Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter SDF Kirseberg Malmö stad Verksamhetsberättelse 2011 Muj Halilvic verksamhetsansvarig i samverkan med Susanne Jhanssn praktikant från Lunds Universitet Malmö 2011-12-09 Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 1
Mål Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter har ett kmmunövergripande uppdrag att öka rmers deltagande i samhället. Utifrån ett hlistiskt ch tvärvetenskapligt förhållningssätt riktar RIKC systematiskt sina insatser, både strategiska ch perativa, såväl individuella sm strukturella, gentemt rmer ch icke rmer för att förverkliga hyptesen: erkända av, delaktiga i ch med inflytande på samhället utifrån principen m allas lika värde. Det handlar m en dubbel prcess där man å ena sidan skapar förutsättningar för att öka rmers delaktighet i samhällsutvecklingen. Det gör man genm att rikta insatser till rmer. Å andra sidan krävs det insatser för ett ökat inkluderande av rmer i samhället. Därför vänder man sig även till majritetssamhället i strt. Detta närmande ch främjande arbete sker genm erfarenhetsförmedling med vilken RIKC vill påverka såväl människrs villkr, värderingar ch kunskaper sm deras inställning till de förutsättningar vilka dessa värderingar ch kunskaper utgår ifrån. RIKC:s kncept ch Malmömdellen lyftes fram sm ett väl utarbetat arbetssätt i Arbetsmarknadsdepartementets rapprt till Eurparådet: Ett exempel sm lyftes fram ch väckte intresse vid regeringens möte med representanter för de natinella minriteterna inför framtagandet av denna rapprt var verksamheten vid Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter i Malmö. Centrets ambitin är att bidra till att ffentliga ställningstaganden tillämpas att gå från teri ch retrik till praktik. Uppdraget är att öka rmers deltagande i samhället ch bidra till att Ramknventinen implementeras. Centret har Malmö kmmun sm huvudman ch arbetet baseras på tre källr: rmers egna Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 2
erfarenheter, Ramknventinen ch relevanta regeringsprpsitiner samt frskning. Huvudfrågr m hur man rganisatriskt kan genmföra ramknventinens råd m delaktighet ch hur man på kmmunal nivå kan leva upp till de åtaganden sm Sverige har gjrt har utkristalliserats i centrets arbete. (Statsråd ansvarigt för minritetsplitiken, Regeringskansliet, Sveriges rapprt till Eurparådet under ramknventinen m skydd för natinella minriteter, s 55-56, juni 2011) Malmömdellen utifrån tre källr Arbetet på Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter har baserats på tre källr sm påverkat RIKC:s genmförande av uppdraget. Den första källan är rmer sm centret haft ch har kntakt med. Dessa rmer berättar m sina behv, prblem, sina villkr, erfarenheter ch frågeställningar. Den andra källan sm påverkat RIKC:s arbete är Ramknventinen ch några relevanta regeringsprpsitiner. Där ingår även kritik, råd ch rekmmendatiner sm Sverige fick från Den rådgivande kmmittén för uppföljning av Ramknventinens implementering. Den tredje källan är befintlig frskning m rmer ch m det rmska i Sverige. Utifrån dessa källr har RIKC utarbetat sina verksamheter ch utfrmat sitt arbete sm ftast på det natinella planet kallas Malmömdellen. Malmömdellen bygger bl. a på: att man inrättat Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter där de anställda, rmer ch icke rmer, tillsammans arbetar med att öka rmsk delaktighet i samhället. Ett center är viktigt för att få trvärdighet, stabilitet ch kntinuitet samt att säkerställa att detta arbete sker både på individuellt ch på strukturellt plan. en intern kmpetensutveckling där man genm ett möte mellan teri ch praktik utvecklar förankringsbara ch kmmunicerbara metder Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 3
att rmska tjänstemän kmpetensutvecklar de ffentligt anställda, ch även de andra intresserade, inm minritetslagstiftning, rmsk histria, rmska livsvillkr ch rmska lika kulturella yttringar medbrgarkntursverksamhet en plattfrm utifrån vilken man samrdnar lika insatser, såväl strategiska sm perativa ett hlistiskt ch tvärvetenskapligt förhållningssätt RIKC:s anställda samt persner sm är knutna till RIKC under periden 1/1-31/12 2011 RIKC har fem heltidsanställda; en verksamhets-, budget- ch persnalansvarig ch fyra samhällsvägledare med kulturkmpetens ch rmanispråkiga. En medarbetare, heltidsanställd på IRIS sklan arbetar 20 % på RIKC. I sklan tjänstgör denne sm språkligt ch kulturellt stöd i klassrummet. På RIKC används arbetstiden till rekryteringsstöd ch utbildningsinfrmatin för vuxenutbildning ch för att frtsätta byggandet av samarbete mellan de lika rmska grupperna i Malmö. Åtta praktikanter, varav fyra praktikanter (tre rmer ch en icke rm) under första ch fyra praktikanter (tre icke rmer ch en rm) under andra hälften av året. Av dessa var fem män ch tre kvinnr. RIKC har även haft möjlighet att anställa en persn under två månader sm samhällsvägledare, en ung kvinna sm har bakgrund i den bsniska gruppen av rmer. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 4
Nya lkaler I februari flyttade RIKC från Kirseberg till Södra innerstaden, detta för att kunna vara mer centralt placerad ch lättillgänglig för att nå ut till fler rmer. Ärenden RIKC:s öppettider för medbrgarkntrsverksamhet är mellan kl. 10.00 ch 14.00 varje arbetsdag. Denna tid är i första hand avsatt för rmer sm kan kmma ch få vägledning ch rådgivning. Ttalt antal ärenden under periden 4/1 5/12 är 1291 st. Kategri Antal CV 66 Försäkringskassan 126 CSN 25 Krnfgden 45 Scialtjänst 168 Bstadsfrågr 56 Migratinsverket 46 Plis 29 Skla 114 Vård 73 Arbete 79 Diskriminering 28 Kriminalvård 26 Fnder 25 Föreningar 63 Rådgivning 188 Telefnrådgivning 134 Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 5
Av dessa ärenden är 530 framförda av män ch 761 är framförda av kvinnr. RIKC arbetar aktivt med jämställdhetsperspektiv. Den största åldersgruppen är persner mellan 20 ch 55 år. RIKC har fått flera besök från tjänstemän från lika delar av Sverige, bland annat Stckhlm, Götebrg, Örebr, Södertälje, Helsingbrg, Lund, Staffanstrp, Landskrna, Halmstad, Vänersbrg ch Trllhättan. Dessa besök handlade m att sätta sig in i den rmska frågan samt att få kunskap m hur man skulle kunna använda Malmömdellen i andra städer. Andra besök sm kan nämnas är: Stadsmissinen Enter en mötesplats för tjejer Amnesty Rädda barnen Röda Krset Individuell människhjälp Raul Wallenberginstitutet Områdeskrdinatrerna Antidiskrimineringsbyrå, Malmö mt diskriminering Nätverket Mångkulturella Sverige Intern kmpetensutveckling I den interna kmpetensutvecklingen av rmer sm hålls av centrets verksamhetsansvarige ingår rmer sm är antingen anställda på RIKC eller samarbetar med RIKC. Denna kmpetensutveckling berörde 13 persner. Syftet med kmpetensutvecklingen är att de berörda ska relatera sina vardagliga, praktiska erfarenheter ch kunskaper till teretiska erfarenheter ch kunskaper inm fältet. Hyptesen är att man genm utvecklande av ett analytiskt förhållningssätt såväl till praktik sm till teri Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 6
får kunskap m hur man kan utveckla nya arbetsmetder. Andra mål med denna kmpetensutveckling är bl. a att öka rmers sakkunskap ch kmpetens, att institutinalisera ett prfessinellt ch reflekterande sätt att (sam)arbeta, att få redskap för ch kunskap m lärande samt att sätta in sin identitet ch kultur i en större scial, kulturell, språklig ch histrisk kntext. Denna kmpetensutveckling handlar ytterst m att knkretisera demkratich kunskapsutveckling utifrån premisser m minriteters rättigheter. RIKC:s anställda ch persner sm är knutna till centret har under 2011 tillsammans läst, analyserat ch diskuterat artiklar sm har anknytning till rmer, publicerade ti år tillbaka i Sydsvenskan, Aftnbladet, Expressen, Svenska dagbladet, Metr ch Dagens Nyheter. Av diskussinerna framgick det att rmer till största del tas upp i samband med prblem ch i fråga m deras kultur. Även artiklar med tema lyckade rmer kan ses sm sensatinsartat ch ger egentligen inte en psitiv bild. RIKC skulle därför gärna se mer variatin på medias beskrivning av rmer. Man har även fördjupat sig i Rmers rätt en strategi för rmer i Sverige, statens ffentliga utredningar (SOU 2010:55) Man har även påbörjat intern kmpetensutveckling inm interkulturellt lärande där fkus är att inse att upplevelsen av ss själva ch våra valmöjligheter (självförståelse) påverkar inställningen till hur vi betraktar, förstår ch bemöter varandra (interkulturellförståelse) vilket i sin tur påverkar hur vi ser på världen ch hur vi skapar vår värld (mvärldsförståelse). Sm en viktig del i detta interkulturella lärande är att samtala sig fram till hur man utifrån det mångkulturella samhällets premisser ch människans behv av likhet ch likhet kan skapa ett nytt sätt att förstå ch förhålla sig till sig själv, andra ch mvärlden skapa ett Vi sm erkänner ett unikt Du (Halilvic & Huskic, 2010. Att leva i ett mångkulturellt samhälle. I Lahdenperä, P. & Lrentz, H. (antlgi). Möten i mångfaldens skla. Interkulturella arbetsfrmer ch nya pedaggiska utmaningar. Lund: Studentlitteratur). Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 7
Extern kmpetensutveckling Denna kmpetensutveckling handlar m kunskap m det rmska, m minritetslagstiftning, m hur det är att vara både rm ch svensk medbrgare samt m RIKC:s arbete med uppdraget att öka rmskt deltagande i samhället. RIKC har under år 2011 kmpetensutvecklat ch föreläst för: 90 studenter, blivande scinmer på Hälsa ch samhälle (MAH) 20 medlemmar av Dialgfrum samt två kmmunalråd på Stadshuset 40 pedagger i Kirseberg ch blivande lärare 70 persner sm jbbar inm scialtjänsten i Landskrna 110 sklpersnal i Landskrna 120 kmmunanställda, plitiker ch lärare i Landskrna 50 lärare på Segevångsklan i Kirseberg 30 elever på Latinskla 80 persner på IMER (MAH) i samband med FN dag mt rasism 25 persner sm jbbar inm Individ ch familjemsrg på SDF Kirseberg 20 medlemmar i Utrikes plitiska föreningen på MAH 60 studenter på Musik högsklan (MAH) 150 eknmer inm Malmö stad på Eknmidagen 250 persner i samband med seminarium m antiziganism 35 internatinella studenter på IMER (MAH) 30 persner i sklpersnalen på Bellevuegymnasiet Verksamhetsansvarige på RIKC har föreläst på Stadshuset i rllen sm en av tre recensenter av bken Scialt arbete i mångkulturella miljöer av frskaren Enrique Perez för 70 persner samt på Lärarhögsklan, inm Perspektivdagarna, m interkulturellt lärande för 200 persner. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 8
Temakvällar, knferenser ch aktiviteter RIKC anrdnar temakvällar där rmer ch icke rmer möts ch därmed får centret igång viktig erfarenhetsförmedling. Detta upplevs sm betydelsefullt för att utmana attityder ch värderingar sm mtverkar kunskaps- ch demkratiutveckling. RIKC har anrdnat flera temakvällar i år. Mer m dessa temakvällar (även med bildgalleri) kan man läsa på: http://malm.se/kmmun--plitik/sa-arbetar-vi-med.../minritetsplitik/rmskt- infrmatins-ch-kunskapscenter/vara-temakvallar-ch-mten/bild-galleri--- arrangemang-2011.html http://rikc.se/ftn.html. De första temakvällarna, den 5 januari ch den 18 januari Vad krävs för att förändra rmska livsvillkr i samhället? Slutsatser sm alla närvarande var eniga m: Satsa på utbildningen där man genm rmska elevassistenter utvecklar hållbara mdeller för att få rmska barn ch unga att nå högsklan. Vuxenutbildning. Individuellt anpassade arbetsmarknadsåtgärder. Kmpetensutveckling av ffentligt anställda med fkus på minritetslagstiftning, rmsk (diskriminerings)histria, rmska villkr, rmsk kultur ch rmskt språk. Anställa (även utbilda m så behövs) rmer inm statliga, reginala ch kmmunala rganisatiner ch institutiner för att arbeta med det rmska utifrån minritetslagstiftningens krav på erkännande, delaktighet, inflytande, skydd ch egenmakt. Förintelsens minnesdag 27 januari på Malmö stadsbiblitek Ett samarrangemang mellan: Malmö stadsbiblitek Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 9
ABF Malmö ARF Film ch kultur för mänskliga rättigheter Förintelsens ögnvittnen Malmö stadsteater Avdelningen för integratin ch arbetsmarknad Malmö stad FU Frskning ch Utveckling Malmö stad Malmö Museer Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter I samarbete med: Frum för levande histria Knsumentföreningen Slidar Sydsvenskan Rmsk förskleaftn på Kirseberg den 2 februari Försklrna i Kirseberg hade infrmatinskväll för rmer i syfte att få fler rmska föräldrar att placera sina barn i försklan för att minska utanförskapet. En slutsats var att barn sm går i försklan är bättre rustade när de börjar sklan. Antal närvarande var runt 50 persner. FU seminarium den 11 februari Vilken yrkeskmpetens behövs i ett mångkulturellt scialt arbete? I en ny frskningsrapprt diskuterar Enrique Péres, dcent i scialt arbete på Hälsa ch samhälle, Malmö högskla, den akademiska yrkeskmpetensen i scialt arbete med fkus på mångkulturella miljöer. Rapprten presenterades ch tre lika persner hade fått i uppgift att läsa ch kmmentera den utifrån lika perspektiv. Vad säger praktiken? Verksamhetsansvarig för Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter. Vad kan vi sm arbetar i Malmö stad lära av rapprten? Jenny Malmsten, FUkrdinatr med inriktning migratin, FU Malmö Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 10
Infallsvinklar från utbildningssidan. Linda Lill, chef ch lektr i scialt arbete vid hälsa ch samhälle, Malmö högskla. Simn Wiesenthal Center i Malmö den 12 mars Filmen Gencide visades ch efteråt blev det en öppen diskussin på Victriateatern. De inbjudna var: Kmmunstyrelsen ch kmmunfullmäktige, Islamic Center, Judiska församlingen, Rmskt infrmatins - ch kunskapscenter, länsplismästaren Eva Årestad- Radner ch plismästaren i Malmö Ulf Sempert, Åklagarmyndigheten, Dialgfrum, Malmö Högskla ch samtliga stadsdelsförvaltningar. FN dagen mt rasism ch diskriminering den 21 mars RIKC var en av föreläsarna på den årliga knferensen i Malmö. Arrangörer: Malmö stad, ABF Malmö, Malmö högskla IMER, Malmö FNförening, Länsstyrelsen i Skåne län, ARF Film ch kultur för mänskliga rättigheter, Karriär & Vägledarkmpetensen, RIKC. Går att se på UR Samtiden Kunskapskanalen: http://urplay.se/163742 Antisemitism ch Islamfbi ett tvådagars seminarium m att identifiera ch bemöta fördmar, den 23-24 mars Syftade till att utifrån aktuell frskning ge grundläggande kunskaper m: Antisemitismens ch islamfbins rsaker ch samtida uttryck. Antisemitiska ch antimuslimska plitiska rörelser i dag. Den så kallade "histrierevisinismen" (förnekandet av Förintelsen). Hatbrttens utveckling. Pedaggiska metder i arbetet mt fördmar. Arrangerat av Dialgfrum där verksamhetsansvarige på RIKC samt den anställde på IRIS sklan representerar det rmska. Wrkshps med Malmö stadsteater den 25 mars Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 11
Närvarande var tre anställda från RIKC samt fyra rmska artister sm utbytte lika kulturernas musik samt översatte en rmsk sång till svenska ch lärde persnalen på Malmö Stadsteater den rmska natinalsången. Besök på Rmskt kulturutvecklingscenter den 13 april RIKC hade infrmatinsmöte med föreningen Rmskt kulturutvecklingscenter. Föreningen berättade m sin verksamhet gällande sklhjälp till rmska barn. Studiebesök av arbetsmarknadsdepartementet på RIKC den 4 maj Arbetsmarknadsdepartementet hade på natinellt plan uppmärksammat RIKC:s kncept. RIKC presenterade sin verksamhet. Öppet hus den 9 maj För att uppmärksamma flytten från Kirseberg till Södra innerstaden. 100 persner besökte våra nya lkaler. Drömmarnas Hus den 8 juni RIKC blev bjudna på en föreställning m utanförskap med fkus på fattiga familjer sm är i knflikt med myndigheter. Paneldiskussin med fkus på lösningar på utanförskapet. RIKC:s verksamhetsansvarige ingick i panelen. Öppet hus på Augustenbrgssklan den 8 juni RIKC blev inbjudna till öppet hus samt ett möte med ledningen för sklan. Möte med ECRI (Eurpean cmmissin against racism and intlerance) den 8 september Syftet var att få veta mer m RIKC:s kncept. ECRI:s rapprt kmmer att publiceras i maj/juni 2012. Deras respns var att RIKC:s arbete är erhört viktigt samt att det var ett av de mest givande mötena under deras vistelse i Sverige. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 12
Knferens m antiziganism på Kckums fritid den 13 september Knferensen var en str framgång sm spelades in av UR ch sm visades den 7-8 nvember på Kunskapskanalen. Går att se på UR Samtiden Kunskapskanalen: http://urplay.se/166576 Där kmmer det att finnas under lång tid, flera år. Det kmmer ckså att läggas ut på itunesu (university) där det ckså kan laddas ner, samt i UR prgramarkiv sm nås av sklr ch universitet. UR kmmer sannlikt att göra fler repriseringar. Knferensen m antiziganism var mycket lyckad med en deltagarlista på 250 persner. Det var en givande dag med många talangfulla ch intressanta talare sm tg upp många av de aspekter sm har inneburit ch sm frtfarande innebär prblem för rmer i dagens Sverige samt hur vi ska arbeta för att mtverka utanförskapet. Integratinsminister Erik Ullenhag, Maria Leissner, Christina Jhnssn ch Jeanette Larssn lyfte på lika sätt fram RIKC: s kncept. För en ge en inblick i rmsk vardag berättade Sandr Vajda m sin uppväxt sm rm i Ungern ch vilka prblem det innebar, Jan Kpacz gav ckså en intressant histria m sin barndmstid sm papperslös plsk rm i det nu frna Jugslavien. Frskningschef vid Raul Wallenberg institutet för mänskliga rättigheter ch humanitär rätt Cristina Jhnssn, tg upp Sveriges skyldigheter utifrån internatinella lagar ch traktat ch huruvida dessa följs. Ett prblem hn ansåg vara väldigt betydande var Sveriges giltiga tlkning av yttrandefrihet, man har rätt att säga vad man vill så länge det inte kränker någn annan. Med rättigheter kmmer ckså skyldigheter till våra medmänniskr. En fråga ställdes m hur man ska tlka samråda i Ramknventinen: vad innebär egentligen begreppet ch vilken säkerhet innebär det för de etniska minriteterna i Sverige? Svaret km snabbt - det är en mycket klar frmulering sm egentligen inte innebär någn säkerhet alls. För att begreppet ska betyda någt krävs det att varje nytt fall tas inför dmstl vilket inte är vanligt att man gör i Sverige, men för att kunna utröna innebörden krävs ett dmstlsbeslut. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 13
Katri Linna ansvarig för den kmmande Vita bken berättade m rmer ur ett histriskt perspektiv ch tg även upp definitinsfrågan av antiziganism. För att den ska tas på allvar krävs en definitin ch det har Helen Feins från Tyskland gjrt. Definitinen av antisemitisms användes sm grund ch endast rdet jude byttes ut mt rm. En viktig ntering gjrdes man kan inte se rmerna sm en hmgen grupp utan sm den hetergena grupp de faktiskt är. Demkratiambassadör på UD Maria Leissner reflekterade över ett uttalande: Jag tycker faktiskt inte m rmer. Hur hade man reagerat m man sa jude istället för rm? Det är viktigt att vi i majritetssamhället erkänner den diskriminering sm pågår av rmer idag ch den långa histria av utanförskap rmerna har. Antiziganism har aldrig blivit tillbakamtat ch det är viktigt att vi har en likadan "skamtröskel" för det sm för antisemitism. "En sann rasist förnekar ständigt vad sm har hänt." Maria anser ckså att det krävs ett förändrat arbetssätt för att få in rmerna i majritetssamhället, hn uttalade sig starkt m att det måste vara slut med prjekttänkandet inm det rmska. När integratinsminister Erik Ullenhag intg talarstlen tryckte han starkt på att vi måste värna m den kultur av tlerans vi har i Sverige ch inte låta fördmar ch intlerans ta över. Låt barnen sm växer upp idag kunna uppfylla sina drömmar ch inte låta det förbli sm idag, där rmska barns slutar drömma på grund av den situatin de lever i. Även integratinsministern ansåg att man ska sluta med prjekt sm endast innebär krtsiktigt arbete, det krävs ett brett arbete både det sm RIKC gör men även arbete så sm den Vita bken. Frågr m tlerans i Sverige ch hur man ska jbba vidare besvarades med att det är viktigt att man inte anpassar sin retrik efter de främlingsfientliga. Det är då värderingar förflyttas vilket vi kan se i Danmark idag. Jbb ch kunskap i svenska språket är Erik Ullenhags svar på hur vi ska gå vidare för att mtverka diskriminering. RIKC själva presenterade sin arbetsmdell för att mtverka utanförskapet ch häva klyftan mellan rmer ch majritetssamhället. Fkus ligger på att anställa rmer sm tjänstemän sm tillsammans med icke rmer arbetar 50 % med de rmska grupperna ch 50 % med majritetssamhället samt att verka hlistiskt ch tvärvetenskapligt. Det är viktigt att arbeta med rmer, inte för. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 14
Jeanette Larssn kriminalinspektör ch utbildare i hatbrtt, talade m hur situatinen med att utreda hatbrtt ser ut idag samt definitinen av ett hatbrtt. Det räcker med att ett mtiv (kan vara flera) är att kränka en persn på grund av grupptillhörighet, det är gärningsmannens uppfattning sm har betydelse men även huruvida den utsatte själv känner sig kränkt eller inte. Plisen är för dålig att identifiera vilka brtt sm är just hatbrtt ch det är en viktig fråga för att kunna bekämpa prblemet. Lars Mrand åklagare, berättade m sitt arbete med hatbrtt. Möte med äldre rmer den 6 ktber RIKC presenterar sitt kncept sm tas emt med gd respns. Intervjuinspelning den 24 ktber En kvinna från Bsnien berättar m hur hn flydde under kriget ch mötte en redan då känd rmsk kvinna sm hjälpte anländande flyktingar i Makednien. Ämnad att visas upp på förintelsens minnesdag den 27 januari 2012. Studiebesök av Integratinsenheten från Helsingbrgs kmmun den 25 ktber Frågr till RIKC m verksamhet ch rmers situatin. De ansåg att knceptet kan användas för fler grupper än rmer. Rmsk dans- ch sångfestival den 12 nvember Ungdmskulturcentralen i samarbete med Rmskt kulturcenter, Studiefrämjandet, Kulturstöd ch RIKC. 150 persner närvarade. Amnesty Internatinals knferens Impact i Köpenhamn den 26 nvember RIKC närvarade vid knferensen sm hade fkus på xenfbi ch vilka knsekvenser detta får på mänskliga rättigheter. Besök av Frum för levande histria den 1 december Frum för levande histrias rapprt m rmers kulturella ch språkliga rättigheter diskuterades. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 15
Besök av kulturråd Mårten Lempert samt Fredrik Elg från Kulturstöd Malmö den 2 december Diskussin m en natinell knferens under våren 2012 sm anrdnas av Kulturrådet i Stckhlm där RIKC ska invlveras i. RIKC:s arbete inm Dialgfrum Malmö stad bildade Dialgfrum med syfte att mtverka etnisk ch religiös diskriminering ch skapa ett samhälle befriat från hatbrtt. Verksamhetsansvarige på RIKC samt en anställd från IRIS sklan representerar det rmska inm Dialgfrum. Samarbete med statliga myndigheter RIKC representerar Malmö stad ch rmer i Malmö i kntakt med natinella ch internatinella instanser för att kvalitetssäkra rmsk delaktighet ch inflytande för rmerna i Malmö ch Malmö stad. Besök den 18 mars av Lars Lindgren ch Katri Linna Lars Lindgren är huvudsekreterare för uppdraget av Frum för levande histria m hur rmernas kultur ch språks ställning kan stärkas, ch Katri Linna är före detta DO ch sm har i uppdrag att ta fram Vit bk en bk m de övergrepp sm svenska rmer har utsatts för under 1900- talet. Samarbete mellan RIKC, frum för levande histria ch arbetsmarknadsdepartementet. Rmsk temaeftermiddag den 17 maj Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 16
Katri Linna presenterade uppdraget att framställa Vit bk m 1900- talets kränkningar av svenska rmer. Fkus låg på att få fram synpunkter ch skapa en frtsatt dialg kring prjektet. Samarrangemang mellan RIKC, Frum för levande histria ch arbetsmarknadsdepartementet. Sammanfattningen av gruppernas diskussiner: Rmers delaktighet är avgörande för ett framgångsrikt resultat. Viktigt att sprida kunskap ch att implementera rmsk histria i den svenska histriebeskrivningen, syftet är att man genm kunskap ch erkännande kan verka för en attitydförändring. Ha rmska brbyggare/elevassistenter för att fånga upp den rmska gruppen sm inte har förtrende för samhället på grund av de förtryck de har fått utstå genm histrien. Dessa brbyggare/elevassistenter bör verka inm utbildningssystemet ch arbetsmarknaden. Samtliga grupper var eniga m att det är önskvärt att tillsätta en sanningskmmissin. Viktigt att ha RIKC i andra städer ch kmmuner där rmska tjänstemän kan bemöta rmerna i deras vardag ch på så sätt fungera sm en brygga till majritetssamhället. 85 persner närvarade. Besök av statssekreterare Jesenk Selimvic den 19 augusti Statssekreterarens besök syftade i fördjupa sig i RIKC arbete ch menade att departementets arbete ligger i linje med RIKC:s kncept. Möte med avdelningen rehabilitering till arbete, arbetsförmedlingen, den 7 ktber Fkus på hur ett samarbete med RIKC ch arbetsförmedlingen kan se ut, vidare utveckling av detta kmmer att ske. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 17
RIKC erbjuder hjälp för handläggarna på avdelningen vid behv. Infrmatinsmöte med Arvsfnden, Ungdmsstyrelsen, Kulturförvaltningen (Malmö stad) samt några rmska föreningar den 11 ktber RIKC infrmerade m sin verksamhet ch sitt kncept. Arvsfnden, Ungdmsstyrelsen samt Kulturförvaltningen infrmerade de rmska föreningarna m sina verksamheter. Möte med DO m diskriminering inm vården, i Stckhlm, den 14 ktber Sm en andra del i dialgen m diskriminering ch lika rättigheter ch möjligheter inm sjukvården åkte två samhällsvägledare från RIKC upp till Stckhlm den 14 ktber. Prblematiken mellan sjukvården ch rmer tgs upp, bland annat angående antalet anhöriga. Rmer ser stra delar av släkten sm nära familj till skillnad från den svenska kärnfamiljen bestående av föräldrar ch barn. Seminarium med DO den 19 ktber Ett samarbete mellan RIKC ch DO. Presentatin av RIKC:s kncept ch DO:s rapprt m diskriminering av rmer. Wrkshps med fkus på prblematiseringar av ch möjliga åtgärder för diskriminering av rmer på arbetet, scialtjänsten ch inm bstad ch utbildning. Media RIKC har under 2011 haft samarbete med lika media: Sydsvenskan Metr City Skånska dagbladet Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 18
Radi 1 2 3 (rmsk radistatin) Rmani Glinda (rmsk tidning) TV4 lkala nyheter UR Kunskapskanalen http://urplay.se/163742 UR Kunskapskanalen http://urplay.se/166576 Sveriges Radi SR http://sverigesradi.se/sida/artikel.aspx?prgramid=4185&artikel=4443011 Radi Rman Sydnytt En praktikant har även skapat RIKC: s externa hemsida: www.rikc.se Samarbete med kmmunala verksamheter Skla För att ge en bild av de kmplexa utmaningarna i arbetet med det rmska ges exempel på hur arbete för RIKC:s anställda ser ut inm sklan i Malmö stad. En samhällsvägledare på RIKC har sedan 2006 arbetat inm Malmös sklr för att hjälpa rmska barn. Det började med ett samtal från en skla för att hjälpa en ny rmsk elev. Samhällsvägledaren var då arbetslös men erbjöds anställning sm elevassistent. Uppdraget var till en början att lära den nya eleven allt från början, pjken var tlv år ch hade enligt mamman endast gått på dagis en krt perid i Plen. På grund av lika förflyttelser från Plen, till Finland ch till slut till Sverige hade inte pjken haft möjlighet att gå i sklan. Vid ett första möte hs familjen på Msippan uppdagades det att det i mrådet fanns två flickr i sklålder, ti ch elva. Dessa flickr gick inte i sklan ch rsaken var att föräldrarna inte hade fått någn kallelse trts att de hade btt i Sverige i två år. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 19
Rektrn på sklan skrev genast in även flickrna sm tillsammans med pjken var mycket glada över att få börja gå i skla. Samhällsvägledaren fick börja med grunderna med barnen då de varken kunde läsa, skriva eller räkna. De kunde inte heller sina födelsedatum eller stava sina namn. Till hjälp tg samhällsvägledaren böcker sm användes på lågstadiet, material från förberedelseklassen, böcker hemifrån så sm: Så lär vi ss skriva ch Nu lär vi ss räkna. Hemsidan www.lektin.se var även behjälplig. För att långsamt vänja barnen vid att gå i sklan började de med att vara där i två timmar m dagen, detta förlängdes sedan successivt. Eftersm föräldrarna var analfabeter var samhällsvägledarens rll även att mtivera barnen på det sätt sm föräldrar nrmalt sett brukar göra. Hn hjälpte även föräldrarna med lika ansökningar till försäkringskassan, migratinsverket etc. En anledning till att familjen hade förtrende för samhällsvägledaren var att hn hade kntakt med hela familjerna, inte endast barnen. Efter en tid km även mammrna med en önskan att gå i skla ch då hänvisade samhällsvägledaren dem till IRIS sklan samt SFI. 2009 blev gruppen en specialundervisningsgrupp ch de rmska barnen fick gå tillsammans med andra barn med lika natinaliteter ch barn med lika srters psykiska prblem t.ex. ADHD, sammanlagt var de ni elever ch två pedagger. Samhällsvägledarens rll var även att en tid arbeta sm fritidspedagg på eftermiddagarna ch vikarierade ibland i förberedelseklassen samt klass 5-6. De tre första barnen har nu påbörjat gymnasium ch får frtfarande stöd så frt samhällvägledaren får tid över. En annan flicka bende hs sin farmr, föräldrarna har missbruksprblem, har även fått hjälp ch stöd 1-2 gånger i veckan av samhällsvägledaren, detta påbörjades 2008 ch frtsätter frtfarande i frm av att hn är med i sklan. Hn är nu den persn flickan förlitar sig på ch anförtrr sig åt, ch är även kntaktpersn för flickan. Eleven har inte gdkända betyg ch arbetar endast när samhällvägledaren är med henne enligt lärarna på sklan, andra elever är rädda för flickan sm ibland brukar våld eller skriker. Det är både upp - ch nedgångar för flickan vilket rsakas av hur situatinen är hemma. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 20
Samhällsvägledaren tillkallas till närverksmöten på lika sklr, då har de möten med föräldrar, rektrer, kuratrer samt sjuksköterskr. Hn har även inlett en kntakt med Enter en samlingsplats för tjejer mellan 13 ch 20 år, deras mtt är Med tjejer, för tjejer. Meningen är att de utsatta flickrna ska ha en plats att kunna gå till för att få en paus. Samarbetet mellan RIKC ch sklrna frtsätter i ch med samhällsvägledarens kntakter med rmska familjer ch sklr. Seved Under hösten har RIKC haft kntakt med en rmsk familj bende på Seved sm önskar att bli förflyttade på grund av känsla av trygghet, familjen har trakasserats av persner på mrådet. Samhällsvägledare från RIKC har besökt familjen i Seved ch kände att stämningen i mrådet inte var tryggt. RIKC har tagit kntakt med Hjalmar Falk mrådeskrdinatr, ch Karin Nilssn fastighetsägare. Förhppningarna m att kunna öka välbefinnandet för de lika rmska familjerna finns då ett samarbete m en förflyttning av familjen har påbörjats. Familjen vill gärna b kvar hs samma fastighetsblag då de trivs med fastighetsägaren. Samarbete med Kulturstöd Malmö stad Från ch med mars 2010 administrerar Kulturstödet ett nytt stöd för att bevara, utveckla ch sprida rmsk kultur. Stödet är kpplat till att den 1 januari 2010 trädde lagen (2009:724) m natinella minriteter ch minritetsspråk i kraft. Enligt denna lag skall det allmänna främja de natinella minriteternas möjligheter att behålla ch utveckla sin kultur i Sverige. Barns utveckling av en kulturell identitet ch användning av minritetsspråket skall särskilt främjas. Det avsatta årliga belppet för detta stöd uppgår till 160 tkr. Det särskilda stödet för rmska kulturprjekt kan sökas löpande ch skall handläggas på högst tre veckr. Kulturstödet vill på kulturarrangemang. RIKC:s arbete resulterade i att ttalt 12 prjektansökningar inkm från 11 rmska rganisatiner, inklusive Rmska kulturcentret i Malmö vid slutet av 2010. Av dessa har 7 rganisatiner beviljats stöd på 2010 års budget. Innan RIKC inrättades fanns det endast en Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 21
rmsk förening sm sökte stöd, vilket rsakades av brister i infrmatinsspridningen. Under 2011 har Kulturstöd beviljat stöd till 7 prjekt. RIKC har tillsammans med Kulturstöd i Malmö stad kmmit fram till en strategi för att kunna nå ut till de lika rmska grupperna. En viktig del är att tänka ut nya tillvägagångssätt istället för att använda sig av skriftliga infrmatinssätt eftersm en del rmer inte är läskunniga. Därför ligger nu fkus på det persnliga mötet vilket ckså innebär att kunna använda sig av de persnliga nätverken inm grupperna så väl sm individer, det har även varit viktigt att ha rmernas låga förtrende för samhällsinstitutiner i åtanke. I arbetet med att ge den nya stödfrmen bästa möjliga förutsättningar, km Rmska Infrmatins- ch kunskapscentret (RIKC) att bli en synnerligen viktig samarbetspartner. Genm RIKC unika kmpetens ch breda nätverk kan kulturstödet kvalitetssäkra arbetet ch har möjlighet att i nära samarbete utveckla metder ch idéer längs vägen. uttalande av Fredrik Elg, ansvarig inm Kulturstöd Malmö stad. Kulturstöd i Malmö stad vill pängtera att det särskilda stödet inte är ett tillfälligt prjekt utan är löpande. De utvecklar en mdell tillsammans med RIKC sm bygger på infrmatin ch en välkmnande attityd. De vill inte kräva av Malmös rmer att arbeta tillsammans utan vill främja uppkmsten av fler föreningar sm frivilligt kan finna situatiner där de vill samarbeta. Det bör finnas en mångfald i rmska sammanhang precis sm det bör i det övriga samhället ch kulturlivet. STI Sjukdmsinfrmatin m sexuellt överförda infektiner Ett samarbetsprjekt mellan Malmö Stad ch Regin Skåne kallat HIV/STI preventin Skåne med migratinsperspektiv. Syftet med prjektet är att förbättra tillgängligheten för det förebyggande arbetet hs de utsatta grupperna samt att öka kunskapen bland befintliga verksamheter ch intresserganisatiner. Persner sm arbetar med migranter ska få ta del av relevant kunskap ch redskap för att kunna bemöta ch infrmera persner från lika kulturer. RIKC samarbetar med STI för att Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 22
föra in det rmska perspektivet ch har bland annat fått igenm att infrmatinsbrschyrer ska översättas till lika dialekter av rmani chib. Samarbete med IRIS sklan RIKC har lämnat ett underlag för att göra IRIS sklan till en kmmunal skla ch verka för ett utökat samarbete mellan centret ch sklan. Nedan kmmer ett utdrag ur detta underlag. Erkända av, delaktiga i ch ansvariga för samhället För att deltagande ska få hanterbara förutsättningar att uppnå kursmålen så krävs det ett nytt sätt att angripa utvecklingsmrådet. Det krävs ett hlistiskt ch tvärvetenskapligt sätt att arbeta. Med det hlistiska menas att IRIS:s arbetssätt ska genmsyras av en inkludering av både unga ch äldre rmer, både individen ch familjen (när så behövs). T ex innebär det att man har skl/läxhjälp på IRIS sklan för unga rmer vilket man planerar göra i samarbetet med en rmsk förening sm erbjuder denna insats. Denna insats ska vara öppen för de studerandes barn. Man ska även erbjuda hälsförebyggande åtgärder där sådana behövs. Ambitinen är att man utarbetar lika insatser där man även vänder sig till de persner sm står nära den studerande. Med det tvärvetenskapliga menas att IRIS:s arbetssätt ska genmsyras av ett möte av lika vetenskapliga discipliner för att på ett knstruktivt sätt möta de specifika rmska livsvillkren. Fkus ligger på insatser sm stärker individens ch gruppens självkänsla, självförtrende ch skapar möjligheter för erkännande ch delaktighet. Man kncentrerar sig på frågr sm berör det rmska sm minritetslagstiftning, rmska livsvillkr, rmsk (diskriminerings)histria ch rmskt minritetsstatus. Man arbetar med att bryta ner vi ch dm tänkandet för att vara en del av vårt samhälle. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 23
Det sm generellt sett kännetecknar många rmers liv när det gäller faktrer sm kan hänföras till psyklgin är följande: Brist på erkännande Brist på delaktighet Brist på trygghet ch struktur. Låg självkänsla Dåligt självförtrende Dålig hälsa med brist på psykscialt välbefinnande De faktrerna sm kan hänföras till scilgi är: Maktlöshet ch gynnsamma scieknmiska villkr Brist på institutinell förankring Två frågr sm behöver belysas under utbildningen är: I vilka kntexter är det rmer sm är avvikande ch i vilka är det samhällets nrmalitet sm är avvikande? Vilket förhållande råder mellan innanförskap ch utanförskap? De faktrerna sm kan hänföras till histria (sm vetenskaplig disciplin) är: Brist på rättigheter ch institutinellt skydd Starkt vi ch dm tänkande Rmers histria är en histria m utanförskap. De har utsatts för allt från diskriminering ch exkludering till slaveri ch flkmrd (ndskans mest radikala frmer) Tanken där är att man bearbetar med de studerande histriska rättvisr sm satte sina spår hs många rmer ch även idag bidrar till deras misstänksamhet mt majritetssamhället. De filsfiska frågrna sm man vill arbeta med är t ex: Vem är jag? Vilka är vi idag? Vilka är de andra på det glbala planet? Hur ska vi leva tillsammans? Vad ska vi leva för? Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 24
Vad är vårt budskap till nästa generatin? Arbetet syftar till att utifrån ett tvärvetenskapligt, interdisciplinärt angreppssätt arbeta med de faktrerna sm påverkar rmernas vardag samt betna den styrka sm rmer generellt sett besitter, t ex: Rmer är kreativa individer sm tyvärr fta använder sin kreativitet för att klara sig, överleva. Fkus är på att gå från överlevnadsfrm till samlevnadsfrm. Interkulturell kmpetens. Den ska lyftas fram ch knkretiseras. Brist på den uteslutande etnnatinalistiska diskursen. Den kan användas inm interkulturellt lärande där man diskuterar frågr sm t ex: Har rmer ksmplitisk kmpetens? Vad kan man idag lära av rmerna? Rmer har trts allt överlevt. Det innebär att man kan lyfta fram den styrka för att balansera all det eländiga sm rmer har varit ch frtfarande är tvungna att i sin vardag relatera till. Detta arbete ska fkusera på: Allas lika värde ch samarbete Minritetslagstiftning Ramknventinen Relevanta regeringsprpsitiner Frskningen m det rmska RIKC:s kunskaper m rmska livsvillkr Vetenskaplig grund ch beprövade erfarenheter Kunskap m möjligheterna Utifrån ett hlistiskt ch tvärvetenskapligt förhållningssätt riktar RIKC systematiskt (långsiktigt ch kntinuerligt) sina insatser (både strategiska ch perativa, såväl individuella sm strukturella) gentemt rmer ch icke rmer för att förverkliga hyptesen: erkända av, delaktiga i ch med inflytande på samhället utifrån principen m allas lika värde. Detta förhållningssätt ska appliceras på IRIS sklan. Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 25
RIKC:s kunskaper ch erfarenheter, dess verksamheter ch nätvärk, kan bidra till att eleverna på IRIS sklan känner sig erkända av, delaktiga i ch ansvariga för samhället. RIKC har fått lkalt, reginalt ch natinellt erkännande för sitt arbete. I SOU 2010:55 lyfts verksamheten fram sm ett natinellt exempel med ett kncept sm rekmmenderas till andra kmmuner. För att påverka rmers utanförskap krävs långsiktigt ch uthålligt arbete sm i sin tur kräver engagemang, tid ch resurser. RIKC:s mdell benämns på natinell nivå fta sm Malmömdellen. Om IRIS sklan blir en kmmunal verksamhet så kan den tillsammans med det påbörjade förändringsarbete sm RIKC satt igång bidra till att Malmö stad blir banbrytande ch på sikt även kunskapsledande inm ett kmplext ch för samhällsutvecklingen viktigt kunskapsmråde. Epilg Att individens deltagande i samhället har en avgörande effekt på individens förmåga att ha kntrll över sitt liv, ha en gd hälsa, uppleva psykscialt välbefinnande ch ha en längre livslängd är empiriskt klarlagt (Marmt, Michael, 2006. Statussyndrmet. Hur vår sciala psitin påverkar hälsan ch livslängden. Stckhlm: Natur ch Kultur). Delaktighet bidrar till att främja hälsa ch mtarbeta segregatin samtidigt sm, vilket hälsfrskningen visar, mänskliga ch eknmiska resurser frigörs (ibid). Delegatinen för rmska frågr presenterar i SOU 2010:55 en mdell för en strategi sm ska säkerställa rmernas mänskliga rättigheter i Sverige. Strategin har tre övergripande mål; att stänga välfärdsgapet mellan rmer ch andra grupper, att häva rmers maktunderläge, att reparera rmers tillit till majritetssamhället ch överbrygga förtrendeklyftan. RIKC:s arbete utgår ifrån dessa övergripande mål ch vill implementera: Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 26
Från erkännande till egenmakt - resnemang Ett ökat medvetande m både individens ch samhällsansvar Vikten av att mtverka såväl fördmar, myter ch steretyper sm xenfbi, etncentrism ch antiziganism Betydelsen av att gå brtm ett vi ch dem till ett Vi sm erkänner ett unikt Du För att utveckla begreppet ch förklara utgångspunkten i ett Vi sm erkänner ett unikt Du kan man säga så här: Om de unika Duen inte leder till ett Vi kan det lätt uppstå förvirring, anarki ch knflikter. Om Viet inte är förankrat i de unika Duen kan det lätt uppstå förtryck ch knflikter. Detta innebär då att m mångfald inte leder till gemenskap kan det lätt uppstå förvirring, anarki ch knflikter ch m gemenskapen inte är förankrad i mångfald kan det lätt uppstå förtryck ch knflikter. (Halilvic, Muj & Huskic, Minka, 2009. Att leva i ett mångkulturellt samhälle.) Rmskt infrmatins- ch kunskapscenter 27