inte ovanligt att du erhåller diagnosen dyslexi. Om du däremot på grund av funktionsnedsättning, till exempel synskada och/eller rörelsehinder, är hindrad från att läsa och skriva och använder digitala verktyg för att tillgodogöra dig information och producera texter, diagnostiseras du inte som dyslektiker. De sistnämnda diagnoserna utesluter den förstnämnda. Om du utan dessa fysiska funktionsnedsättningar, har svårigheter att skriva och läsa på ett traditionellt sätt, men skriver korrekta texter och med hörselns hjälp läser, ska du då diagnostiseras som dyslektiker? Är diagnosen bunden till de traditionella artefakter som i skolans värld har störst legitimitet, nämligen papper och penna? I det stora flertalet av landets skolor definieras elever som i behov av särskilt stöd om de inte kan läsa och skriva utan stöd av digitala verktyg. Att kunna skriva med penna och papper och att läsa en tryckt text bedöms som en grundläggande färdighet. I läroplanen anges att ett centralt innehåll är Handstil samt att skriva, disponera och redigera texter för hand och med hjälp av dator (LGR, 2011 s. 224). I en traditionell skola är perenna värden och traditionella färdigheter uppburna. Färdigheten att skriva med penna och läsa text är högt värderad och de stöd som accepteras är möjligen glasögon och pennstöd. Om digitala verktyg används ses dessa
4 226 som hjälp eller kompensation och eleven mister legitimitet, i synnerhet när det gäller prov situationer. I en mer framåtriktad skola är processen och resultaten viktigare än med vilka metoder och artefakter de produceras. Här kan alla elever använda digitala verktyg som stöd för och variation i sitt lärande. I skolor som nu definieras som specialskolor är acceptansen än större. Här är kommunika tionen i centrum och vägen till kunskap är inte föremål för värdering. Punktskrift, talsyntes eller elevassistenter som stödjer elevernas kommunikation ses inte som otillåtna medel. KOMPENSATORISKA HJÄLPMEDEL Kompensatoriska hjälpmedel benämns de verktyg som ska underlätta inkludering av människor som inte ryms i det som anges som normalt. Viktigt är att dessa hjälpmedel i sig inte stämplar eller särskiljer användaren. Det finns en rad exempel på kompensatoriska hjälpmedel men i denna text fokuseras de digitala resurser som företrädesvis används i skolans värld. Vanligt är att betrakta t.ex. en ljudbok som kompensation för dem som av olika anledningar är förhindrade att läsa med hjälp av synen. Vidare kan ett ordbehandlingsprogram kompensera och normalisera för en person som har problem med stavning, grammatik eller dålig handstil. Ett kompensatoriskt hjälpmedel är nästan uteslutande något som ska stödja en väletablerad norm, ett återförande till det som definieras normalt. I Sverige har digitala verktyg i hög grad introducerats som kompenserande verktyg för elever i behov av särskilt stöd. Med stöd av Specialpedagogiska myndigheten har antalet så kallade skoldatatek kraftigt ökat. Skoldatatek har som huvuduppgift att stödja skolornas pedagoger i att göra skolan tillgänglig för alla elever. Detta sker vanligen genom utprovning och utlåning av bärbara datorer, surfplattor eller speciellt utformade programvaror. Hur vi definierar dessa artefakter åskådliggör många gånger den kunskapssyn och människosyn som råder inom verksamheten. I svenska kommuner och landsting har man fört en diskussion om vilka digitala resurser som ska definieras som personligt hjälpmedel, pedagogiskt hjälpmedel eller läromedel. I några fall benämns dessa resurser som begåvnings-hjälpmedel eller kognitiva hjälpmedel. Ytterligare definitioner som går att finna inom skolans verksamhet är kompletterande hjälpmedel eller kort och gott verktyg. Beteckningarna signalerar en stor variation i synen på digitala resurser. Att definiera vissa digitala tillämpningar som begåvningshjälpmedel, indikerar en besynnerlig inställning till något som utanför skolans värld betraktas som vardagliga verktyg. Skoldatatekens arbete med utlåning kan problematiseras och diskuteras, då utlåning av särskilda digitala hjälpmedel många gånger kräver diagnos och intyg vilket kan upplevas som stigmatiserande. Digitala resurser i skolan
5 DEBATT: DIAGNOSTISERING OCH KOMPENSATORISKA 227 ska inte sammankopplas med brist och diagnos. Dessa verktyg borde vara tillgängliga för alla och på så sätt ge samtliga elever fler alternativ till lärande. MOTSÄGELSEFULLT MOTSTÅND MOT DIGITALA RESURSER Många gånger hörs argument från skolans värld om att digitala verktyg underlättar och ger andra alternativ vid läsning och skrivning. Samtidigt menar samma företrädare från skolan att det blir allt viktigare att läsa och skriva på det traditionsrika sättet. Denna paradox måste prövas och diskuteras. En annan inkonsekvens som förbryllar är att effektiv datoranvändning definieras som en av EU:s fyra nyckelkompetenser (EU, 2006), lika högt värderad som läsning, skrivning och räkning. I UNESCO:s ramverk redogörs för Media and Information Literacy Curriculum for Teachers med målet att med eleverna i centrum stärka kärnkompetenser, färdigheter och pedagogiska strategier med informations- och kommunikationsteknik (IKT) (Amhag, 2013). Parallellt betraktas datorn i många skolmiljöer som ett kompensatoriskt hjälpmedel. Ytterligare dissonans i argumentationen blir det om lärare för fram att när elever använder datorer och surfplattor samarbetar de sämre. Samtidigt hyllas tekniken för att inbjuda till kommunikation och samarbete, många gånger med stor social och geografisk räckvidd. Vid vissa skolor har man beslutat att för att öka viljan till samarbete ska två elever dela på en dator eller läsplatta. Om det visar sig vara en framgångsrik åtgärd kanske vi i fort sättningen ska vara två elever per bänk och lärobok? Att använda datorer ställer höga krav på elevens förmåga att söka och bearbeta information. Detta mer forskande arbetssätt passar inte barn i behov av särskilt stöd, menar många lärare. Denna inställning kan anses märklig om läraren samtidigt lovordar teknikens möjligheter att individualisera. En intressant fråga är vad som krävs för att ny teknik ska bli helt och fullt accepterad som ersättning för den mer traditionstyngda och etablerade. I hem- och konsumentkunskap har man bytt ut artefakten trä- och trådvisp mot elvisp, utan att diskutera huruvida det påverkar barnens motorik eller lärandeprocess. I slöjden har slipklossen fått lämna plats för planslipen. Några gånger uppmanas dock eleverna att använda dessa äldre artefakter för att känna på det ursprungliga och tålamodskrävande arbetet. Samma inställning kan göras bestående i klassrummet, där forma bokstäver med pennan är det ursprungliga och rätta. Vi har tidigare gått från skrivsand till bläckpenna över till kulspetspenna och blyerts. Dessa övergångar har varit föremål för pedagogiska diskussioner, liksom övergången från räknestickan till kalkylatorn. Övergångarna upplevdes av många lärare som att en viktig länk i en förståelsekedja övergavs. Kanske skolväsendet nu är moget för att ta nästa steg och ändra den inställ-
6 228 ning som gör gällande att digitala verktyg är kompensatoriska och i stället erkänna den nya tekniken som fullvärdig. Måhända kommer vi på högskolor och universitet att öka metodarsenalen enligt UNESCO:s och EUs rekommendationer och exempelvis göra de böcker, som nu läses in till de studenter som diagnostiseras som dyslektiker, tillgängliga för samtliga studenter. Är det kanske dags för universiteten att öka acceptansen för olikheter och skapa en bredare syn på lärandet? Det syns rimligt då studenter i varierande professioner ska forma ett framtida samhälle som värna om alla våra medborgare. REFERENSER Amhag, L. (2013). Introduktion om medie-och informationskunnighet Pedagogisk Forskning i Sverige, 18 (1-2), 4-8. Europaparlamentets och rådets rekommendation 2006/962/EG av den 18 december 2006 om nyckelkompetenser för livslångt lärande Europeiska unionens officiella tidning L 394 av den Hjörne, E. & Säljö, R. (2008). Att platsa i en skola för alla. Elevhälsa och förhandling om normalitet i den svenska skolan. Stockholm: Norstedts. Karlsudd, P. (2011). Sortering och diskriminering eller inkludering (Specialpedagogiska rapporter och notiser, nr 6). Kristianstad: Högskolan i Kristianstad. Karlsudd, P. (2012). Att diagnostisera till inkludering - en (upp)given fundering? I Barow, T. & Östlund, D. (Red). Bildning för alla! En pedagogisk utmaning. Kristianstad: Högskolan i Kristianstad Skolinspektionen (2011). Särskolan. Granskning av handläggning och utredning inför beslut om mottagande. Stockholm: Skolinspektionen. Skolverket (2009). Vad påverkar resultaten i svensk grundskola? Kunskapsöversikt om betydelsen av olika faktorer. Stockholm: Skolverket. Skolverket (2011) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet Stockholm: Skolverket.
Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG
2 Syftet med digitalt lärande 1-TILL-1 I ETT SAMMANHANG 3 Europeiska unionens nyckelkompetenser för livslångt lärande 1. Kommunikation på modersmålet 2. Kommunikation på främmande språk 3. Matematiskt
Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)
Stockholm 28 augusti 2008 Utbildningsdepartementet 103 33 Stockholm Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27) Riksföreningen
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER. Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram
SKOLVERKETS ALLMÄNNA RÅD MED KOMMENTARER Arbete med extra anpassningar, särskilt stöd och åtgärdsprogram 1 Förord Bestämmelserna om arbetet med särskilt stöd förändrades i vissa avseenden i samband med
Monica Eriksson. Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder. brain books
Monica Eriksson Hur gör vi nu? handbok för föräldrar & lärare om barn med neuropsykiatriska funktionshinder brain books Brain Books AB Box 344 551 15 Jönköping www.brainbooks.se Monica Eriksson och Brain
Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa
Allmänna utskottet 2011-04-13 31 19 Socialnämnden 2011-04-28 65 22 Dnr 2011/104-751 Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa Ärendebeskrivning Kerstin Lindström anför
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014. Antal svar: 51
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten 2014 Antal svar: 51 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna
Förebyggande handlingsplan
Förebyggande handlingsplan För elever med läs- och skrivsvårigheter, dyslexi, matematiksvårigheter och dyskalkyli 2014/2015 Utvärderas och revideras mars 2015 Gefle Montessoriskola AB www.geflemontessori.se
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009)
2013-04-26 YTTRANDE forskola.grundskola@skolverket.se Remissvar på allmänna råd kring mottagande i särskolan (dnr 2013:00009) Autism- och Aspergerförbundet är en ideell organisation som samlar personer
Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning
Hjälpredan Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning * Med under skoltiden avses barn i fritidshem, förskoleklass, grundskola, grundsärskola, gymnasiesärskola och gymnasieskola.
Europeiska Dyslexiveckan 1 7 oktober 2012 Europeiska Dyslexiveckan Vill du få svar på några av dessa frågor?
Europeiska Dyslexiveckan Under vecka 40 uppmärksammar Bibliotek & läranderesurser Europeiska Dyslexiveckan. Vad är dyslexi? Vilket stöd finns? Hur är det att vara student på högskolan om man har dyslexi?
Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en digital värld. Nordstedts akademiska förlag.
LUNDS UNIVERSITET Språk- och litteraturcentrum Forskarskolan i främmande språkens didaktik (FRAM) IKT undervisning och lärande i språk Jonas.Granfeldt@rom.lu.se Svensson, P. (2008) Språkutbildning i en
Vad vet vi om inkludering?
Vad vet vi om inkludering? Om elevperspektiv på särskoletillhörighet Inkludering eller segregering? Identitet och motstånd Tidsmaskin Vad som ses som avvikande och vilka som betraktas som funktionshindrade
IKT - handlingsplan för skolområde Tuna
Barn- och skolförvaltningen Lunds stad Tuna skolområde IKT - handlingsplan för skolområde Tuna I Lunds skolor möts kunskap, idéer och utveckling i praktisk handling. Varje elev är huvudperson. Skolplanen
Hjälpredan. Synnedsättning
Hjälpredan 2015 Synnedsättning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd
Handlingsplan för elever i behov av särskilt stöd Handlingsplanen ligger till grund för att Irstaskolans elever i behov av särskilt stöd ska få bästa möjliga hjälp. Irstaskolan läsåret 2015-2016 Reviderad
Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola och grundsärskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan 2 Barn och
Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2013 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014. Antal svar: 13
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Montessori Friskola Gotland hösten 2014 Antal svar: 13 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ingår i den regelbundna tillsynen
MTM:S INFORMATIONSSERIE. Talböcker i skolan. För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi
MTM:S INFORMATIONSSERIE Talböcker i skolan För dig som möter elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi Läsnedsättning och talböcker En god förmåga att läsa och skriva förutsätts ofta i vår tid, men
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista.
Göteborgs Stads riktlinjer för nyanländas elevers rätt till utbildning, inklusive checklista. (beslutade av KF 2014-12-11, Dnr 0523/13) För unga nya göteborgare är utbildning och inkludering viktiga förutsättningar
Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning
Reviderad 2015-09-01 Hjälpreda Hörsel Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning www.spsm.se www.vgregion.se www.rjl.se www.regionhalland.se www.skl.se Innehållsförteckning Inledning
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår. Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier
Lässvårigheter, språklig förmåga och skolresultat i tidiga skolår Maria Levlin, lektor i språkvetenskap/leg logoped Institutionen för språkstudier Bakgrund Språkutvecklingen i förskolan påverkar tidig
Individuella utvecklingsplaner
Ett arbetsmaterial för arbetet med Individuella utvecklingsplaner Barn- och ungdomsförvaltningen 2004-09-17 1 Innehåll Inledning, Syfte 3 Mål, Innehåll, Struktur, Uppföljning, Förvaring 4 Överlämnande,
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1
Ungdomsgruppen 18 april 2016 2015-06-04 1 SURFA SÄKRARE PÅ NÄTET - ett värdegrundsarbete Elna Svensson lärare Villanskolan Jenny Lindh IKT - pedagog Södra Utmarkens skola 2 Medie- och informationskunnighet
Stödinsatser i skolan. Vad behöver jag som förälder Veta?
Stödinsatser i skolan Vad behöver jag som förälder Veta? Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN:
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov. Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson
Elever med funktionsnedsättning betyg och nationella prov Helena Carlsson Maj Götefelt Roger Persson Betyg och nationella prov Strukturerad undervisning Bedömning och betyg Undantagsbestämmelsen Nationella
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan
Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan Hur kan vi förändra förhållningssätt och undervisningsformer för att nå alla elever i deras väg mot en högre måluppfyllelse? Vi lyfter fram
Hjälpredan. Dövblindhet
Hjälpredan 2015 Dövblindhet Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
2015-2016. Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
2015-2016 Praktiska Nykvarns årliga plan för att förebygga och motverka och åtgärda diskriminering, trakasserier och kränkande behandling enligt lagar och förordningar Upprättad av elever och lärare 2015.08.23
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015
Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015 Sofia Franzén Kvalitetscontroller Augusti 2015 Utbildningsförvaltningen 0911-69 60 00 www.pitea.se www.facebook.com/pitea.se Innehåll Rapportens huvudsakliga
Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev
2016-01-12 Pedagogisk planering Åk 2 Skriva brev Följande förmågor, kunskapskrav och centralt innehåll i lgr11 ligger till grund för detta arbetsområde i ämnet Svenska: Inom detta arbetsområde får möjlighet
Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi
EXAMENSARBETE Hösten 2009 Lärarutbildningen Undervisning i ämnet matematik för elever med dyslexi en empirisk undersökning genomförd med pedagoger och specialpedagoger Författare Emma Emanuelsson Anna
IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 )
IKT-PEDAGOGISK PLAN ORUST KOMMUN/ VERKSAMHET FÖR LÄRANDE 2012-2016 ( version 111206 ) 1 VISION 2 ALLMÄNT 3 MÅL 4 RIKTLINJER 5 DATAUTVECKLINGSSCHEMA 6 DATAKÖRKORT 7 REVIDERINGSPROCESS 8 FASTSTÄLLANDE 1
Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation
1 (11) Rektors möjligheter att delegera och skolors organisation Här kan du läsa om hur Skolinspektionen tolkar reglerna om rektors möjlighet att delegera och skolors organisation, i samband med myndighetens
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012. Antal svar: 10
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten 2012 Antal svar: 10 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin Under
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012. Antal svar: 34
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten 2012 Antal svar: 34 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande termin
Inkludering. Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se
Inkludering Christel Jansson Kerstin Dahlberg Johansson @hoor.se Arbetet med inkludering har inte en tydlig början och ett tydligt slut. Det handlar om processer där attityder måste bearbetas och demokratiska
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium
Barn- och elevhälsoplan för Sundsvalls kommunala förskolor, grundskolor och gymnasium Denna barn- och elevhälsoplan ska bidra till att vi gör det goda livet möjligt och för att skapa alltid bästa möte
Specialpedagogiska skolmyndigheten
Specialpedagogiska skolmyndigheten Statens samlade stöd i specialpedagogiska frågor. 1 Rätten till stöd och anpassningar i skolan. Wern Palmius rådgivare wern.palmius@spsm.se 2 wern.palmius@spsm.se Specialpedagogiska
Systematiskt kvalitetsarbete i Hammarö kommun
1(5) BILDNINGSNÄMNDEN 2012-06-12 Dnr Maria Kjällström, Förvaltningschef 054-515104 maria.kjallstrom@hammaro.se Enligt skollagen ska varje huvudman inom skolväsendet på huvudmannanivå systematiskt och kontinuerligt
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001. ett temaarbete av 3-5 Parkskolan. Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl
Kristianstads kommun ITiS-rapport Maj 2001 ett temaarbete av 3-5 Parkskolan Agneta Andrée Karin Falkå Eva Nordahl Caroline Nilsson Johan Rönndahl Sammanfattning Projektet vi och våra fyra årskurser (två
Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1
Uppdragsutbildning - Pedagogisk utredning av elevers läsoch skrivutveckling 1 Aktivitets ID: 38771 Tid: 21 september - 4 december 2015 Plats: Distans Typ av aktivitet: Nätbaserad kurs Målgrupp: Lärare
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING. Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI
SPRÅKSTÖRNING UTREDNING HANDLEDNING UTBILDNING Vi utreder också DYSLEXI OCH DYSKALKYLI Kyrkbacksgatan 13, 722 15 Västerås Tel 021-13 94 55, 070-546 11 46 Vad är språkstörning? Specifik språkstörning F80.2B
Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun
Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun LULEÅ KOMMUN 2015-12-11 1 (14) INNEHÅLLSFÖRTECKNING Rutiner för mottagande av nyanlända barn och elever... 2 Inledning... 2 Planeringsmöte
hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet (i biologi) energi, teknik, miljö och samhälle (i fysik) energi, miljö, hälsa och samhälle (i kemi).
FÖRMÅGAN ATT KOMMUNICERA Kursplanerna för de naturorienterande ämnena biologi, fysik och kemi är till stora delar likalydande frånsett det centrala innehållet och kan därför diskuteras tillsammans. Kursplanernas
Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet.
REKTORSPROGRAMMET FÖRDJUPNINGSARBETE BLOCK 5 ÖRU, MHD, HDA K3 Förebyggande arbete mot kränkningar på nätet. Hur kan vi arbeta förebyggande på skolan? Katarina Fridén 2013-09-06 Innehållsförteckning 1.
Att överbrygga den digitala klyftan
Det finns många grupper som behöver nås i arbetet med att överbrygga den digitala klyftan. En av dessa är de invandrare som kommer till vårt land. Monica Öhrn Johansson på Karlskoga folkhögskola möter
IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015
IKT - handlingsplan Vartoftaenhet 2014-2015 BAKGRUND OCH NULÄGE Vartoftaenheten arbetar för att integrera och naturalisera användningen av it i skolan och att hitta sätt att fortsätta arbeta framåt med
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK. Magnus Jonasson, jurist
MITT BARNS RÄTTIGHETER - SKOLANS JURIDIK Magnus Jonasson, jurist Magnus Jonasson Jurist med inriktning mot offentlig rätt: Social- och sjukförsäkringsrätt, medicinsk rätt Skoljuridik: - Samtliga skolformer
Regeringskansliet Faktapromemoria 2013/14:FPM17. Meddelande om en öppen utbildning. Dokumentbeteckning. Sammanfattning. Utbildningsdepartementet
Regeringskansliet Faktapromemoria Meddelande om en öppen utbildning Utbildningsdepartementet 2013-10-30 Dokumentbeteckning KOM (2013) 654 Meddelande från Kommissionen till Europaparlamentet, Rådet, Europeiska
Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014
Enkätresultat för elever i år 2 i Thoren Business School Helsingborg i ThorenGruppen AB hösten 2014 Antal elever: 50 Antal svarande: 40 Svarsfrekvens: 80% Klasser: BP13A, BP13B, CMP13, MP13 Skolenkäten
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012. Antal svar: 19
Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Bladins Intern School of Malmö i Malmö hösten 2012 Antal svar: 19 Skolenkäten Skolenkäten går ut en gång per termin till de skolor som ska tillsynas följande
Hjälpredan. Hörselnedsättning
Hjälpredan 2015 Hörselnedsättning Hjälpredan är ett stöd till dig som arbetar med barn med funktionsnedsättningarna autism, dövblindhet, hörselnedsättning, rörelsehinder, synnedsättning och utvecklingsstörning.
ITiS Våren - 2001. Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander
ITiS Våren - 2001 Projektet gjort av: Cathrine Bolinder Lena Christensen Mattias Helander 2 Innehållsförteckning Innehållsförteckning 2 Sammanfattning 3 Introduktion 3 Bakgrund 3 Mål 4 Genomförande 4 Resultat
Reviderad 2013-09-26. Tegnérskolan
Reviderad 2013-09-26 Tegnérskolan Barnvision i Örebro Varje barn i Örebro, utan undantag, har rätt att leva och utvecklas under omständigheter som gynnar barnets eget bästa och som beroende på barnets
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013
Enkätresultat för elever i år 2 i Rekarnegymnasiet 2 i Eskilstuna våren 2013 Antal elever: 112 Antal svarande: 78 Svarsfrekvens: 70% Klasser: EE11, HA11A, HA11B, IMIND11, IMINDRV, IMSPR11, IMYRKBA11, IMYRKFT11,
Skola för elever med tal- och språkstörning
Skola för elever med tal- och språkstörning - Kartläggning av möjligheten att erbjuda skola för elever med tal- och språkstörning i Järfälla Judit Kisvari Rapportnr: Dnr 2013/217 2013-09-15 2013-09-11
1) Introduktion. Jonas Aspelin
1) Introduktion Jonas Aspelin Uttrycket relationell förekommer i många sammanhang. Man talar till exempel om relationell psykoterapi, relationell estetik, relationell sociologi och relationell psykologi.
HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE
HÄLSOÄVENTYRET ETT KOMPLEMENT TILL SKOLANS HÄLSOFRÄMJANDE ARBETE Vad är ett Hälsoäventyr? Hälsoäventyrets vision är att stärka barn och ungas självkänsla så att de får förmåga att fatta goda och hälsosamma
Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret 2014-2015
1 Kvalitetsrapport för Montessoriskolan Castello läsåret 2014-2015 2 Kvalitetsrapport Pysslingens skolors kvalitetsarbete syftar till att säkerställa att varje barn och elev oavsett skola ges möjlighet
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola
Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola Rektorsområde förskola och grundskola Rektorsområde gymnasium Hultsfreds kommun rutiner för handläggning, utredning och beslut om mottagande
LOKAL ARBETSPLAN 2014
LOKAL ARBETSPLAN 2014 Blåklintens förskola N o N FÖRSKOLA: Blåklinten förskola 1. UNDERLAG - Våga Visa-enkäten riktad till föräldrar - Självvärdering, riktad till pedagoger - Medarbetarenkät - Utvärdering
VFU. Välkommen till Att undervisa i åk 4-6, 6.0hp Ht 2014
UMEÅ UNIVERSITET Lärarutbildningen Inst. för Språkstudier Kursansv: Ingalill Gustafsson 090-786 5067 ingalill.gustafsson@sprak.umu.se 2014 08 30 Studieadministratör: Johanna Palm, 090-786 6457 Kurskod:6LÄ046
Arbete med barn och elever med autism
Arbete med barn och elever med autism Stödmaterialet har arbetats fram av Stöd- och hälsoenheten 1 2016-01-20 Inledning Denna information vänder sig till rektorer, förskolechefer och pedagoger som arbetar
Plan mot diskriminering och kränkande behandling
1(11) Plan mot diskriminering och kränkande behandling Klockarskogsgårdens förskola 20160201-20170131 2(11) Innehåll 1 Vision...3 2 Delaktighet...3 3 Utvärdering...4 4 Främjande insatser...4 5 Kartläggning...5
1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007.
Utvärdering av projektet 1-6:an skriver sig till läsning läsåret 2006-2007. Teknisk utrustning. Vi startade ht 2005 med att få nya datorer till gupp 1 och grupp 3. Platta skärmar installerades i alla 3
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/
2014; ca 445 000 elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern 10-12 år 2012; 20,1 elev/ årsarbetare 2014; 13,1 elev/ anställd 2014; 41,1 elev/avdelning
Beslut för grundsärskola
Dnr 43-2015:5438 Göteborgs kommun Karin.mickelbo@vastra.goteborg.se Beslut för grundsärskola efter tillsyn i Kannebäcksskolans grundsärskola belägen i Göteborgs kommun 2 (8) Dnr 43-2015:5438 Tillsyn i
Nyanlända elever i fokus
Nyanlända elever i fokus Den här broschyren kan beställas från: Fritzes kundservice 106 47 Stockholm tel: 08-690 95 76 fax: 08-690 95 50 e-post: skolverket@fritzes.se ISBN: 978-91-7559-067-7 Beställningsnummer:
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center
Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center Varför pedagogisk dokumentation? För att kunna återvända till en händelse.
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN
LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING 2015-2016 FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN Adress: Sågvägen 8, 589 65 Bestorp Hemsida: www.linkoping.se Tel: 013-401 83 1 Innehåll Inledning... 3 Vår vision... 3 Giltighetstid.3
Matematik åk 9. Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9
träning Insikt Lärarinstruktion Digital diagnos Matematik Åk 9 1 Till läraren Diagnosen Pejlo Insikt för åk 9 är framtagen för att ge dig som lärare överblick över dina elevers kunskaper i matematik. Diagnosen
Mitt liv som mobbad. Wiveca Wendin
Mitt liv som mobbad Wiveca Wendin 1 Mitt liv som mobbad Copyright 2012, Wiveca Wendin Ansvarig utgivare: Wiveca Wendin Framställt på vulkan.se ISBN: 978-91-637-1642-3 2 Innehåll 1. Några ord av författaren
Hjälpreda Sörmland. Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola
Hjälpreda Sörmland Guide till stöd och insatser för barn och unga med funktionsnedsättning i förskola, grundskola, särskola och gymnasieskola 2012 0 Innehåll Inledning Allmän information om Hjälpredan
Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande
TÄRNA FOLKHÖGSKOLA Grupparbete om PBL Problembaserat Lärande 2009-09-18 - 2 - Innehåll Bakgrund... - 3 - Syfte... - 4 - Metod... - 4 - Fakta... - 5 - Resultat... - 7 - Diskussion... - 9 - Referenser...-
Dnr BUN10/60. Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet. Antagen av Barn- och ungdomsnämnden 2010-06-08
Dnr BUN10/60 Barn- och ungdomsnämndens riktlinjer för pedagogisk kvalitet 2010-06-08 Dnr BUN10/60 2/6 Innehållsförteckning Inledning... 3 Syfte... 3 Mål... 4 Framgångsfaktorer Vad krävs?... 4 Stöd från
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd
Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd 1. Extra anpassningar 2. Extra anpassning och intensifiering 3. Anmälan om risk för bristande måluppfyllse 4. Pedagogisk utredning av en elevs
Uppdrag undersökning
Uppdrag undersökning Beskrivning av projektet Uppdrag undersökning är ett arbete där eleven utifrån eget intresse får välja ett ämne och göra en frågeställning. Sedan ska man ta reda på hur det ligger
Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015
1 (9) Elevhälsa på Lekebergsskolan 7-9 läsåret 2014-2015 Förändrad skollag I Lekebergs kommun pågår ett utvecklings- och förändringsarbete av elevhälsan för "att organisera arbetet på ett sätt som gör
Programmering och digital kompetens
Kollegialt lärande Föreläsning Workshop Programmering och digital kompetens Lärcafé, 14 juni OSÄKERHET RÄDSLA NYFIKENHET FÖRVALTARE OCH ENTREPRENÖRER Kompetensutveckling Skolverket släpper en modul i oktober.
Umeå. Media. Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv
Media Grundskola 6 LGR11 Hkk Sh Bl Sv När vi jobbar med media kommer du att få lära dig om reklamens syfte och påverkan. Du får lära dig hur en tidning är uppbyggd samt hur hur de olika delarna, som tex
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016
Iskällans plan mot diskriminering och kränkande behandling 2015/2016 Grunduppgifter Verksamhetsformer som omfattas av planen Förskola Ansvariga för planen Iskällans likabehandlingsgrupp. Förskolechef Maths
Specialpedagogikdagarna
Träffa kollegor från hela landet! Specialpedagogikdagarna Senaste forskning Anpassningar och stöd Samverkan Fördjupande seminarium: Elever med funktionsnedsättningar, diagnoser och kognitiva svårigheter
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen
Tips för ökad tillgänglighet i undervisningen I Strategin för verksamhetens förutsättningar, (dnr MIUN 2012/612) fastslås att Mittuniversitetet ska präglas av alla människors lika värde och ge alla lika
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet?
Kan idrotten användas som hjälpmedel för elever med överaktivitet? Av Jenny Karlsson och Pehtra Pettersson LAU370 Handledare: Viljo Telinius Examinator: Owe Stråhlman Rapportnummer: VT08-2611-037 Abstract
In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan
In med läraren i stället för ut med eleven 2010 gick alla niondeklassare vidare till gymnasiet från Nossebroskolan Hur kan en skola gå från botten till toppen på bara tre år, utan att behöva mer resurser?
Verksamhetsrapport. Skolinspektionen
Skolinspektionen Bilaga 1 Verksam hetsrapport Verksamhetsrapport efter kvalitetsgranskning av läs- och skrivundervisningen inom ämnena svenska/svenska som andraspråk i årskurserna 4-6 vid Smygeskolan i
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011
Sammanställning workshop Nätverkens Dag 2011 Nedanstående underlag är en sammanställning av de tankar om spaningar som genomfördes i samband med Nätverkens Dag på Mötesplats Skola, under processledning
Information skolpliktsbevakning
INFORMATION 1(2) 2015-11-09 2015/2952-GSN-648 20151126 Tord Karlsson - p1tk02 tord.karlsson@vasteras.se Delges Text Information skolpliktsbevakning Den rättsliga regleringen avseende skolplikt framgår
Kursplan för Svenska. Ämnets syfte och roll i utbildningen. Mål att sträva mot. Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135
Kursplan för Svenska Inrättad 2000-07 SKOLFS: 2000:135 Ämnets syfte och roll i utbildningen Utbildningen i ämnet svenska syftar till att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sin förmåga att
Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp
Ett verktyg i två delar som identifierar ojämlikheter, normer och föreställningar i text och bild. Del 2 Skrivhjälp Skrivhjälp för jämlik text Syns normer i vårdens dokument? Västra Götalandregionens verksamheter
Observations- och analysmaterial
1 Observations- och analysmaterial Kvalitetsgranskning Undervisningen i särskolan 2009/2010 2 Några viktiga saker att tänka på Var noga med att skriva utförliga uppgifter i observationsunderlag och analysscheman.
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING INLEDNING OCH SYFTE... 2 NÅGRA PERSPEKTIV PÅ LÄRANDE... 2 ATT VARA FYSISKT NÄRVARANDE ELLER LÄRA PÅ DISTANS... 3 Att vara fysiskt närvarande... 3 Att lära på distans... 3 EN SAMMANFATTANDE
Startpaketet: mindre klasser mer kunskap
2013-07-07 Startpaketet: mindre klasser mer kunskap Startpaketet är sju insatser för att varje barn ska få det stöd och den stimulans de behöver i förskolan och de första åren i skolan för att utvecklas,
Rapport skolutveckling och digitalisering
Utbildnings och arbetslivsförvaltningen Elisabeth Jonsson Höök Ärendenr BUN 2016/360 GVN 2016/86 Handlingstyp Tjänsteskrivelse Datum 30 maj 2016 1 (7) Barn- och utbildningsnämnden/ Gymnasie- och vuxenutbildningsnämnden
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5. Läsa
Undervisningsmål Svenska Årskurs 1-5 Läsa Årskurs 1 Kunna lyssna och följa med i handlingen när någon läser Förstå vad texten handlar om när någon läser Kunna känna igen en del ord när jag läser Kunna
Barn för bjudet Lärarmaterial
SIDAN 1 Författare: Oscar K. Vad handlar boken om? Boken handlar om en kille och en tjej som brukar träffas och spela spel. En dag när de träffas, börjar de prata om barn och om hur barn blir till. De
Lgr 11 - Centralt innehåll och förmågor som tränas:
Lärarmaterial SIDAN 1 Författare: Johanna Nilsson Vad handlar boken om? Johan är en fotbollstokig kille som, mer än allt annat i världen, vill bli fotbollsproffs. Han måste dock kämpa mycket med svenskan,
Likabehandlingsarbete
Likabehandlingsarbete Årlig rapport Mars 2015 Barn- och ungdomsförvaltningen Tove Briell Dnr Bun 2015/123 SAMMANFATTNING Den årliga rapporten om likabehandling är en del av barn- och ungdomsförvaltningens