2012-03-29. Humanistisk service Barn och utbildning. Kvalitetsdjupdykning. Rapport. Dag: 2012-03-19



Relevanta dokument
Kvalitetsredovisning Skola/fritids

Hillared skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Pedagogisk omsorg Pedagogisk omsorg är ett samlingsbegrepp för verksamhet som erbjuds istället för förskola och fritidshem.

Välkommen till Löddesnässkolan Förskoleklass 2013/2014

Rapport kvalitetsdjupdykning

Lokal arbetsplan Tokarpsskolan

Kvalitetsredovisning 2010

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

KVALITETSREDOVISNING

KVALITETSREDOVISNING 2007

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Kvalitetsredovisning för Bergkvara skola Läsåret 2009/2010

Värdegrundsplan Ekeby och Svalnässkolor. Mål. Vi vill

Verksamhetsplan. Fylsta Skola

Resultat av elev- och föräldraenkät 2014

Mötesprotokoll Skolrådet Tottarps Skola

Kvalitetsredovisning. Fröviskolan /2015

KVALITETSREDOVISNING

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

Manus: Tredje bildspelet handlar om kroppen och rörelse. Alla vet säkert att det är bra för våra kroppar att få röra på sig.

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Systematiskt Kvalitetsarbete 2014/2015. Fritidshem Isabergskolan/Öreryds skola

Kvalitetsredovisning Förskolan Tallbacken, Tierps kommun. Verksamhetsåret

Pedagogiskt nätverk skolkultur

Minnesanteckningar från skolrådsmötet 26/11, 2014.

Söderskolans plan mot diskriminering och kränkande behandling

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Kvalitetsredovisning 2012/ 2013 Förskolan Sörängen Hallsbergs Kommun

Arbetsplan/Utvecklingsplan för Ljungdalaskolans verksamheter Läsåret 08/09

Arbetsplan/Beskrivning

Kvalitetsrapport för Hulanskolan

LOKAL ARBETSPLAN 2014

PITEÅ KOMMUN PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING SOLANDERSKOLAN 4-9 SKOLENHET

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Elevernas trygghetsplan

Samhälle, samverkan & övergång

Likabehandlingsplan och Plan mot diskriminering och kränkande behandling. Gunnebo skola och fritidshem 2014/2015

Klockargårdens skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

Arbetsplan 2013/2014 Lillåns södra skola inkl fritidshem Skolnämnd Nordväst

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

LULEÅ KOMMUN. Borgmästarskolans likabehandlingsplan 2015/2016

Vad är viktigt i en bra skola?

Kvalitetsrapport för. Montessoriskolan Castello. läsåret

LIKABEHANDLINGSPLAN YTTERBYSKOLAN

Barn- och utbildningskontoret Skolområde Väster/Söder

FRITIDS FREDRIKSBERGS SKOLA KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Kvalitetsrapport Björkhagaskolan Grundskola

Lokal pedagogisk planering. Frivilligt kvällsdisco i skolmatsalen för de som går i årskurs 1 4 på skolan.

Samhälle, samverkan & övergång

FALKENBERGS KOMMUN. Kvalitetsredovisning Slättens förskola

Kvalitetsrapport. Gräsö skola. läsåret 2014/2015

Vandrande skolbussar Uppföljning

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Vissefjärda skola och fritidshem LIKABEHANDLINGS PLAN/ PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING

Lidåkerskolan PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Kvalitetsredovisning Bobygda skola 2007

KVALITETSREDOVISNING LÄSÅRET

Plan mot diskriminering och kränkande behandling Granbergsskolan F-6

Kungsgårdens skola och fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling

Kvalitetsredovisning läsåret

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Arbetsplan 2015/2016. Lillåns skola F-6 inkl fritidshem Grundskolnämnden

Grundsärskolan Plan mot diskriminering och kränkande behandling i skolan

Likabehandlingsplan mot kränkande behandling Ugglemoskolan 2015/2016

Eklandaskolans Likabehandlingsplan

Lokal arbetsplan för Vittjärvsgårdens förskola

LIKA-behandlingsplan

HACKEBACKESKOLANS LIKABEHANDLINGSPLAN OCH PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING LÄSÅRET 2015/16

Välkommen till fritids

Välkommen till Vittra Forsgläntan. Läsåret

Magnus Alehed (rektor), Jan Ohlsson (bitr rektor), Anders Olsson-Lenz (bitr rektor)

Innehållsförteckning. 1. Inledning. 2. Förutsättningar. 3. Läroplansmål 3.1 Normer och värden. 3.2 Utveckling och lärande. 3.3 Barns inflytande.

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Tranängskolan F-3 plan mot diskriminering och kränkande behandling

ER Aspenässkolan

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Elevhälsoplan vid Praktiska Gymnasiet Falun

Underlag för systematiskt kvalitetsarbete

Majåkers skola PLAN MOT DISKRIMINERING OCH KRÄNKANDE BEHANDLING. Anna-Karin Florberger Rektor

Sörgårdsskolans förskoleklass

Verksamhetsrapport

Verksamhetsplan 2012/13 Grundskolan

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Kvalitetsredovisning för förskoleverksamheten i Storfors kommun ht vt 2014

Handlingsplan för frånvaro

TRÅNGSUNDSSKOLANS PLAN MOT

PLAN FÖR LIKABEHANDLING VID MONTESSORIFÖRSKOLAN FRÖHUSET OCH MONTESSORISKOLAN VÄXTHUSET

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Stugsunds skolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Stålvallaskolan Redovisning av det systematiska kvalitetsarbetet för läsåret Rektor Maria Sjödahl Nilsson

Kvalitetsredovisning Läsåret 2011/12

Plan mot diskriminering och kränkande behandling på Ljungbyskolan och Ljungbyskolans fritidshem

KVALITETSREDOVISNING Vittra på Adolfsbergs kvalitetsredovisning går att läsa i sin helhet på

Arbetsplan för Sollidens förskola. Läsåret -11/12

Förskolan Trollstigen AB

Transkript:

1 Humanistisk service Barn och utbildning 2012-03-29 Kvalitetsdjupdykning Rapport Enhet: Tottarps skola Dag: 2012-03-19 Plats: Närvarande: Tottarps skola Nino Vidovic (M), ordförande BUN, Max Jörgensen, 1.e vice ordförande Pierre Sjöström (S) 2.e vice ordförande Kerstin Levin, rektor Cecilia Jensen, arbetslagsledare Elna Hedelius, pedagog Anna Andersson, specialpedagog Annika Wiberg Storkamp, förskollärare Pia Jönsson, barnskötare Marie-Louise Nyman, pedagog 12 elever i olika åldrar: Zigge, Lina, Teodor, Anna, Emilia, Karin, Josefin, Hugo, Axel, Melker, Ulrika, Linn Malin Lindner, förälder Annmarie Bjerström, förälder Anna Närås Hylén, förälder Krister Lövkvist, förälder Lars Plantin, förälder Inga-Britt Henriksson, Utbildningsstrateg Camilla Nilsson, Utbildningssamordnare Bakgrund: Barn och utbildningsnämnden har beslutat att följa upp och ha tillsyn över barn- och utbildningsnämndens verksamhetsområde genom kvalitetsdjupdykningar i verksamheten.

Kvalitetsdjupdykningarna bygger på en dialog mellan representanter från enheten och barn- och utbildningsnämndens presidium samt ansvariga tjänstemän på Barn och utbildning. 2 Syfte: Mål: Syftet är att båda parter (beställare och utförare) skall få en bild/mätning över kvaliteten i verksamheten och om den uppnår BUN-planens mål samt vilka åtgärder som behöver vidtas. Att genom olika kvalitetsverktyg/mätningar skall barn- och utbildningsnämnden i Staffanstorps kommun få en helhetsbild över om enheten uppnår de prioriterade mål som nämnden beslutat om i BUN-plan och budget. Kvalitetsdjupdykning: Tottarps skola Skolan ligger fyra kilometer väster om Staffanstorp i byn Tottarp. Det är en gammal byskola med en härlig utemiljö som används både som uteklassrum och som avkoppling, lek och undersökande verksamhet. Skolan har i dagsläget 77 elever. Kvalitetsdjupdykningen delades in i fyra olika diskussionsgrupper med skolledning, personal, elever och föräldrar var för sig. Rektors presentation av verksamheten Diskussion utifrån punkterna Beskrivning av verksamheten övergripande profil&projekt Att leda skola och fritidshem Implementering Skola 2011 Normer och värderingar värdegrund, jämställdhet Samverkan och omvärld överlämnande, internationalisering, lokalt Just nu finns 77 elever på skolan och en otroligt engagerad personal, menar Kerstin Levin, rektor. På skolan arbetar man med ett matematikprojekt, med medel från Skolverket (som löper över 2 år) och man har även haft ett teknikprojekt som just avslutats som sponsrats av Företagarna. Inom teknikprojektet har man har haft uppstart av tre olika teman inom teknik. I samband med skolstarten i höstas hade man två dagars tillsammans och -uppstartsläger på skolan för alla eleverna. Man har ofta gemensamma arbetspass över årskurserna inom t.ex teknik. Några pedagoger på skolan arbetar med äventyrspedagogik. Skolan har 8 lärare och en förskollärare som alla har deltidstjänster, vilket nog gör att de orkar mer tror rektorn. Att det är så få elever gör att alla känner alla och det skapar en enorm trygghetskänsla för eleverna. Klassindelningen är F, 1, 2, 3-4, 5. De flesta barnen bor på landet i området runt skolan och kommer med skolbuss till skolan. Man ser positivt på att förskolan Totte har startats intill skolan. Detta gör att mindre syskon kan gå på förskola precis bredvid skolan oh det blir då ett naturligt val för dessa barn att sedan välja Tottarps skola när de ska börja förskoleklass. Man har ett bra samarbete med förskolan för inskolning till F-klass.

3 Personal har varit mycket engagerad i arbetet med implementeringen av skola 2011. Man tycker att stödet från Anna och Susanna, Kristianstad Högskola, har varit väldigt bra. Det upplevdes som en stor förvirring i början med alla nya begrepp men det har varit ett bra upplägg och nu trillar många bitar på plats. Några av lärarna har påbörjat lärarlyftet som en följd av kravet på lärarlegitimation Skolan arbetar med SET, det är en barnskötare på skolan som är handledare inom detta för personalen vid konferenser. Det finns kamratstödjare och elevråd på skolan där det är elevrepresentanter från varje årskurs. En utmaning framöver blir om 6:orna ska stanna kvar på skolan framöver. Samt implementeringen av Skola 2011, så att barnen kan förstå vad som förväntas av dom. En annan utmaning är att det är ibland är svårare för en liten enhet för att få ihop det ekonomiskt om man har elever i behov av särskilt stöd. Det finns föräldrar som aktivt väljer Tottarps skola eftersom de är duktiga på att ta hand om barn med särskilt stöd. Personalens uppfattning av verksamheten Diskussion utifrån punkterna Att arbeta på skolan och fritidshemmet Implementering Skola 2011 Normer och värderingar värdegrund, jämställdhet Individualisering individuella utvecklingsplaner Läs- och skrivutveckling Barn i behov av särskilt stöd -åtgärdsprogram Skoldagen på Tottarp skola börjar 7.50 varje dag, vilket är lite tidigare än andra pga skolskjutslogistiken. Eleverna kommer dels från landsbygden runt Tottarp med även en del elever kommer från centrala Staffanstorp. Man har nyligen avslutat ett teknikprojekt som varit väldigt populärt bland eleverna i alla årskurser. Personalen tycker att är man arbetar med projekt skapas sammanhållning bland både personalen och eleverna. Pedagogerna är nyfikna på forskning kring hur lär barn, och menar att projekt inspirerar pedagogerna till att utvecklas. Intresset för teknik finns bland eleverna i alla årskurser. Alla pedagogerna är väldigt engagerade i sitt arbete och man inspirerar på så vis varandra. Man tror att detta är lättare när personalgruppen inte är så stor. På fritids finns läxhjälp någon dag i veckan. Det finns flera olika aktiviteter att välja mellan på fritids och de flesta av barnen är inskriva i verksamheten. Pedagogerna vill att projekten som man arbetar med på skoltid även ska genomsyra verksamheten på fritids. Vid behov tar man hjälp av Resurscentrum för barn i behov av särskilt stöd, man tycker att samarbetet kan förbättras med bättre koppling mellan teamet och pedagogerna. Specialpedagogen som är anställd på skolan arbetar för det mesta ute i klasserna och sällan med barnen på egen hand. På så vis stöttar specialpedagogen de andra pedagogerna i klassrummen. Skolan har flera barn i behov av särskilt stöd. Några föräldrar har valt skolan för att miljön och litenheten passar bra för elever med särskilt stöd.

4 Pedagogerna stöttar varandra och samarbetar över årskurserna. Samma klasslärare följer eleverna i 2-3 år. Det kommer att bli 3 år framöver i enlighet med nya läroplanen. Man har pedagogiska planeringar tillsammans för att lära av varandra. Det är ett stort jobb med nya läroplanen men man tror att det kommer att målen i nya läroplanen kommer att bli tydligare för både elever och pedagoger. Pedagogerna försöker involvera eleverna i den nya läroplanen efterhand. Man anser att det är vikigt med erfarenhetsutbyte med andra skolor i arbetet med den nya läroplanen. Utmaningen framöver är den fortsatta implementeringen av Skola 2011. Man har förhoppningar om att 6:orna går kvar på skolan om några år och att det skulle vara mest naturligt vid betygsättningen i år 6. Man hoppas på en fortsatt trygg miljö för eleverna på skolan. Man hoppas kunna bibehålla helhetssynen för eleverna så att eleverna får lusten att lära och är väl förberedda för högstadieskolorna. De flesta eleverna väljer att gå vidare till Hjärupslundskolan eller Hagalidskolan i år 6. Man har inte så mycket koppling vid övergången till 6-9 skolorna, oftast bara genom att gamla elever kommer och hälsar på. Man tycker att föräldrarna är delaktiga i elevernas skolarbete och upplever att många av föräldrarna har höga förväntningar på och intresse för skolan och elevernas resultat. Eleverna tycker att det är spännande med den nya tekniken som har kommit in i skolan. Det har installerats projektorer i samtliga klassrum på skolan Pedagogerna är nyfikna på Digiteket som är på väg att ska startas upp i kommunen. Ibland är man i väg på studiebesök i närområdet. Några föräldrar har kommit skolan för att berätta om sina yrken. Men ibland kan det vara besvärligt att ge sig iväg med eleverna med tanke på det geografiska läget. I elevrådet kommer man att prata om normer och värden framöver och eleverna ska presentera olika mål för klasserna som man ska arbeta med. Elevernas uppfattning av skolan Att gå i vår skola och på vårt fritidshem Stämning- normer och värderingar Individualisering individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Samverkan och omvärld- lär man sig rätt saker i skolan Eleverna säger att det är bra att gå på Tottarps skola man känner tryggt. Alla är schyssta mot varandra och det finns ingen som mobbar någon annan. Det finns kamratstödjare som har som uppgift att försöka se till att ingen är taskig mot någon klasskamrat. Kamratstödjarna träffas regelbundet tillsammans med någon vuxen och så pratar man i gruppen om det hänt något otrevligt. Man försöker hjälpa varandra att hitta på lösningar på problem och hittar också på trevliga saker för alla på skolan.

Eleverna tycker att teknikprojektet var roligt och spännande, och att man fick tänka på ett annat sätt än när man läser och skriver. Man fick samarbeta och prata med varandra för att klara olika uppgifter. Barnen tycker att projektet var väldigt välplanerat, och man fick försöka tänka logiskt. De säger att det var roligt att hitta på saker som hela skolan kan delta i. Skoldagen börjar 7.50,de flesta eleverna kommer med skolbuss till skolan. Efter skolan är de flesta av eleverna kvar på fritids. Där finns flera olika aktiviteter att göra och en dag i veckan är det läxhjälp på fritids. Eleverna tycker om att leka ute och tycker att det är fin miljö med den stora skolgården. Det är kul med aktiviteter som man gör tillsammans. Det finns alltid något att göra och man har alltid någon att vara med. Eleverna arbetar med SET och berättar om att man har signalljus, med rött, gult och grönt i arbetet med SET. Det innebär att man på rött ska gå ifrån och tänka över vad man gjort. På grönt ska man be om förlåtelse om man varit dum mot någon. Man arbetar också med att förbättra språket och att inte svära. De elever som ska lämna skolan för att börja i år 6 till hösten tycker både att det ska bli kul med något nytt och nya kompisar men säger också att det hade varit helt ok att stanna kvar ett år till. 5 Eleverna har sina individuella studieplaner som man diskuterar kring vid utvecklingssamtal tillsammans med föräldrarna. Eleverna vet vilka mål man arbetar mot och vet vad man ska kunna i olika ämne. Just nu arbetar hela skolan med projekt/tema vatten. Eleverna tycker att de får vara med och bestämma om hur skolarbetet ska vara. Om man har något klagomål tar man upp det i klassrådet och sedan går det vidare till elevrådet. Eleverna tycker att de kan påverka skolarbetet tillräckligt. Sammanfattningsvis så tycker eleverna att skolan har bra lärare och säger att allt är perfekt, det är den bästa skolan som finns! Föräldrarnas syn på skolan Diskussion utifrån punkterna Att vara förälder till barn på skolan och fritidshemmet Stämning normer och värderingar Individualisering individuella utvecklingsplaner Möjligheter att påverka Samverkan och omvärld lär man sig rätt saker i skolan? Föräldrarna säger att ha barn på skolan känns fantastisk, bra och underbart. Det känns tryggt att det är så få barn och pedagoger, och att alla känner alla. Men säger också att det kan vara sårbart om det är för små kullar så att det blir problem ekonomiskt. Man uppfattar det positivt att eleverna kan leka och samarbeta över klassgränserna. Det finns en bra föräldrasamverkan på skolan. Man har ett skolråd där det finns en föräldrarepresentant från varje årskurs. Föräldrarna tycker att det fungerar bra med veckomail från lärarna och säger att det är enkelt med kommunikationen.

De flesta av barnen är på fritids och föräldrarna tycker att det är mest praktiskt eftersom de andra kompisarna är där så behöver man inte oror sig för att barnen är hemma själv på eftermiddagarna. Föräldrarna tycker att de kan påverka via skolrådet. Man har gjort en trivselenkät till eleverna som fick väldigt goda resultat. Man litar på att pedagogerna gör sitt jobb, alla föräldrar är nöjda och säger att all verksamhet känns genomtänkt och förankrad. Eleverna är väl förberedda när de ska gå vidare till år 6. De flesta av föräldrarna är positiva till att eleverna eventuellt går kvar i år 6. Men funderar på om det blir problem med t.ex. kemi och språkundervisning. Om det inte finns språklärare och NO salar på skolan kan de bli mycket bussåkande till andra skolor för eleverna. Föräldrarna har önskemål på att man skulle kunna använda tekniken bättre, t.ex. att skolans hemsida skulle vara mer levande. Hemsidan fungerar också som marknadsföring av skolan. De tycker också att man borde utnyttja tekniska utrustning mer i undervisningen. Det finns önskemål om att kunna göra sjukanmälningar via webben. Man tycker också att det borde finnas fler datorer eller läsplattor till eleverna Det finns tankar bland föräldrarna om att man skulle kunna ha gympa på skolgården under den varmare tiden på året, t.ex. längdhopp och andra uteaktiviteter. Man är väldigt positiv till planerna på en spontanidrottsplats i anslutning till skolgården. Flera barn har önskemål om en asfalterad yta så att man kan spela basket. Kanske kunde man anordna gymnastik på skolan så att eleverna skulle slippa åka till Mellanvångskolan för att ha idrott? Avslutning med ledningen Alla grupper som vi pratat med under eftermiddagen är väldigt nöjda med skolan. Det finns inte mycket att klaga på. Eleverna säger att det är den bästa skolan som finns! Det som föräldrarna framför som önskvärt är mer arbete med tekniska hjälpmedel, t.ex. datorer och läsplattor samt om man kunde ha idrott på skolan under de varmare delarna av året. Utmaningen framöver är implementeringen av den nya läroplanen och pedagogerna tycker att det är en stimulerande utveckling. 6.