Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Dnr: KS 2014/590 Revideras varje år
Innehåll Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun... 1 Följande fyra analystillfällen gäller för läsåret 2013/2014:... 1 Processen under året:... 1 Vart ska vi?... 1 Hur gör vi?... 2 Hur blev det?... 2 Dokumentation... 2 Sammanfattande analys av läsåret 2013-2014... 3 Förskola... 3 Normer och värden... 3 Utveckling och lärande... 3 Inflytande och delaktighet... 3 Plan för läsåret 2014-2015... 3 Förskoleklass, Fritidshem och åk 1-6... 4 Normer och värden... 4 Utveckling, kunskaper och lärande... 4 Inflytande och delaktighet... 5 Plan för läsåret 2014-2015... 6 Årskurs 7-9... 7 Normer och värden... 7 Inflytande och delaktighet... 7 Utveckling, kunskaper och lärande... 8 Planering för läsåret 2014-2015... 9 SKOLBILD FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN JÄMFÖRT MED RIKET... 10 SKOLBILD 2014 Regnbågsskolan... 13 SKOLBILD 2014 Gullstensskolan yngre... 14 SKOLBILD 2014 Gullstensskolan åk 7-9... 15
Kvalitetsrapport på huvudmannanivå för förskola, grundskola i Gullspångs kommun Under 2013 genomfördes en skolinspektion i Gullspångs kommun där man bland annat granskade det systematiska kvalitetsarbetet. Under året arbetade sedan verksamheten med att ta fram en ny plan för detta arbete som berör all utbildningsverksamhet i kommunen (förskola, grundskola och vuxenutbildning) Följande fyra analystillfällen gäller för läsåret 2013/2014: 1. Normer och värden, oktober 2013 2. Utveckling, kunskaper och lärande, januari 2014 3. Inflytande och delaktighet, mars 2014. 4. Utveckling, kunskaper och lärande, juni 2014. Processen under året: Vart ska vi? Riktningen på utvecklingsarbetet styr de nationella målen. Barn- och utbildningsutskottet och kommunstyrelsen tar del av slutsatserna av analysen och använder denna kunskap när nya mål för verksamheten sätts. Efter det övergripande arbetet identifierar skolchefen i samarbete med 1
rektorer och förskolechef områden som bör utvecklas och planeras in i den egna verksamhetens utvecklingsarbete för att förbättra verksamhetens kvalitet och resultat. Hur gör vi? Kommunstyrelsen kan med analyserna som underlag påverka utvecklingsarbetet genom att styra med fördelning av ekonomiska ramar så de ekonomiska förutsättningarna för verksamheterna förändras. Genom detta skapas möjligheter för verksamheterna att åstadkomma en högre måluppfyllelse. Förskolechef och rektorer kan tillsammans med skolchefen utforma utvecklingsinsatser som stödjer utvecklingen för samtliga eller enskilda enheter. Utvecklingsarbetet ska liksom utbildningen vila på vetenskaplig grund. Goda exempel och bra resultat ska tillsammans undersökas och erfarenheter generaliseras för att kunna spridas vidare i organisationen. Hur blev det? Det systematiska kvalitetsarbetet kommer att återkomma till samma rubriker årligen och på det viset skapas en bra grund för att utvärdera att förändrade prioriteringar och arbetssätt ger ökad effekt. Dokumentation Efter varje analystillfälle upprättas en rapport som rapporteras till barn- och utbildningsutskottet och kommunstyrelsen. De fyra årliga rapporterna utgör tillsammans dokumentationen av huvudmannens systematiska kvalitetsarbete där planering, uppföljning och utveckling av verksamheten framgår. 2
Sammanfattande analys av läsåret 2013-2014 Förskola Normer och värden Förskolorna i Gullspångs kommun har under året arbetat med värdegrundsfrågor, bland annat med hjälp av värdegrundsmaterialet, Kungaskogen. I detta arbete ingår bemötande, sånger, sagor och gestaltande med målsättningen att skapa en gemensam barnsyn och ökad trygghet för barn och föräldrar. Utveckling och lärande Inom utveckling och lärande arbetar förskolorna med värdegrundsarbete, matematik, språklig medvetenhet, teknik och att inkludera barn med annat modersmål än svenska snabbare och smidigare i verksamheten. Ett extra fokus har varit flerspråkighet och teknik. Inflytande och delaktighet Personalen inom förskolan arbetar för att vara lyhörda och inspirerande för att skapa engagemang och nyfikenhet hos barnen. Barnen visar tydligt att de tycker det är roligt att vara delaktiga och att delaktighet skapar ett ökat engagemang hos dem. Plan för läsåret 2014-2015 Utbildning för förskolepersonal när det gäller Ipad som verktyg i barns lärande. Utveckla arbetet när det gäller flera språk i förskolan genom fokusområdet språklig medvetenhet. Därigenom ges möjlighet att följa den röda tråden genom alla skolformer. En målsättningstrappa ska konstrueras som visualiserar förskolans målsättningar på ett stegrande sätt. Värdegrundsarbetet ska utvecklas genom att arbetet med ICDP aktiveras. Brist på lokaler begränsar verksamhetsutvecklingen liksom stora barngrupper. En förstudie pågår för att se över skolan/förskolans lokaler. 3
Förskoleklass, Fritidshem och åk 1-6 Normer och värden I åk 1-3 har en trivselenkät genomförts och utifrån resultaten på enkäten har sedan åtgärder vidtagits. Det gäller bland annat områden på skolan som upplevs som mindre trygga av eleverna. På klassråd har begreppet trygghet diskuterats. Eleverna har arbetat med uppgifter utifrån FN:s barnkonvention och med mänskliga rättigheter. Målsättningen var att få barnen att försöka sätta sig in i en annan människas situation. Trygghetsteamens arbete under året har fungerat bra. De har klara riktlinjer och alla på skolan vet hur man ska agera om någon utsätts för kränkningar. I åk 4-6 på Regnbågsskolan har ett arbete pågått under året där man arbetat med attityder, samarbete och bemötande. Målet var att eleverna ska kunna se skillnad mellan fakta, värderingar och åsikter. Ännu en målsättning var att skapa förståelse för olikheter och skapa arbetsro i klassrummen. På Gullstensskolan F-6 finns ett stort behov av grupprum för att kunna dela upp eleverna och på så sätt skapa möjlighet för ökad individualisering och skapa arbetsro i stora klasser/grupper. Pedagogerna upplever att de lever värdegrunden och försöker ta tag i konflikter och reda ut dessa snarast möjligt. Alla verksamheter har arbetat fram likabehandlingsplaner för respektive verksamhet. Även trivsel och ordningsregler är framtagna. Värdegrunden är en stående punkt på såväl klassråd, elevråd som arbetslagskonferens. Likabehandlingsarbetet har fungerat väl under året. Kränkningar anmäls regelbundet till huvudmannen. Skolan har tagit fram en plan för hur man ska arbeta för att minska elevernas frånvaro och kunna sätta in åtgärder i ett tidigt skede. Regelbunden uppföljning ska ske under läsåret. Utveckling, kunskaper och lärande Sambedömning är ett viktigt verktyg i alla årskurser, framförallt när det gäller nationella prov, LPP:er, kamratbedömning, samt att kunna ge och ta kritik. Skolan behöver arbeta vidare med bedömning av förmågor i LGR 11. Eleverna behöver i takt med stigande ålder ta ett ökat ansvar för sina studier och sina läxor. I båda dessa frågor har skolan ett ansvar. Pedagogerna har under året diskuterat hur man går tillväga för att ställa tydligare krav. Studiestugan som erbjuds när det gäller läxor är en frivillig verksamhet. Hur får man de elever som behöver denna hjälp mest, att verkligen gå dit? 4
Vid stadieövergångar, framförallt mellan åk 6 och åk 7 behövs en ökad samverkan för att underlätta för eleverna. Idag visar resultaten att elevernas betyg faller från åk 6 till åk 7 vilket behöver undersökas vidare. I åk F-3 behöver eleverna mer tid och träning i att diskutera, kritiskt tänkande och självständigt formulera egna ståndpunkter, under rubriken Kunskaper i LGR 11 Pedagogiska planeringar har genomförts och stämts av mot läroplanen. Pedagogerna har arbetat för att göra eleverna medvetna om innehållet och skapa en överblick över arbetsområdet. Arbetet med Learning study har gett ökade möjligheter att diskutera undervisningen och dess innehåll. När det gäller arbetet med betyg och bedömning har skolorna arbetat mycket med LPP:er där eleverna tränas i att ta och ge kritik om sina arbeten. Här kan arbetet med kamratbedömning utvecklas vidare. Matriser har använts i arbetet för att synliggöra lärprocesser för eleverna. Matriser är ett viktigt verktyg för både lärare och elever. Inflytande och delaktighet I åk F-6 har man arbetat med att få eleverna mer delaktiga genom att försöka tydliggöra vilka kunskapskrav som ställs inom respektive område. Detta arbeta kan utvecklas ytterligare. Det har också visat sig att det är viktigt att förtydliga för eleverna att de varit med och påverkat undervisningen och dess innehåll. Det är inte självklart att eleverna förstår att det de sagt under en lektion kan komma att påverka kommande arbetsområden. Här har pedagogen en viktig uppgift. Inflytande har ofta en motivationshöjande effekt och det är viktigt att eleverna känner att de kan vara med och påverka sin utbildning. Eleverna får berätta hur de jobbar bäst, vad de tycker om att göra samt hur de vill utforma arbetet. Enligt de genomförda SKL:enkäterna har en stor förbättring skett de senaste åren när det gäller rubriken Lärare tar hänsyn till elevernas åsikter vilket är glädjande. I de pedagogiska planeringarna kan eleverna vara med och påverka hur och på vilket sätt de visar sina kunskaper. När pedagogerna ger återkoppling får också eleverna en chans att läsa och kommentera. Klassråd genomförs regelbundet. Vanligt är att lyfta ärenden som rör trivsel och praktiska frågor. Eleverna är delaktiga i den framåtsyftande planeringen under utvecklingssamtalet och möjlighet ges att arbeta med, reflektera över och utvärdera sin framåtsyftande plan. När det gäller elevrådets arbete så är det viktigt att det som beslutas och som går att verkställa verkligen genomförs. Fritidshemmen arbetar för att eleverna ska vara delaktiga i de aktiviteter som genomförs på fritidshemmet. Verktyg för detta är bland annat: fritidsråd, storsamling, enskilda samtal och en regelbunden trivselenkät. 5
Plan för läsåret 2014-2015 Arbeta för att göra övergången mellan åk 6 och 7 smidigare för eleverna och för att minska skillnader i bedömning av kunskaper mellan de båda årskurserna. Tydliggöra kunskapskraven för eleverna och arbeta för ett ökat eget ansvar för studierna i takt med stigande ålder. Utveckla arbetet med formativ bedömning, kamratbedömning och sambedömning mellan skolenheter. Pedagogiska diskussioner om IUP bör hållas för att skapa en samsyn. Arbeta med materialet En läsande klass för att öka läsförståelse och språklig medvetenhet hos eleverna. Arbeta för en ökad måluppfyllelse i alla ämnen genom olika typer av läsfrämjande åtgärder. Ge modersmålsundervisning och studiehandledning på modersmål i fler språk. Fritidshemmen ska arbeta för att skapa fler gemensamma aktiviteter i syfte att stärka gemenskapen. Pedagogerna ska styra upp den fria leken och samtidigt arbeta för att öka elevernas delaktighet i verksamheten. Försöka fånga upp det eleverna arbetar med under skoltid och arbeta vidare med det på fritidshemmet. 6
Årskurs 7-9 Normer och värden En ny utformning av likabehandlingsplanen har inneburit att enheten uppnått målen för likabehandlingsarbetet i högre utsträckning än under tidigare läsår. Att noggrant tidsätta insatser under läsåret har gjort att man med jämna mellanrum tagit upp t.ex. diskrimineringsgrunderna. Under läsåret har skolan också haft ett extra fokus på vad som händer på nätet. Personal och elever har fått utbildning och möjlighet att diskutera frågan. Alla klasser har haft hemklassrum för att öka tryggheten och varje morgon har eleverna träffat sina klassföreståndare för att gå igenom dagen och veckan, så att eventuella förändringar blir kända för eleverna. En viktig del av klasstiden är att implementera likabehandlingsplanen. En skolvärd har funnits tillgänglig för elever under skoldagen vilket skapat trygghet för eleverna. Lärarnas bussvakter och rastvakter har också fungerat bra enligt uppgjort schema. En checklista har använts av all personal innan en pedagogisk planering skrivits: Kan innehållet kopplas till likabehandlingsplanen? Hur kan jag utveckla mina elevers förmåga att göra och uttrycka medvetna etiska ställningstaganden grundade på kunskaper om mänskliga rättigheter och grundläggande demokratiska värderingar samt personliga erfarenheter kopplade till arbetsområdet? Inflytande och delaktighet När pedagogiska planeringar skrivs utgår personalen från en checklista som tar upp att eleverna ska ha inflytande på planeringen. Det är på detta sätt som eleverna kan lära sig att utöva sitt inflytande med stigande ålder och mognad. På skolan finns elevråd som sammanträder varannan vecka. I elevrådet finns representanter från alla klasser som tar med sig synpunkter och frågor från klassråd som de har varje vecka. Två representanter från elevrådet deltar också i ett matråd som träffar kökspersonalen två gånger per termin. 7
Utveckling, kunskaper och lärande Måluppfyllelsen är låg om man tittar på procentsatserna för hur många elever som inte klarat kunskapskraven i alla ämnen. Enheten har många nyanlända som har mycket svårt att nå kunskapskraven. Utöver detta har vi elever som befinner sig på behandlingshem i kommunen och dessa elever har utan undantag en skolhistoria bakom sig som gör att de inte klarar kunskapskrav efter ålder. Pojkar på skolan har en lägre måluppfyllelse än flickor. Till viss del kan detta förklaras med att vi har fler nyanlända pojkar och fler pojkar inskrivna på behandlingshem i kommunen. Flickor är mer motiverade till skolarbetet än vad pojkar är som nöjer sig med ett lägre betyg. De sjunkande elevtalen på gymnasieskolan har också inneburit att det finns få gymnasieprogram som kräver höga meritpoäng för intag. I den checklista som finns för lärarna inför skrivande av pedagogiska planeringar finns punkten elevinflytande med. I varje pedagogisk planering finns en utmanande uppgift som ska locka eleverna att sikta på de högsta betygen. I den pedagogiska planeringen finns också en beskrivning av de kunskapskrav eleverna förväntas nå. I klassrummet placerar lärare elever så att de ska ha en möjlighet att vara resurser i varandras lärande. I samtal i klassrummet är det av största vikt för många elever att kunna lyssna på klasskamraten för att öka lärandet. Skolan har haft läxhjälp under hela läsåret och många elever har tagit chansen att få hjälp av en lärare med läxorna. På skolan finns ett stort behov av stödundervisning. Huvudregeln är att stödet ska ges i ordinarie undervisningsgrupp med hjälp av anpassningar av innehåll eller i form av extra resurs i klassrummet. Ibland finns behov av att gå ifrån ordinarie undervisningsgrupp för att öva extra i grupp eller enskilt. Huvudregeln är att ingen elev ska vara avskild från alla lektioner i ett ämne under veckan. Stöd ges i alla ämnen men det finns en medveten satsning på engelska, svenska och matematik. Detta är ämnen som är nödvändiga för gymnasiestudier och måluppfyllelsen i dessa ämnen är låg. De senaste åren har antalet nyanlända elever med annat modersmål än svenska ökat. När eleverna lärt sig de första fraserna svenska och kan göra sig förstådda går de ut i klassundervisning i skolans praktisk-estetiska ämnen. Det tar ca ett till två år innan eleverna är färdiga för att gå till klassundervisning i teoretiska ämnen. De har en mycket lång väg till godkända betyg då deras skolbakgrund oftast är mycket olik svensk skola. Det ämne som elever med annat modersmål har svårast att klara av är engelska. Få av de elever vi tagit emot de senaste åren har läst engelska i hemlandet. Trots att 8
eleverna får undervisning i engelska redan i förberedelseklass är det mycket svårt för dem att nå kunskapskraven på några få år samtidigt som de ska lära sig svenska. Enligt SKL:s enkät som genomfördes i åk 8 upplever 47 % av eleverna inte studiero i skolan. Detta är en fråga som måste analyseras vidare. Vad är det som gör att eleverna inte känner studiero i större omfattning? Elevernas upplevelse skiljer sig från lärarnas. Lärarna anser att det råder studiero på skolan. Betygssättning och implementering av läroplanen måste fortsätta. I årskurs 9 har det satts A 45 gånger i alla ämnen, i årskurs 8 bara 13 gånger och i årskurs 7 endast 2 gånger. Det ska inte vara svårare att få ett A i betyg när man går i årskurs 7 än det är i årskurs 9. Visst kämpar eleverna mer i årskurs 9 för att få högsta betyg, men de rådande skillnaderna mellan årskurserna är för stora. Stor frånvaro är också en orsak till låg måluppfyllelse hos enstaka elever. Ledningsgruppen har utarbetat en handlingsplan för att tidigt kunna sätta in åtgärder för att minska risken för hög frånvaro. I flera ämnen upplever lärarpersonalen att stadieövergången mellan åk 6 och åk 7 är problematisk. Trots höga betyg i åk 6 har flera elever svårt att klara kunskapskraven i åk 7. Orsakerna till detta behöver undersökas vidare. De ämnen där eleverna har svårast att nå målen är matematik och engelska. Där behöver extra insatser sättas in under nästa läsår. Lässvaga elever har mycket svårt att få betyg i dessa ämnen vilket gör att även en satsning på läsning och språklig medvetenhet behöver övervägas. Försteläraren på enheten har under läsåret haft som huvuduppdrag att utveckla arbetet med läsning i alla ämnen. Planering för läsåret 2014-2015 Ge modersmålsundervisning i fler språk. Ge elever med gedigna ämneskunskaper studiehandledning på modersmålet. Utöka stödundervisning i först och främst engelska och matematik. Läsprojekt, språklig medvetenhet. Undersöka frågan om elevernas upplevelse av brist på studiero närmare. Fortsätta arbetet med en likabehandlingsplan med tidsatta insatser. Ge lärarna förutsättningar för att kunna träffas stadieövergripande i fler ämnen än engelska och särskilt uppmärksamma stadieövergången från åk 6 till 7. Noggrant följa elever i åk 9 som saknar betyg i enstaka ämnen. Följa upp frånvaron på elevhälsoplaneringen vid fyra tillfällen per läsår. Fortsatta pedagogiska samtal om betyg och bedömning. 9
SKOLBILD FÖR GULLSPÅNGS KOMMUN JÄMFÖRT MED RIKET (Mtrl från SIRIS-Skolverkets statistik) 10
11
12
SKOLBILD 2014 Regnbågsskolan Antal/procent Antal barn/elever Andel lärare med lärarexamen 100% 15-apr Andel behörig personal i förskoleklass 100% Förskoleklass 21 Årskurs 1 18 Årskurs 2 16 Årskurs 3 21 Andel elever som klarat kravnivån på alla Nationella Prov: Antal/ procent Årskurs 4 21 Svenska Eng Matematik Årskurs 5 20 Årskurs 3 18/72% 19/76% Årskurs 6 21 Årskurs 6 18/86% 20/95% 19/90% 138 SO 21/100% NO 21/100% Andel elever som uppnått kunskapskraven Antal/procent Årskurs 3 18/86% Årskurs 6 19/90% Antal/ procent Andel elever som uppger att de trivs i skolan (elevenkät) 127/99% Andel elever i åk 5-8 som upplever studiero i skolan (elevenkät (SKL)) 13/77% Ny utmärkelse Antal enheter som erhållit utmärkelsen Hållbar utveckling 140701 Utvärderat och reviderat årliga planen enligt Likabehandlingsplan Ja Antal klagomål som inkommit 0 13
SKOLBILD 2014 Gullstensskolan yngre Antal/procent Antal barn/elever Andel lärare med lärarexamen 100% 15-apr Andel behörig personal i förskoleklass 100% Förskoleklass 37 Årskurs 1 26 Årskurs 2 26 Andel elever som klarat kravnivån på alla Nationella Prov: Årskurs 3 38 Antal/ procent Årskurs 4 31 Svenska Eng Matematik Årskurs 5 34 Årskurs 3 20/54% 9/24% Årskurs 6 31 Årskurs 6 22/76% 21/72% 23/79% 223 No-Fy So-Ge 22/76% 23/79% Andel elever som uppnått kunskapskraven Antal/procent Årskurs 3 32/94% Årskurs 6 22/88% Antal/ procent Andel elever som uppger att de känner sig trygga i skolan (elevenkät) 197/99% Andel elever i åk 5-8 som upplever studiero i skolan (elevenkät (SKL)) 23/80% Ny utmärkelse Antal enheter som erhållit utmärkelsen Hållbar utveckling 140701 Utvärderat och reviderat årliga planen enligt Likabehandlingsplan Ja Antal klagomål som inkommit 1 14
SKOLBILD 2014 Gullstensskolan åk 7-9 Antal/procent Andel lärare med lärarexamen 19/86% Andel elever som klarat kravnivån på Nationella Prov: Antal/ procent/ Ej genomfört något Svenska 48 st 80% 10% Antal elever Engelska 47 st 78% 15% Årskurs 7 42 Matematik 47 st 78% 8% Årskurs 8 65 Religion 45 st 75% 10% Årskurs 9 61 Kemi 44 st 63% 18% Andel elever som uppnått kunskapskraven Antal/pro cent Flickor Antal/procent Pojkar Totalt Årskurs 7 15/68% 11/52% 56% Årskurs 8 18/72% 25/72% 72% Årskurs 9 22/79% 20/59% 68% 63% 2013 15
Antal/procent Flickor Antal/procent Pojkar Totalt Andel behöriga till gymnasiet med minst 8 ämnen 22/79 20/59 42/68 Andel behöriga till gymnasiet med minst 12 ämnen 22/79 20/59 42/68 Andel behöriga till gymnasiet med minst 8 ämnen 2013 77% Antal/ procent Andel elever som uppger att de trivs i skolan (elevenkät åk 7-8) 83/91 Andel elever i åk 8 som upplever studiero i skolan (elevenkät (SKL)) 31/66 Antal enheter som erhållit utmärkelsen Hållbar utveckling 1 Utvärderat och reviderat årliga planen enligt Likabehandlingsplan Ja Antal klagomål som inkommit 1 2014-12-05 Yvonne Kjell Verksamhetschef Skola & Kultur 16