Solna stads likabehandlingsplan med verksamhetsperspektiv för 2012 (med sikte på 2013-2014) 1
Inledning Principen om likabehandling ska genomsyra hela Solna stad. Alla Solnabor ska i alla verksamheter bemötas likvärdigt och ges samma möjligheter och rättigheter oberoende av kön, ålder, etnicitet, trosuppfattning, sexuell läggning, könsöverskridande identitet och uttryck eller funktionsnedsättning. Både som servicegivare (av tjänster i egen eller upphandlad regi) och som arbetsgivare har Solna stad ett ansvar att förebygga diskriminering. Arbetet för likabehandling är en integrerad del av den ordinarie verksamhetsstyrningen. Ansvaret för att säkerställa likabehandling ingår därmed på alla nivåer i det ordinarie lednings- och styrningsansvaret. Detta gäller både på politisk nivå och i förvaltningarna. Från och med 2011 har Solnas likabehandlingsarbete gått in i ett nytt skede. På stadsövergripande nivå har en ny likabehandlingskommitté inrättats under kommunstyrelsen för att stödja, samordna och följa upp arbetet. Likabehandlingsplanen med verksamhetsperspektiv beskriver hur Solna stad ska arbeta med likabehandlingsfrågorna för att uppnå stadens mål. Likabehandlingsplanen utifrån arbetsgivarperspektiv utgår från Solna stad som arbetsgivare och beskriver Solna stads arbete med att främja likabehandling och motverka diskriminering utifrån ett arbetsgivarperspektiv. En samverkan sker mellan det interna och externa likabehandlingsarbetet. Inför 2012 har ett första steg tagits genom att vissa av stadens tidigare styrdokument, bland annat den gamla jämställdhetsplanen, har samlats i två sammanhållna likabehandlingsplaner, en för verksamhetsfrågor och en för arbetsgivarfrågor. Till detta kommer likabehandlingskommitténs egen verksamhetsplan samt plandokument på förvaltningsnivå. Samtidigt har det påbörjats en översyn av stadens olika styrdokument för att skapa överblick och förbättra förankringen mot budget- och verksamhetsplan. De stadsövergripande planerna på likabehandlingsarbetet kommer att vidareutvecklas inför kommande år, i takt med att den allmänna strukturöversynen av stadens styrdokument fortsätter. 2
Utgångspunkter för Solna stads likabehandlingsarbete Internationell nivå Förenta Nationerna (FN) är den viktigaste globala aktören när det gäller mänskliga rättigheter. I FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna (1948) anges att var och en är berättigad till alla de rättigheter och friheter som uttalas i förklaringen utan åtskillnad av något slag, såsom på grund av ras, hudfärg, kön, språk, religion, politisk eller annan uppfattning, nationellt eller socialt ursprung, egendom, börd eller ställning i övrigt. I stort sett samma text återfinns också i den Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna från 1950. Europeiska unionen (EU) fäster stor vikt vid respekten för de mänskliga rättigheterna. Principerna för de mänskliga rättigheterna anges i EU-fördraget och stadgan om de grundläggande rättigheterna(2010/c 83/02) som tydliggör varje nations ansvar att arbeta med jämlikhet och likabehandling. EU:s likabehandlingsdirektiv (2000/43) ligger också till grund för den svenska diskrimineringslagen. Vad gäller jämställdhetsarbetet ska också framhållas den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå (CEMR-deklarationen), vilken Solna stad anslöt sig till år 2006. När Europa 2020-strategin ska implementeras i Solna stads förvaltningar ska också likabehandlingsperspektivet beaktas. EU tar upp likabehandling ur ett sysselsättningsperspektiv där arbete och lika möjligheter för alla ger ett bättre liv som tar tillvara alla människors kompetens och utvecklingsmöjligheter. Nationell nivå Likabehandlingsarbetet i Sverige bygger på diskrimineringslagen som trädde i kraft 1 januari 2009. Lagen ska främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, etnisk tillhörighet och religion eller annan trosuppfattning. I likabehandlingsarbetet ingår dessutom att förebygga och förhindra diskriminering på grund av de övriga diskrimineringsgrunderna som finns reglerade i lagen: könsidentitet eller könsuttryck, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Det svenska nationella reformprogrammet för att uppnå målen och intentionerna i Europa 2020- strategin poängterar också vikten av arbete för att människor ska ha möjlighet att påverka sin vardag, forma sina liv och delta i samhällslivet. Aktiva åtgärder behövs för att stötta ungdomar, utrikes födda, äldre personer och personer med funktionsnedsättningar som har särskilt svårt att etablera sig på arbetsmarknaden. 3
Regional nivå I regionen finns ett antal åtaganden och samarbetsmöjligheter, utifrån ett verksamhetsperspektiv, där representanter för Solna stad deltar. Dessa kan vara länsstyrelsen, KSL, Regionplanekontoret, andra kommuner och olika regionala nätverk. I den regionala utvecklingsplanen för Stockholmsregionen (RUFS 2010) framgår i strategin frigör livschanser att: Många invånare i Stockholmsregionen lever inte på samma villkor som andra på grund av synliga eller osynliga barriärer. De är utestängda från arbetsmarknaden, har inte lön efter förmåga, får inte utnyttja sin potential eller har få sociala kontakter. Regionen behöver hitta ett sätt att värdera kompetens oberoende av ålder, kön, funktionshinder, sexuell läggning eller social och etnisk bakgrund. Solna stad Likabehandlingsarbetet i Solna stad utgår från diskrimineringslagen men arbetet har också ett proaktivt perspektiv. Solna agerar utifrån likvärdig behandling och inte lika behandling i mötet med den enskilde individen. Detta ska genomsyra samtliga av stadens verksamheter. För att stödja likabehandlingsarbetet i stadens olika verksamheter finns sedan 2011 en politiskt sammansatt likabehandlingskommitté under kommunstyrelsen. Likabehandlingskommittén är ett beredningsorgan som regelmässigt ska kunna fungera som remissinstans inför beslut inom likabehandlingsområdet. För likabehandlingskommitténs egna aktiviteter fastställs en särskild verksamhetsplan för 2012. Solna stads vision och mål Utgångspunkten för styrningen i Solna stad är ett system för samlad ekonomi- och verksamhetsstyrning, som utgår från prioriterade målområden, inriktningsmål och effektmål. Övergripande tvärsektoriella frågor ska genomsyra all verksamhet såväl externt som internt. I Solna stads verksamhetsplan och budget har de tvärsektoriella frågorna; internationellt arbete, jämställdhet, integration samt likabehandlingsarbetet integrerats i stadens styrsystem. Arbetet med de tvärsektoriella frågorna ska harmonisera med målarbetet, bidra till visionen om det hållbara Solna och vara en del av stadens kvalitetsutvecklingsarbete. De prioriterade målområdena och inriktningsmålen anger den inriktning som staden ska sträva efter att uppnå och tar sin utgångspunkt i visionen om det hållbara Solna, som förenar en stark ekonomisk tillväxt med miljöhänsyn och god social utveckling. Utvecklingen ska vara sådan att värden och kvaliteter förvaltas och utvecklas till gagn för nuvarande och kommande generationer. Visionen har preciserats i de fyra prioriterade målområdena; ekonomisk tillväxt, livsmiljö, trygghet och omsorg samt kunskap och livslångt lärande. Likabehandlingsarbetet kommer, huvudsakligen, in under följande målområden och inriktningsmål: 4
Målområde: Livsmiljö Inriktningsmål: Solna stads verksamheter ska kännetecknas av hög kvalitet, kostnadseffektivitet, mångfald och tillgänglighet. Målområde: Trygghet och omsorg Inriktningsmål: Det ska vara tryggt att växa upp, leva och åldras i Solna. Stadens likabehandlingsarbete ska genomsyra all verksamhet såväl internt som externt och bidra till att göra Solna till en attraktiv stad att bo, verka och arbeta i. Avsikten är att säkerställa att alla får en likvärdigt bemötande i samtliga av stadens verksamheter. Likabehandlingsplanen är ett styrdokument, som ska styra och samordna Solna stads verksamheter i riktning mot lika behandling. Likabehandlingsplanen utifrån verksamhetsperspektiv inkluderar de åtaganden som Solna stad är bunden av utifrån diskrimineringslagen, den europeiska deklarationen om jämställdhet mellan kvinnor och män på lokal och regional nivå ( CEMRdeklarationen ) samt de nationella jämställdhetspolitiska målen som är formulerade av regering och riksdag. CEMR tar till största delen sikte på medborgarperspektivet. I staden finns de särskilda likabehandlingsplanerna för Solnas skolor. Dessa behandlas inte i denna plan. Handikappolicyn, integrationspolicyn och policy mot rasism och främlingsfientlighet omfattas inte heller av denna plan utan ingår i de planer och policies som ska ses över av stadsledningsförvaltningen under 2011-2012. Ansvar Likabehandlingskommitténs uppdrag är att samordna, stimulera, främja, kunskapsutveckla och följa upp likabehandlingsperspektiven i stadens verksamheter. Stadens nämnder och styrelse ansvarar för att samtliga delar av likabehandlingsperspektivet beaktas i stadens finansierade verksamheter. Uppföljning Varje nämnd och styrelse ska kontinuerligt följa upp och redovisa likabehandlingsarbetet inom sitt ansvarsområde. Under 2012 sker det i delårsrapporter per april och augusti samt vid årsredovisningen. Nämnderna ska redogöra för könsuppdelad statistik och nyckeltal där så är möjligt. Medborgar- och brukarundersökningar bör användas för att följa upp och för att utveckla likabehandlingsarbetet ur ett verksamhetsperspektiv. Även andra typer av uppföljningar, såsom tillsynsrapporter eller studier, bör analyseras för att fånga in tänkbara förbättringsområden. Likabehandlingskommittén har en viktig roll i att stödja nämnder och styrelsen i arbetet med att använda likabehandlingsperspektivet som en metod för verksamhets- och kvalitetsutveckling. Under 2012 ska en dialog föras med nämnd-/styrelsepresidier om hur arbetet kan utvecklas ytter- 5
ligare och formerna för uppföljning kan förbättras, inklusive att ta fram stöd och rutiner. Likabehandlingskommittén och internationella kommittén ska vidare utveckla former för samverkan, bland annat vad gäller dialogen med förvaltningar och nämnder. Solna stads styr- och uppföljningssystem Styrning Uppföljning/Utvärdering KF Inriktningsmål Effektmål Ekonomiska ramar KF Nämnd Nämndmål Effektmål Nämndbudget Nämnd Enhet Enhetsmål Effektmål Tilldelade resurser Enhet 6
Bilaga: Begrepp inom likabehandlingsområdet Diskriminering Någon missgynnas genom att behandlas sämre än någon annan behandlas, har behandlats eller skulle ha behandlats i en jämförbar situation, om missgynnandet har samband med kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder. Indirekt diskriminering Någon missgynnas genom tillämpning av en bestämmelse, ett kriterium eller ett förfaringssätt som framstår som neutralt men som kan komma att särskilt missgynna personer med visst kön, viss könsöverskridande identitet eller uttryck, viss etnisk tillhörighet, viss religion eller annan trosuppfattning, visst funktionshinder, viss sexuell läggning eller viss ålder, såvida inte bestämmelsen, kriteriet eller förfaringssättet har ett berättigat syfte och de medel som används är lämpliga och nödvändiga för att uppnå syftet. Trakasserier Ett uppträdande som kränker någons värdighet och som har samband med någon av diskrimineringsgrunderna kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning eller ålder Sexuella trakasserier Ett uppträdande av sexuell natur som kränker någons värdighet. Instruktion att diskriminera Order eller instruktioner om att diskriminera och som lämnas åt person som står i lydnads- eller beroendeförhållande till den som lämnar ordern eller instruktionen eller som gentemot denna åtagit sig att fullgöra ett uppdrag. Kön Med jämställdhet avses att kvinnor och män ska ha lika rättigheter, möjligheter och skyldigheter inom alla väsentliga områden i livet; att ha ett arbete som ger ekonomiskt oberoende, vårda barn och hem samt delta i politiska, fackliga och andra aktiviteter i samhället. Könsöverskridande identitet eller uttryck Med könsöverskridande identitet eller uttryck avses att någon inte identifierar sig som kvinna eller man eller genom sin klädsel eller på annat sätt ger utryck för att tillhöra ett annat kön. Etnisk tillhörighet Med etnisk tillhörighet avses nationellt eller etniskt ursprung, hudfärg eller annat liknande förhållande Religion eller annan trosuppfattning Med begreppet annan trosuppfattning avses en sådan övertygelse som har nära samband med eller i allmänhet för knippas med begreppet religion. Några exempel på vad som omfattas är ateism, agnosticism och buddism. Etiska och filosofiska värderingar som inte har samband med religion faller utanför begreppet. Sexuell läggning Med sexuell läggning avses homosexuell, bisexuell och heterosexuell läggning Funktionshinder Med funktionshinder avses varaktiga fysiska, psykiska eller begåvningsmässiga begränsningar av en persons funktionsförmåga som till följd av en skada eller sjukdom fanns vid födelsen, har uppstått därefter eller kan förväntas uppstå. Ålder Med ålder avses uppnådd levnadslängd. 7