Personalenkät 2012 1
Moderaterna i Landstinget Sörmland Personalenkät 2012 Landstinget Sörmland 611 88 Nyköping magnus.leivik@dll.se 2013-08-28 2
Moderaterna i Landstinget Sörmland presenterar: Personalenkät 2012 3
Innehåll FÖRORD... 8 SAMMANFATTNING... 9 OM ENKÄTEN... 12 OM RESPONDENTERNA... 13 1. HUR LÄNGE HAR DU VARIT ANSTÄLLD VID LANDSTINGET SÖRMLAND... 14 Anställningstid efter kön... 14 Anställningstid efter tjänst... 15 Anställningstid och förvaltning... 15 Anställningstid efter anställningsform... 16 Anställningsform efter anställningstid... 17 2. KÖN... 18 Kön och anställningstid... 18 3. ÅLDER... 20 Födelseår... 20 Födelseår och kön... 20 4. VILKEN ÄR DIN HUVUDSAKLIGA TJÄNST... 21 Yrkeskategori och kön... 21 Kön efter huvudsaklig tjänst... 21 5. VID VILKEN FÖRVALTNING ARBETAR DU?... 22 Förvaltning och kön - fördelning... 22 Förvaltning och kön - antal... 22 6. VILKEN ANSTÄLLNINGSFORM HAR DU?... 23 Anställningsform... 23 Anställningsform och kön - fördelning... 23 Anställningsform efter anställningstid... 24 Anställningsform efter förvaltning... 24 Anställningsform efter yrkeskategori... 25 7. ENLIGT DITT ANSTÄLLNINGSAVTAL, VILKEN SYSSELSÄTTNINGSGRAD HAR DU?... 26 8. I VERKLIGHETEN, HUR MYCKET HAR DU JOBBAT (SYSSELSÄTTNINGSGRAD) SENASTE TRE MÅNADERNA?... 28 Faktisk sysselsättningsgrad efter kön... 28 Faktisk sysselsättningsgrad efter anställningstid... 28 Faktisk sysselsättningsgrad efter förvaltning... 29 Faktisk sysselsättningsgrad efter yrkeskategori... 29 9. OM DU FICK VÄLJA SJÄLV, HUR MYCKET SKULLE DU VILJA ARBETA?... 30 Önskad sysselsättningsgrad efter kön... 30 Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid... 30 Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori... 31 Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning... 31 JÄMFÖRELSE MELLAN FORMELL, FAKTISK OCH ÖNSKAD SYSSELSÄTTNINGSGRAD... 32 Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter kön... 32 Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori... 32 Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid... 33 4
10. MELLAN VILKA KOMMUNER PENDLAR DU I FÖRSTA HAND?... 35 Pendlare efter bostadsort - antal... 35 Pendlare efter bostadsort - fördelning... 35 Arbetsort efter bostadsort... 36 Bostadsort efter arbetsort... 37 Andel anställda av befolkningen... 38 11. VILKET ELLER VILKA ÄR DE VANLIGASTE FÄRDSÄTTEN DU RESER MED TILL DIN ARBETSPLATS?... 39 12. VIKTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅKA BUSS ISTÄLLET FÖR BIL.... 42 Åtgärder för att åka buss istället för bil... 42 Åtgärder för att åka buss istället för bil efter kön... 43 Åtgärder för att åka buss istället för bil efter anställningstid... 44 Åtgärder för att åka buss istället för bil efter förvaltning... 44 Åtgärder för att åka buss istället för bil efter yrkeskategori... 45 FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ATT ÅKA BUSS ISTÄLLET FÖR BIL... 46 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet)... 46 Avgångar på tider som bättre passar mig... 48 Ny busslinje/hållplats närmare bostaden... 50 Ny busslinje/hållplats närmare arbetet... 52 Kortare restid och/eller färre byten... 54 Bättre komfort... 56 Billigare månadskort... 58 Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet)... 60 Bättre möjlighet att arbeta ombord... 62 13. VIKTIGA ÅTGÄRDER FÖR ATT DU SKULLE ÅKA TÅG ISTÄLLET FÖR BIL... 64 FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ÅKA TÅG ISTÄLLET FÖR BIL... 68 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet)... 68 Avgångar på tider som bättre passar mig... 70 Kortare restid och/eller färre byten... 72 Billigare månadskort... 74 Bättre komfort... 76 Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet)... 78 Bättre möjlighet att arbeta ombord... 80 14. VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA BUSSTRAFIKEN?... 82 FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA BUSSTRAFIKEN... 85 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet)... 85 Avgångar på tider som bättre passar mig... 87 Ny busslinje/hållplats närmare bostaden... 89 Ny busslinje/hållplats närmare arbetet... 91 Kortare restid och/eller färre byten... 93 Billigare månadskort... 95 Bättre komfort ombord... 97 Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet)... 99 Bättre möjlighet att arbeta ombord... 101 15. VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA TÅGTRAFIKEN?... 103 FÖRDJUPAD ANALYS AV ÅTGÄRDER FÖR ATT FÖRBÄTTRA TÅGTRAFIKEN... 106 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet)... 106 Avgångar på tider som bättre passar mig... 108 Kortare restid och/eller färre byten... 110 Billigare månadskort... 112 Bättre komfort ombord... 114 Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet)... 116 Bättre möjlighet att arbeta ombord... 118 5
ENKÄTSVAR: MEDARBETARSKAP... 121 16. DELAKTIGHET.... 121 Jag kan påverka min arbetsplats... 122 Jag känner mig delaktig och lyssnad till på min arbetsplats... 124 Jag känner mig delaktig i arbetet med budgeten på min arbetsplats... 126 Jag känner mig delaktig i arbetet med budgeten på min arbetsplats... 126 Jag blir uppskattad när jag för fram synpunkter om min arbetsplats... 128 Jag blir uppskattad när jag för fram synpunkter om min arbetsplats... 128 Mina synpunkter tas väl om hand av berörda chefer... 130 17. INFORMATION.... 133 Arbetsplatsträffarna är en viktig informationskälla för mig... 133 Intranätet (Insidan) är en viktig informationskälla för mig... 135 Personaltidningen (Sörmlandstinget) är en viktig informationskälla för mig... 137 Mina chefer informerar regelbundet om nya beslut... 139 18. HUR NÖJD ÄR DU MED KOMMUNIKATIONEN MED... 143 Enhetschef... 143 Förvaltningschef... 145 Landstingsledning (tjänstemän)... 147 Förtroendevalda (politiker)... 149 19. EKONOMI... 153 Ekonomin har generellt för stor betydelse i viktiga beslut... 153 Ekonomin har generellt för liten betydelse i viktiga beslut... 155 Jag är väl insatt i landstingets ekonomi... 157 Jag är väl insatt i min arbetsplats ekonomi (enhet/avdelning)...159 Jag vet hur jag själv konkret kan påverka ekonomin på min arbetsplats... 161 20. ARBETSMILJÖ.... 165 Jag anser att det är en god arbetsmiljö på min arbetsplats... 166 Min enhet arbetar med arbetsmiljöfrågor på ett bra sätt... 168 Jag har blivit diskriminerad/negativt behandlad på min arbetsplats senaste sex månaderna... 170 Jag har uppmärksammat att någon annan medarbetare blivit diskriminerad/negativt behandlad på min arbetsplats senaste sex månaderna... 172 21. MÅLSTYRNING.... 175 Jag har personliga och individuella mål som jag arbetar efter...176 Jag känner väl till målen i nämndbudgeten... 182 Jag känner väl till de strategiska målen i landstingsbudgeten...184 22. MEDARBETARSKAP... 187 Jag har haft ett medarbetarsamtal senaste 12 månaderna...187 Jag har haft ett lönesamtal senaste 12 månaderna... 189 23. ARBETSGIVARE.... 193 Jag trivs bra på min arbetsplats... 194 Jag är överlag nöjd med Landstinget Sörmland som arbetsgivare... 196 Jag rekommenderar personer jag känner att söka jobb i Landstinget Sörmland... 200 Jag rekommenderar personer jag känner att utbilda sig till mitt yrke... 202 24. KOMPETENSUTVECKLING.... 209 Jag får ofta chans att utbilda och fortbilda mig i min tjänst... 210 Jag har en skriftlig plan för mina kommande utbildningar...212 Hela min kompetens kommer till användning i min tjänst... 214 Jag har tillräcklig kompetens för att utföra mina arbetsuppgifter väl... 216 6
25. LÖNER OCH VILLKOR.... 219 Landstinget erbjuder mig bra personalförmåner... 220 Min lön ligger i linje med motsvarande tjänst i andra landsting... 222 Min lön ligger i linje med motsvarande tjänst hos privata arbetsgivare... 224 För mig är det ekonomiskt lönsamt med vidareutbildning... 226 26. VILKEN NYTTA SKULLE DU HA AV BARNOMSORG (DYGNET RUNT) I ANSLUTNING TILL SJUKHUSEN?... 229 ENKÄTSVAR: FÖRDJUPNING KORSFILTRERING... 233 JAG ÄR ÖVERLAG NÖJD MED LANDSTINGET SÖRMLAND SOM ARBETSGIVARE... 233 JAG TÄNKER ELLER HAR NYLIGEN TÄNKT SLUTA I LANDSTINGET SÖRMLAND... 252 JAG HAR HAFT ETT MEDARBETARSAMTAL SENASTE 12 MÅNADERNA... 274 27. VAD ÄR VIKTIGT ATT GÖRA FÖR ATT FÖRBÄTTRA LANDSTINGET SOM ARBETSGIVARE?... 297 28. HAR DU ANDRA KOMMENTARER TILL OSS?... 299 DIAGRAM... 301 FÖRKORTNINGAR... 310 SLUTORD... 311 BILAGOR... 312 BILAGA 1. FRÅGEFORMULÄR... 312 BILAGA 2. INBJUDAN... 321 7
Förord Under 2011 och 2012 hade vi fokuserat en del av vårt politiska arbete på personal- och arbetsgivarfrågor. Vår slutsats var att landstinget inte visste tillräckligt mycket om de anställda, deras situation och deras åsikter. Vi ville veta mer och bestämde oss för att göra en egen personalenkät, och resultatet håller du nu i handen. Gensvaret blev betydligt större än vad vi hade förväntat oss. Vi hoppades på att ett par hundra skulle svara på enkäten, kanske fem hundra. När vi passerat tusen svar var vi överväldigade. Vi vill vara helt öppna med resultatet av enkäten, på samma sätt som respondenterna har varit. Resultatet är inte vårt, utan tillhör dem som svarat. Rapporten innehåller ingen analys eller politiska kommentarer från vår sida. Det är en renodlad presentation. Vi vill hålla den så. Vi vill sprida resultatet till alla som är intresserade och hoppas att det bidrar till en ökad kunskap och vilja att förbättra landstinget till en mer attraktiv arbetsgivare. Målet är att bidra till diskussionen om landstingets arbetsgivarpolitik, och vi tänker fortsätta att arbeta aktivt på ett konstruktivt sätt med konkreta förslag. Jag har många att tacka för genomförandet av enkäten och som kommit med kloka råd. Men jag är ensam ansvar för alla fel och brister, och i ett så här omfattande material som det visade sig bli, är jag övertygad om att de är åtskilliga. Skicka gärna ett mail om du hittar fel. Ett varmt och personligt tack till alla som valde att delta i enkäten! Magnus Leivik GRUPPLEDARE (M) 8
Sammanfattning Moderaterna vid Landstinget Sörmland har i juni 2012 genomfört en internetbaserad enkät riktad till alla anställda inom landstinget. Av 8 025 personer svarade 1 728, vilket ger en svarsfrekvens på 21,53 procent. För en totalundersökning innebär det att svarsfrekvensen är för låg för att kunna dra generella slutsatser om hela undersökningsgruppen. Resultaten, som vi tror är intressanta, måste tolkas med försiktighet. Likväl redovisar vi ofta svaren ned till två decimaler, i en strävan efter högst tänkbara transparens. Enkäten visar bara vad de som svarat tycker. Det skulle emellertid bli oläsbart att i varje mening skriva ut det. När det har varit möjligt har vi filtrerat svaren efter följande urval: kön, anställningstid, förvaltning och yrkeskategori. Vi är medvetna om att underlaget för vissa yrkeskategorier tenderar att bli väldigt lågt, och därmed inte tillförlitligt som generella slutsatser. Men vi väljer ändå att redovisa alla uppgifter, öppet och transparent. Enkätsvaren visade att könsfördelningen var 78,18 procent kvinnor och 21,82 procent män, samt att sysselsättningsgraden var 94,06 procent. Andelen respondenter med tillsvidareanställning var 92,04 procent. Enligt årsredovisningen för år 2012 var andelen kvinnor 78 procent, och män 22 procent. Sysselsättningsgraden var 94,4 procent och andelen tillsvidareanställda var 91,4 procent. Så till vida bedömer vi att urvalet är relativt representativt för personalen i stort. Ett särskilt tema för undersökningen handlade om pendling och arbetsresor. Nästan 60 procent av de svarande åker ofta bil till arbetet, följt av cykel med 40 procent. Knappt 7 procent åker buss och 6 procent åker tåg (flera svarsalternativ kunde anges). Vi ställde frågan till dem som ofta åkte bil, vilka åtgärder som var viktigast för att de istället skulle åka kollektivt. De viktigaste bussåtgärderna är avgångar på bättre tider, fler avgångar och billigare månadskort. På tågsidan fick även åtgärden ökad punktlighet högt betyg. Inom området delaktighet var det relativt få som gav det högsta betyget, mellan 6 och 13 procent. Fler känner sig delaktiga och lyssnade till, än vad som svarar att de kan påverka arbetsplatsen. Bland beteendevetare och medicinska sekreterare är det en hög andel som 9
svarar att de inte kan påverka. Få inom sjukvården har svarat att de kan påverka arbetsplatsen. Många uppger att de inte är delaktiga i budgetarbetet. Av informationskällor utgör arbetsplatsträffarna den viktigaste och personaltidningen den minst viktiga. Var fjärde respondent svarade att de instämde helt i påståendet att deras chefer regelbundet informerar om nya beslut. Nyanställda och anställda inom Folktandvården hade en högre andel som instämmer helt i det påståendet. Enkäten visar att kommunikationen med enhetschefen får högst betyg, jämfört med förvaltningschef, landstingsledning och politiker. Nöjdheten minskar generellt med ökad anställningstid. Den visar också att man trivs bättre på arbetsplatsen, men är mindre nöjd med landstinget som arbetsgivare. Nästan var tredje respondent svarar att ekonomin har generellt för stor betydelse i viktiga beslut, särskilt inom vårdyrken. Få tycker att ekonomin har för liten betydelse. Knappt tre procent svarar att de känner sig väl insatta i landstingets ekonomi, medan drygt 13 procent är väl insatta i enhetens ekonomi. Ungefär lika många, 12 procent, svarar att de vet hur de själva kan påverka ekonomin. Här utmärker sig Folktandvården, där nästan 40 procent, svarar att de vet hur de kan påverka ekonomin. Bland yrkesgrupperna, har medicinska sekreterare och beteendevetare högst andel som svarar att de inte vet hur de kan påverka. Drygt 16 procent av respondenterna svarar att de tycker att det är en god arbetsmiljö, men något färre tycker att själva arbetsmiljöarbetet fungerar bra. Män är generellt mer nöjda än kvinnor, och nyanställda mer nöjda än de som arbetat länge. Chefer är mest nöjda. Knappt 3 procent svarar att de blivit diskriminerade eller negativt behandlade de senaste sex månaderna. Nästan 8 procent av medicinska sekreterare instämmer helt i påståendet. Karsudden är den förvaltning som har högst andel, 5 procent, och kulturförvaltningen den lägsta andelen, 0 procent. Var femte svarar att de har personliga mål, men bara 4 procent svarar att deras lön påverkas av hur väl de når målen. Mer än var tredje respondent svarar att de inte alls instämmer i påståendet. Kunskapen om målen sjunker med ökade avstånd. Drygt 20 procent känner väl till målen för sin enhet, men bara 3 procent känner väl till målen för nämnden respektive landstinget. 10
Nästan tre av fyra har haft ett medarbetarsamtal och drygt varannan ett lönesamtal det senaste året. Av dem som arbetat 10-14 år har 8 av 10 haft medarbetarsamtal och 6 av 10 haft lönesamtal. Högst andel som haft medarbetarsamtal är sjuksköterskor och tandvårdspersonal. Ungefär var tredje person svarade att de trivs på sin arbetsplats, och varannan svarade att de mestadels trivs. De som trivs minst har jobbat 5-9 år i landstinget. På frågan om de är nöjda med landstinget som arbetsgivare svarade 7 procent instämmande, och 10 procent att de inte gör det. Minst nöjda är de anställda vid länssjukvården, av sjuksköterskorna svarade 1,7 procent att de är nöjda med landstinget som arbetsgivare. 7 procent svarade att de rekommenderar andra att söka jobb i landstinget, samtidigt som 21 procent inte gör det. Däremot svarar nästan 20 procent att de rekommenderar andra att utbilda sig till yrket. Drygt 10 procent svarar att de funderar på att sluta. Gruppen läkare har en hög andel, 13 procent, som överväger att sluta och samtidigt den lägsta andelen som inte överväger att sluta. De allra flesta, över 80 procent, svarar dock att de inte vill byta yrke. Beträffande kompetensutveckling, svarade 9 procent att de ofta får chans att utbilda och fortbilda sig i tjänsten. Drygt 3 procent svarade att de har en skriftlig utbildningsplan. Män svarar oftare att de får chans till utbildning än kvinnor. Bland cheferna svarar var fjärde att de ofta får chans att utbilda sig, medan hos medicinska sekreterare är siffran 1,6 procent. Det är få som anser att landstinget har bra personalförmåner. Av respondenterna instämmer 2,6 procent i påståendet att förmånerna är bra och 2,7 procent svarade att det finns bra karriärvägar. 3,4 procent svarade att deras lön ligger i linje med motsvarande tjänst hos andra landsting och 1,1 procent att den är i linje med hos privata arbetsgivare. Flera grupper med vårdyrken är det ingen, lägre än 1 procent, som instämmer helt i påståendet att förmånerna är bra: medicinska sekreterare, sjuksköterskor, läkare, beteendevetare och paramedicinare. Flera av dem svarar också att lönen inte ligger i linje med andra arbetsgivare. På frågan om barnomsorg, svarade 6,7 procent att de skulle ha stor nytta av barnomsorg (dygnet runt) vid sjukhusen, och ytterligare 5,0 procent att de skulle ha liten nytta. 11
Om enkäten Metod: Internetbaserad enkät med inbjudan via e-post. Leverantör: SurveyMonkey.com Avsändare: Moderaterna stod som tydlig avsändare i inbjudan, till och med i ämnesraden. Period: Enkäten öppnades den 4 juni 2012. En inbjudan (4 juni) och två påminnelser skickades (11 och 18 juni). Enkäten stängdes den 19 juni 2012 Enkätform: Totalundersökning Urval: Alla anställda i Landstinget Sörmland med officiell e-postadress Antal förfrågningar: 8 040 personer fick enkäten Antal svaranden: 1 728 svarade på enkäten Antal som fullgjorde hela enkäten: 1 453 svarade på hela enkäten, med undantag för fritextkommentarer vilka var frivilliga. Det innebär att 84,1 procent svarade på alla frågor. Svarsfrekvens: 21,53 procent Förvaltning Personer Svarande Andel Hälso- och sjukvårdsförvaltning 5 950 1 253 21,06% Karsudden 461 67 14,53% LLS, FM-enheten. D-Data 380 114 30,0 Habilitering och hjälpmedel 405 105 25,93% Kultur och utbildning 125 33 26, Folktandvården 440 98 22,27% Landstingsservice 264 58 21,97% 8 025 1 728 21,53% Lägst svarsfrekvens återfinns hos Karsudden (14,53%) och högst hos Landstingets ledningsstab (30,). Den största förvaltningen, hälso- och sjukvården, hade en svarsfrekvens om 21,06 %. Observera att hälso- och sjukvårdförvaltningen i denna fråga omfattar både länssjukvården och primärvården. Källkritik: 1. Låg svarsfrekvens för att vara en totalundersökning 2. Alla anställda har inte lika tillgång till dator för att svara på en internetbaserad enkät. 3. Urvalet kan ha påverkats av att det är ett politiskt parti som är avsändare. 4. Mottagarna ombads att svara utanför arbetstid vilket kan påverka urvalet. 12
13
Om respondenterna 1. Hur länge har du varit anställd vid Landstinget Sörmland Av respondenterna svarade 791 stycken eller 45,12 procent att de varit anställda 15 år eller längre vid Landstinget Sörmland. Diagram 1. Anställningstid 900 800 700 600 500 400 300 200 100 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller länge Av respondenterna svarade 113 personer eller 6,45 procent att de arbetat kortare tid än 1 år. Anställningstid efter kön Diagram 2. Antal kvinnor och män efter anställningstid 700 600 500 400 300 Kvinna Man 200 100 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 14
Antalet kvinnor respektive män som arbetat 15 år eller längre var 628 respektive 133 stycken. Den näst största kategorin var de som arbetar 1-4 år, av vilka 212 var kvinnor och 85 var män. Den minsta kategorin var de som arbetat kortare än 1 år, av vilka 82 var kvinnor och 31 var män. Anställningstid efter tjänst Diagram 3. Anställningstid efter tjänst 10 9 8 7 6 5 15 år eller längre 10-14 år 5-9 år 1-4 år Kortare än 1 år Administratör Beteendevetare Chef Ekonomi Kultur och utbildning Läkare Medicinsk sekreterare Paramedicinare Service Sjuksköterska Tandvårdspersonal Tekniker Undersköterska Annan, ange nedan De respondenter som i högst utsträckning (42,86%) svarade att de varit anställda kortare tid än ett år var de som arbetade som beteendevetare. Lägst andel (0,42 %) svarade att det arbetar som undersköterska. De respondenter som i högst utsträckning (67,5) svarade att de varit anställda längre tid än 15 år var de som arbetade som administratörer. Anställningstid och förvaltning Lägst andel respondenter (3,79%) som svarade att de varit anställda kortare tid en ett år arbetar vid Länssjukvården. Högst andel (22,58%) som svarade att de varit anställda kortare än ett år vid landstinget arbetar vid kultur- och utbildningsförvaltningen. 15
Diagram 4. Fördelning av anställda efter anställningstid per förvaltning 10 9 8 7 6 5 15 år eller längre 10-14 år 5-9 år 1-4 år Kortare än 1 år Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden Lägst andel (19,35%) som svarade att de varit anställda 15 år eller länge arbetar vid kulturoch utbildningsförvaltningen. Högst andel (48,41%) som svarade att de varit anställda 15 år eller länge arbetar vid Länssjukvården. Anställningstid efter anställningsform Diagram 5. Fördelning av anställningsform efter anställningstid 6 5 Tillsvidare Tidsbegränsad Timanställning Inhyrd mm Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Av dem som är tillsvidareanställda svarade 47,33 procent att de varit anställda 15 år eller längre. 16
Av dem som svarade att de har en tidsbegränsad anställning svarade 45,45 procent att de varit anställda 1-4 år och 10, svarade att de varit anställda mellan 5-9 år. Av dem som svarat att de har en timanställning svarade 28,57 procent att de varit anställda 15 år eller längre. Av dem som svarade att de arbetar som inhyrda uppger hälften att de arbetat kortare tid än 1 år, och var fjärde att de arbetat 5-9 år respektive 10-14 år. Anställningsform efter anställningstid Diagram 6. Fördelning av anställningsform efter anställningstid 10 9 8 7 6 5 Tillsvidare Tidsbegränsad Timanställning Inhyrd mm Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Högst andel (98,4 %) tillsvidareanställda finns i gruppen som har arbetar 15 år eller längre och lägst andel (54,7 %) finns i gruppen som har arbetat kortare tid än 1 år. Av de respondenter som arbetat högst 1 år har 37,7 procent en tidsbegränsad anställning och 5,7 procent har timanställning. Av dem som har arbetat 10-14 år är 2,1 procent timanställda. Av samtliga respondenter har 92,0 procent en tillsvidareanställning, 6,0 procent har en tidsbegränsad anställning, 1,7 procent har timanställning och 0,2 procent är inhyrda. 17
2. Kön Av respondenterna svarade 1 347 personer eller 78,18 procent att de var kvinnor och 375 personer eller 21,82 procent att de var män. Diagram 7. Kön. Kön och anställningstid Andelen män förändras efter anställningstiden. Högst andel män (28,62%) återfinns bland de anställda som svarat att de arbetat mellan 1-4 år. Lägst andel män (16,81%) återfinns bland dem som svarat att de arbetat 15 år eller längre vid Landstinget Sörmland. Diagram 8. Andelen kvinnor och män efter anställningstid 10 9 8 7 6 5 Man Kvinna Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller länge Kön och förvaltning Kultur- och utbildningsförvaltningen har lägst andel kvinnor (1,60 %) och lägst antal män (2,70 %) i förhållande till det totala antalet anställda kvinnor och män i landstinget. Länssjukvården har högst andel kvinnor (61,40 %) och män (43,40 %). 18
Den förvaltning som har högst skillnad mellan andelen kvinnor och män är Regionsjukhuset Karsudden, där 5,3 gånger fler män arbetar än kvinnor i förhållande till fördelningen i hela landstinget. Den förvaltning som har lägst skillnad är Folktandvården AB. Diagram 9. Fördelning av kvinnor respektive män per förvaltning 70,0 60,0 50,0 40,0 30,0 Kvinna Man 20,0 10,0 0,0 Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden 19
3. Ålder Födelseår Diagram 10. Ålder, procentuell fördelning efter födelseår 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1939 eller tidigare 1941 20 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 Genomsnittliga födelseåret: 1968 Medianfödelseåret: 1963 Äldst: född 1939 Yngst: född 1996 Födelseår och kön Diagram 11. Ålder, procentuell fördelning efter födelseår efter kön 4,0 3,5 3,0 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0,0 1939 eller tidigare 1941 1943 1945 1947 1949 1951 1953 1955 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 Medelfödelseåret för kvinnor: 1964 Medelfödelseåret för män: 1970 Medianfödelseåret för kvinnor 1962 Medianfödelseåret för män 1964 1995 Kvinna Man
4. Vilken är din huvudsakliga tjänst Den vanligaste tjänsten är sjuksköterska (22,50 %). Därefter följer annan tjänst (15,00 %) och undersköterska (14,20 %). Minst antal respondenter har svarat beteendevetare (0,40 %) och ekonomi (1,10 %). Yrkeskategori och kön Diagram 12. Antal kvinnor respektive män per yrkeskategori 450 400 350 300 250 200 Man Kvinna 150 100 50 0 Administratör Beteendevetare Chef Ekonomi Kultur och utbildning Läkare Medicinsk sekreterare Paramedicinare Service Sjuksköterska Tandvårdspersonal Tekniker Undersköterska Annan, ange nedan Kön efter huvudsaklig tjänst Den mest könsuppdelade tjänsten är medicinsk sekreterare där 100 procent har svarat att de är kvinnor. Därefter följer tekniker, paramedicinare och sjuksköterskor där 88-91 procent utgör det dominerande könet. Den mest jämna fördelningen mellan kvinnor och män finns hos ekonomer och läkare. Diagram 13. Fördelning av män och kvinnor efter huvudsaklig tjänst 10 9 8 7 6 5 Man Kvinna Administratör Beteendevetare Chef Ekonomi Kultur och utbildning Läkare Medicinsk sekreterare Paramedicinare Service Sjuksköterska Tandvårdspersonal Tekniker Undersköterska Annan, ange nedan 21
5. Vid vilken förvaltning arbetar du? Den största förvaltningen är länssjukvårdsnämnden (57,50 %) och den minsta förvaltningen är kultur- och utbildningsnämnden (1,80 %). Förvaltning och kön - fördelning Diagram 14. Förvaltning efter kön, procentuell fördelning 7 6 5 Kvinna Man Totalt Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden Av kvinnorna arbetar högst andel (61,40 % eller 815 personer) vid länssjukvården och av männen arbetar också den högsta andelen (43,50 % eller 160 personer) vid länssjukvården. Förvaltning och kön - antal Diagram 15. Antal svarande per förvaltning efter kön 1200 1000 800 600 Man Kvinna 400 200 0 Folktandvården i Sörmland AB Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Landstingsservice AB Länssjukvården Primärvården Regionsjukhuset Karsudden 22
6. Vilken anställningsform har du? Anställningsform Diagram 16. Anställningsform, antal 1600 1400 1200 1000 800 600 400 200 0 Tillsvidare (fast anställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Timanställning (behovsanställd) Inhyrd, konsult eller annat Av respondenterna svarade 1 515 personer eller 92,04 procent att de hade tillsvidareanställning. Av respondenterna svarade 99 personer eller 6,01 procent att de hade en tidsbegränsad anställning. 28 personer eller 1,70 procent hade timanställning samt 4 personer eller 0,24 procent svarade att de var inhyrda. Anställningsform och kön - fördelning Diagram 17. Fördelning av kvinnor och män efter anställningsform 10 9 8 7 6 5 Kvinna Man Tillsvidare (fast anställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Timanställning (behovsanställd) Inhyrd, konsult eller annat Av dem som svarat att de har en tillsvidareanställning uppger 92,70 procent att de är kvinnor, och 89,40 procent att de är män. Av dem som svarat att de har en tidsbegränsad anställning uppger 5,50 procent att de är kvinnor och 8,00 procent att de är män. 23
Anställningsform efter anställningstid Diagram 18. Anställningsform efter anställningstid 10 9 8 7 6 5 Inhyrd, konsult eller annat Timanställning (behovsanställd) Tidsbegränsad (vikare m.m.) Tillsvidare (fast anställd) Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Av de respondenter som svarat att de varit anställda kortare tid än 1 år, uppger 54,7 procent att de är tillsvidareanställda. Den andelen ökar med anställningstiden, och av dem som varit anställda 15 år eller längre har 98,3 procent tillsvidareanställning. Anställningsform efter förvaltning Diagram 19. Anställningsform efter förvaltning 10 9 8 7 6 5 Tillsvidare Tidsbegränsad Tim Inhyrd mm Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab Länssjukvården Primärvården Folktandvården Landstingsservice Karsudden Folktandvården AB har den högsta andelen tillsvidareanställda (100 %), och Primärvårdsförvaltningen den lägsta (83,40 %). Primärvårdsnämnden har den högsta andelen tidsbegränsade anställningar (13,6) och Folktandvården AB har den lägsta andelen (). 24
Anställningsform efter yrkeskategori Diagram 20. Anställningsform efter yrkeskategori 10 9 8 7 6 5 Tillsvidare Tidbegränsad Tim Inhyrd mm Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvård Tekniker Annan Ekonomer och tandvårdspersonal har den högsta andelen tillsvidareanställningar (100 %). Läkare har den lägsta andelen tillsvidareanställningar (76,90 %) och har samtidigt den högsta andelen tidsbegränsade anställningar (20,50 %) 25
7. Enligt ditt anställningsavtal, vilken sysselsättningsgrad har du? Medeltalet på sysselsättningsgraden är 94,06 procent av en heltid. Diagram 21. Formell sysselsättningsgrad efter kön 10 9 8 7 6 5 Kvinna Man Män har något högre formell sysselsättningsgrad, 95,5 procent, jämfört med kvinnor, 93,7 procent. Formell sysselsättningsgrad efter anställningstid Diagram 22. Formell sysselsättningsgrad efter anställningstid 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre De som arbetat 15 år eller längre har den lägsta sysselsättningsgraden (93,31 %), och de som arbetat 5-9 år har den högsta (95,9 %). 26
Formell sysselsättningsgrad efter förvaltning Den förvaltning som har den högst genomsnittliga formella sysselsättningsgraden (95,23 %) är landstingets ledningsstab och den med lägst sysselsättningsgrad (91,82 %) är primärvården. Diagram 23. Formell sysselsättningsgrad efter förvaltning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Länssjukvården Primärvården Folktandvården i Sörmland AB Landstingsservice AB Regionsjukhuset Karsudden Formell sysselsättningsgrad efter yrkeskategori Den yrkeskategori som har den högsta formella sysselsättningsgraden (100 %) är ekonomer, och den med lägst sysselsättningsgrad (85,00 %) är beteendevetare. Diagram 24. Formell sysselsättningsgrad efter yrkeskategori 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvårdspersonal Tekniker Annan 27
8. I verkligheten, hur mycket har du jobbat (sysselsättningsgrad) senaste tre månaderna? Den genomsnittliga faktiska sysselsättningsgraden de senaste tre månaderna är 96,34 procent. Faktisk sysselsättningsgrad efter kön Kvinnorna uppger att deras faktiska sysselsättningsgrad är 95,68 procent och männen att den är 98,77 procent. Diagram 25. Faktisk sysselsättningsgrad efter kön 10 9 8 7 6 5 Kvinna Man Totalt Faktisk sysselsättningsgrad efter anställningstid Diagram 26. Faktisk sysselsättningsgrad efter anställningstid 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 28
De som har arbetat kortare tid än 1 år har den lägsta faktiska sysselsättnings-graden (92,85 %) och de som har arbetat 1-4 år har den högsta sysselsättningsgraden (97,19 %). Faktisk sysselsättningsgrad efter förvaltning Diagram 27. Faktisk sysselsättningsgrad efter förvaltning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Länssjukvården Primärvården Folktandvården i Sörmland AB Landstingsservice AB Regionsjukhuset Karsudden Den förvaltning som har den högsta faktiska sysselsättningsgraden (99,57 %) är kulturutbildning och friluftsnämnden, och den som har den lägsta sysselsättningsgraden (92,58 %) är Folktandvården. Faktisk sysselsättningsgrad efter yrkeskategori Diagram 28. Faktisk sysselsättningsgrad efter yrkeskategori 120 100 80 60 40 20 0 Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvårdspersonal Tekniker Annan, ange nedan De yrkeskategorier som uppger att de har höst faktisk sysselsättningsgrad (107 %) är chefer och läkare, och de med lägst sysselsättningsgrad (90 %) är tandvårdspersonal. 29
9. Om du fick välja själv, hur mycket skulle du vilja arbeta? Den genomsnittliga önskade sysselsättningsgraden de senaste tre månaderna är 87,1 procent. Önskad sysselsättningsgrad efter kön Kvinnorna uppger att deras önskade sysselsättningsgrad är 86,00 procent och männen att den är 91,18 procent. Diagram 29. Önskad sysselsättningsgrad efter kön 10 9 8 7 6 5 Kvinna Man Totalt Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid De responderat som uppgivit att de har arbetat längre än 15 år har den lägsta önskade sysselsättningsgraden (84,65 %) och de som har arbetat kortare tid än 1 år har den högsta sysselsättningsgraden (90,80 %). Diagram 30. Önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 30
Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori De yrkeskategorier som uppger att de har deb högsta önskade sysselsättningsgraden (96,88 %) är ekonomer, och de med lägsta sysselsättningsgraden (80,47 %) är medicinska sekreterare. Diagram 31. Önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori 120 100 80 60 40 20 0 Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvårdspersonal Tekniker Annan, ange nedan Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning Den förvaltning som har den högsta önskade sysselsättningsgraden (89,67 %) är kulturutbildning och friluftsnämnden, och den som har den lägsta sysselsättningsgraden (82,83 %) är Folktandvården. Diagram 32. Önskad sysselsättningsgrad efter förvaltning 100 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Habilitering och hjälpmedel Kultur, utbildning och friluft Landstingets ledningsstab inkl D-data, FMenheten m.fl Länssjukvården Primärvården Folktandvården i Sörmland AB Landstingsservice AB Regionsjukhuset Karsudden 31
Jämförelse mellan formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad Den formella sysselsättningsgraden är 94,06 procent, och den faktiska sysselsättningsgraden är 96,34 procent av en heltid. Den önskade sysselsättningsgraden är 87,10 procent. Det innebär att den faktiska graden är 2,28 procent över den formella sysselsättningsgraden och 9,24 procent över den önskade sysselsättningsgraden. Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter kön Kvinnorna uppger att deras faktiska sysselsättningsgrad är 2,02 procent över den formella samt 9,68 procent över den önskade sysselsättningsgraden. Männen uppger att deras faktiska sysselsättningsgrad är 3,24 procent över den formella samt 7,59 procent över den önskade sysselsättningsgraden. Diagram 33. Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter kön 120 100 80 60 Formell Faktisk Önskad 40 20 0 Kvinna Man Totalt Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori De yrkeskategorier som har arbetar mest i förhållande till den formella sysselsättningsgraden är läkare (10,71 %). De som arbetar minst är ekonomer (6,25 %). De flesta yrkeskategorier har en högre faktisk sysselsättningsgrad än den formella, dock inte ekonomer, paramedicinare och tandvårdspersonal. De arbetar mindre än vad som står på anställningskontraktet. Alla, utom ekonomer, vill arbeta mindre än vad de gör i praktiken. De yrkeskategorier som vill minska sin sysselsättningsgrad mest är läkare (16,57%) och medicinska sekreterare (15,03 %). De som vill öka sysselsättningsgraden mest är ekonomer (3,13 %). 32
Diagram 34. Faktiskt, formell och önskad sysselsättningsgrad efter yrkeskategori 120 100 80 60 40 Formell Faktisk Önskad 20 0 Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvårdspersonal Tekniker Annan, ange nedan Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid De som arbetar mest i förhållande till den formella sysselsättningsgraden (2,49 %) är de som uppgivit att de har arbetat 1-4 år. De som arbetar minst (-4,56 %) är de som arbetat 15 år eller längre. Oavsett anställningstid vill alla arbeta mindre både jämfört med den formella och den faktiska sysselsättningsgraden. De som har den lägsta skillnaden mellan faktisk och önskad sysselsättningsgrad (2,05 %) är de som har arbetat kortare tid än 1 år, och de som har den största skillnaden (11,40 %) är de som har arbetat 15 år eller längre. Diagram 35. Formell, faktisk och önskad sysselsättningsgrad efter anställningstid 100 80 60 40 Formell Faktisk Önskad 20 0 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 33
34 Pendling och resor
10. Mellan vilka kommuner pendlar du i första hand? Pendlare efter bostadsort - antal Diagram 36. Antal pendlare efter bostadsort 70 60 50 40 30 20 10 0 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Arboga Ekerö Enköping Finspång Hallsberg Kungsör Norrköping Nykvarn Stockholm Västerås Örebro Annan ort Andelen invånare i Sörmländska kommuner som pendlar. Högst andel har Oxelösund, där 97,4 procent, och lägst andel har Nyköping och Eskilstuna med 5,5 procent. Pendlare efter bostadsort - fördelning Diagram 37. Andel av invånare som pendlar efter bostadsort 10 9 8 7 6 5 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund 35
Diagram 38. Andel av arbetskraften som pendlar efter arbetsort 10 9 8 7 6 5 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Oxelösund har högst andel (75 procent) av arbetskraften som pendlar från andra kommuner i förhållande till antalet arbetstillfällen. Lägst andel pendlare har Trosa (10 procent). Arbetsort efter bostadsort Diagram 39. Andel svarande per arbetsort efter bostadsort - Sörmland 10 9 8 7 6 5 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Av dem som bor i Eskilstuna arbetar 94,5 procent inom kommunen. Det är en högre andel av dem som bor i Oxelösund (94,7 procent) än i Nyköping (94,5 procent) som arbetar i Nyköping. Av dem som bor i Oxelösund är det bara 2,6 procent som arbetar inom kommunen. 36
Diagram 40. Andel svarande per arbetsort efter bostadsort - utomläns 10 9 8 7 6 5 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Arboga Ekerö Enköping Finspång Hallsberg Kungsör Norrköping Nykvarn Stockholm Västerås Örebro Annan ort Av dem som bor i Arboga arbetar samtliga i Eskilstuna kommun. Bostadsort efter arbetsort Diagram 41. Andel svarande per bostadsort efter arbetsort - Sörmland 10 9 8 7 6 5 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Nyköping har den högsta andelen invånare av arbetskraften med 75,9 procent. Av dem som arbetar i Eskilstuna svarade 75,4 procent att de bor i Eskilstuna. Näst största bostadsort för dem som arbetar i Eskilstuna är Strängnäs, där 7,1 procent bor. Den kommun som har lägst andel invånare av arbetskraften är Oxelösund. Av dem som arbetar där bor bara 20 procent i Oxelösund. 37
Diagram 42. Andel svarande per bostadsort efter arbetsort - utomläns 25,0 20,0 15,0 10,0 5,0 Arboga Ekerö Enköping Finspång Hallsberg Kungsör Norrköping Nykvarn Stockholm Västerås Örebro Annan ort, ange nedan 0,0 Eskilstuna Nyköping Katrineholm Strängnäs Flen Vingåker Trosa Gnesta Oxelösund Av dem som arbetar i Trosa bor 23,5 procent i Stockholms stad och av dem som arbetar i Oxelösund bor 20,0 procent i Norrköping. Av dem som arbetar i Gnesta bor 15,4 procent i Stockholm. Andel anställda av befolkningen Diagram 43. Andel anställda av befolkningen per kommun 0,9 0,8 0,7 0,6 0,5 0, 0, 0, 0, 0,0 Eskilstuna Flen Gnesta Katrineholm Nyköping Oxelösund Strängnäs Trosa Vingåker Nyköping har den högsta andelen (0,84 procent) anställda av befolkningen och Gnesta den lägsta andelen (0,11 procent). För varje anställd invånare i Gnesta går det 7,6 invånare i Nyköping. 38
11. Vilket eller vilka är de vanligaste färdsätten du reser med till din arbetsplats? Bilen är det vanligaste färdsättet; 59,5 procent anger att bilen är det vanligaste färdsättet till arbetsplatsen. Kvinnor reser i något högre utsträckning med bil än vad män gör. Näst vanligaste färdsättet är cykeln med 38,8 procent. Andelen som reser med buss är 6,6 procent och med tåg 5,6 procent. Obs! Fler än ett svarsalternativ kunde anges. Diagram 44. Vanligaste färdsätten till arbetsplats efter kön 7 6 5 Kvinna Man Totalt Bil Buss Tåg Cykel Går Annat Av samtliga respondenter svarade 59,5 procent att bil är ett av de vanligaste färdsätten mellan bostaden och arbetsplatsen. Kvinnor svarade i högre utsträckning (60,6 %) än männen (55,3 %) att de åker bil. Näst efter bil som färdsätt är cykel det vanligaste färdsättet. Av samtliga respondenter svarade 38,8 procent att de cyklar. Av kvinnorna svarade 39,0 procent och av männen svarade 38,0 procent att de cyklar till arbetsplatsen. Av samtliga respondenter svarade 19,6 procent att de går till arbetet, samt att 6,6 procent åker buss och 5,6 procent att de åker tåg. 39
Diagram 45. Vanligaste färdsätten till arbetsplats efter anställningstid 8 7 6 5 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre Totalt Bil Buss Tåg Cykel Går Annat De som i högst utsträckning svarar att de åker bil (67,6 %) har varit anställda 10-14 år, och de som i lägst utsträckning åker bil (49,5 %) är de som varit anställda kortare tid än 1 år. Bilen är det vanligaste färdsättet oavsett anställningstid. De som i högst utsträckning svarar att de cyklar till arbetsplatsen (45,2 %) har varit anställda 15 år eller längre. De som cyklar i lägst utsträckning (30,1 %) har varit anställda kortare tid än 1 år. Diagram 46. Vanligaste färdsätten till arbetsplats efter förvaltning 7 6 5 HH KUF LLS LSN PVN FTV LSAB RSK Bil Buss Tåg Cykel Går Annat De förvaltningar där de anställda åker bil i högst utsträckning (64 %) är Regionsjukhuset Karsudden och Habilitering och hjälpmedel. Anställda vid kulturförvaltningen åker bil i lägst utsträckning (43,3 %) och har samtidigt högst andel (23,3 %) som åker tåg. 40
Anställda vid Landstingsservice AB och vid Länssjukvårdsnämnden anger i högst utsträckning (43 %) att de cyklar. De som i högst utsträckning (23,3 %) svarar att de åker tåg är anställda vid kultur- och utbildningsförvaltningen. Diagram 47. Vanligaste färdsätten till arbetsplats efter yrkeskategori 8 7 6 5 Bil Buss Tåg Cykel Går Annat Chef Läkare Medicinsk sekreterare Sjuksköterska Undersköterska Administratör Beteendevetare Ekonomi Kultur och utbildning Service Paramedicinare Tandvårdspersonal Tekniker Annan, ange nedan Chefer åker bil i högst utsträckning (68,5 %) och kultur- och utbildningspersonal i lägst utsträckning (40 %). De som åker buss i högst utsträckning (15,3 %) är administratörer, och de som åker minst buss (0 %) är beteendevetare och servicepersonal. Kultur- och utbildningspersonal åker tåg i högst utsträckning, och de som åker minst buss (0 %) är ekonomer och servicepersonal. De som cyklar i högst utsträckning (57 %) är beteendevetare, och de som cyklar minst (22,7 %) är tekniker. Kultur- och utbildningspersonal går i högst utsträckning (28 procent) till arbetet, och de som går mest sällan (0 procent) är beteendevetare. 41
12. Viktiga åtgärder för att åka buss istället för bil. Dessa frågor ställdes till dem som svarat bil på fråga 11. Övriga fortsatte till fråga 14. Betygen har följande värden: Mycket viktigt: 4 Ganska viktigt: 3 Ganska oviktigt: 2 Oviktigt: 1 Åtgärder för att åka buss istället för bil Diagram 48. Medelbetyg för viktiga åtgärder för att åka buss istället för bil 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fler avgånger under dagen (större flexibilitet) Avgångar på tider som bättre passar mig Ny busslinje/hållplats närmare bostaden Ny busslinje/hållplats närmare arbetet Kortare restid och/eller färre byten Billigare månadskort Bättre komfort ombord Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) Bättre möjlighet att arbeta ombord Den viktigaste åtgärden (3,21 av 4) för att åka buss istället för bil är att skapa avgångar på tider som bättre passar den anställde. Den näst viktigaste åtgärden (3,05 av 4) är billigare månadskort. Den minst viktigaste åtgärden (1,58 av 4) är bättre möjlighet att arbeta ombord. Diagram 49. Viktiga åtgärder för att åka buss istället för bil. 10 9 8 7 6 5 Mycket viktigt Ganska viktigt Ganska oviktigt Oviktigt Fler avgånger under dagen (större flexibilitet) Avgångar på tider som bättre passar mig Ny busslinje/hållplats närmare bostaden Ny busslinje/hållplats närmare arbetet Kortare restid och/eller färre byten Billigare månadskort Bättre komfort ombord Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) Bättre möjlighet att arbeta ombord 42
Den åtgärd som flest anger som mycket viktig (62,5 %) är avgångar på tider om passar mig. Näst viktigast (55,6 %) är fler avgångar under dagen och därefter (53,5 %) är billigare månadskort. Den åtgärd som flest anger som oviktig (61,8 %) är bättre möjlighet att arbeta ombord. Näst flest (38,5 %) anger alternativen bättre komfort ombord samt ny busslinje/hållplats närmare arbetet. De åtgärder som har högst medelvärde (38,75 %) av mycket viktigt och ganska viktigt är avgångar på bättre tider som passar mig. Därefter kommer fler avgångar under dagen (36,65 %) och billigare månadskort (36,10 %) Högst medelvärde (43,15 %) för ganska oviktigt och oviktigt är bättre möjlighet att arbeta ombord. Därefter kommer bättre komfort ombord (34,50 %) och ny busslinje/hållplats närmare arbetet (26,15 %) Åtgärder för att åka buss istället för bil efter kön Diagram 50. Medelbetyg på åtgärder för att åla buss istället för bil efter kön 3,5 3 2,5 2 1,5 Kvinna Man 1 0,5 0 Fler avgånger under dagen (större flexibilitet) Avgångar på tider som bättre passar mig Ny busslinje/hållplats närmare bostaden Ny busslinje/hållplats närmare arbetet Kortare restid och/eller färre byten Billigare månadskort Bättre komfort ombord Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) Bättre möjlighet att arbeta ombord Den viktigaste åtgärden för kvinnor (3,25 av 4) och för män (3,04 av 4) är avgångar på tider som bättre passar mig. Den minst viktiga åtgärden för kvinnor (1,57 av 4) och för män (1,63 av 4) är bättre möjlighet att arbeta ombord. 43
Åtgärder för att åka buss istället för bil efter anställningstid Diagram 51. Medelbetyg på viktiga åtgärder efter anställningstid 4 3,5 3 2,5 2 1,5 Kortare än 1 år 1-4 år 5-9 år 10-14 år 15 år eller längre 1 0,5 0 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet) Avgångar på tider som bättre passar mig Ny busslinje/hållplats närmare bostaden Ny busslinje/hållplats närmare arbetet Kortare restid och/eller färre byten Bättre komfort Billigare månadskort Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) Bättre möklighet att arbeta ombord De som givit högst medelvärde (3,38 av 4) för en åtgärd, avgångar på tider som bättre passar mig, är de som arbetat kortare tid än 1 år. Den åtgärd som fått lägst medelvärde (1,52 av 4) är bättre möjlighet att arbeta ombord, enligt dem som arbetat 5-9 år samt 15 år eller längre. Generellt sett minskar betydelsen av åtgärder för att åka buss istället för bil med ökad anställningstid. De som arbetat kortare tid än 1 år anger med undantag för åtgärden bättre komfort högre medelbetyg än dem som arbetat 15 år eller längre. Åtgärder för att åka buss istället för bil efter förvaltning Diagram 52. Medelbetyg på viktiga åtgärder för att åka buss istället för bil efter förvaltning 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 HH KUF LLS LSN PVN FTV LSAB RSK 0 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet) Avgångar på tider som bättre passar mig Ny busslinje/hållplats närmare bostaden Ny busslinje/hållplats närmare arbetet Kortare restid och/eller färre byten Billigare månadskort Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) Bättre möklighet att arbeta ombord 44
Den åtgärd som får högst medelbetyg (3,3 av 4) av en förvaltning är avgångar på tider som bättre passar mig, samt fler avgångar under dagen (större flexibilitet). Både kultur- och utbildningsförvaltningen och Servicebolaget ger det betyget. Den åtgärd som får lägst medelbetyg (1,45 av 4) är bättre möjlighet att arbeta ombord, enligt dem som uppger att de arbetar vid Folktandvården. I fråga om åtgärden bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) avviker kultur- och utbildningsförvaltningen (3,3 av 4) från övriga förvaltningar (från 2,51 till 2,75) Åtgärder för att åka buss istället för bil efter yrkeskategori Diagram 53. Medelbetyg på viktiga åtgärder för att åka buss istället för bil efter yrkeskategori. 4 3,5 3 2,5 2 1,5 1 0,5 0 Fler avgångar under dagen (större flexibilitet) Avgångar på tider som bättre passar mig Ny busslinje/hållplats närmare bostaden Ny busslinje/hållplats närmare arbetet Kortare restid och/eller färre byten Bättre komfort Billigare månadskort Bättre på att hålla tidtabellen (ökad punktlighet) Bättre möklighet att arbeta ombord Chef LÄL MED SEK SSK USK ADM BETE EKO KULT SERV PARA TAND TEKN ÖVR Den åtgärd som får högst medelbetyg (3,65 av 4) av en yrkeskategori är bättre komfort ombord, enligt de medicinska sekreterarna. Lägst medelbetyg (1,33 av 4) får åtgärderna billigare månadskort samt bättre möjlighet att arbeta ombord, enligt beteendevetarna. De flesta yrkeskategorier anger att den viktigaste åtgärden än avgångar på tider som bättre passar mig. Följande yrkeskategorier har angivit att bättre komfort ombord är den viktigaste åtgärden: Medicinska sekreterare, administratörer, beteendevetare och anställda inom service. Ekonomer anger att den viktigaste åtgärden är ny busslinje/hållplats närmare arbetet. 45