GÖTEBORGS STADSKANSLI RAPPORT Kncernledningsstaben 2002-03-20 Livslångt lärande Lill Backlund/ Karin Asplund Tel: 031 61 11 68, 031 778 69 21 Översyn av rganisatinen för studie- ch yrkesvägledning samt rganisatin för sklaarbetslivskntakter inm grundskla, bligatrisk särskla, gymnasieskla ch gymnasiesärskla. SAMMANFATTNING Stadskansliet anser att många skäl talar för att samrdna vägledarrganisatinen ch att alla götebrgselevers rätt till likvärdig vägledning stärks. Tre alternativa mdeller för samrdning av verksamheten har övervägts. Den rganisatin sm bäst bedöms mtsvara de krav sm frmulerats är en samrdnad studie- ch yrkesvägledarrganisatin knuten till Utbildningsnämnden. Organisatinsförändringen föreslås genmföras 1januari 2003. Stadskansliet knstaterar att det föreligger stra behv av utveckling av såväl arbetsfrmer sm metder inm vägledningsmrådet ch föreslår att vägledningsrganisatinen förstärks bland annat genm inrättande av en öppen vägledningsverksamhet. Finansieringen av den nya rganisatinen föreslås ske genm mfördelning av eknmiska medel mellan SDN ch utbildningsnämnden samt genm utökat kmmunbidrag. Stadskansliet knstaterar att skla-arbetslivskntakterna successivt minskat i mfattning ch att nuvarande system med fasta praperider bör ersättas med ett mera flexibelt system där sklaarbetslivskntakterna utgör en integrerad del i den pedaggiska verksamheten i sklan. Det föreligger även behv av en ökad samrdning av skla-arbetslivskntakterna inm reginen. Stadskansliet föreslår att GR-utbildning får i uppdrag att samrdna skla-arbetslivskntakterna inm samtliga sektrer för grundsklan i Götebrg från ch med 1 juli 2003. För att stimulera den pedaggiska utvecklingen föreslås att eknmiska medel avsätts för utveckling av sklaarbetslivskntakterna under år 2003 ch 2004. UPPDRAGET I kmmunens budgethandling för 2002 uppdrgs åt stadskansliet att utarbeta förslag till en sammanhållen rganisatin för studie- ch yrkesvägledningen inm grund- ch gymnasiesklan med start1juli 2002. Målet är att öka elevernas tillgång till individuell vägledning samt att prfessinalisera studie- ch yrkesvägledarens yrkesrll. Placeringen av den nya sammanhållna rganisatinen skall särskilt studeras ch alternativa förslag belysas. I anslutning till översynen har stadskansliet även genmfört en översyn av nuvarande rganisatin av sklans arbetslivskntakter. (Uppdragsbeskrivning, se bilaga 1) Arbetsfrm Översynen har genmförts i samverkan med en arbetsgrupp bestående av vägledare från grundskla, gymnasiesärskla samt gymnasieskla. Arbetet har letts av en styrgrupp. Avstämning har gjrts med referensgrupper med företrädare för vägledare, rektrer samt fackliga företrädare. Avstämning har även gjrts med sklansvariga inm grundsklan samt med rektrer inm gymnasiesklan sm även erhållit förslaget på remiss. 1
Under utredningsarbetet har även SDF-cheferna, GR-utbildning, Prjekt Kmpetens 2010, Länsarbetsnämnden samt Svenskt Näringsliv infrmerats. Samråd har även skett med representanter för de fristående grund- ch gymnasiesklrna. Rapprtstruktur Rapprten är uppdelad i två delar. Del A behandlar studie- ch yrkesvägledarrganisatinen med beskrivning av alternativa mdeller samt stadskansliets ställningstagande. Del B behandlar sklaarbetslivsrganisatinen för grundsklan med alternativa mdeller samt stadskansliets ställningstagande. A. STUDIE- OCH YRKESVÄGLEDARORGANISATIONEN 1. NULÄGE Målen för studie- ch yrkesvägledningen framgår klart av skllag, lärplaner ch kursplaner. I dessa definieras vägledning sm en prcess där all persnal inm sklan skall arbeta mtivatinsch självförtrendeskapande ch ge eleverna de kunskaper de behöver för att på egen hand göra val sm är av betydelse för studierna ch för val av framtida utbildningsväg eller yrke. Studie- ch yrkesvägledningens rll blir allt viktigare genm den ökade kmplexiteten inm gymnasiesklan. Möjligheterna att fritt välja utbildning ch skla inm reginen ger grundskleeleverna över 350 utbildningar/sklr att välja mellan. Den stra valmöjligheten innebär att eleverna inte alltid klarar att göra rätt val från början, vilket då leder till studieavbrtt. Läsåret 2000/01 uppgick andelen studieavbrtt under år 1 till 9,8 prcent, vilket är en ökning med 2,7 prcentenheter. Vi kan knstatera att det finns brister inm vägledningen i grund- ch gymnasiesklan idag. Nuvarande rganisatin innebär att elevernas tillgång till vägledning är mycket jämn. Oftast erbjuds eleverna samtal i år 9 ch då endast inför valet till gymnasiesklan. Vägledarnas tid upptas allt mera av administrativa ch rutinmässiga uppgifter, bland annat i samband med utfrmande av individuella studieplaner i gymnasiesklan samt den praktiska arbetslivsrienteringen i grundsklan. Uppskattningsvis upptas minst 20 prcent av vägledarnas arbetstid av administratin av pra, individuella studieplaner ch annan administratin. Nya uppgifter i frm av exempelvis marknadsföring av sklan har ckså tillkmmit för gymnasiesklans vägledare. Studie- ch yrkesvägledarens rll sm stödpersn ch handledare i det pedaggiska arbetet i arbetslagen har minskat i mfattning eller förekmmer inte alls. Rekryteringsläget är bekymmersamt. I de kmmunala grundsklrna är ca 50 prcent av vägledarna behöriga. Många vägledare har under de senaste åren rekryterats till arbetsförmedlingen eller till lika utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen. De fristående sklrna, sm är i ett uppbyggnadsskede, saknar fta elevunderlag för vägledartjänster på hel- eller halvtid ch har en hög andel behöriga vägledare. Flera av frisklrna köper vägledartjänster, tjänster sm fta fullgörs av kmmunens vägledare på övertid. Denna mdell tillämpas även vid några av de kmmunala grundsklrna. Det föreligger behv av särskilda insatser m vägledarnas status inm grund- ch gymnasiesklan skall kunna höjas ch tjänsterna bli attraktiva för nya vägledare. I dagsläget finns ca 21 vägledartjänster inm grundsklan, 1 inm grundsärskla, 27,5 inm gymnasiesklan, ch 1,5 inm gymnasiesärsklan. Då tjänsterna på sklenheterna inte alltid är heltidstjänster är antalet anställda vägledare fler. 2
2. OMVÄRLDSANALYS I betänkandet Kariiärvägledning. nu.se betnas vikten av vägledning i ett livslångt perspektiv samt att individens rätt till partisk vägledning behöver stärkas. Vidare anförs att vägledning sm bedrivs fristående från utbildningsanrdnare kan skapa en högre grad av tillförlitlighet ch partiskhet. Möjligheterna till en ökad samrdning av vägledning i vad sm kallas kmmunala plattfrmar diskuteras. För att ge ungdmar/vuxna verktyg för att klara framtida valsituatiner betnas vikten av ett mer prcessinriktat arbetssätt. Prpsitinen gällande vägledning ch validering har aviserats till hösten 2002. Inm flera av de eurpeiska länderna rganiseras vägledning fristående från utbildningsanrdnare ch arbetsgivarrganisatiner, i vad sm kallas Career Centres. Vägledarna tjänstgör vid en eller flera sklr/utbildningsanrdnare samt vid en gemensam enhet med öppen verksamhet. Denna eller liknande mdeller har valts i flera svenska kmmuner där samverkan sker mellan exempelvis af, vuxenutbildning, gymnasieskla ch grundskla. Gymnasiekmmittén har aviserat att antalet prgram ch därmed valmöjligheter till gymnasiesklan kan kmma att minska. Parallellt pågår även diskussiner huruvida övergång till gymnasiesklan skall kunna ske flexiblare ch utifrån andra kriterier än i dag ch lika mdeller prövas för att få övergångarna individuellt anpassade ch smidiga. Om denna förändring genmförs blir vägledning inm grundsklan en prcess där lärarens ch studievägledarens rll i vägledningsprcessen blir allt viktigare. Gymnasiekmmitténs betänkande kmmer att presenteras i december 2002. 3. MÅL OCH INRIKTNING 3.1 Mål Målsättningen är att skapa en rganisatin sm garanterar elever i Götebrgs sklr, avsett sklfrm eller huvudman, tillgång till prfessinell vägledning från ch med sklår 6. ökar tillgången till fristående ch berende vägledning ch infrmatin tydliggör vägledarens uppdrag i relatin till andra befattningar inm sklan. ökar möjligheterna att rekrytera vägledare med behörighet ch specialistkmpetens. skapar förutsättningar för en kntinuerlig utveckling av metder ch arbetsfrmer i samverkan mellan vägledare. ger gda förutsättningar för bred ch kntinuerlig kmpetensutveckling. 3.2 Inriktning Eleverna i Götebrgs sklr skall ha tillgång till individuell ch/eller gruppinriktad vägledning av hög kvalitet, avsett m de går i en kmmunal eller en fristående skla, dvs. rätten skall gälla alla elever inm sklväsendet i Götebrg. Vägledningen, sm skall ske prfessinellt, skall starta tidigt ch utgöra ett reellt stöd i elevernas kntinuerliga valprcess. Eleverna skall ges möjlighet till diskussin m studie- ch yrkesval redan från ch med sklår 6. 3.3 Vägledning på skla Vägledningen skall erbjudas nära brukarna, dvs. huvuddelen av vägledningen skall ske i nära anslutning till elevernas vardag i sklan. Det är viktigt att vägledaren finns i sklmiljön för att kunna samverka med övrig persnal på sklan. I en samrdnad rganisatin där tjänsterna inte ingår i sklrnas rdinarie persnalstab skall tjänstgöringen förläggas till skla i den mfattning sm krävs, dvs. mfattningen skall kunna variera utifrån elevantalet på sklan. 3
I planeringen skall även hänsyn tas till behv av kntinuitet i elevkntakterna samt andel elever i behv av särskilda stödinsatser. 3.4 Öppen vägledningsservice För att höja kvaliteten ch servicegraden gentemt brukarna bör elever ch föräldrar även erbjudas service i en centralt lkaliserad öppen vägledningsverksamhet. Den öppna vägledningsservicen skall kmplettera den vägledning sm sker på sklan ch erbjudas sm en utökad tjänst, dit elever ch föräldrar inm kmmunala ch fristående sklr skall kunna vända sig. Verksamheten skall förutm fördjupad vägledning även svara för IT-baserad vägledningsservice, infrmatin riktad till elever ch föräldrar med annat mdersmål, specialistkmpetens för elever med lika funktinshinder, infrmatin m internatinella studier mm. För att erhålla kmpetensutveckling ch breddning av vägledarnas uppgifter kan tjänstgöring på sklan kmbineras med arbete i den öppna verksamheten ch deltagande i strukturerat utvecklingsarbete i fkusgrupper. 4. VÄGLEDNINGENS PROCESSER Vägledningens huvudprcesser, dvs. vägledning, infrmatin ch handledning, utgör grunden för vägledning inm ungdmsutbildningen. Infrmatin Vägledning individuellt ch i grupp Handledning Huvudprcess Administratin Eknmi IT-stöd Kmpetensutveckling Stödprcesser Organisatinsutveckling Elevvård Samverkan med intressegrupper Huvudprcesser inm vägledningsmrådet Vägledning utgör kärnverksamheten i tjänsten. Den innefattar undervisning i val ch väljande i ett yrkes- ch arbetsmarknadsperspektiv samt stöd till individen i valprcessen. Den senare delen sker till största delen vid enskilda vägledningssamtal, men kan ckså ske genm gruppvägledning. Särskild hänsyn skall tas till elever i behv av särskilt stöd, där persnliga relatiner kan vara av avgörande betydelse. Infrmatin inför övergångar mellan lika sklfrmer, lagar ch regelverk ch infrmatin m aktuell ch framtida arbetsmarknad utgör en kärnverksamhet. Den infrmatin sm förmedlas skall vara bjektiv, vilket ställer krav på såväl infrmatinsmaterial sm tydlighet i vägledarens yrkesrll. Marknadsföring av enskilda sklr eller utbildningar skiljs därför ut från vägledarens uppgifter. Vägledaren skall stödja persnalen på sklan i studie- ch yrkesrienterande aktiviteter. 4
Handledningen riktas till grupper/enskilda lärare med ansvar för individuell studieplanering, sklaarbetslivskntakter ch elevvård. Vägledaren skall även biträda sklledningen utifrån sina expertkunskaper inm studie- ch yrkesvägledningen. Vägledaren har ett särskilt ansvar att handleda studerande inm studie- ch yrkesvägledningsmrådet. Stödprcesser inm vägledningsmrådet En viss del av den administratin sm vägledare idag utför ingår i vägledarens arbetsuppgifter. Det gäller exempelvis registrering ch uppföljning av gymnasievalen i INDRA, förändringar ch specialutfrmning i gymnasiesklan i de fall eleven gör en förändring under pågående termin/perid, beställning av infrmatinsmaterial till eleverna i samband med val av utbildning ch skla ch liknande administrativa uppgifter sm har en direkt anknytning till elevernas valprcess ch deras val av framtida utbildning ch yrke. Det är viktigt att samverkan mellan vägledare ch elevvårdspersnal sker kntinuerligt m vägledaren skall kunna stödja eleven. Vägledarens uppgift är att bidra med expertkunskap inm utbildningsmrådet ch att inhämta infrmatin sm kan påverka den enskilde elevens studieval ch studieframgång. Alltmer av det infrmatinsmaterial sm används inm vägledningstjänsten är idag webbaserat. De unga kan förhållandevis snabbt ta till sig infrmatinen i jämförelse med äldre, men saknar fta kunskapen att värdera ch reflektera runt innehåll ch kvalitet. Mängden interaktiva vägledningsverktyg av skiftande kvalitet växer snabbt. I vägledningsstödet till den enskilde ingår att stödja denna värderande ch reflekterande del av infrmatinsinhämtningen ch att värdera de webbaserade verktyg sm den enskilde tagit del av på egen hand. Tjänsten vägledning ska kännetecknas av en hög prfessinalism ch gd kvalitet. Detta kräver aktivt deltagande i kmpetensutveckling inm vägledningsmrådet. Individuella utvecklingsplaner skall därför utarbetas för samtliga vägledare. I vägledarens uppgifter ingår även att svara för viss kmpetensutveckling av kllegr. För att på bästa sätt kunna stödja den enskilde i hans/hennes valprcess, måste vägledaren samverka med ett strt antal aktörer inm ch utanför sklan. Denna samverkan ingår sm en självklar del i varje enskild vägledares arbetsuppgift ch utgör ett stöd vid genmförande av vägledning enskilt eller i grupp. 5. ALTERNATIVA ORGANISATIONSMODELLER Stadskansliet förrdar att ansvaret för studie- ch yrkesvägledningen inm grundskla, bligatrisk särskla frm 1 januari 2003 överförs till Utbildningsnämnden ch samrdnas med vägledningen inm gymnasieskla ch gymnasiesärskla. Stadskansliet anser att det är angeläget att förstärka ch utveckla verksamheten ch föreslår att studie- ch yrkesvägledning även skall erbjudas i en öppen verksamhet. För att utveckla verksamheten ch säkerställa kvaliteten föreslås ett riktat kmmunbidrag från ch med år 2003. Det tillkmmande resursbehvet har beräknats till 3500 tkr. För att planera den nya rganisatinen föreslås att verksamhetschef får tillsättas hösten 2002. 5
De mdeller sm redvisas utgår samtliga från att vägledningsverksamheten för grund- ch gymnasiesklan skall samrdnas. Samrdning kan ske på lika nivåer, vilket även framgår av mdellerna. Gemensamt för mdellerna är att vägledning erbjuds på såväl skla sm i en öppen vägledningsservice. Mdellerna har belysts utifrån de mål sm frmulerats för utveckling av vägledningen inm grund- ch gymnasiesklan. Mdeller Samrdnad vägledningsrganisatin med Utbildningsnämnden sm huvudman Samrdnad vägledningsrganisatin i reginer med SDN sm huvudman Decentraliserad vägledning med samrdnat kmpetens- ch utvecklingscentrum Den nämnd sm ansvarar för vägledningsrganisatinen skall samrdna ch planera vägledningsinsatser inm kmmunala sklr i Götebrg samt på uppdrag även vägledningsinsatser inm fristående sklr. ansvara för infrmatin ch fördjupad vägledning i öppen verksamhet för götebrgselever i åldern 13 till 19 år. samrdna ch genmföra riktade infrmatinsinsatser gällande utbildning/arbetsmarknad ansvara för kntinuerlig metd- ch rganisatinsutveckling samt särskilt utveckla vägledning för elever i behv av särskilt stöd. bevaka internatinella frågr för studier ch praktik. utveckla ch samrdna ett interaktivt IT-system för vägledning ch infrmatin riktad till ungdmar. rganisera kmpetensutvecklande insatser inm vägledningsmrådet i samverkan med GRutbildning/egen regi. ansvara för uppföljning ch utvärdering av vägledningsverksamheten i Götebrg. 5.1 Samrdnad vägledarrganisatin med Utbildningsnämnden sm huvudman. Förslag Utbildningsnämnden ges i uppdrag att samrdna vägledningsverksamheten ch samtliga vägledare inm grundskla, bligatrisk särskla, gymnasieskla ch gymnasiesärskla anställs vid utbildningsförvaltningen. Tjänsterna knyts därmed inte till sklfrmer, utan inrättas sm vägledartjänster med uppdrag att svara för vägledning, infrmatin ch handledning på skla ch i en öppen vägledningsverksamhet. Verksamheten rganiseras sm en självständig enhet med en tydlig ledningsrganisatin. De fristående sklrna erbjuds att ansluta sig till verksamheten genm beställningsuppdrag. De tjänster sm erbjuds de fristående sklrna skall mfatta de bligatriska vägledningstjänsterna samt deltagande i kmpetens- ch utvecklingsarbete. Bedömning av resursbehv, persnalplanering ch bemanning skall ske i samverkan mellan stadsdelsnämnderna ch respektive skla ch bygga på att vägledaren skall tjänstgöra på såväl skla sm i en öppen vägledningsverksamhet samt att elevernas tillgång till vägledning skall vara likvärdig. Finansiering föreslås ske genm mfördelning av resurser från stadsdelsnämnderna till utbildningsnämnden mtsvarande 80 prcent av nuvarande vägledarresurs. Resterande del skall ligga kvar inm stadsdelsnämnderna för finansiering av prahantering mm. Gymnasiesklans vägledarresurs överförs i sin helhet till den nya rganisatinen. Vid fördelning av medel till de fristående sklrna skall hänsyn tas till att medel för vägledningsverksamhet inte ingår i stadsdelsnämndernas årsbkslut. 6
Knsekvenser Då verksamheten samrdnas under en huvudman skapas förutsättningar för ett flexibelt utnyttjande av resurser för vägledning då bemanning ch persnalplanering kan ske samrdnat i en större rganisatin. Vägledningstjänster kan anpassas utifrån variatiner i elevtal ch särskilt arbetsintensiva perider inm respektive sklfrm, vilket ökar möjligheterna att garantera eleverna likvärdig vägledning. Yrkesrllen tydliggörs, vilket kan förbättra rekryteringsläget. Vägledarnas kmpetens kan breddas genm möjligheterna att växla mellan arbete inm flera verksamhetsfrmer. Avnämarna, dvs. högskla ch näringsliv får med denna rganisatinsmdell en tydlig ingång till vägledarna i kmmunen, vilket bör underlätta kntakter ch infrmatinsverksamhet. Vägledarna knyts till en utförarrganisatin, utbildningsförvaltningen, vilket för de fristående sklrna kan upplevas sm en nackdel. Vid överläggningar med representanter för sklrna framkm dck att detta inte upplevdes sm ett prblem. Det framkm även att man på sikt kan tänka sig att kmmunen svarar för en fristående vägledningsrganisatin gentemt alla elever avsett huvudman. I dagsläget föredras dck en beställar-/utförarmdell. Inm det Individuella prgrammet finns idag två yrkeskategrier sm arbetar med infrmatin ch vägledning, studie- ch yrkesvägledare samt ungdmsknsulenter. I det frtsatta arbetet bör studiech yrkesvägledaruppdraget tydliggöras i förhållande till övriga yrkeskategrier inm prgrammet. 5.2. Samrdnad vägledningsrganisatin i reginer med SDN sm huvudman Förslag Fyra stadsdelsnämnder av de fem sm idag ansvarar för enheter för lkal vuxenutbildning, ges i uppdrag att samrdna vägledningen för elever i stadsdelarna. Samtliga vägledare inm grundskla, bligatrisk särskla, gymnasieskla ch gymnasiesärskla sm är verksamma inm stadsdelarnas ansvarsmråde, anställs vid stadsdelsförvaltningen. Tjänsterna knyts därmed inte till sklfrmer, utan inrättas sm vägledartjänster med uppdrag att svara för vägledning, infrmatin ch handledning på skla ch i öppen vägledningsverksamhet inm de aktuella stadsdelarna. De fristående sklrna erbjuds att ansluta sig till verksamheten genm beställningsuppdrag. De tjänster sm erbjuds de fristående sklrna skall mfatta bligatriska vägledningstjänster samt deltagande i kmpetens- ch utvecklingsarbete. Bedömning av resursbehv, persnalplanering ch bemanning skall ske i samverkan mellan stadsdelsnämnderna ch respektive skla ch bygga på att vägledaren skall tjänstgöra på såväl skla sm i en öppen vägledningsverksamhet samt att elevernas tillgång till vägledning skall vara likvärdig i stadsdelarnas sklr. Finansiering föreslås ske genm att stadsdelsnämndernas anslag mtsvarande 80 prcent av vägledarresursen mfördelas till resursnämnderna samt att utbildningsnämndens anslag reduceras mtsvarande kstnaderna för vägledning inm gymnasiesklan ch tillförs resursnämnderna. Vid fördelning av medel till de fristående sklrna skall hänsyn tas till att medel för vägledningsverksamhet inte ingår i stadsdelsnämndernas årsbkslut. 7
Knsekvenser Om vägledningen inm ungdmssklan samrganiseras med de Lkala vuxenutbildningsenheterna kan reginala Vägledningscentra etableras. Uppdraget för dessa blir, att förutm nuvarande uppdrag för vuxna, även samrdna ch planera vägledningsverksamheten för eleverna i stadsdelarnas sklr samt att svara för öppen vägledningsverksamhet gentemt medbrgarna i de aktuella stadsdelarna. I denna rganisatin kan vägledarnas uppdrag ch yrkesrll tydliggöras ch möjligheterna att rekrytera vägledare kan förbättras. Mdellen förutsätter att uppdraget för vägledarna inm vuxenutbildningen breddas, eftersm rganisatinen annars blir för liten, för att ha den flexibilitet sm krävs för en vägledningsgaranti gentemt ungdmssklans elever. Det är även en förutsättning för att upprätthålla en gd service i en öppen vägledningsverksamhet. En samrganisatin enligt mdellen skapar förutsättningar för en breddad kmpetensutveckling ch kan utgöra ett led i utfrmandet av kmmunala plattfrmar för vägledning ch validering. För vägledare inm det individuella prgrammet kan samrdningen skapa fördelar genm ökad tillgång till de kntaktnät sm redan finns etablerade med arbetsförmedlingen, flyktingenheter ch Individ ch familjemsrg. Uppdraget för vägledarna inm det Individuella prgrammet bör även i denna mdell tydliggöras. Avnämarna, dvs. högskla ch näringsliv får fyra ingångar till vägledarna i kmmunen, vilket i jämförelse med dagsläget blir en förbättring. Utveckling av vuxenutbildningens infrastruktur pågår ch prpsitinen gällande vägledning ch validering kan kmma att påverka vuxenutbildningens rganisatin i en riktning sm idag inte är känd, dvs. en rganisatinsförändring i denna riktning bör utredas i nära samverkan med vuxenutbildningen. 5.3 Decentraliserad vägledning med ett samrdnat kmpetens- ch utvecklingscentrum Förslag Möjligheten att bibehålla nuvarande rganisatinsmdell, dvs. att vägledarna även frtsättningsvis är anställda på respektive skla har ckså diskuterats. För att möta de behv av utveckling ch samrdning sm identifierats kan ett kmpetens- ch utvecklingscentra med Utbildningsnämnden alternativt en stadsdelsnämnd sm huvudman inrättas. Centrats uppdrag utveckla ett interaktivt IT-system för vägledning ch infrmatin riktad till ungdmar samrdna ch genmföra kmpetensutveckling i samverkan med GR-utbildning/egen regi. utvärdera vägledningsverksamheten. bedriva öppen vägledningsverksamhet för elever i kmmunala ch fristående sklr. Knsekvenser Den decentraliserade verksamheten, med anställning på sklenheter, innebär att möjligheterna att garantera elever tillgång till likvärdig vägledning inte kan uppnås, eftersm den flexibilitet sm krävs inte finns inbyggd i rganisatinen. Nuvarande sårbarhet kvarstår. Det blir svårare att förändra yrkesrllen då traditiner ch förväntningar på vägledaren på enskilda sklr kan bli mycket svår att bryta med denna mdell. 8
Den tydlighet sm knstaterats gällande vägledarens uppdrag kvarstår. Mdellen innebär inte heller någn förändring med avseende på möjligheterna att rekrytera nya vägledare. Den öppna vägledningsservicen knyts inte till vägledarna på sklenheterna, vilket innebär att den eftersträvade kmpetensutvecklingen i arbetet inte uppnås. Genm en ökad samrdning av utvecklings- ch metdinsatser kan dck kvaliteten i verksamheten höjas. Mdellen innebär en dubbel styrning, vilket inte är förenligt med ett decentraliserat ansvar ch principerna för målstyrning. 6. STADSKANSLIETS ÖVERVÄGANDEN OCH FÖRSLAG Stadskansliet anser att det finns många skäl sm talar för en samrdnad vägledarrganisatin. Det främsta skälet är att en alltmer kmplex utbildningsrganisatin kräver väl underbyggda val för att förhindra individuella misslyckanden i frm av studieavbrtt. Kraven på individuellt planerade studiegångar över sklfrmsgränserna kräver kunskap m båda utbildningssystemen ch en rganisatin sm underlättar samverkan mellan vägledare. Den nuvarande rganisatinen ch ansvarfördelningen innebär att eleverna i våra sklr inte har tillgång till vägledning på lika villkr, vilket får negativa knsekvenser för såväl den enskilde ungdmen sm för gymnasiesklan. Denna bild gäller inte endast de kmmunala sklrna, utan i lika hög grad de fristående sklrna. Stadskansliet anser att alla götebrgselevers rätt till likvärdig vägledning bör stärkas ch garanteras. Den rganisatin sm bäst bedöms mtsvara de krav sm frmulerats är en samrdnad rganisatin knuten till Utbildningsnämnden. Organisatinen blir så pass str, att det finns gda möjligheter att upprätthålla en hög vägledningsstandard ch servicenivå gentemt samtliga sklfrmer. Kpplingen till gymnasiesklan ger även fördelar vid infrmatin ch vägledning inför den alltmer kmplexa valsituatin eleverna har. Vid överläggningar med representanter för de fristående sklrna har framkmmit att det finns ett strt intresse att ansluta sig till en samrdnad rganisatin genm ett beställar-/utförarkncept. En reginaliserad verksamhet i samverkan med vuxenutbildningen ligger väl i linje med de förslag sm fanns i betänkandet gällande vägledning, dvs. vägledning rganiserad i kmmunala plattfrmar. Det finns flera fördelar med regintanken, bland annat att service till brukarna kan erbjudas på flera ställen. Stadskansliet anser dck att det är viktigt att ungdmsvägledningen först får hitta sina verksamhetsfrmer ch utvecklas i en egen rganisatin, innan samverkan med vuxenutbildningens vägledning etableras i exempelvis reginvisa Vägledningscentra. Detta kan dck vara en möjlig utvecklingsstrategi för framtiden. Stadskansliet anser även att det är angeläget att utveckla nya frmer för vägledning, dvs. erbjuda elever ch föräldrar fördjupad vägledning ch specialiserad kunskap. Därför föreslås att verksamheten i sklrna kmpletteras med en ny öppen vägledningsverksamhet. Denna skall även utgöra basen för den samrdnade vägledarrganisatinen. Den IT-stödda vägledningen behöver utvecklas ch en förstudie genmföras. Den nya rganisatinen bedöms kunna bli attraktiv för nya vägledare, då prfessinen kan utvecklas i samverkan med kllegr ch det skapas många möjligheter till breddning ch specialisering. Då många tjänster idag upprätthålls av behöriga vägledare är det angeläget att det sker en kmpetensinventering ch att det skapas tillfälle till kmpetensutveckling ch kmplettering. 9
Det krävs en hög medvetenhet hs respektive sklledning m uppdragets mål ch syfte samt ansvar för att vägledarna integreras i det vardagliga arbetet. Om vägledarna skall kunna svara mt de krav på ökad individuell ch gruppinriktad vägledning sm nu ställs, måste arbetsuppgifter lyftas brt ch rganiseras på annat sätt på sklenheterna. Det gäller exempelvis administratin i samband skla-arbetslivskntakter, pra mm, dvs. uppgifter sm, m de skall integreras i undervisningen ch utgöra en del av elevens individuella utvecklingsplan, bör hanteras av arbetslag, mentrer, studiehandledare eller på annat sm sklan väljer. Stadskansliet förrdar således att ansvaret för studie- ch yrkesvägledningen inm grundskla, bligatrisk särskla överförs till Utbildningsnämnden frm 1 januari, 2003, ch samrdnas med vägledningen för gymnasieskla ch gymnasiesärskla. Därmed anställs samtliga vägledare vid Utbildningsförvaltningen. Då tiden mellan beslut ch igångsättning är relativt krt bör en verksamhetschef tillsättas tidigare så att planeringsarbete, överenskmmelser med sklenheter, anställning mm kan ske redan hösten år 2002. 7. PERSONAL Då prpsitinen gällande vägledning ch validering aviserats till hösten år 2002, föreslås att beteckningen studie- ch yrkesvägledare bibehålls tills vidare ch ändras m riksdagen fattar annat beslut. Då rganisatinsförändringen är relativt mfattande samt att arbetsuppgifter ch därmed yrkesrllen till viss del förändras bedömer stadskansliet det angeläget att det ges möjlighet för den enskilde att ta ställning till huruvida man önskar arbeta enligt den nya rganisatinen eller inte. Tjänsterna bör utlysas så snart beslut gällande en ny vägledningsrganisatin. 8. FINANSIERING Finansiering av verksamheten föreslås ske sm en anslagsfinansierad verksamhet ch inte i frm av en beställar-/utförarrganisatin. Stadskansliet har övervägt båda mdellerna. Med en beställarmdell föreligger en relativt str risk att elevernas tillgång till likvärdig vägledning inte uppnås, eftersm sklenheternas eknmiska förutsättningar varierar kraftigt. Stadskansliet anser att det krävs en förstärkning av vägledningsrganisatinen för att erhålla den kvalitetshöjning sm eftersträvas ch föreslår ett utökat kmmunbidrag mtsvarande 1 900 tkr för förstärkt vägledning inm samtliga sklfrmer. Kstnaden har beräknats utifrån den del av tjänsteunderlaget sm idag används för pra-administratin, dvs 20 prcent av tjänsterna, vilket mtsvarar tre till fyra tjänster inklusive kringkstnad för administratin, kmpetensutveckling mm. Vidare föreslås att medel för samrdning ch administratin, lkaler för öppen vägledningsverksamhet samt en förstudie av ITstöd finansieras genm utökat kmmunbidrag mtsvarande 1600 tkr. Kstnaderna för investering i teknisk utrustning, inventarier mm har beräknats till ca 1000 tkr. Fristående sklr skall erbjudas de bligatriska tjänsterna, sm då finansieras i frm av beställaruppdrag. Utökad verksamhet tkr Förstärkt vägledningsverksamhet, samtliga sklfrmer 1 900 1,0 verksamhetechef + 0,5 administratör 850 Lkalkstnad, ca 300 m2 x 1500:- (öppen verksamhet/kntrslkal) 450 Förstudie, IT-stöd 300 Summa 3 500 Kmpetensutveckling, behöriga vägledare (finansiering inm Kmpetens 2010, kstnaden uppskattas efter genmförd kmpetensinventering) 10
Finansieringsfrågan samt mfördelning av resurser mellan stadsdelsnämnderna ch utbildningsnämnden hänskjuts till budgetberedningen för 2003. Frågan gällande finansiering av 1,0 verksamhetschef hösten 2002 hänskjuts till budgetjustering under år2002. 9. TIDPLAN Den nya rganisatinen föreslås träda i kraft 1 januari 2003. 10. UTVÄRDERING Den nya rganisatinen skall utvärderas efter två år. Utvärderingen skall avse tillgång till vägledning, elever ch föräldrars bedömning av vägledningsverksamheten samt de pririterade utvecklingsmrådena, dvs. verksamhetens kvalitet. 11. UTVECKLINGS- OCH FÖRBÄTTRINGSOMRÅDEN, avsett rganisatinsfrm För att förbättra ch vidareutveckla vägledningen inm sklfrmerna har utvecklings- ch förbättringsmråden identifierats. Dessa utgör fkusmråden sm bör bli föremål för systematiska utvecklingsinsatser i den nya rganisatinen. Arbetet kan ske i samverkan med GR s medlemskmmuner. Aktuella utvecklingsmråden är individuell ch gruppinriktad vägledning vägledning för elever med funktinshinder vägledning för elever med annan kulturell bakgrund infrmatinshantering ch datakunskap handledarskap fördjupad kmpetens inm det internatinella utbildningsmrådet arbetsmarknadskunskap ch kntakter med arbetsmarknaden. kvalitetsverktyg ch utvärderingsmetdik 7.1 Utveckling av metder ch arbetsfrmer för vägledning Vägledningsarbetet bedrivs i str utsträckning under det individuella samtalet mellan vägledare ch en eller flera elever. De innehåller ftast, kartläggning av elevernas önskemål, ch förmedling av infrmatin sm svar på elevens frågr. Övergång till ett mera prcessinriktat arbetssätt kräver att samtliga vägledare behärskar metder för såväl det individuellt fördjupande samtalet sm för gruppvägledning. Det föreligger strt behv av regelbundet återkmmande metdträning samt utveckling av material ch arbetssätt sm är anpassade till de lika åldersgruppernas behv. Särskilt viktigt är att fkusera på vägledning för elever i behv av särskilt stöd samt elever med annan kulturell ch språklig bakgrund, där vägledningen måste genmföras på annat sätt, t ex med hjälp av tlk. Utvecklingsarbetet bör bedrivas systematiskt ch i samverkan med universitet ch högskla. Vägledaren bör även ges tillgång till egen handledning. Götebrgsreginen- GR bör verka för att såväl grundutbildningen till studie- ch yrkesvägledare sm påbyggnadsutbildning förläggs till Götebrg i framtiden. 7.2 Utveckling av arbetssätt ch arbetsfrmer för handledning av sklans persnal Vägledarens uppgift är att i samarbetet med persnal inm elevhälsa ch lärarpersnal ge handledning i frågr sm rör elevernas individuella studieplanering, dvs. att underlätta för lärare att fungera väl i sin rll sm mentrer eller studiehandledare. Vidare ingår, framför allt inm grundsklan, att stimulera arbetslag ch annan persnal på sklan att aktivt arbeta med att integrera skla- arbetslivsfrågrna i undervisningen. Handledarskapet kräver träning i såväl ledarskap sm i 11
själva handledarprcessen. När vägledarrllen förändras måste vägledare i flera sammanhang övergå från att vara genmförare till att bli handledare. Området bör fkuseras utifrån ett sklutvecklingsperspektiv. 7.3 Databaserat infrmatinsstöd i vägledningsprcessen Infteken i Götebrg utvecklade år 2000 en reginal hemsida, www.infteket.se. med tillgång till länkbiblitek, möjlighet till kmmunikatin med vägledare samt enklare självskattnings- ch intressebaserade tester. Prtalen sm är länkad Götebrgs Stads hemsida vänder sig främst till vuxna. Web-platsen är byggd i s.k. SQL-databas sm efter viss prgrammering är enkel att arbeta i ch uppdatera. Prtalen kan vidareutvecklas så att den även ger unga ch deras föräldrar tillgång till en infrmatinstjänst för utbildning på gymnasienivå. Inm Götebrgsreginen utvecklas INDRANET, en webbaserad infrmatinsbas där infrmatin huvudsakligen kpplas till sklr/utbildningsanrdnares egna hemsidr. Reginens utbildningsutbud finns ckså tillgängligt genm att brschyren Vad skall jag välja lagts ut sm Pdf-fil. I INDRANET finns även en funktin med kmmunikatin med GR s intagningskansli, med infrmatin m frequently asked questins. Det kan fungera sm en infrmatinsbas för elever ch föräldrar sm vill ha mer infrmatin m reginens utbud, men är inte tillräcklig sm infrmatinskälla för utbudet på natinell ch internatinell nivå ch då främst inm Eurpa. Ett IT-stöd bör även innehålla länkar till arbetsmarknadsinfrmatin riktad till ungdmarna. Möjligheten att utveckla infrmatinstjänsten www. infteket.se så att den även blir användbar för ungdmar bör undersökas. Utvecklingsarbete bör då bedrivas i samverkan med vuxenutbildnings-förvaltningen ch Länsarbetsnämnden sm idag finansierar prtalen. Det kan även finnas andra lösningar för att utveckla ett IT-stöd inm vägledningsmrådet eventuellt inm ramen för kunskapsnätet. En kartläggning av behven ch en förstudie bör därför genmföras. 7.4 Fördjupade kunskaper m internatinella studier Vägledarna inm grund- ch gymnasiesklan skall ha gd kunskap m möjligheter till utbildning, praktik ch arbete i andra länder. Enligt lärplanen skall eleverna i grund- ch gymnasiesklan få kunskap m möjligheterna till praktik ch utbildning i Sverige ch andra länder. Intresset bland ungdmar växer snabbt parallellt med att möjligheterna vidgats genm inträdet i EU. Området är mycket kunskapsintensivt med en mängd infrmatin ch det är idag inte möjligt för enskilda vägledare att upprätthålla aktuell infrmatin ch kmpetens inm mrådet. De internatinella frågrna utgör ett viktigt utvecklingsmråde sm mycket väl kan kncentreras till en öppen vägledningsverksamhet. 7.5 Behörighetsgivande kmpetensutveckling samt breddning ch fördjupning av kunskaper Enligt skllagen (kap 2 6) skall en persn sm anställs sm studie- ch yrkesvägledare i det ffentliga sklväsendet ha en utbildning avsedd för sådan verksamhet. Den sm inte uppfyller dessa krav får anställas för studie- ch yrkesrientering för högst ett år i sänder. I Götebrg är ca 20 av de ca 50 studie- ch yrkesvägledarna frmellt behöriga även m de arbetat under längre tid sm vägledare. Inm det Individuella prgrammet arbetar även ungdmsknsulenter med liknande arbetsuppgifter. De behöriga blir lätt bundna till en enda sklfrm ch skla, vilket förhindrar den flexibilitet sm eftersträvas ch sm utgör en av framgångsfaktrerna i en ny rganisatinsmdell. En ambitin är därför att öka andelen behöriga vägledare. Flertalet har en akademisk utbildning i btten, men saknar de för yrket speciella delarna sm vägledningsmetdik, vägledningsteri, arbete ch arbetsmarknad, utbildningsväsendet, infrmatinshantering mm. En systematisk kmpetensinventering med inventering ch bedömning av möjligheterna till validering av specifika kunskapsmråden bör ske snarast i samverkan med högsklan. Därefter bör samtliga behöriga vägledare sm anställs i den nya rganisatinen, frm 12
våren 2003, erbjudas kmpletteringsutbildning för att uppnå behörighet. Möjligheterna att finansiera den individuella kmpetenskartläggningen inm ramen för Mål 3 bör undersökas. Frågan m finansiering av kmpletteringsutbildningen bör övervägas i samband med fastställande av eknmisk ram för Persnal/ Kmpetens, för år 2003. För att fkusera ch utveckla vägledarrllen i den riktning sm avses i såväl statens betänkande gällande vägledning sm i den föreslagna rganisatinen måste samtliga vägledare även ges möjlighet till breddnings- ch fördjupningsutbildning. 7.6 Utvärderingsmetdik ch systematiskt kvalitetsarbete Studie- ch yrkesvägledning värderas inte inm ramen för de balanserade styrkrten. Det finns heller inte några kvalitetskriterier ch resultatmått utarbetade för verksamheten. Resultaten mäts ftast i kvantitativa termer ch mått sm antal studieavbrtt i gymnasiesklan mm, vilket inte alltid är hänförbart till kvaliteten i vägledningsprcessen. Kmmunens kvalitetsverktyg bör därför användas för att systematiskt kartlägga, definiera ch värdera vägledningsrganisatinen ch dess resultat, en prcess där samtliga vägledare invlveras ch utbildas i att hantera kvalitetsverktyget. Kartläggningsarbetet bör startas så snart den nya rganisatinen etablerats ch metder ch mått för uppföljning ch utvärdering utfrmas. En utvärdering av vägledningsverksamheten skall ske senast våren 2005. 13
B. SAMVERKAN MELLAN SKOLAN OCH ARBETSLIVET Stadskansliet har knsekvensbelyst alternativa rganisatinsmdeller för grundsklans arbetslivskntakter. Under utredningsarbetet har dck behven av en mera övergripande samrdning av praktik ch platser för lärande i arbetslivet uppmärksammats. 1. NULÄGE Lundby stadsdelsnämnd är sedan tre år tillbaka resursnämnd för utveckling av samverkansfrmerna mellan grundsklan ch näringslivet. Lundbys uppdrag är att samrdna, administrera ch uppdatera en praktikbank, skapa frum för erfarenhetsutbyte mellan sklr, förmedla kntakter mellan företag/skla samt i viss mån initiera ch bedriva handledarutbildning. Årligen är det ca 8000 elever i år 8 ch 9 sm skall erbjudas praktik i någn frm. Lundby SDF har i dagsläget ca 1350 praktikplatser i sin praktikbank samt ett antal kntakter för studiebesök mm. Av dessa platser finns ca 300 i kmmunens lika förvaltningar ch blag. Platsantalet mtsvarar ca 30 prcent av behvet. Länsarbetsnämnden (LAN) skall enligt avtal ackvirera 50 prcent av platserna. Övriga platser ackvireras av sklrna själva. Avtalet med Länsarbetsnämnden upphör 2002-12 -31 ch förlängning av avtalet är enligt LAN inte aktuell. Resursnämndsuppgiften finansieras av särskilt anslag sm år 2002 uppgår till 3 048 tkr. Sedan 1993 bedrivs en smmarskla för elever i år 8. Syftet är att öka elevernas intresse för den tekniskt/naturvetenskapliga sektrn. Intresset bland eleverna är strt ch samtliga intresserade ungdmar har inte kunnat beredas tillfälle till denna kntakt med arbetslivet. GR-utbildning har i uppdrag att knsekvensbelysa möjligheterna att anrdna skla-arbetslivskntakterna enligt smmarsklans kncept under hela året. Ansvaret för samrdning av smmarsklan åligger idag Utbildningsförvaltningen i samverkan med näringslivet. Inm gymnasiesklan skaffar sklrna själva platser för den arbetsplatsförlagda utbildningen. Sklrna sköter mestadels även handledarutbildningen inm den enskilda sektrn. Utbildningen för handledare inm kmmunala förvaltningar ch blag har samrdnats inm ramen för Kmpetens 2010 ch skett i samverkan med vuxenutbildningsförvaltningen. Kmmunens arbetsmarknadsplitiska delegatin beställer den praktiska hanteringen av kmmunens arbetsmarknadsplitiska åtgärder av Park ch naturnämnden sm genm sin förvaltning driver Arbetsmarknadskntret. Arbetsmarknadskntret ansvarar för den administrativa hanteringen av anvisningar till praktik ch anställningar, OSA-verksamhet samt kmmunens feriesatsning för gymnasieelever mm. Kntret har ett brett ch mfattande kntaktnät inm de kmmunala förvaltningarna ch blagen ch lång erfarenhet av att hantera praktik i lika frmer. Den administrativa hanteringen är föremål för översyn ch en förstudie gällande utveckling av IT-stöd har genmförts. I diskussiner med företrädare för de fristående sklrna har framförts att sklaarbetslivskntakterna inm grundsklan bör utvecklas så att det skapas faktiska möjligheter att lkalt på sklenheterna utfrma individuella studieplaner där lika aktiviteter kan ingå i en individuellt planerad ch utfrmad studiegång. Den tekniska lösning sm valts för hantering av praplatser, en Ltuslösning utan internetkppling, innebär att de fristående sklrna inte har möjlighet att arbeta gentemt praktikdatabasen. De fristående sklrna bedömer att det blir allt svårare att knkurrera m praktikplatser för elever ch välkmnar en ökad samrdning, där tekniken inte sätter gränser. 14
2. OMVÄRLDSANALYS Näringslivet inm Götebrgsreginen känner inga kmmungränser. In- ch utpendling på arbetsmarknaden är str. Möjligheterna för eleverna inm såväl grund- sm gymnasieskla att välja utbildning ch skla efter eget intresse ökar. Därmed blir det allt viktigare att elevernas tillgång till praktikplaceringar kan ske samrdnat ch att praktikplatser ch andra aktiviteter kan utnyttjas inm hela Götebrgsreginen. Allt fler utbildningar utfrmas med varvning av skl- ch verksamhetsförlagd utbildning eller praktik, vilket innebär att utbildningsansvaret delas mellan utbildningsanrdnaren ch arbetslivet. Antalet aktörer på praktikmarknaden ökar genm etableringen av frisklr, fler utbildningsanrdnare inm vuxenutbildningen samt ökade krav på verksamhetsförlagd utbildning inm högskla. Idag sker endast marginell samrdning av praktikhanteringen, vilket skapar svårigheter för såväl enskilda praktikanter sm för de arbetsplatser sm skall ta emt elever ch studenter. Om praktikplaceringar kan ske på ett effektivt sätt ch med en hög kvalitet utgör de en viktig rekryteringsväg för kmmunens lika verksamheter. Enligt Sklverkets kvalitetsgranskningar har sklans arbetslivskntakter minskat i mfattning efter avregleringen av krav på pra ch utgör inte den naturliga del av undervisningen sm förutsätts i lärplanen. Arbetslivsrienteringen sker ftast sm avgränsad praktik, utan direkt kppling till undervisningen eller elevers individuella studieplanering. Sklverket framhåller även att den arbetslivsrienterande verksamheten i grundsklan måste vidareutvecklas bland annat genm att nuvarande praverksamhet ersätts med flexibel arbetslivspraktik /arbetslivskntakter ch integreras i ämnesundervisningen på ett bättre sätt än idag, dvs. blir en del av sklans vardagsarbete. Denna bild stämmer även med förhållandena i Götebrg. Svenskt näringsliv förrdar en utveckling där dagens praverksamhet ersätts av samverkan mellan företag ch skla i frm av fadderverksamhet, ämnesanknuten arbetslivsverksamhet, studiebesök mm. Vidare framhålls vikten av en samrdning av kntaktvägarna för i första hand de större ch medelstra företagen sm tar emt elever från flera kmmuner. Götebrgsreginen har i samverkan med representanter för näringslivet utfrmat kvalitetskriterier för arbetslivspraktik, dvs. en gemensam kvalitetsplattfrm för lika typer av praktik ch arbetslivskntakter. Denna avsiktsförklaring kmmer att implementeras i all utbildningsverksamhet i kmmunerna. Sklverket har startat ett prjekt inm skla- arbetslivsmrådet, med syfte att utfrma en natinell handlingsplan för skla-arbetslivsverksamheten i grundsklan. Syftet är att stimulera utvecklingen mt en integrerad arbetslivsverksamhet sm finns i den dagliga verksamheten på sklan. Under hösten kmmer ett antal kmmuner att få delta sm piltkmmuner i utvecklingsarbetet. 3. MÅL OCH INRIKTNING 3.1 Mål De mål sm frmulerats för rganisatinsöversynen gällande samverkan mellan sklan ch arbetslivet bygger bland annat på den avsiktsförklaring gällande praktik sm fastställs inm GRutbildning. Avsiktsförklaringen är ett kvalitetsdkument utarbetat i samverkan mellan arbetsmarknadens parter, Götebrgsreginen, Business Regin Götebrg ch Länsarbetsnämnden. 15
Skla-arbetslivskntatkerna skall utvecklas genm att lärplanens mål att lärande i ch m arbetslivet skall utgöra en naturlig del i elevernas lärprcess ch i undervisningen skall förverkligas. kntakterna mellan enskilda sklr ch arbetslivet skall ökas ch utvecklas så att arbetslivets resurser i frm av kmpetens ch alternativ lärandemiljö kan utnyttjas effektivt. arbetslivets företrädare, branschrganisatiner samt andra intressegrupper skall mötas av en tydlig rganisatin i sina kntakter med de kmmunala ch de fristående sklrna. elevens arbetslivskntakter skall planeras ch löpa genm alla sklåren ch flexiblare frmer för arbetslivskntakter skall utvecklas arbetslag/pedagger inm sklan skall ges gda möjligheter till stöd vid utveckling av sina/sklans arbetslivskntakter. samtliga praktikplatser sm erbjuds skall ha en hög kvalitet ch vara kvalitetssäkrade handledare skall ha genmgått handledarutbildning innan elev placeras på praktikplatsen ch handledarna skall erhålla ett kntinuerligt stöd från sklan. 3.2 Inriktning Sklans arbetslivskntakter innebär så mycket mer än praktik i företag. Nuvarande fasta praperider bör ersättas med andra frmer av arbetslivskntakter, där praktik i företag endast utgör en av flera aktiviteter. Med hänsyn till att pra-begreppet försvann i den nya lärplanen, bör kmmunstyrelsens tidigare beslut m sex till ti veckrs pra ersättas med kntinuerliga sklaarbetslivskntakter. Det skall finnas en röd tråd i elevens arbetslivskntakter från förskla till gymnasieskla ch elevens erfarenheter dkumenteras i någn frm av prtfli. Av sklans lkala arbetsplan skall tydligt framgå, vilka mål sm skall nås ch vilka arbetsfrmer sm skall användas. Om arbetslivsfrågrna skall kunna tydliggöras ch bli den integrerade del, sm de enligt lärplanen skall vara, måste pedaggerna erhålla stöd i utvecklingsarbetet. Under förutsättning att vägledarrganisatinen förändras ch tydliggörs måste arbetsrganisatinen på sklrna ses över. 4. ALTERNATIVA ORGANISATIONSMODELLER Stadskansliet förrdar att Götebrgsreginens kmmunalförbund (GR-utbildning) frm 1 juli 2003, får i uppdrag att utveckla ch samrdna skla-arbetslivskntakterna för i första hand grundsklan i Götebrg. Verksamheten föreslås finansieras genm ianspråktagande av befintligt resursnämndsanslag för skla- arbetslivskntakter. Stadskansliet anser att det är angeläget att sklenheterna ges stöd i arbetet med att utveckla kntakterna med arbetslivet i enlighet med lärplanens mål ch att särskilda medel för sklutveckling kan stödja en önskvärd utveckling mt en mer integrerad verksamhet. Stadskansliet bedömer att arbetet bör frtgå under år 2003 ch 2004 ch finansieras med särskilt anslag, eventuellt inm sklutvecklingsenheten. Alternativa rganisatinsmdeller Reginalt skla-arbetslivscentrum inm GR-utbildning samt kmmunalt centrum inm SDN Lundby Skla-arbetslivscentrum inm Utbildningsnämnden 16
4.1 Reginalt skla-arbetslivscentrum inm GR-utbildning Alternativet innebär att ett reginalt skla-arbetslivscentrum inrättas inm GR-utbildning. Centrats uppdrag skall vara att erbjuda samtliga sklr i Götebrg, avsett huvudman, service med praktikplatser ch stöd vid utveckling av skla -arbetslivskntakterna. Det är angeläget att verksamheten byggs upp så att den stödjer utvecklingen mt individuellt utfrmade studieplaner, där eleven själv aktivt deltar i planering ch utfrmning. Syftet med ett reginalt centra är att få till stånd en ökad samplanering mellan kmmuner ch sklr. Den arbetsplatsförlagda utbildningen inm gymnasiesklan är kursplanestyrd ch bör därför huvudsakligen skötas av respektive skla. Det bör dck övervägas m inte APU-platserna ckså skall ingå sm en del i den reginala praktikbanken för att få en helhetsbild över näringslivskntakterna inm sklmrådet. Avsiktsförklaringen gällande praktik skall ligga till grund för arbetet. GR-utbildnings uppdrag är att utveckla ch samrdna skla-arbetslivskntakter för grundsklan ackvirera, förmedla ch samrdna alternativa frmer för skla-arbetslivskntakter exv. fadderverksamhet, prjektstudier, studiebesök mm. stimulera ch stödja enskilda sklr i arbetet med att utveckla lärprcesserna inm sklaarbetslivsmrådet. bedriva handledarutbildning i samverkan med kmmunen ch/eller enskilda sklr infrmera m ch marknadsföra den arbetslivsrienterande verksamheten i skla ch företag initiera ch genmföra kmpetensutveckling riktad till såväl skla sm näringsliv i skla arbetslivsfrågr. stödja etablering av lika frmer av nätverk mellan sklan ch näringslivet Sklutveckling Det pedaggiska utvecklingsarbete sm krävs för att utveckla nya frmer för samverkan mellan sklan ch näringslivet är ett viktigt led i arbetet att nå lärplanens intentiner. Då studie- ch yrkesvägledarnas uppdrag rendlas måste dessa frågr hanteras på ett annat sätt än idag. Det pedaggiska utvecklingsarbetet måste ske i nära anslutning till pedaggernas arbete. Särskilda medel bör därför avsättas för sklutveckling inm skla-arbetslivsmrådet för år 2003 ch 2004. IT-stöd En reginal samrdning av praktikhanteringen kräver ett interaktivt datasystem där såväl kmmunala sm fristående sklr i kmmunerna har tillgång till platserna. Det bör även vara utfrmat så att platser kan registreras av flera ch att platserna kan bli tillgängliga för samtliga elever. I Götebrg finns ett flertal datasystem sm hanterar praktikplatser. SDN Lundbys IT-stöd är uppbyggt inm Ltus Ntes, men har ingen Internetkppling. Det innebär att systemet inte är tillgängligt för användare av andra system. GR-utbildning har utvecklat datasystemet INDRA för intagning till gymnasiesklan. Systemet, sm är interaktivt, ger elever möjligheter att själva registrera ansökan på nätet. Om den reginala samrdningen skall kunna förverkligas är det således nödvändigt att utveckla ett IT-system sm mtsvarar de krav sm ställs på öppenhet ch tillgänglighet där elever själva kan bka platser eller andra aktiviteter. Databanken skall kunna nås av elever i samtliga GR-kmmuner. Den kunskap ch erfarenhet sm SDN Lundby har skall tas tillvara. Det utvecklingsarbete sm genmförts för att utveckla en praktikbank skall beaktas. Resursmdell Stadskansliet har övervägt en resursmdell där nuvarande resursnämndsanslag fördelas inm stadsdelnämndernas beflkningsram. Från flera håll har påtalats risken för att verksamheten kan kmma att pririteras brt m det inte finns riktade resurser för den gemensamma arbetsuppgiften, 17
dvs praktikackvisitn i större skala ch annan kntaktverksamhet med företag. Det gäller även de insatser sm behövs för att utveckla ch öka antalet kmmunala praktikplatser. Stadskansliet föreslår därför att nuvarande resursnämndsanslag får utnyttjas för att finansiera en sklaarbetslivsenhet inm GR-utbildning. 4.2 Praktikcentra knutet till Utbildningsförvaltningen Utbildningsnämnden ges i uppdrag att, utöver platser för arbetsplatsförlagd utbildning, även ansvara för samrdning ch utveckling av grundsklans kntakter med arbetslivet inm den enskilda sektrn. Det innebär således praktik, fadderverksamhet, prjektstudier, studiebesök mm. Utbildningsförvaltningens uppdrag är detsamma sm GR-utbildning ch SDN Lundbys uppdrag i föregående mdell. Skla arbetslivsenheten samrdnas med den föreslagna nya vägledningsrganisatinen. Sklutvecklingsenheten föreslås ansvara för det pedaggiska utvecklingsarbete sm krävs för att utveckla nya frmer för samverkan mellan sklan ch näringslivet. 5. STADSKANSLIETS FÖRSLAG OCH ÖVERVÄGANDEN Behven av samrdning av kntakterna mellan kmmunens lika utbildningsanrdnare ch näringslivet är stra, eftersm lärande i arbetet blir allt vanligare inm samtliga sklfrmer ch inm högsklan. Samrdning i större skala kräver dck en mera mfattande analys. Om kmmunala eller reginala praktikcentra inrättas i någn frm kan frmerna för hur grundsklans arbetslivskntakter skall administreras kmma att förändras. Detta är dck inte aktuellt i dagsläget. Knkurrensen m arbetskraften ökar ch företagen, förvaltningarna ch blagen måste i sin långsiktiga strategi gällande rekrytering fkusera på de yngre ungdmarna. Eleverna måste få tillgång till bra praktikplatser, samverkansprjekt ch andra kntakter inm näringslivet. Nuvarande vlym av kmmunala praktikplatser är alldeles för låg ch det behövs särskilda satsningar för att få fler intresserade av den kmmunala verksamheten. Utbildningsnämnden har tidigare ansvarat för en skla-arbetslivsenhet, dvs. innan SDN Lundby fick uppdraget 1997. Stadskansliet anser att det finns fördelar med att samrdna en skla-arbetslivsenhet med en samrdnad vägledningsrganisatin inm Utbildningsförvaltningen, då det skapas en tydlig rganisatin gentemt näringslivet ch att verksamheterna till viss del hör ihp. De fristående sklrna sm idag använder sig av Lundbys service skulle i en samrdnad verksamhet få en enda samverkanspart för såväl skla-arbetslivskntakter sm för vägledningsverksamhet. Stadskansliet anser dck Utbildningsnämndens uppdrag inte bör utökas med frågr sm utgör en del av grundsklans rdinarie verksamhet. Stadskansliet har även övervägt möjligheterna att Park- ch naturnämndens arbetsmarknadskntr skulle överta ansvaret för praktikackvisitin ch utveckling av kntakterna mellan grundsklan ch de kmmunala förvaltningarna ch blagen. Arbetsmarknadskntrets breda ch upparbetade kntaktytr mt förvaltningarna kan ge en ökad samrdning ch därmed en önskad vlymökning av platserna för grundskleelever. En samrdning skulle även minska belastningen på de enskilda arbetsställena genm färre kntaktpersner mm. Vid underhandskntakter har förvaltningen framfört att arbetsmarknadskntrets huvudsakliga uppdrag, dvs. de arbetsmarknadsplitiska frågrna inte bör samrdnas med uppdrag sm hör hemma inm utbildningssystemet. 18
Stadskansliet anser att den rganisatin sm bäst bedöms mtsvara de krav sm frmulerats är att Götebrgsreginen får i uppdrag att samrdna ch utveckla arbetslivskntakterna för grundsklan i Götebrg. Då utvecklingen av ett nytt eller mdifierat IT-stöd kan ta tid föreslås att rganisatinsförändringen sker frm 1 juli 2003. För att lyckas att utveckla verksamheten är det av yttersta vikt att rganisatinsförändringen knyts ihp med en rdentlig satsning på utveckling av ämnesinnehåll, arbetsfrmer, nya samverkansfrmer mm. Detta inte minst då vissa av de arbetsuppgifter sm idag genmförs av vägledare skall rganiseras på annat sätt inm sklan. Särskilda satsningar bör därför ske inm under år 2003 ch 2004, eventuellt inm ramen för sklutvecklingsenhetens uppdrag. Vid underhandskntakter med representanter för GR-utbildning har de ställt sig psitiv till vanstående förslag. 6. FINANSIERING Nuvarande resursnämndsuppdrag finansieras genm särskilt anslag. Kstnader i samband med överförande av verksamheten till GR-utbildning föreslås från ch med 1 juli, år 2003 finansieras av detta anslag. Vägledarnas arbetsinsats med pra har uppskattats till ca 20 prcent av tjänsterna, vilket mtsvarar 1900 tkr innevarande år. Dessa resurser, föreslås ligga kvar i stadsdelarnas beflkningsram. SDN kmmer även frtsättningsvis att ha kstnader för lkal ch utrustning då vägledare tjänstgör på sklenheter, varför även dessa kstnader, sm beräknats till 1360 tkr skall täckas inm anslaget. För att stimulera den pedaggiska utvecklingen föreslås att särskilda medel för utveckling av sklaarbetslivskntakterna, under år 2003 ch 2004, får finansieras av särskilt anslag eventuellt inm ramen för sklutvecklingsenheten. 7. TIDPLAN En förändrad ansvarsfördelning enligt förslaget innebär ett relativt mfattande planeringsarbete ch utveckling av IT-stöd. Därför föreslås förändringen inte träda i kraft förrän 1 juli 2003. 8. UTVÄRDERING En utvärdering av verksamheten bör ske senast efter två år ch mfatta elever, föräldrar, lärare ch sklledare samt näringslivets företrädare ch fkusera på den pedaggiska utvecklingen av grundsklans arbetslivsrienterande verksamhet. 19
Götebrgs stadskansli Uppdragshandling Bilaga 1 EN SAMMANHÅLLEN VÄGLEDARORGANISATION INOM GRUNDSKOLAN OCH GYMNASIESKOLAN. UPPDRAGSGIVARE I kmmunens budgethandling för 2002 uppdras åt Stadskansliet att utarbeta förslag till en sammanhållen rganisatin för studie- ch yrkesvägledningen inm grund- ch gymnasiesklan med start1juli 2002. Placeringen av den nya sammanhållna rganisatinen skall särskilt studeras ch alternativa förslag belysas. BAKGRUND I den nyligen presenterade statliga utredningen karriärvägledning.nu.se föreslås begreppet studie- ch yrkesvägledning ersättas med begreppet karriärvägledning sm bättre bedöms svara mt individens behv av vägledning i ett livslångt perspektiv. Utredningen betnar vikten av att vägledningsservice garanteras den enskilde genm samverkan ch samrdning av de kmmunala vägledningsinsatserna. Vidare betnas vikten av att prfessinen karriärvägledning vidareutvecklas. Inm grundsklan i Götebrg är ca 50 prcent av tjänsterna tillsatta med behöriga vägledare. Det är angeläget att utveckla rganisatin, arbetsfrmer ch service så att tjänsterna inm grund- ch gymnasieskla blir attraktiva för behöriga vägledare. Studie- ch yrkesvägledarnas rll sm vägledare, d vs sm samtalspartner för elever ch föräldrar har alltmer fått stå tillbaka för administrativt arbete. Underlaget för vägledare varierar mellan sklenheterna ch tjänsterna kmbineras därför fta med andra uppgifter inm sklan. Lärplanens mål att studie- ch yrkesvägledning skall genmsyra all undervisning har på många håll inte förverkligats. MÅL Syftet med uppdraget är att utveckla en vägledningsrganisatin sm garanterar eleverna tillgång till ökad individuell vägledning, stimulerar utveckling av prfessinen vägledare samt ökar möjligheterna att flexibelt utnyttja vägledarnas kmpetens för vägledning, infrmatin samt handledning inm grund- ch gymnasiesklan. Målet är en höjd kvalitet i vägledning, infrmatin ch service inm grund- ch gymnasiesklan. UPPDRAG Arbetsgruppens uppdrag är att utifrån en mvärldsanalys ch med utgångspunkt i ett elevperspektiv: Utveckling identifiera angelägna utvecklingsmråden inm 20