Vad kan dietisten göra? Individuella patientbesök, ofta hela familjen Bra mat för små barn Dietist Mars 2016 Information för gravida om bra mat Information i BVC-grupp eller öppen förskola om bra mat för spädbarn/småbarn Näringsberäkning av matdagböcker Livsmedelsanvisning i samarbete med barnläkare Remisser från Information i BVC-grupp eller öppen förskola Barnläkarmottagning BVC Barnsjukhuset Matprat vid 4-12 månader Introduktion av nya livsmedel Mjölk Gluten Industritillverkat/hemlagat Matkrångel Varifrån ska energin komma? Energibehov kcal/dygn Idé från Åsa Brugård Konde, Livsmedelsverket 6-11 mån E% Protein 7-15 Fett 30-45 Kolhydrater 45-60 12-23 mån E% Protein 12-15 Fett 30-35 Kolhydrater 50-55 >2år och vuxna E% Protein 10-20 Fett 25-40 nytt Kolhydrater 45-60 nytt 1
Tabell 1.Referensvärden för energiintag och rekommendationerna för totalt proteinintag och totalt fettintag i gram per dag för flickor. Tabell 2. 2 Referensvärden för energiintag och rekommendationerna för totalt proteinintag och totalt fettintag i gram per dag för pojkar. Flickor Energibehov 1 Protein (10-20 E%) Fett (25-40 E%) g/dag g/dag Ålder MJ/dag Kcal/dag 2 4,14 990 24-49 28-45 3 4,96 1190 29-58 34-54 4 5,55 1330 33-65 38-60 5 5,87 1400 35-69 40-63 6 6,12 1460 36-72 41-66 7 6,46 1550 38-76 44-70 8 6,78 1620 40-80 46-73 9 7,12 1700 42-84 48-77 10 8,3 1990 49-98 56-90 11 8,36 2000 49-98 56-90 12 8,75 2090 51-103 59-95 13 9,17 2200 54-108 62-99 14 9,52 2280 56-112 64-103 15 9,78 2340 58-115 66-106 16 9,91 2370 58-117 67-107 17 10,01 2400 59-118 68-108 Pojkar Energibehov 1 Protein (10-20 E%) Fett (25-40 E%) Ålder MJ/dag Kcal/dag g/dag g/dag 2 4,48 1080 26-53 30-48 3 5,26 1260 31-62 36-57 4 5,92 1420 35-70 40-64 5 6,23 1490 37-73 42-67 6 6,52 1560 38-77 44-70 7 7,02 1680 41-83 47-76 8 7,27 1740 43-86 49-79 9 7,66 1830 45-90 52-83 10 8,94 2140 53-105 60-97 11 8,9 2130 52-105 60-96 12 9,41 2260 55-111 64-102 13 9,99 2390 59-118 68-108 14 10,75 2570 63-126 73-116 15 11,53 2760 68-136 78-125 16 12,19 2920 72-143 82-132 17 12,67 3030 75-149 86-137 Ungefärligt proteininnehåll i olika livsmedel Vegetabiliska Baljväxter, quorn, nötter, g/ 100 g Bönor; sojabönor, vita- svarta bönor och kidneybönor Linser; röda och gröna linser Ärtor; gula och gröna ärtor Nötter; mandel, hasselnötter, cashewnötter Livsmedel av spannmål, g/ 100 g 7-11 Mjukt fullkornsbröd Animaliska Kött, fisk, ägg, mjölkprodukter, g/ 100 g 5-8 Kyckling, nöt, gris,lamm 20-25 9-11 Pasta 4-5 Fisk 17-25 5-7 Bulgur,matvete, couscous 4 Hårdost, mjukost 25-30 13-20 Polenta (majsgryn) 1 Ägg 13 Förändringar i Nordiska Näringsrekommendationer NNR 2012 Ökning av vitamin D: 2-60 år (från7,5 till 10 µg) 75 år (10 till 20 µg) Ökning av selen för vuxna Sojadryck 2-3 Ris 3 Korv 10-11 Quornprodukter; quornfilé 13 Havregryn 13 Mjölk, fil,yoghurt 3 Livsmedelsverkets råd för barn Spädbarnsråden finns som pdf på följande språk: Spädbarn Barn 1-2 år Barn > 2år Albanska Arabiska Bosniska Engelska Franska Polska Romani-arli Ryska Somaliska Sorani Spanska Thailändska Tigrinja Turkiska 2
Bra livsmedelsval för barn 2-17 år -baserat på nordiska näringsrekommendationer 2012, av Hanna Eneroth och Lena Björck http://www.livsmedelsverket.se/globalassets/rapp orter/2015/bra-livsmedelsval-barn-rapport-11-2015.pdf Avsikten med Livsmedelsverkets råd för barn *Grundas på samlad forskning *Tänkta att vara ett stöd för föräldrar *Skrivna för att passa för de flesta *Kan behöva anpassas efter familjens situation. Kan amning minska risken för sjukdom? Bröstmjölken innehåller ämnen som minskar risken för infektioner som öroninflammation och magsjuka. Barn som ammats har lägre risk att bli överviktiga, få högt blodtryck och typ 2-diabetes som vuxna. Störst skydd får barn som enbart ammas, men även lite amning är bra. Risken att utveckla glutenintolerans i småbarnsåren är lägre bland barn som långsamt vänjs vid mat med gluten, medan de fortfarande ammas. Däremot minskar amning troligen inte risken för allergi. Råden för spädbarn Ingen inbördes ordning för introduktion av nya livsmedel. Barnet kan smaka liten mängd (kryddmått) från förälders mat från 4 mån. Inte vänta med vissa livsmedel pga oro för allergi. Malda nötter kan ges tidigt Behöver ej ta ett livsmedel flera dagar innan nytt introduceras. Vitamin D-droppar från första levnadsveckan. 3
Undvik före 1 år Gröna blad spenat, mangold, ruccola Grön potatis Opastöriserad mjölk Honung Salt Många barn tycker om stark mat med curry, peppar, vitlök Vad är bra mat/dryck? Järn Välling alltid en bra frukost och kvällsmål, oavsett ålder... O boyär bättre än saft Söta flingor och mjölk bättre än ingen frukost Söt fruktyoghurt bättre än ingen frukost Rekommenderat intag: 6-11 mån 8 mg 12-23 mån 8 mg 2-5 år 8 mg Berikade grötar och vällingar 1/2-1,5 år 1 port berikad gröt välling=2,4-2,8 mg järn Kalcium Diagnoser Rek. 6-11 mån540 mg/d 1-5 år 600 mg/d 6-9 år 700 mg/d Mjök/fil/yoghurt: 120 mg/dl Välling: lägst 80 mg/dl, högst 160 mg/dl Övervikt Allergi/Intolerans (celiakiuppföljnin g) Undervikt/dålig tillväxt Förstoppning Ensidigt livsmedelsval Ätproblem Kan vara motiverat att remittera till/rådgöra med dietist 4
Allergi/intolerans Komjölksproteinallergi upptäcks ofta redan vid ca 3-6 mån, reaktion på t ex mjölkinnehållande gröt/välling eller amning. mjölkersättning (även för mamman)? kalciumtillskott? alternativa produkter? fett i maten? besök i butik recept? Allergi/intolerans Multipel allergi Ofta kombination med ägg, vete, fisk Vad ska uteslutas? Besök i butik med föräldrar -visa produkter Kontakt kommunens dietist, dagis, skola Recept? Livsmedelsanvisning? Födoämnesallergi hos invandrarbarn Kommunfakta Uppsala Noggrann beskrivning av vad allergi innebär och att allergenet måste tas bort Butiksbesök för att visa produkter Alternativa livsmedel (havredryck)betraktas ibland som medicin och gör att barnet tål t ex mjölk. Oro för att barnet inte ska växa utan vanlig mjölk. Uppföljning extra noga Utländsk bakgrund* 22 % av befolkningen Gottsunda >54 % med utländsk bakgrund*, av dessa är 31 % < 20 år. Flest från Irak, Syrien, Iran, Turkiet, Libanon, Somalia, Palestina, Bangladesh, Etiopien, Finland, Eritrea och Afghanistan.(uppgift från Uppsala kommun 2015-09-14) *utrikes född eller två utrikes födda föräldrar 5
Familjer från andra kulturer Utgångsläge Syn på samband mat-hälsa Viktideal Tvångsmatning förekommer Annorlunda mattider Godis, glass, chips, nötter och läsk Mjölk Annan syn på fysisk aktivitet Balansera mellan generalisering och individualisering Bra att ha huvuddrag klara för sig beträffande t ex religiösa matregler Kocturk TO. Food rules in the Koran. Scandinavian Journal of Nutrition 2002; 46 (3): 137 139 Alltid fråga den det gäller Tänk på vid kostanamnes: Avråd bara om skadligt Bröd anges inte om ej direkt fråga: Vad äter du på morgonen? ost, ägg, oliver Bullar, kex, kakor, läsk, nötter, frön, frukt och chips anges bara vid direkt fråga Choklad räknas ej som godis Ris och soppa =ris och gryta Te med socker, läsk eller saft i nappflaska Strömming till barn och gravida Väckning och matning av barn som växer ua Stora mängder godis och chips Stor mängd mjölk (i nappflaska) Opastöriserad mjölk Sophia snart 3 år Vanliga matrelaterade problem hos barn med invandrarbakgrund Karies Dålig aptit Järnbrist Zinkbrist Brist vitamin D Övervikt 6
Uppmuntra bra matvanor från hemlandet Olja i matlagningen Frukt och grönsaker Baljväxter (ärter, bönor, linser) Måltidsdryck yoghurt+vatten Nötter, frön Bulgur Järngryta (ofta använt i hemlandet men inte i Sverige) Injera lagad av teff (järnrikt) Vanliga uppfattningar Aktuella ämnen Små barn bör vara feta Fettkvalitet - resultat från Riksmaten: - För lite enkelomättat och fleromättat fett, för mycket mättat fett Olja innehåller mindre fett än smör och margarin Tillskott av Omega-3? Frysta grönsaker innehåller inga näringsämnen Vitamin D 2011-11-24 2011-11-24 7
Livsmedel med lite eller inget vitamin D D-vitamin Olja ACO ACO orala droppar, lösning 80 IE=2µg/droppe rek barn 0-2 år 10µ/dag ca 50 kr Preliminärt förslag till ändrade berikningsregler för vitamin D Livsmedel Nuvarande berikningskrav Ny obligatorisk berikning Konsumtionsmjölk, högst 1,5 % fetthalt 3,8 5,0 µg/l 10 µg/l Konsumtionsmjölk 1,5-3 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Fil och yoghurt, högst 1,5 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Fil och yoghurt 1,5-3 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Laktosfria produkter med högst 3 % fetthalt Ej obligatorisk 10 µg/l Havredryck, sojadryck, risdryck Ej obligatorisk 10 µg/l Margarin och matfettsblandningar 7,5 10 µg/100 g 20 µg/100 g Flytande margarin Ej obligatorisk 20 µg/100 g Matolja Ej obligatorisk 20 µg/100 g Smör Ej obligatorisk 20 µg/100 g Arla har sökt dispens och börjat berika standardmjölken med 1,0 µg/dl från november -15 Han äter ingenting 8
Norpa lite. Ålder: 12 månader Energibehov: 850 kcal Kl 6.30: 1 flaska välling Kl 7.30: smöret från en smörgås Kl 10.00: lite juice, lite russin, smöret från ett kex Kl11.30: en köttbulle Kl 12.00: en köttbulle till, en förpackning barndryck Kl 15.00 några ostbågar Kl 17.30: ½ smörgåskex, smör, några ostbågar Kl 20:00 1/2 flaska välling Barn med undervikt/dålig tillväxt Matdagbok skickas hem och tas med ifylld vid besök Näringsberäkning och rådgivning utifrån resultat Berika med fett/kolhydrater? Förskrivning av kosttillägg i samarbete med barnläkare Uppföljning Summa: 520 kcal Matdagbok pojke 4 år norm 2-5 år, äter lite -1,5 SD längd och vikt Exempel på livsmedel som bidrar med olika typer av fettsyror Från NNR Barn 2012 (cis) Fleromättade fettsyror Omega 6 Omega 3 Majsolja Fet fisk som lax, makrill, sill och sardiner (innehåller EPA och DHA) Solrosolja Vissa alger (innehåller EPA och DHA) Sojaolja Rapsolja och matfetter gjorda på rapsolja Sesamfrö och sesamfröolja Rapsolja och matfetter gjorda på raposolja Omättade fettsyror (cis) enkelomättade fettsyror Olivolja och oliver Transfettsyror Små mängder i grädde, fet mjölk, och ost Rapsolja och Små mängder i matfetter gjorda på nöt- och lammkött rapsolja Mandel, hasselnötter, cashewnötter och jordnötter Importerade kakor och bakverk Mättade fettsyror Grädde, ost, mjölk, fil och yoghurt med högre fetthalter Smör och matfettsblandningar baserade på smör Choklad och bakverk bakade med smör, kokosfett, palmolja Linfröolja Avokado fett kött och charkprodukter som korv och bacon Valnötter Kyckling kokosolja When compared to other fat sources, coconut oil does not raise total cholesterol (TC) and LDL cholesterol (LDL-C) levels to the same extent as butter, but does increase TC and LDL-C levels to a greater extent than vegetable oils and is comparable to palm olein oil. Coconut oil cannot therefore be recommended as a suitable alternative to non-hydrogenated vegetable oils despite its positive effects on HDL-C levels. http://www.pennutrition.com/knowledgepath way.aspx?kpid=2878&trid=4149&trcatid=42 9
Berikning Rapsolja Flytande margarin Energipulver Duocal Calogen Vegan nekas recept anmäler mottagning Vill ha billigare mjölkfri bröstmjölksersättning. När Cecilia födde sin son fick hon problem med amningen. Eftersom hon är vegan ville hon ge sonen mjölkfri bröstmjölksersättning - men Apotekets alternativ kostade 7 000 kronor i månaden. Nu har hon anmält händelsen till Diskrimineringsombudsmannen. Aftonbladet 3 juni 2015 10