Innehållsförteckning Verksamhetsbeskrivning 3 Organisation 4 Verksamhetsidé 5 Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål 6 Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse 6 Budget 7 Mål och metoder för 2013 9 Kompetensutvecklingsplan 18 Föräldrakontakter 18 Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 2
Verksamhetsbeskrivning Johannesskolan tar emot elever från förskoleklass till årskurs 9. Idag har vi ca 330 elever fördelade på 18 klasser. Klasserna är indelade i tre arbetslag. På skolan finns två klasser för nyanlända elever. Ca 47 % av eleverna har rätt till modersmålsundervisning och ca 28 språk är representerade på skolan. Flertalet av eleverna bor i närområdet och eleverna har mycket olika social och kulturell bakgrund. Majoriteten av eleverna som börjar på Johannesskolan hör till skolans upptagningsområde. 36 procent av eleverna tillhör andra stadsdelar. Johannesskolan erbjuder skolbarnomsorg för 140 elever i skolåren F-6. Personalen samverkar i klasserna och verksamheten är helt lokalintegrerad i skolan. På skolan finns specifika ämnessalar för idrott och hälsa, hem- och konsumentkunskap, textiloch trä och metallslöjd, bild, musik och NO samt datorsalar. Det finns också ett litet elevcafé, uppehållsrum och bibliotek. Skolans lokaler används även av Monbijouskolan. Två av datorsalarna används också för annan utbildning inom Malmö Stad. Skolgården har fått en total upprustning vad gäller lekplatser, lekredskap, bollplaner och en multisportarena. Även nya buskar och träd har planterats. Närhet finns till lekplatser, grönområden och kulturella aktiviteter som teater, konsthall, biografer, konserthus, kulturskolan etc. På skolan finns också en fritidsgård som tillhör Fritid och Kultur på Centrum SDF. Studie- och yrkesvägledning är ett viktigt inslag i skolan för att varje elev ska ha kunskap om studiealternativ och arbetsliv. Studie- och yrkesvägledaren organiserar den praktiska arbetslivsorienteringen med arbetsplatspraktik i samarbete med skolans lärare. Förebyggande och stödjande arbete mot kränkande behandling bedrivs aktivt av skolan med stöd av ett antimobbingteam där skolsköterska, kurator och ett antal lärare ingår. Skolsköterskan och kuratorn ansvarar även för vår kamratstödjarverksamhet i årskurserna 2-9. Skolsköterskan och kuratorn arbetar aktivt med förebyggande arbete. Övriga arbetsgrupper är trygghets-, inflytande-, IT-, särskilt stöd- och skolutvecklingsgrupp. Skola, fritid, socialtjänst och polis har en fast organisation, SSP. Från Johanneskolan deltar skolledning, lärarrepresentanter, skolsköterska och kurator. Styrdokument Genom att arbeta i arbetslag tillvaratar vi den samlade kompetensen hos olika yrkeskategorier. Det pedagogiska arbetet och utvecklingen sker i arbetet i arbetslagen och det dagliga arbetet med eleverna utifrån målen i läroplanen (Lgr11) där förskoleklass och fritidshem ingår, kursplanerna, FN:s konvention om barns rättigheter, mål för Stadsdelsförvaltning Centrum, en värdegrund med eleven i centrum, Arbetsgivarens inriktning för fortsatt skolutveckling inom Malmö stad, verksamhetsplan samt andra arbets- och handlingsplaner. Skolan arbetar efter riktlinjerna skola utan timplan som ger möjlighet att arbeta mer flexibelt och individanpassat. Varje elev från årskurs fyra har fått en loggbok i vilken läxor, prov m.m. antecknas och veckans arbete planeras. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 3
Utvecklingsarbete Johannesskolan har en skolutvecklingsgrupp som består av representanter från varje arbetslag. Dessa är pedagogiska ledare som är ansvariga för att driva den pedagogiska utvecklingen på skolan och träffar skolledningen varje vecka. Även fritidshemmet är representerat. Arbetet med fortsatt implementering av de nya styrdokumenten fortsätter. Fokus 2013 ligger på formativ bedömning samt matriser för generella förmågor. Förbättringsarbete med anledning av attitydundersökningens resultat pågår under vårterminen. Skolkompassen är ett projekt inom IT och innebär på Johannesskolan att årskurs 5 och 6 har bärbara elevdatorer. Vårt projekt syftar till att skapa högre motivation för kunskapsinhämtande och därmed högre måluppfyllelse. Även trådlöst nätverk har installerats. Installation av s.k. smartboards har gjorts i de flesta klassrum. Daisyspelare, ljudböcker, talsyntes är exempel på andra pedagogiska hjälpmedel för elever i behov av särkilt stöd. Johannesskolan samarbetar med Malmö högskola, vilket bl.a. innebär att vi tar emot lärarstudenter. Detta ger skolan tillfälle att ta del av nya rön och den senaste forskningen inom utbildningsområdet. Johannesskolans organisation Rektor Håkan Bengtsson Diurlin Biträdande rektor Marie Malmgren Administrativ enhet Skolsekreterare Vaktmästare IT-ansvarig (50%) Övrig personal Lokalvårdare (extern tjänst) Elevhälsoteam Arbetslag D Skolsköterska Kurator (50%) SYV (25%) Skolpsykolog (extern tjänst) Arbetslag A FA, FB, 1A, 2A, 2B F-6A 6 klasser Fritidshem Svalan och Trasten Arbetslag B 3A, 4A, 4B, 5A, 5B, FBG1, FBG2 7 klasser Fritidshem Gladan Arbetslag C 6A, 7A, 8A, 9A, 9B 5 klasser Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 4
Verksamhetsidé Johannesskolan ska vara det självklara valet vid val av skola. Johannesskolan ska vara en skola där kunskap sätts i centrum och där eleverna ges de bästa förutsättningar att uppnå de mål som är fastställda i läroplan och styrdokument. Eleverna ska i efterhand minnas sin skolgång med glädje. Personalen tydliggör tillsammans med eleverna dessa mål. All personal på skolan ska arbeta för att eleverna ska trivas och vara trygga i skolan och på fritidshemmet. Personalen ska också arbeta för att eleverna ska ha inflytande över sin egen skolsituation och tränas i att bli demokratiska medborgare. Under 2013 ska vi tillsammans med elever och personal utveckla elevmedverkan vidare. Skolan har elevråd/matråd, miljöråd, elevskyddsombud och kamratstödjare. Entreprenörskap i skolan ska vara ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Tiden eleverna vistas på Johannesskolans fritidshem ska vara ett komplement till utbildningen i förskoleklassen och i skolan. Barnen ska ha ett stort inflytande över verksamheten och sina aktiviteter, vägledda av pedagogerna. Målsättningen är att det ska vara roligt och utvecklande att vara på fritids. Arbetet med värdegrundsfrågorna är av största vikt. Vi arbetar efter Malmö stads plan för en gemensam värdegrund, som tar upp - samarbete, respekt och samverkan, - inflytande och ansvar, - trygghet och regler. Språket är grundläggande i all kunskapsutveckling och i kommunikation med andra människor. Vi lägger stor vikt vid att eleverna läser skönlitteratur för att på detta sätt utveckla sitt språk. För att säkerställa och tydliggöra elevernas läsutveckling använder vi oss av läsutvecklingsschema. För att utveckla undervisningen i matematik sker en särskild utbildningsinsats i matematik med fokus på skolår F-3. Johanneskolan ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande. Effekt, riktar sig till föräldrar med elever i skolår 4-9 och genomförs av skolsköterskor och lärare. Skolsjukgymnasten används också i det förebyggande folkhälsoarbetet, bl.a. förebygga övervikt, ge föreläsningar till elever där fokus läggs på kropp, hälsa, ergonomi, stress och kris. Johannesskolan ska arbeta för en hållbar utveckling och detta ska till stor del ingå i det dagliga arbetet utifrån ett ekologiskt, ekonomiskt och socialt perspektiv. Målet är att integrera miljöarbetet helt i det dagliga arbetet och att alla medarbetare och elever kan förstå och se nyttan med miljöarbetet. Skolan har erhållit Grön Flagg och arbetar vidare med mål för 2013. Johannesskolan arbetar för att vara en öppen skola, där föräldrarna ses som en viktig resurs och alltid är välkomna. För att öka föräldrarnas delaktighet har föräldrarådet fyra möten per läsår. Alla föräldrar på skolan är välkomna. På dessa möten är skolledning, lärarrepresentanter, elevrepresentanter och föräldrar närvarande. Pedagogerna ska vara delaktiga i skolans utvecklingsarbete bland annat genom skolutvecklingsgruppen där representanter från varje arbetslag deltar. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 5
Nya eller förändrade riktlinjer, lagar, föreskrifter eller nationella mål Under 2011 genomfördes flera förändringar i skolan. En ny samlad läroplan för grundskolan infördes. Läroplansdelen reviderades medan nya kursplaner med centralt innehåll och nya kunskapskrav infördes. Under 2011 genomfördes också en ny gymnasieskola med nya behörighetskrav. För att vara behörig till de yrkesförberedande programmen krävs godkänt betyg i åtta ämnen och för de studieförberedande 12 ämnen. Vilka ämnen varierar med val av program. En ny betygsskala infördes med betygen A-F där det finns kunskapskrav för stegen A, C och E. Betyget F är inte godkänt. Lärarlegitimation infördes, lärarutbildningen förändras och en obligatorisk rektorsutbildning infördes under 2011. Arbetet med detta omfattande förändringsarbete fortsätter under 2013. Nedan refereras till dessa förändringar som Skola2011. Nya allmänna råd har utarbetats av Skolverket för att stötta verksamheterna i arbetet med ny skollag, nya förordningar och nya styrdokument. Förutsättningar för verksamhetens måluppfyllelse Elever Antalet elever på Johannesskolan varierar något från år till år. Det innebär att vissa årskurser är enparallelliga och vissa har två paralleller. Detta medför att lärartjänsterna på högstadiet i flera fall inte kan vara heltidstjänster. Antalet elever per klass varierar från 15 till 29. Johannesskolans upptagningsområde har en blandad socioekonomisk karaktär. C:a 36 procent av eleverna kommer från andra stadsdelar i Malmö. En stor grupp kommer från Södra Innerstaden och en stor del av dessa bor i kvarteren runt Möllevångstorget. På skolan finns två förberedelsegrupper för skolåren 1-9 som har elever från hela Malmö. Malmö stad har upprättat en kommungemensam mottagningsskola för nyanlända elever i årskurs 7-9. Detta kommer att innebära att Johanneskolan förberedelsegrupp för de äldre barnen troligen kommer att upphöra till höstterminen 2013. Personal Personalen har adekvat utbildning och flera ur personalen har långvarig erfarenhet. Det finns fritidspedagoger och förskollärare i förskoleklass och fritidshem. Alla lärare är behöriga. En del lärare undervisar i ämnen där de ej har behörighet. 75 procent av personalen är kvinnor. Personaltätheten på fritidshemmet utökas under våren 2013 för att möta det ökade elevantalet. Ekonomi Johannesskolan F-9 har för kalenderåret 2013 tilldelats drygt 29 miljoner kronor för skolverksamhet, förskoleklass och fritidshemsverksamhet. Den särskilda undervisningsgruppen för elever med autism/asperger medför en ökad intäkt i form av tilläggsbelopp för varje enskild elev. Grundersättningen för elever på fritidshemmet har sänkts jämfört med föregående år. Två årskurser har i dagsläget en till en-datorer. Utrymme att utöka detta till fler årskurser finns ej inom budgetramen för 2013. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 6
Budget 2013 Vid planeringen av årets budget ska Johannesskolan hamna i balans. Skola Grundersättning per elev i skolår Åk 1-5 54 402 Åk 6-9 59 533 Intäkter skola (tkr) Grundersättning 15 136 Hyresersättning 5 985 Övrig ers lokaler 114 Tilläggsersättningar 1 828 Totalt 23 063 Kostnader skola (tkr) Löner 13 266 Kompetensutveckling 50 Skolmåltider 1 297 Städning 1 198 Fastighetsservice 40 Hyra 5985 Läromedel och undervisningsmaterial 400 Leasing arbetsmaskiner 32 Färdbiljetter, transporter 50 Larm 10 Tele och it 80 Avskrivning 115 Internränta 41 Övriga kostnader 499 Totalt 23 063 Förskoleklass Grundersättning per elev i förskoleklass 37 533 kr Intäkter förskoleklass (tkr) Grundersättning 1 257 Hyresersättning 292 Totalt 1549 Kostnader förskoleklass (tkr) Löner 1033 Skolmåltider 151 Städning 54 Hyra 292 Övriga kostnader 19 Totalt 1549 Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 7
Fritidshem Grundersättning per elev i fritidshem Avgifter per elev 5 160 kr F-3 20 958 kr 4-6 15 879 kr Intäkter fritidshem (tkr) Grundersättning 2 336 Avgifter 604 Hyresersättning 657 Tilläggsersättningar 924 Totalt 4 521 Kostnader fritidshem (tkr) Löner 3 239 Pedagogiskt material 25 Skolmåltider 415 Städning 122 Livsmedel 20 Hyra 657 Övrigt 43 Totalt 4 521 Lokaler Johannesskolan är utrustad med för ändamålet avsedda lokaler för undervisning i de teoretiska och de praktiska ämnena. Idrottssalar, NO-salar, bildsal, musiksal, slöjdsalar, bibliotek samt hemoch konsumentkunskapssalar finns på skolan. Idrottssalarna med omklädningsrum är nyrenoverade hösten 2009. Skolans lokaler används även av Monbijouskolan. Två av datorsalarna används också för annan utbildning inom Malmö Stad. Skolgården har fått en total upprustning vad gäller lekplatser, lekredskap, bollplaner och en multisportarena. Även nya buskar och träd har planterats. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 8
Mål och metoder för 2013 Kommunfullmäktiges inriktningsmål och indikatorer samt Centrum stadsdelsfullmäktiges mål Inriktningsmål Alla skolor ska se till att varje elev får möjlighet att uppnå målen i skolan Förändring av elevernas måluppfyllelse Målet ska nås genom höga och positiva förväntningar på alla elever och på alla medarbetare på skolan. Arbetslaget/undervisande lärare har ansvar för att planera, följa upp och utveckla såväl undervisningen som utbildningen i enlighet med de nationella styrdokumenten. I detta arbete är det viktigt att verksamheten utgår från de enskilda individernas behov, förutsättningar, erfarenheter och tänkande. Det är också viktigt att arbetslaget ständigt analyserar sitt arbete, följer upp och utvärderar resultat samt prövar och utvecklar nya metoder och att detta sker i aktivt samspel mellan skolans personal, elever och vårdnadshavarna. För att följa upp elevens kunskapsutveckling används skriftliga omdömen genom Omdöme24 och en individuell utvecklingsplan upprättas på utvecklingssamtalen tillsammans med elev och föräldrar. Uppföljningar sker även genom klass- och betygskonferenser. Skolan har särskilt ansvar för att uppmärksamma och stödja de elever som har behov av detta för sin kunskapsutveckling och/eller sin skolsituation. Förutsättningen är att det stöd som elever i allmänhet behöver ska vara en del av den ordinarie undervisningen och utbildningen. Särskilt stöd är sådana insatser som ligger utanför de möjligheter som mentorer, undervisande lärare och arbetslaget har. Specialpedagogerna testar eleverna genom särskilda tester. Detta för att uppmärksamma elever som har behov av särskilt stöd och för att sätta in adekvata åtgärder i tid. För de elever som har behov av särskilt stöd upprättas åtgärdsprogram. Elevens mentor ansvarar för att följa de stadsdelsgemensamma rutiner som finns kring detta. Elever och vårdnadshavare informeras skriftligen om hur en elevs kunskapsnivå är i förhållande till de nationella målen. De elever som riskerar att inte uppnå målen har möjlighet att delta i lovskola samt sommarskola. Lärarna skriver lokala pedagogiska planeringar, LPP som har till syfte att underlätta för lärarna, men framför allt att tydliggöra målen och bedömningsgrunderna i de olika arbetsområdena för elever och vårdnadshavare. Språkutvecklingen är en viktig förutsättning för att eleven ska ges goda möjligheter att uppnå målen. Vi arbetar därför mycket med läsning och läsförståelse. Skolans bibliotek är också ett viktigt redskap för att stimulera till läsning. Ny litteratur köps in och i denna process är eleverna delaktiga. På skolan finns språkutvecklare. Denna håller i arbetet med språkutvecklande arbetssätt med fokus på svenska som andraspråk. För de yngre åldrarna används språklekar och mattelekar. För att följa upp läsutvecklingen används läsutvecklingsschema LUS. Detta finns med i Omdöme24. Särskilda läsdagar anordnas regelbundet. Årskurserna ett till fem har särskilda läsgrupper. Läxhjälp erbjuds varje vecka till de elever som så önskar. Hjälpmedel finns för elever med behov av särskilt stöd, t.ex. läs- och skrivsvårigheter och dyslexi. Hjälpmedel kan vara anpassade läromedel, dator med olika program, daisyspelare m.m. Kompensatoriska åtgärder ska behandlas på en pedagogisk konferens under året. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 9
Matematikutvecklare finns på skolan som har i uppdrag att bistå med kompetensutveckling och anpassat material. Årskurserna F-3 deltar i ett utvecklingsarbete i matematik tillsammans med Britt-Louise Teglander. Detta syftar till att ge eleverna en god grund att stå på i sitt matematiska tänkande och fokuserar på att ge en god taluppfattning att bygga vidare den fortsatta matematikundervisningen på. Som ett led i att nå full måluppfyllelse arbetat vi också med elevernas närvaro. Handlingsplanen för elevs rätt till utbildning används. I denna framgår både preventiva insatser som ska göras, samt olika steg av åtgärder från tidiga insatser fram till vitesföreläggande. För elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning. Johannesskolans personal lägger stor vikt vid att informera elever och föräldrar att de har möjlighet att söka modersmålsundervisning och att man ser vinsterna med dessa insatser. För att säkerställa att bedömningen är likvärdig sker regelbundna ämnesträffar i stadsdelen med alla undervisande lärare i Centrum. Pedagogiska konferenser på skolan behandlar kontinuerligt likvärdig bedömning. Vid schemaläggning beaktas resursfördelningen för att samordna insatserna för full måluppfyllelse, bl.a. genom att parallellägga undervisningen i Svenska, Svenska som andraspråk. Elevens val är ett tillfälle för eleven att påverka sin kunskapsinlärning utifrån behov. Arbetet med arbetsro på lektionerna ska öka ytterligare under 2013. Formativ bedömning och formativ undervisning utgör ett särskilt verksamhetsutvecklingsområde under året. Vi fortsätter arbeta med de stadsdelsövergripande matriserna för de generella förmågorna. Under vårterminen 2012 startade ett utvecklingsarbete med fritidshemmen i stadsdelen. Samtliga skolor har utsett två fritidspedagoger som är processtödjare. Målet med arbetet är att implementera den nya läroplanen även på fritidshemmet samt att utbyta erfarenheter med de andra fritidshemmen i stadsdelen. Detta arbete kommer att fortgå under 2013. Särskilt fokus ska ligga på pedagogisk dokumentation av fritidshemmets verksamhet för att öka medvetenheten om varje barns utveckling och lärande. Man kommer också att arbeta med pedagogisk planering och utvärdering efter stadsdelsgemensamma mallar. Uppföljning: Elevers självskattning mot uppsatta mål i ämnet, IUP. Vid årliga s.k. överlämningar (när eleverna byter lärare). Nationella prov skolår 3, 6 och 9. Resultatet på nationella proven analyseras av lärarna. Omdöme och måluppfyllelse för alla klasser i samtliga ämnen fylls i digitalt av undervisande lärare en till två gånger per termin i enlighet med de i kursplanerna uppsatta målen. Genomgång av resultaten sker regelbundet med all personal på klass- och betygskonferenser samt på pedagogiska konferenser. Uppföljningstillfällen läggs in i skolans kalendarium. Alla åtgärdsprogram godkänns av rektor. Åtgärdsprogrammen arkiveras på skolans expedition. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 10
Lovskola följs upp på utvecklingssamtal och eventuellt på elevvårdskonferenser för berörda elever. Sammanställning av antal elever som får modersmålsundervisning. Verksamhetsbesök av skolledningen. Inriktningsmål Förskolan/förskoleklass ska medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla både det svenska språket och sitt modersmål Beskrivning av hur förskolor och förskoleklass arbetar för att barn med annat modersmål än svenska utvecklar både sitt modersmål och det svenska språket Förskoleklasslärarna arbetar med fokus på språklig medvetenhet i alla aktiviteter. Varje elev ska mötas på sin nivå. Det material som används är anpassat efter varje elevs behov. Lärarna utgår i stor utsträckning från bilder och konkret material. En viktig del av arbetet är att skapa gemensamma upplevelser för gruppen. Språkutvecklande samtal sker kring dessa. För elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning. Personalen lägger stor vikt vid att informera elever och föräldrar att de har möjlighet att söka modersmålsundervisning och att man ser vinsterna med dessa insatser. Uppföljning Klasskonferens. Inriktningsmål Alla flickor och pojkar som har rätt till studiehandledning på modersmålet i grundskolan ska få det Antalet sökta timmar, antalet erhållna timmar, antal elever, mäts via modersmålsenheten samt respektive skola Inför terminsstarten inventerar skolan elevernas behov av studiehandledning på modersmål. Utifrån denna inventering ansöker skolan om studiehandledning på modersmål från centrala modersmålsenheten i Malmö stad. Om inte skolan får sina önskemål tillgodosedda, ansvarar rektor för att studiehandledning på modersmål ändå ges i tillräcklig omfattning. Specialpedagog bistår personalen i bedömningen av vilka elever som är i behov av studiehandledning. Uppföljning Sammanställning av antal elever som får studiehandledning. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 11
Inriktningsmål Alla flickor och pojkar som är berättigade till modersmålsundervisning ska få det Antal elever som har rätt till stöd, antal timmar, antal elever som får stöd För elever med annat modersmål än svenska erbjuds modersmålsundervisning. Johannesskolans personal lägger stor vikt vid att informera elever och föräldrar att de har möjlighet att söka modersmålsundervisning och att man ser vinsterna med dessa insatser. Uppföljning Sammanställning av antal elever som sökt och fått modersmålsundervisning. Inriktningsmål Malmös elever ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande Förändring av andelen elever som upplever att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande För att eleverna ska uppleva att skolan bidrar på ett bra sätt till deras lärande lägger vi stor vikt vid lärarnas kompetens. För att noga kunna följa upp detta inventeras lärarbehörigheten. Lokal pedagogisk planering ska användas som arbetsredskap. Det innebär att man fokuserar på att konkretisera och tydliggöra målen och kunskapskraven för elever och vårdnadshavare. Under året fokuserar kompetensutvecklingen på formativ bedömning. Genom att arbeta med eleverna i formativ bedömning får de syn på sin kunskapsutveckling samt hur de ska komma vidare i denna. Målen ska tydliggöras för eleverna för att öka deras möjlighet till inflytande över sin egen lärsituation. Under året kommer matriser att testas för de generella förmågorna. Eleverna ska lära sig att diskutera, argumentera och utveckla sitt eget ställningstagande. Entreprenörskap i skolan ska vara ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummen. Det handlar om att ta fram och utveckla elevers inneboende nyfikenhet, initiativförmåga och självförtroende redan från tidiga åldrar. Den individuella utvecklingsplanen ska stimulera till elevens lärande och utveckling. Elevens delaktighet i upprättande av denna är därför mycket viktigt. Utvecklingssamtal och regelbundna samtal med klasslärare/mentor ger också ökat inflytande på det individuella planet. Eleven ska utöver detta ges många andra tillfällen till inflytande över sitt eget lärande. Exempel på andra tillfällen för elevinflytande är klassråd, elevråd/matråd, miljöråd, samt olika utvärderingar av undervisningen. Eleverna ska också ha möjlighet att påverka hur deras individuella mål ska genomföras och följas upp. För de elever som har behov av särskilt stöd ska åtgärdsprogram upprättas. I detta ska elevens egna synpunkter beaktas. Skolan ska tillhandahålla loggbok till eleverna i vilken de har möjlighet att reflektera över sitt eget lärande. Studieteknik är en viktig del för att lära eleverna att ta eget ansvar över sitt lärande. Skolans personal ska träna eleverna i detta. Fritidshemmet erbjuder en annan forma av lärande där barnen får möjlighet att utvecklas på andra sätt än under skoldagen. Aktiviteterna på fritidshemmet utgår från Lgr11, framförallt Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 12
kapitel 1 och 2. Barnen på fritidshemmet ges möjlighet att ge förslag på lekar, aktiviteter, utflykter och parker man ska besöka. Arbetet ska följas upp genom utvärdering tillsammans med eleverna. Uppföljning: Utvecklingssamtal, IUP och åtgärdsprogram följs upp systematiskt och regelbundet. Måluppfyllelsen mäts vid minst två tillfällen per termin. Eleverna och lärarna utvärderar arbetet efter uppsatta mål. Enkäter, t.ex. attitydundersökningar. Personalens årliga utvärdering Inriktningsmål Malmös elever ska känna sig trygga och trivas i sin skola Förändring av andelen elever som känner sig trygga och trivs i skolan För att nå full måluppfyllelse gällande kunskapsmålen är det viktigt att eleverna känner sig trygga och trivs på sin skola. Det är också av största vikt att det finns arbetsro i klassrummet. För att uppnå detta kommer vi att intensifiera arbetet med handlingsplanen för större arbetsro i klassrummet. Elevrådet kommer att medverka. Diskussioner förs regelbundet om vad som är en god arbetsmiljö och förhållningssätt och bemötande ska diskuteras på skola och på fritidshem. Skolans likabehandlingsplan och plan mot kränkande behandling ska vara ett levande dokument som ska vara känt av all skolans personal, elever och föräldrar. De förebyggande och främjande åtgärder som finns i denna plan är något som skolan ska arbeta aktivt med. Instruktioner för rastvärdarna skrivs för att säkerställa att rutinerna fungerar. I dessa beaktas särskilt de i kartläggningen framkomna platser som eleverna anser otrygga. Kartläggningen ska gälla både skoldagen och fritidshemmet. Skolan ska fortsätta att ha kamratstödjare från årskurs två till nio. Deras uppgift är att tillsammans med personal verka för en trygg miljö. Elevskyddsombuden finns i årskurs sex till nio. Eleverna medverkar vid den årliga skyddsronden och ska få utbildning under året. I samarbetet med SSP (Skola, Socialtjänst, Polis) kommer vi att fortsätta arbeta med trygghetsskapande åtgärder. Alla lärare är mentorer och mentorstid finns inlagd på schemat så att varje elev träffar sin mentor minst två gånger per vecka och där finns möjlighet att ta upp frågor om trivsel och trygghet. Eleverna ska i slutet av läsåret svara på den årliga utvärderingen som tar upp trivsel, trygghet, skolk, förtroende för vuxna, arbetsro, skolans mål, elevmedverkan samt likabehandling och kränkande behandling. Elevernas svar analyseras av skolledningen och skolans personal. Eventuella åtgärder vidtas. Även fritidshemmet ska utvärdera trivsel och trygghet vid läsårets slut. Attitydundersökningens resultat analyseras likaså. Eleverna görs delaktiga i detta arbete genom att behandla den på klassråden. Personalen på skolan ska vid läsårets slut utvärdera verksamheten. Denna utvärdering gäller kompetensutveckling, skolutveckling, trivsel, arbetsro, bemötande, måluppfyllelse, likvärdig bedömning, mentorskapet, genus och jämställdhet samt elevinflytande. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 13
För att bl.a. skapa samhörighet mellan skolans elever finns en skolidrottsförening på skolan, Johannes IF. Denna erbjuder aktiviteter för eleverna i årskurs ett till fem och leds av elever i årskurs sex till nio. Uppföljning: Årliga elevenkäter Årlig personalenkät Föräldraenkät Inriktningsmål Alla förskolor och skolor ska ha en plan för det genuspedagogiska utvecklingsarbetet. Mätning av antalet skolor och förskolor med en plan för arbetet, beskriv årets arbete Jämställdhet i skolan handlar dels om det sociala samspelet i klassrummet, mellan elever och mellan skolans personal och eleverna, dels om skolans ämnen och ämnesdidaktiken. Skolan har följande övergripande mål för det genuspedagogiska arbetet Pojkar och flickor ska ha samma möjligheter, rättigheter och skyldigheter inom alla områden i skolan Flickor och pojkar ska ha samma makt och möjlighet att påverka skolan, det egna lärandet och den egna utvecklingen Skolan ska motverka hierarkisering och isärhållande efter kön Alla elever ska kunna utveckla sin fulla potential utan att hindras av traditionella könsnormer I all undervisning ska pedagogerna arbeta för att könsskillnader i skolprestation motverkas. När det gäller skolans resultat i måluppfyllelse gällande kunskaperna är det viktigt att analys görs utifrån perspektivet pojke flicka. Elever med behov av särskilt stöd ska få detta. Särskilt beaktande ska ske när det gäller att även upptäcka detta behov hos elever som inte är utåtagerande. Läsinlärningen i de yngre åren är betydelsefull bl.a. för att inte pojkar ska försenas i sin kunskapsinlärning av övriga ämnen. Inför valet till gymnasiet ska studie- och yrkesvägledaren och lärarna arbeta för att eleverna uppmuntras att välja program efter intresse och kunskaper och att stereotypa programval motverkas. Skolan ska aktivt arbeta förebyggande mot psykisk ohälsa, som drabbar fler flickor än pojkar. Dessa insatser är en del av skolans arbete för likabehandling. Skolan ska bl.a. arbeta mot kränkande behandling och trakasserier. Detta gäller t.ex. verbala sexuella kränkningar som det är vanligare att flickor utsätts för och homofoba kränkningar som det är vanligare att pojkar utsätts för. I undervisningen och i planerandet av denna ska ett särskilt beaktande göras när det gäller genus. Detta kan t.ex. ske genom att andelen kvinnor som behandlas i historieundervisningen ökar. Genuspedagogiken handlar också bl.a. om attityder och fördomar och det är viktigt att skolan tar upp denna aspekt i undervisningen. Det är också viktigt att skolans personal kan synliggöra Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 14
genusfrågorna i det dagliga arbetet. Som en del av att öka personalens medvetenhet gällande genusarbetet finns det med som en stående punkt på dagordningen/protokollet för arbetslagskonferenserna för att stimulera till diskussioner. I klassrumsperspektivet ska pedagogerna arbeta så att stereotypa könsroller motverkas och att elevernas lärandemiljö optimeras oavsett kön. På skolan och på fritidshemmet ska man arbeta med att motverka traditionella könsmönster och att pojkar och flickor skall ha lika stort inflytande och utrymme i verksamheten. Under året hålls en temadag med likabehandling då även genusfrågor ingår. På skolan finns ett särskilt genuspedagogiskt bibliotek som ska användas av all personal. I dagens läromedel skildras flickor och pojkar ofta ur ett traditionellt könsperspektiv. Skolans lärare ska därför särskilt beakta detta. På fritidshemmet uppmuntras alla barn till att delta i alla aktiviteter. Personalen tänker på hur de benämner rummen så att det ska locka både pojkar och flickor. Skolutvecklingsgruppen har en viktig funktion när det gäller skolans utvecklingsarbete. I detta ingår även det genuspedagogiska utvecklingsarbetet. Uppföljning: Årliga elevenkäter Årlig personalenkät Föräldraenkät Diskussioner i arbetslagen Protokoll arbetslagskonferenser Inriktningsmål Flickors och pojkars inflytande på undervisningen ska öka jämfört med föregående år Elevernas uppfattning mäts genom elevenkät i skolan Läroplanens skrivningar om elevinflytande hålls aktuell genom anslag i klassrummen. Alla klasser har klassråd en gång per vecka. På skolan finns det elevråd/matråd, miljöråd, kamratstödjare och elevskyddsombud där representanter från klasserna deltar. Elevrådets styrelse träffar skolledningen regelbundet. Syftet är att öka elevernas inflytande över verksamheten. För att öka flickors och pojkars inflytande på undervisningen och dagliga arbetet i klassrummet involverar pedagogerna eleverna när de gör sina lokala pedagogiska planeringar, LPP. Hänsyn tas till elevernas kunskaper och intressen. Det ska vara tydligt för eleverna vad de kan vara med och påverka. Efter ett arbetsområdes genomförande ska eleverna vara med och utvärdera och pedagogerna ta lärdom av elevernas synpunkter vid planeringen av det fortsatta arbetet. Eleverna ska också vara delaktiga vid upprättandet av de individuella utvecklingsplanerna, IUP och vara med och bestämma vilka individuella mål som ska gälla tills nästa utvecklingssamtal. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 15
Under året ska pedagogerna besvara en enkät kring hur man konkret arbetar med elevinflytande i klassrummet. Svaren ska leda till diskussion och stöd till pedagogerna i deras fortsatta arbete. Eleverna i vissa årskurser besvarar attitydundersökningen som behandlar olika områden inom skolans verksamhet. Analys av resultatet görs av skolledning och personal. Utifrån valda utvecklingsområden formuleras frågor som ska ge en fördjupad bild av elevernas synpunkter och som eleverna diskuterar på klassråden. Diskussionerna sammanställs skriftligt och behandlas sedan av skolutvecklingsgruppen. Under 2013 är delaktighet och elevinflytande, förhindra kränkningar, ordningsregler samt studiero utvalda områden. På fritidshemmen finns det möjlighet för barnen att vara med och planera och påverka aktiviteterna. Man tränar att ta ansvar för sina val och för materialet som finns på fritidshemsavdelningarna. Uppföljning Årlig läsårsutvärdering Attitydundersökning Inriktningsmål Antalet certifierade förskolor och skolor med Grön Flagg samt antalet där processen har startat ska öka jämfört med föregående år Eget statistikuttag Under höstterminen 2012 erhöll skolan Grön flagg. Arbetet fortsätter och miljörådet har huvudansvaret även om hela skolan deltar. Inriktning för arbetet 2013 är återvinning, allemansrätt och transporter. Uppföljning Arbetet utvärderas och följs upp enligt arbetsordningen för Grön flagg. Johannesskolans övriga mål Inriktningsmål Alla elever ska ha arbetsro i klassrummet. All personal och alla elever ska arbeta så att studiero råder i klassrummet. I den årliga elevenkäten ska andelen elever som tycker att de har arbetsro öka. En särskild handlingsplan har utarbetats av personalen. I denna är huvudmomenten att skapa yttre ordning, fokus på skolarbete, fler pedagoger i klassrummet, skapa struktur, tydlig ledarroll, relation med elever, tydlig gränssättning, samt konsekvenser då elever stör arbetsron. Denna handlingsplan ska ytterligare implementeras i det dagliga arbetet. Utvärdering av handlingsplanen ska ske två gånger per termin på arbetslagskonferenser. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 16
Diskussioner om handlingsplanen ska ske på klassråd och elevråd. Lärarna ska använda det backup-schema som finns. Uppföljning I slutet av läsåret utvärderar elever och elevråd planen. I slutet av läsåret utvärderar personal och skolledning planerna. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 17
Kompetensutvecklingsplan Den övergripande kompetensutvecklingsplanen, vars tyngdpunkt ligger på de nedan angivna områdena, ingår i den förändringsprocess som föreligger för området. Fortsatt implementering av ny skollag, läroplan och kursplaner Skola2011. Även för fritidshemmet. Formativ bedömning och undervisning LPP och matriser Entreprenöriellt lärande Stadsdelsövergripande ämneskonferenser och likvärdig bedömning- och betygsättning. Skolsatsning 2013 Genuspedagogik. Matematikutvecklingsprojekt. IT-inspiration, öka pedagogernas pedagogiska IT-användande För varje anställd skall det finnas en kompetensutvecklingsplan som diskuteras i samband med medarbetarsamtalen. Uppföljning Utvärdering sker årligen tillsammans med personalen och vid medarbetarsamtalet. Föräldrakontakter På Johannesskolans hemsida finns information om verksamheten och varje läsår delas en informationsbroschyr ut till föräldrar och elever. Denna innehåller information från skolledning, skolsköterska, kurator etc. och denna finns även på hemsidan. Utvecklingssamtal samt föräldramöten sker en gång per termin eller oftare vid behov. Närvarorapporteringsprogrammet Skola24 ger möjligheter till information digitalt direkt till vårdnadshavarna avseende elevens närvaro. Många föräldrakontakter sker frekvent via såväl telefon som e-post. Minst ett föräldramöte per termin och klass. Minst ett utvecklingssamtal per termin och elev. Minst fyra möten med föräldrarådet per läsår. Vid möte med föräldrarådet träffas representanter för skolledning, pedagoger, elevrådsrepresentanter och föräldrar. Minnesanteckningar skickas hem till alla föräldrar efter dessa möten Arbetslaget ansvarar för information till vårdnadshavare vad gäller verksamheten. Varje elev har en mentor som ansvarar för att ta kontakt och främja ett gott samarbete mellan hem och skola. Skolledningen skickar informationsbrev till föräldrarna Vårdnadshavare är alltid välkomna att besöka verksamheten. Drop in på fritidshemmet. Verksamhetsplan Johannesskolan 2013 18