Kardiovaskulär primärpreven2on i kri2sk belysning vad håller vi på med egentligen? Moderatorer: Lena Jonasson, Linköping, Peter M Nilsson, Malmö Preven&onens svåra e&k problemets omfa4ning och riktlinjernas budskap Peter M Nilsson, Malmö Vården skapar ohälsa kri&ska perspek&v på screening och preven&on Birgi9a Hovelius, Lund Nej, vården kan förhindra ohälsa Ronnie Willenheimer, Malmö
Peter M Nilsson Klinisk Forskningsenhet, Akutcentrum, SUS, Ins:tu:onen för kliniska vetenskaper Malmö Örebro, 5 maj 2011 Kardiovaskulära Vårmötet
Risken för hjär2nfarkt en effekt av slumpen?
De tre nornorna Urd, Verdandi och Skuld spinner en tråd för varje människa Fornnordisk mytologi
Fa2mas hand ugryck för fatalism
Uppskruvade förväntningar på vad medicinen kan göra
Hälso- och sjukvårdslagen Tillkom som Hälso- och sjukvårdslag, HSL, för nära 30 år sedan (1982:763) Stadgar skyldigheter om informerat samtycke vid vård och prevenzon Täcker in såväl förebyggande som kurazva åtgärder
HSL 2 c Hälso- och sjukvården skall arbeta för a9 förebygga ohälsa. Den som vänder sig Zll hälso- och sjukvården skall när det är lämpligt ges upplysningar om metoder för aa förebygga sjukdom eller skada.
SCORE
Mågrupper för primärpreven2on Hög sammantagen risk (SCORE > 5-10%) Familjär ansamling av hjärtkärlsjukdom Kvinnor med Zdigare graviditetskomplikazoner (HT, DM, proteinuri) Belastningsfaktorer (psykosocial stress, vissa etniska grupper från nordöstra Europa, fr.a. Ryssland)
Evidens för KV primärprevention Källor: SBU-rapport 2004, LMV-dokument 2003-2010 SoS: Nationella riktlinjer för kranskärlssjukdom 2007 och diabetes 2010
LMV 2006
Increasing evidence- based treatments to reduce coronary heart disease mortality in Sweden: quan2fying the poten2al gains SensiZvity analysis showing best eszmates for coronary heart disease mortality reduczons in 2002 if specific treatments reached 60% of eligible pazents. 45% of the gain was associated with stazn treatment. Björck L, et al. J Internal Med 2011
Björck L, et al. J Internal Med 2011
Cochrane review of trials 2011 Sta2ns and primary preven2on of CVD Minskning av total mortalitet, RRR 17% Minsking av kardiovaskulära händelser, RRR 30% Ingen könsskillnad i effekt vid lika bakgrundsrisk Ingen ökad cancerrisk RRR = RelaZv Risk redukzon Fiona Taylor, et al. StaZns for the primary prevenzon of cardiovascular disease. The Cochrane Library 2011
Cochrane review of trials 2011 Sta2ns and primary preven2on of CVD Although reduczons in all- cause mortality, composite endpoints and revascularisazons were found with no excess of adverse events, there was evidence of seleczve reporzng of outcomes, failure to report adverse events and inclusion of people with cardiovascular disease. Only limited evidence showed that primary prevenzon with stazns may be cost effeczve and improve pazent quality of life. CauZon should be taken in prescribing stazns for primary prevenzon among people at low cardiovascular risk. Fiona Taylor, et al. StaZns for the primary prevenzon of cardiovascular disease. The Cochrane Library 2011
Primärpreven2on av HKS FÖR EMOT PotenZal a9 förebygga ohälsa Evidensbaserade behandlingar Medikalisering Bristande kostnadsedffekzvitet vid dyra terapival Ekerfrågad av många Biverkningar
Schema2c representa2on of the rela2onship between the number of drugs in a cardiovascular polypill and the level of formula2on challenges, patentability, as well as clinical value and commercial interest Guglie9a A and Guerrero M. Issues to consider in the pharmaceuzcal development of a cardiovascular polypill Nat Clin Pract Cardiovasc Med 2008
PrimärprevenZon av kardiovaskulär sjukdom har formarande en stor potenzal, även på individnivå om risken är hög LivssZlsbudskapet för kardiovaskulär prevenzon måste ständigt omvärderas och utvecklas, liksom farmakoterapin (Läkemedelsverket, 2006) Vissa målgrupper är särskilt angelägna a9 nå, t.ex. vid hög familjär sjukdomsförekomst, eller kvinnor med Zdigare graviditetskomplikazoner (HT, DM) PN 2011