Köpings kommun Årsredovisning 2012
Innehållsförteckning Innehållsförteckning Inledning Kommunstyrelsens ordförande har ordet 3 Ekonomi i korthet 4 Verksamhetsberättelse Barn & utbildning 6 Miljö & teknik 8 Kultur & fritid 10 Stöd & omsorg 11 Miljön i Köpings kommun 13 Kommunens organisation 14 Förvaltningsberättelse Omvärldsanalys 15 Kommunfullmäktiges mål 17 Personalöversikt 18 Driftredovisning med kommentarer 19 Investeringsredovisning 23 Ekonomisk analys 26 Finansiella rapporter Resultaträkning och finansieringsanalys 45 Balansräkning 46 Tilläggsupplysningar Noter 47 Redovisningsprinciper 51 Ord och begrepp 52 Sammanställd redovisning 53 Förslag till beslut 62 Om årsredovisningen Årsredovisningen är kommunstyrelsens redovisning av årets verksamhet och den ekonomiska ställningen i kommunen och dess bolag. Syftet är att ge en informativ redovisning till kommunfullmäktige och kommunens invånare. Förhoppningsvis kan årsredovisningen bidra till ett ökat intresse för kommunens verksamhet och utveckling. Mer information om kommunens verksamhet hittar du på vår webbplats, www.koping.se. Fakta om Köping 2008 2009 2010 2011 2012 Folkmängd 24 740 24 847 24 905 24 807 24 854 Kommunalskatt, kr 22:04 22:04 22:04 22:04 22:16 Landstingsskatt, kr 10:65 10:50 10:50 10:50 10:38 Årets resultat, Mkr 12,5 26,3 33,8 18,4 44,7 Låneskuld, Mkr 22,7 70,0 20,0 110,0 110,0 Nettoinvesteringar, Mkr 79,6 99,7 67,7 94,8 100,5 Soliditet, % 62,4 55,6 58,8 57,3 57,0 Areal, km 2 606,8 Tätorter: Köping, Kolsva, Munktorp Årsredovisningen 2012 är producerad av kommunens drätselkontor och informationsenhet i samverkan med kommunala förvaltningar och bolag samt Reklambyrån Info, Köping. Omslagsbild: Thomas Ljungqvist Tryck: Reklamtryckeriet, Köping 2013. 2
Kommunstyrelsens ordförande har ordet Här ska det vara en rubrik om Elizabeths summering av 2012 Återigen kan vi redovisa ett positivt bokslut för Köpings kommun. Positivt såväl ekonomiskt som verksamhetsmässigt. Vi klarar balanskravet och våra finansiella mål med råge, kan redovisa flera och viktiga investeringar för framtiden samt utveckling av den kommunala servicen. Stora investeringar har skett inom vatten, avlopp och fjärrvärme som tillsammans med investeringar för energibesparingar, gång- och cykelvägar, trädplanteringar, bättre skötsel av grönytor, ny rondell mm ökar känslan av trygghet och trivsel samtidigt som de gynnar miljön och klimatet. Gynnar gör också arbetet med vatten- och avloppsplan och klimatstrategin som startade 2011. Tillgänglighet till byggnader och samhället i övrigt förbättrades genom hissinstallation i rådhuset, ombyggnader i centrum, anpassning av webbplatsen samt många mindre åtgärder som genomförts efter tips och synpunkter från allmänheten. Önskvärt vore att fler fastighetsägare skulle arbeta mer aktivt med tillgängligheten, bland annat i Köpings centrum. Glädjande är att efterfrågan på förskoleplatser varit stor och tre nya avdelningar öppnades i Köping och en i Munktorp. Skolans samarbete med näringslivet har också burit frukt. Teknikcollege, vård- och omsorgscollege (länets bästa!), det nya handels- och administrationsprogrammet samt teknikprogrammets återupptagna samarbete med Volvo Powertrain och GKN Driveline ger våra gymnasieelever en bra grund att stå på inför framtiden. Näringslivet har återhämtat sig bra efter den kris vi genomlevt tidigare år och kommunens service till företagen får höga betyg, bland de högsta i landet. Etapp tre av småföretagshus i KMV-kvarteren invigdes och har plats för fler små företag och nystartare i de s.k. groddlokalerna. Vi har också tagit ett rejält kliv uppåt när det gäller antal nystartade företag i kommunen. Under året har 200-årsminnet av Richard Dybecks födelse uppmärksammats, bl.a. genom en soaré som också sänts ut via Sveriges Radio. Även Theodor Dahl uppmärksammades genom invigning av minnesmärke på Stora Torget på arkitektens födelsedag. Ombyggnad har påbörjats av torget som bl.a. kommer att prydas av en stor utomhusscen och öka möjligheterna till offentliga arrangemang. Mycket, mycket mer har naturligtvis hunnit hända under året som gått framför allt tack vare stora och viktiga arbetsinsatser från kommunens personal och förtroendevalda. Ett stort tack riktas till alla för värdefullt arbete som gör Köping till en bra och ännu bättre kommun att bo och verka i. Elizabeth Salomonsson Kommunstyrelsens ordförande 3
Ekonomi i korthet Balanskravet uppfyllt Köpings kommun har även 2012 uppfyllt det lagstadgade balanskravet. Resultat bättre än budget Årets resultat före extraordinära poster blev 44,7 Mkr mot ett budgeterat resultat på 0,2 Mkr. Resultatet motsvarar 3,7 % av skatteintäkterna. Nämnderna visar ett överskott på 9,2 Mkr, verksamhetskostnader inom finansförvaltning har överskott på 9,7 Mkr, medan finansiering ger ett överskott på 25,6 Mkr. Befolkningsökning Invånarantalet i Köpings kommun 2012-12-31 var 24 854 personer, en ökning med 47 personer från föregående år som förklaras av inflyttning. 25 100 24 900 24 700 24 500 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Årets intäkter och kostnader I diagrammen visas hur de externa intäkterna och kostnaderna för året har intjänats och konsumerats. Resultaträkningen bygger på dessa intäkter och kostnader. Verksamheternas huvudområden Under år 2012 uppgick kommunens nettokostnader för verksamheterna till 1 205,3 Mkr. I dessa kostnader ingår både skattefinansierad och avgiftsfinansierad verksamhet. De kommunala verksamheterna har kostat 22,5 Mkr mer under 2012 än under verksamhetsåret 2011, vilket motsvarar 1,9 % (3,5 %). Vad kostar verksamheterna? Politisk verksamhet Infrastruktur Fritid och kultur Pedagogisk verksamhet Vård och omsorg Särskilt riktade insatser 14,0 12,1 68,0 58,9 Affärsverksamhet Verksamhet att fördela inkl semesterskuld m m 4,1 33,7 0 50 100 150 200 250 300 350 400 450 500 Totalt 1 205,3 Mkr 522,9 491,5 Positivt för nämndernas/verksamheternas budgetavvikelser Styrelsens och nämndernas utfall i förhållande till budget visar på ett totalt överskott på 9,2 Mkr. Budgetresultatet blev bättre jämfört med prognosen i delårsrapporten där motsvarande resultat var 4,0 Mkr. Vård- och omsorgsnämndens budgetöverskott blev 3,6 Mkr och återfinns framförallt inom hemtjänst och korttidsvård. Lokalförsörjningen inom stadskansliet visar ett underskott på 4,7 Mkr som orsakas av ökad uppvärmningskostnad och elförbrukning samt oplanerat underhåll. Vatten och avlopps- samt fjärrvärmeverksamhetens (avgiftsfinansierad verksamhet) positiva resultat på 7,7 Mkr, beror främst på att fjärrvärme budgeterat positivt resultat för att minska tidigare minusresultat. Överskottet på 9,7 Mkr för verksamhetskostnader inom finansförvaltningen förklaras framförallt av statsbidrag för sammanhållen vård om de mest sjuka äldre på 9,9 Mkr. Varifrån kommer pengarna? Vad används pengarna till? Bidrag 7% Material och tjänster 24% Lokalkostnader 6% Avskrivningar 3% Övrigt 0% Kommunalskatt 57% Taxor och avgifter 19% Bidrag 6% Övrigt 1% Generella statsbidrag/ utjämning, netto 16% Personalkostnader 61% 4
Ekonomi i korthet Positivt för skatteintäkter och utdebitering Utdebitering av kommunalskatt är 22,16 kr, efter en skatteväxling med landstinget på 0,12 öre inför 2012. Kommunalskatt och generella statsbidrag uppgår totalt till 1 222,7 Mkr varav kommunalskatt utgör 947,4 Mkr. Totalt har skatteintäkter och generella statsbidrag ökat med 3,2 % mellan 2011 och 2012. Resultatet för finansförvaltningen blev totalt ett överskott på 25,6 Mkr och förklaras främst av engångsintäkter för sjukförsäkringspremier på 25,2 Mkr som återbetalats av AFA Varje hundralapp vi Köpingsbor betalat i skatt har fördelats ut i verksamheterna enligt: 24,87 Vård och omsorg till äldre 18,99 Grundskola för 2 632 elever 13,26 Förskola och fritidshem för 2 001 barn 10,63 Gymnasieutbildning för 1 062 elever samt vuxenutbildning för 265 elever 8,39 Insatser till funktionshindrade enligt LSS/ LASS 4,89 Kultur- och fritidsverksamhet 4,09 Kommunens övriga verksamheter 3,84 Försörjningsstöd (socialbidrag) till 843 hushåll 3,88 Insatser inom individ och familjeomsorgen 2,71 Skötsel av parker, gator samt 60 km cykelbanor mm 1,67 Räddningstjänst och civilförsvar 1,16 Politisk verksamhet och revision 0,72 Arbetsmarknadsåtgärder 0,40 Miljö- och hälsoskydd 0,34 Affärsverksamhet (kommunikation, fjärrvärme, vatten mm) 0,34 Fysisk och teknisk planering Årets investeringar Årets nettoinvesteringar uppgår till 100,5 Mkr. Av årets större investeringar kan följande nämnas: Energieffektiviseringar 8,4 Mkr Tillbyggnad förskola i Kolsva, 12,6 Mkr Plan 7 och 8, hamnen, 4,1 Mkr Upprustning IP-paviljongen, 3,2 Mkr Malmön vägombyggnad, 2,9 Mkr Toppbeläggning Nya Hamnvägen, 1,9 Mkr Ombyggnad Stora Torget, 2,0 Mkr Malmön, etapp 4, vatten och avlopp, 5,7 Mkr Ombyggnad vågtorget, vatten och avlopp, 1,4 Mkr Övriga investeringar i vatten och avlopp, 12,9 Mkr Norsa, pelletspanna, fjärrvärme, 10,2 Mkr Kolsva pelletspanna, 3,2 Mkr Övriga investeringar i fjärrvärme, 8,8 Mkr Personalöversikt Kommunen är en stor arbetsgivare med totalt cirka 3 300 anställda och en årslönekostnad på 887 Mkr. Skola, förskola, vård och omsorg är de mest personalintensiva verksamheterna med 77 % av de anställda. Ohälsotalet i kommunen är totalt 5,2 % av arbetad tid varav andelen långtidssjukskrivna mer än 60 dagar utgör 33,1 % av den totala frånvaron. Oförändrad lånenivå Kommunens långfristiga låneskuld uppgår vid årsskiftet till 110,0 Mkr och låg på samma nivå 2011. Enda långivare är Kommuninvest. De kommunala bolagen Kommunen bedriver en del verksamhet i bolagsform. För att få en samlad bild av kommunens ekonomiska ställning görs en sammanställd redovisning. Årets resultat för koncernen Köpings kommun blev 25,8 Mkr efter justering av koncerninterna köp och försäljningar. Bolagens redov. res. efter finansiella poster Bolag, ägd andel i % 2008 2009 2010 2011 2012 Köpings Bostads AB, 100 4,9 5,8 4,3 7,4 5,7 Kungsörs Grus AB, 25 4,0 2,8 1,7 4,1 5,8 Mälarhamnar AB, 45-2,5-9,3 6,4 2,6-5,3 Västra Mälardalens Kommunalförb, 56 2,8 2,5 2,8 3,6 3,2 Ekonomiska framtidsutsikter svacka i ekonomin I Mål och Budget 2013 med plan 2014-2015 framgår att resultatet 2013 är beräknat till 6,3 Mkr efter att en ramökning med 14,4 Mkr exklusive löneökningar gjorts. En fortsatt god anpassningsförmåga och samarbete behövs för att behålla en god ekonomisk hushållning när skatteintäkterna ökar svagare än prisoch löneökning. För att nå ekonomisk balans och för att få den handlingsfrihet som krävs inför framtiden måste kostnaderna anpassas till intäktsutvecklingen. Samtidigt måste medel finnas för kommande investeringar, återbetalning av lån och för pensioner. Medel till detta frigörs genom att redovisa positiva resultat. 5
Barn & utbildning Ny förskola i Kolsva Förskolan har fortsatt att växa och antalet inskrivna barn är väsentligt högre i jämförelse med tidigare år. Skogsbrynets förskola utökades med en avdelning och en avdelning i modulbyggnad kom till vid Tallbacken i Munktorp. I Kolsva stod Koltrastens två nya avdelningar färdiga till årsskiftet. För att kunna erbjuda plats inom garanterad tid har förskolan Blåmesen startats som en tillfällig lösning. Planeringen av två nya förskolor intill Ringvägen på Köping öster, med åtta respektive fyra avdelningar, har fortsatt under 2012. Förskolans mål att inom tre till fyra månader erbjuda plats i förskolan har uppnåtts. Arbetet har pågått med att åtgärda de brister som Skolinspektionen upptäckte i förskole- och skolverksamheter 2011. I juni konstaterade Skolinspektionen att bristerna hade åtgärdats och att tillsynen avslutats. Bättre betyg i grundskolan Malmaskolans elever i år 9 hade ett betygsresultat med 100 procent behöriga till gymnasieskolan, Scheeleskolan 84 procent och Karlbergsskolan 93,8 procent. Andelen grundskoleelever som är behöriga till yrkesprogram i gymnasieskolan har ökat vårterminen 2012 med 1,9 procent jämfört med 2006 när målet sattes och målet på 1,0 procents ökning är uppfyllt. och för att ge ytterligare effekt i undervisningen arrangerades en kompetensutvecklingsdag kring användning av datorer/läsplattor i skolan med deltagare även från andra kommuner. Arbetet med att säkerställa besluten om mottagande i särskolan efter Skolinspektionens tillsyn fortsatte. Under höstterminen flyttade gymnasiesärskolans verksamhetsträning in i nya lokaler, bättre anpassade till den verksamhet som bedrivs. Färre elever på Ullvi Gymnasieskolans mål om att andelen kurser med minst godkänt ska uppgå till minst 97 procent under 2012 uppfylldes. Antalet elever på Ullvigymnasiet minskade med 72 stycken till 994 elever jämfört med 2011. Även antalet in- och utresande gymnasieelever minskade 2012. Under året har arbete med de nya programmen och kurserna inom gymnasiereformen GY11 fortsatt. Ytterligare en årskurs fick egna datorer. Lärplattformen It s Learning används i allt större utsträckning för elektronisk kommunikation mellan lärare och elever. Fler läsplattor Antalet läsplattor i Köpings grundskolor har ökat Ann Forsström, förskollärare på Koltrasten, är glad åt de ljusa och ändamålsenliga lokalerna. Här tillsammans med barnen i det naturnära lekrummet. 6
Barn & utbildning Önskad sysselsättning i måltidsservice Arbetstidsprojektet önskad sysselsättning startades i måltidsservice. All personal i Köping erbjöds heltidstjänster och under våren fick man önska vilken sysselsättningsgrad man ville ha kommande läsår. Detta medförde mycket arbete med nya scheman, ett nytt arbetssätt och ett utökat samarbete mellan skolorna. De utökade tjänsterna finansierades bland annat genom att inga timvikarier sattes in vid frånvaro. Några av Ullvigymnasiets elever firar sin studentexamen med traktorfärd genom stan. Kolsva kommundel Förvaltningen ansvarar för drift av förskola, skola, äldreomsorg och kultur- och fritidsfrågor i Kolsva. Kommundelsnämnden ska arbeta med helhetssyn från ett lokalt perspektiv. Kolsva skolområde omfattar skolorna i Odensvi och Kolsva. Barn & Utbildning Skolan ansvarar för skolverksamheten i kommunen (undantaget Kolsva kommundel). Verksamheten omfattar förskola, förskoleklass, fritidshem, grundskola, särskola, gymnasieskola. I verksamheten ingår även skolskjutsar, skolhälsovård, måltidsservice och musikskolan. BARN OCH UTBILDNING Antal Nettokostnad Nettokostnad Antal Nettokostnad Nettokostnad Antal 2010 2010* länet 2010 2011 2011 länet 2011 2012 Förskolebarn 1 109 114 797 114 407 1 216 118 702 120 012 1 226 Fritidshemsbarn 707 38 314 33 839 739 39 359 35 498 750 Förskoleklass 244 54 352 45 434 260 60 435 50 582 268 Grundskoleelever 2 310 91 845 92 820 2 288 91 036 95 204 2 305 Gymnasieelever 1 146 97 045 102 051 1 066 105 867 109 532 994 Komvux, årsplats 281 38 096 44 691 281 44 525 50 097 244 * Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 7
Miljö & teknik Miljöcertfikat klart för kommunen Förvaltningarna och Köpings Bostads AB certifierades som en av Sveriges första kommuner enligt miljöstandarden ISO 14 001. Arbetet som startade redan 2000 kröntes med att de två sista och största förvaltningarna Barn & Utbildning och Vård & Omsorg certifierades under hösten. Ett stort miljöengagemang ligger bakom och som exempel kan nämnas att 2 165 anställda tagit sitt miljökörkort via en populär och givande webbutbildning. Ett förslag till klimatplan har tagits fram och arbetet startade med ett samlat miljöprogram för hållbar utveckling utifrån kommunens mål och de nationella miljökvalitetsmålen. Kommunens miljöpris gick till Yara AB för ett framgångsrikt miljöarbete i processteknisk industri. Ett efterlängtat tankställe för biogas intill bussterminalen på Maskinistgatan invigdes. Energiinvesteringar i fastigheter Energieffektiviseringar i kommunens fastigheter fortsatte och den största investeringen var byte av belysning på Ullvigymnasiet. Fjärrvärme installerades också i Köpings Museum. Totalt kommer energieffektiviseringens fyra paket kosta cirka 18 miljoner kronor med energibesparing på 4 miljoner kilowattimmar och lika mycket i kronor räknat på några års sikt. I juni avslutades renoveringen av IP i och med att paviljongen invigdes. Förskolan Tallbackens nya avdelning stod klar under våren 2012 och strax efter årsskiftet kunde barn och personal flytta in i Koltrastens nya avdelningar Lek- och utemiljön kring Folkets park blev klar och Elundsskolan byggdes om för fler grupprum och arbetsplatser. Arbetet med gemensamma lokaler för miljö-, stadsarkitekt och tekniska kontoret på Kristinelundsvägen 4 fortsatte och tekniska kontoret flyttade till före detta polishuset under ombyggnadstiden. Översiktsplan och nya mål Den nya översiktsplanen antogs av kommunfullmäktige liksom nya mål för perioden 2013-2019. Kommunfullmäktige beslutade också att anta en ny modell för ekonomi- och verksamhetsstyrning liksom en kvalitetspolicy. Mycket gjort på Malmön Nya Hamnvägen har fått ny asfalt och körbanan har gjortssmalare. Malmönvägen har förstärkts och en gång- och cykelväg har byggts intill. Ny belysning har monterats längs gång- och cykelvägen. Sista etappen av ombyggnaden av Malmöns avloppssystem blev klar. Uppskattade planteringar med kärlekstema Tekniska kontoret har fortsatt arbetet med att variera och komplettera prydnadsplanteringar. Årets sommarblomsprogram med kärlekstema blev lyckat och uppskattat. Även lökprogrammet förnyas och I november invigdes den första tankstationen för biogas i Köping. Biogasen framställs av bioavfall som hushållen lämnar i de bruna papperspåsarna och vallgrödor från lantbruken. 8
Miljö & teknik utvecklas varje år. Under året planterades 100 träd bland annat vid Nygatan, Ringvägen och Hisingsgatan. Två lekplatser har byggts om vid Diskusgatan och Bondgårdsberget, som senare ska kompletteras med belysning. Nya trappor vid Stora torget En bred trapp i röd granit har byggts mellan Scheeleparken och Stora torget. Rådhustrappan har byggts om för att kunna användas som scen och värmesystem har byggts in för att hålla ytan ren från snö och is. På prov har det varit möjligt med torghandel på Hökartorget, med ett bra utnyttjande av de fyra platser som finns till förfogande tisdagar och fredagar. Slut på traditionell oljeeldning Ingen eldningsolja används i fjärrvärmen numera. Fördelningen av energislag är; Yara spillvärme 51 procent, avfall 30 procent, pellets 10 procent, bioolja 6 procent, elpanna 3 procent. Ett avtal för leverans av spillvärme även från Nordkalk blev klart och planeras gälla från december 2013. Under början av året startades den nya pelletspannan i Norsa som ersätter oljeförbränning. Pelletspannan kunde inte köras så mycket som planerat under de första månaderna och innan jul stoppades den på grund av tekniska problem. Ny panna även i Kolsva En ny pelletspanna har byggts i Kolsva och togs i drift under oktober månad. Den ska komplettera nuvarande anläggning och att minska oljeförbrukningen på vintern. I Kolsva har produktionen bestått av 87 procent pellets och 13 procent RME (rapsmetylester). Den totala värmeproduktionen under året slutade på 19,8 GWh. 16 nya fjärrvärmekunder kom till under året, 6 stycken stora och 10 stycken villor. Bygglov beviljades för 4 villor. Två tomter såldes och två tomträtter blev friköpta. Bygglov har beviljats för tre verksamheter i kvarteret Reparatören 6 intill E 18. Årets sommarblommor med kärlekstema uppskattas av många Köpingsbor. Det märks inte minst på alla positiva kommentarer på kommunens Facebooksida. Tekniska kontoret Ansvarsområdet omfattar bl a gator, vägar, parker, trafik, vatten och avlopp samt fjärrvärme. Kontoret har förutom en administrativ del en entreprenadavdelning som utför många underhålls- och byggnadsuppgifter. Miljökontoret Kontoret är tillsynsmyndighet för miljölagstiftningen. En uppgift är att arbeta förebyggande inom miljö- och hälsoområdet. Kontoret ska arbeta för en ökad miljömedvetenhet och lämna information till allmänheten i miljöfrågor. Stadsarkitektkontoret Kontoret ansvarar för tillsyn enligt bygglagstiftning och svarar för kommunens planering av bebyggelse m m. Kontoret är även ansvarigt för kommunens geografiska informationssystem och fysisk planering. MILJÖ & TEKNIK 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Beviljade bygglov 200 206 188 186 168 214 Antal markförsäljningar 24 14 10 11 11 5 Vattenförbrukning hushåll, liter/person och dygn 186 185 188 188 180 180 Antal vattenläckor 12 8 8 18 16 7 Nya va-abonnenter 20 10 183 47 29 12 Antal kunder med fjärrvärme 1 303 1 378 1 421 1 449 1 488 1503 Gång- och cykelvägar i km 57,4 57,4 58,5 59,0 59,5 60,0 9
Kultur & fritid Kulturkalas och industriutställning Rally-SM som arrangerades av Kolsva MS under oktober drog som vanligt en stor publik, besökare och kommuninvånare. Museets nya basutställning, som bygger på industrialismens historia i Köping fram till 1970, blev klar. Kulturkalas med 100 evenemang Kulturkalaset, nästan 100 olika kulturevenemang under 9 dagar med 30 medverkande föreningar ordnades i april. Arrangörer var Kultur & Fritid och Musikskolan tillsammans med föreningarna. Prova på idrott En Prova på-dag i idrott genomfördes för alla elever i årskurserna 5 och 6 och 480 barn deltog. Eleverna fick prova 14 olika idrotter under en dag på Kristinelunds sportfält där föreningarna var medarrangörer. I december delade Kultur & Fritid återigen ut kultur- och idrottsstipendier till åtta stipendiater. Uppåt för biblioteket i Kolsva Antalet besök på Kolsva biblioteket ökade stort under året mycket beroende på att biblioteket renoverats och att programverksamheten var större. För andra året i rad ökade också utlåningen. Förutom basutställning Aldrig mer som förr finns flera intressanta utställningar på Köpings museum, bland annat apoteksavdelningen Scheeles minne. Kultur & Fritid Kultur & Fritid ansvarar för kommunens kultur- och fritids-/föreningsfrågor samt turismen. Stödet till föreningslivet är budgetmässigt dominerande, i form av bidrag samt drift av lokaler och anläggningar. Verksamhet för barn och unga prioriteras. KULTUR OCH FRITID 2008 2009 2010 2011 2012 Antal besök Karlbergsbadet 66 392 66 662 70 357 60 042 60 248 Antal besök Kristinelundsbadet 15 536 17 547 2 953 8 564 10 866 Streck in Antal besök Malmabadet - 10 609 11 483 10 654 11 089 Antal besök Köpings bibliotek 90 695 93 440 104 678 90 826 96 000 Antal besök Kolsva bibliotek 20 149 18 902 21 552 22 000 24 133 Stadsvandringarna under sommaren fortsatte Antal besök Köpings museum 2 999 3 468 3 272 3 310 6 747 med medverkan av Hagateatern. Antal elever i Musikskolan 446 452 422 443 452 10
Stöd & omsorg Hemsjukvård till kommunen Kostnaderna för försörjningsstöd har fortsatt att minska och antalet bidragsmottagande hushåll likaså, trots höga arbetslöshetssiffror. Istället har pengar förts över till arbetsmarknadsinsatser i bland annat Jobbcenter. 170 gymnasieungdomar i årskurs 1, d v s alla som sökte sommarjobb, kunde erbjudas det under året. Hemsjukvård och nytt gruppboende Kommunen har övertagit ansvaret för hemsjukvården från 1 september 2012. En skatteväxling med landstinget har genomförts och samordningen mellan landsting och kommunen har fungerat väl. Nybyggt och fräscht blev första intrycket av den nya gruppbostaden för funktionshindrade på Byjordsgatan 3 D som invigdes under våren. Sex lägenheter med gemensamma utrymmen finns nu i det tidigare demensboendet Almen. Bättre verktyg för bemanning Under hösten har enhetscheferna inom äldreomsorgen gått utbildning i bemanningssystemet Time Care. Målsättningen är att ge bättre kunskaper och verktyg för att planera personalstyrkan efter behoven, något som påverkar både arbetsmiljön och ekonomin positivt. De två korttidsverksamheterna för funktionshindrade slogs samman i och med att verksamheten på Kristinelundsvägen 12 flyttade till Kristinelundsvägen 6. Sammanslagningen gjordes då efterfrågan minskat och för att lokalerna inte längre motsvarade kraven för bra arbetsmiljö och handikappanpassning. Stimulansprojekt avslutat Under året avslutades det statliga stimulansmedelsprojektet för insatser inom vård och omsorg för äldre. Mellan 2007 och 2011 har kommunen fått 11 miljoner kronor. Avsikten med statsbidraget är att höja kvaliteten inom ett antal prioriterade områden. Olika former av utbildning, t.ex. i demenskunskap, socialt innehåll, rehabiliterande förhållningssätt, fallprevention samt kost och näring har genomförts. Färre söker särskilt boende Färre (128) personer än tidigare år ansökte om plats i särskilt boende. Minskningen av ansökningar visar att arbetet med att öka möjligheten att bo kvar i eget Roger Eklund, ordförande i Vård- och omsorgsnämnden, inviger det nyrustade demensboendet på Byjordsgatan, och redan samma vecka flyttar de första hyresgästerna in. 11
Stöd & omsorg boende förbättrats. Redovisningen visar också att tiden från beslut om särskilt boende tills dess att en plats erbjudits alltid givits inom tre månader. En målsättning är att minska kostnader för färdigbehandlade patienter från landstingets sjukvård. Under året har endast nio vårddygn betalats av kommunen. I jämförelse med de 125 dygnen under 2006 är detta en avsevärd förbättring. Ökad efterfrågan på SFI Efterfrågan på svenska för invandrare, SFI, har ökat kraftigt både från personer som är nyanlända flyktingar, anhöriga till de som bor i kommunen och andra grupper av invandrare. 160 platser budgeterades och SFI hade under året 195 elever, med 60 personer i kö inför årsskiftet. Social & Arbetsmarknad Ansvarar för individ- och familjeomsorg, försörjningsstöd, flyktingmottagande arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. Vård & Omsorg Ansvarar för insatser inom äldre- och handikappomsorg (ej Kolsva kommundel) och insatser enligt lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade. Stöd OCH OMSORG Antal Nettokostnad Antal Nettokostnad Nettokostnad Antal 2010 2010 (kr) 2011 2011 (kr) länet 2011 2012 Personer i särskilt boende, SoL 359 *532 296 351 *598 015 *516 394 353 Personer i bostad med särskild service, LSS 81 *531 124 81 *576 162 *630 934 88 Hushåll med socialbidrag och kr/hushåll 930 42 901 843 47 141 809 Barn/ungd i institutionsvård och kr/årsplac 3,22 1 225 776 2,29 1 163 755 1,9 Barn/ungd i familjehem och kr/årsplac 32,56 203 802 40,66 199 705 42,65 Vuxna i institutionsvård/familjehem och kr/årsplac 5,01 592 626 3,65 775 890 1,93 *) Källa: SCB, Vad kostar verksamheten i din kommun 12
Miljöredovisning Långsiktigt miljöarbete Miljöarbetet i Köpings kommun har en långsiktig målsättning, att dagens beslut ska vara positiva även för kommande generationer. De 16 nationella miljökvalitetsmålen, det kommungemensamma miljömålet och kommunens miljöpolicy är ett stöd för att driva miljöarbetet framåt. Ett gemensamt ledningssystem Under hösten miljöcertifierades de två sista och största förvaltningarna, Vård & Omsorg och Barn & Utbildning. I miljöcertifikatet enligt standarden ISO 14 001 ingår kommunens tio förvaltningar och Köpings Bostads AB. Det certifierade miljöledningssystemets är en plattform som ger goda förutsättningar för ett fortsatt bra miljöarbete. Chefer utbildas kontinuerligt i miljöstandardens krav. Internrevisorer, miljösamordnare och miljöombud utbildas och träffas regelbundet för att stärka förvaltningarnas miljöarbete. Internrevisioner har genomförts både vår och höst med syfte att att säkerställa att miljöarbetet uppfyller lagkrav, standarden och uppsatta miljömål. För att alla medarbetare ska få grundläggande kunskaper om miljö finns sedan ett par år tillbaka miljökörkortet, ett webbaserat utbildningsmaterial som alla anställda i Köpings kommun ska gå igenom. Miljökörkortet är ett bevis på att man har goda kunskaper om lokala, nationella och globala miljöfrågor och vid årets slut är 88 procent av kommunens anställda godkända. Under året har miljöarbetet resulterat i små och stora åtgärder. Administrationen arbetar enligt stoppa onödan, spar på resurser som el, papper, återvinning och förvaltningar har lärt sig eco-driving. Till de större åtgärderna hör energieffektivisering i kommunens fastigheter och investeringar i pelletspannor för fjärrvärme. Bytet av belysning på Ullvigymnasiet sänker driftkostnaden med 1 miljon kronor och energiförbrukningen med hälften. Fastighetsinvesteringar på 13, 9 miljoner kronor har minskat energiförbrukningen 10 procent från 2008 till 2011. Nya mål för fortsatt miljöarbete Ett av målområdena i kommunfullmäktiges nya mål handlar om Hållbar samhällsutveckling och miljömålet Miljöarbete med omsorg om gemensamma resurser, natur och klimat. Alla nämnder och förvaltningar har i sin verksamhetsplan talat om hur man kommer att arbeta för att bidra till att förverkliga målet. Alla förvaltningar ska också bestämma lokala miljömål för att komma åt den miljöpåverkan den egna verksamheten ger upphov till och där miljöarbetet ger bäst effekt. Klimat- och energiplan Arbetet med att ta fram en handlingsplan för klimat- och energiarbetet i Köpings kommun har pågått under året och består av två delar. Handlingsplanen är tillsammans med miljömålsområdet Hållbar samhällsutveckling ett viktigt dokument när förvaltningarna tar fram de lokala miljömålen för 2013. Under året har det också tagits beslut om att samla kommunens fordon i en organisation. Syftet är att få en bättre kontroll över vilka fordon som finns i organisationen, och successivt byta till fordon med fossilfria bränslen. Miljöarbete genom myndighetsutövning Köpings kommun har det lokala ansvaret för att nå de nationella miljökvalitetsmålen och skapa en god livsmiljö för invånarna. I det dagliga arbetet sker detta genom tillämpning av till exempel miljöbalken och plan- och bygglagen. Avlopp på landsbygden och för att kontrollera luft- och vattenkvaliteten genomförs regelbundna mätningar. Kommunens miljöledning vid trappan till Kyrkparken, från vänster: Linda Eriksson, miljöstrateg, Göran Nilsson, miljöchef och Joachim Svärdh, miljökonsult 13
Förvaltningsberättelse Organisationsplan 2012 Kommunrevision Kommunfullmäktige Kommunstyrelse Stadskansliet Valnämnd Drätselkontoret Överförmyndarnämnd Tekniska kontoret Stadsarkitektkontoret Miljö- och byggnadsnämnd Miljökontoret Vård- och omsorgsnämnd Vård & Omsorg Social- och arbetsmarknadsnämnd Social & Arbetsmarknad Barn- och utbildningsnämnd Barn & Utbildning Kultur- och fritidsnämnd Kultur & Fritid Kommundelsnämnd Kolsva kommundel Nämnd Ordförande Förvaltning Förvaltningschef Kommunfullmäktige Revision Överförmyndarnämnd Valnämnd Kommunstyrelse Miljö- och byggnadsnämnd Barn- och utbildningsnämnd Vård- och omsorgsnämnd Social- och arbetsmarknadsnämnd Carl-Inge Westberg Georg Lövelius Carl-Inge Westberg Leif Strandh Elizabeth Salomonsson Per Carlesson Roger Eklund Roger Eklund Andreas Trygg Kultur- och fritidsnämnd Jonny Clefberg Kommundelsnämnd Börje Eriksson Stadskansliet Drätselkontoret Tekniska kontoret Stadsarkitektkontoret Miljökontoret Barn & Utbildning Vård & Omsorg Social & Arbetsmarknad Kultur & Fritid Kolsva kommundel Olle Emanuelsson Jan Häggkvist Tommy Karlqvist Per-Inge Nilsson Göran Nilsson Torkel Nilson Jeanette Sander David Schanzer -Larsen Christina Axelsson Ingvar G Wahlström 14