MINNESANTECKNINGAR 1(7) Datum 2010-03-01 Diarienr 2011/896 Nationellt ektorråd för kogliga frågor Tid: 2011-02-18 Plat: Deltagare: Antecknat av: Ärende Finlandhuet, Snickarbacken 4, Stockholm Monika Stridman Skogtyrelen, Mat Sandgren SCA (del av möte), Leif Gren Rikantikvarieämbetet, Viktoria Hallberg Svenka Hembygdförbundet, Ulf Sandtröm SMF Skogentreprenörerna (del av möte), Ander Blom Svenka Samerna Rikförbund, Linda Berglund, WWF, Marie Laron Stern Sveakog, Stefan Formark Sametinget, Ulf Sterler Jägarförbundet, Anna-Helena Lindahl Naturvårdverket, Jona Erikon Norra Skogägarna, Linda Hedlund LRF, Jona Rudberg SNF, Mårten Laron Skogindutrierna, Yngve Daoon GS-facket. Övriga från Skogtyrelen: Göran Lundh, Erik Sollander Frånvarande: SLU, Friluftfrämjandet Erik Sollander Innehåll/Reultat 1 inledning Monika S hälade amtliga välkomna En kort preentationrunda höll. Övriga frågor: Jona Rudberg lyfte fallet med avverkningtilltånd enl. 18 SVL utanför Kvickjokk. 2 Information Skogtyrelen: Monika S: Skogtyrelen har haft några våra år, men har nu åter ekonomin i balan. Vi har fått minka kotymen och har nu ca 950 antällda. För tunden håller vi på att lutföra vår årredovining för 2010. Vi kickar ut den till ektorrådet när den är klar. Regeringuppdragen: Erik S: Vi bifogade en lita över de eparata regeringuppdrag vi fått i regleringbrevet. I litan finn även angivet kontaktperon. Vi vill förbereda er på att vi kommer att kontakta er och be om deltagande i referengrupper och liknade i amband med att riggningen av arbetena nu går vidare under våren. Huvuddelen av regeringuppdragen ge numera till flera myndigheter att amarbeta kring. I flera av uppdragen på litan är någon annan myndighet än Skogtyrelen huvudanvarig. Dikuion. Uppdraget att rapportera om inektkador gäller tormområdet även om det finn oroande kador även i mellannorrland. Miljömålen: Erik S: Tack för inaten många av er gjorde att på kort varel före jul tälla upp och ge ynpunkter på de precieringar av Levande kogar vi då arbetade med. I underlaget bifogat kallelen framgår hur vi tagit till vara era ynpunkter. Dikuion:
Skogtyrelen Minneanteckningar 2011-03-01 2(7) Ärende Innehåll/Reultat Bra ammantällning men vi det är vårt att e hur Skogtyrelen förlag i lutänden blev. Några menade ockå att formuleringarna fortfarande behöver e över och att flera av värderingglidningarna fortfarande verkar vara kvar. Dock mycket värdefullt att kunna lämna ynpunkter i en proce vore bra även aveende andra miljömål. Under GMO finn fortfarande formuleringen kan bli aktuell under målperioden kvar. Vad yftar Skogtyrelen på? Skogbruket er det inte om aktuellt. Någon påpekade att man förökt ta kontakt både med Miljödepartementet och Miljömålberedningen om precieringarna och haft vårt att få klara var på ina frågor. Samtidigt pågår flera regionala initiativ från främt läntyreler om inte är nationellt koordinerade och en följd av miljömålpropoitionen anat att öka det regionala inflytandet i miljömålarbetet. Initiativen upplev i flera fall om förvirrande för omvärlden. Arbetet måte nog utgå från nationella mål om regionaliera annar kan ituationen bli mycket komplicerad. Anna-Helena L: Naturvårdverket har haft vårt att externprocea precieringarna. Monika S: Vi kickar ut reultatet. De politika tällningtaganden blir nu tydligare, vilket jag tycker är bra. Miljömålberedningen hanterar de vårate frågorna. Det finn ockå behov av att myndigheterna amarbete förbättra. Detta är på gång. 30 Skogvårdlagen. Erik S: Skogtyrelen håller på att revidera förekrifter och allmänna råd till 30 Skogvårdlagen. Detta är förta gången edan 1994, då paragrafen tillkom, om regelverket e över. Förändringarna aver många märre aker, i huvudak förtydliganden. För närvarande är förlaget ute på remi till bl.a. organiationerna runt bordet. Dikuion I tort amtliga framförde önkemål på en förlängd remitid, gärna till i mitten av mar. Flera markerade att man har omfattande ynpunkter på förlaget men även på proceen om upplev har varit alltför forcerad. Sakmäigt menade flera att förlaget i olika aveenden går för långt i detaljeringgrad. Monika S: Vi noterar önkemålen och återkommer narat med beked om remitid. Sakfrågorna lämnar vi till yttrandena och beredningproceen. Policy körkador: Monika S: Skogbruket har tagit initiativ till och tagit fram en policy för körkador, relativt detaljerad, om vi tycker är bra. Skogtyrelen har ockå tällt ig bakom policyn Dikuion Policyn är inte allmänt belutad inom kogbruket olika företag ännu,
Skogtyrelen Minneanteckningar 2011-03-01 3(7) Ärende Innehåll/Reultat utan befinner ig i olika led i de interna belutproceerna. Smärre juteringar kan fortfarande ke. Policyn befinner ig f.n. i olika delar de interna belutproceerna ho kogbruket företag. Tanken är att trycka upp policyn när den är belutad och klar. Skogbruket har även tagit fram en bok om vatten, om man aver att använda inte mint inom interna och externa utbildningar. Boken har fått goda recenioner. Regionala konferener. Monika S: Vart annat år arrangerar Skogtyrelen en nationell konferen och vart annat år regionala konferener. Under våren aver vi genomföra 6 regionala konferener från norr till öder. Information om konferenerna, program, talare m.m. finn på Skogtyrelen hemida. Dikuion Någon menade att konferenerna tar upp många intreanta punkter, men att det är anmärkningvärt få naturvårdrepreentanter bland talarna. Monika S: Vår avikt är att få bredd i dikuionerna vid konferenerna. Vi tar med o det ni äger. Information Polytax: (tog efter lunchen). Monika S: Vid flera möten (förta gången förra våren) mötet tog Skogindutrierna upp ammanvägningdilemmat inom Polytax. Som följd av det har vi att i gång ett arbete att e över polytax, bl.a. på den punkten. Vi kommer att löpande avrapportera här i ektorrådet. Syftet är att vi ka ha amyn i ektorn om hur det er ut i kogen. Mat Sandgren: Det er vi poitivt på och förtår att frågan inte är helt enkel. Vi hoppa på en effektiv löning. Monika S: Vi återkommer på näta möte den 6 maj. 3 Omvärldanaly Erik S: Som en länk mellan Skogtyrelen övergripande uppdrag enligt intruktionen och den årliga verkamhetplaneringen finn en verkamhettrategi om beluta av tyrelen. Strategin är på ca 3 år ikt, men revidera årligen. Ett av underlagen för reviionen är en omvärldanaly om ockå gör årligen. I utkicket inför mötet bifogade vi den interna verion vi för närvarande arbetar med. Vi er ett värde i att vara öppna med hur vi er på omvärlden, men är ockå mycket intreerade av om ni har några inpel till analyen. Vad har vi miat? Dikuion Landkapkonventionen kan vara viktig. Någon aknar även biologik mångfald om utplockad trend den hota maivt. Bra att klimatfrågan är med om en av trenderna. Starkate enkilda faktorn för kogindutrin är troligen hur nationella tyrmedel för energipolitiken lägg i andra EU länder, det kan tyra användningen av kogråvara mycket kraftigt. Det finn en trend mot tärkt folk och männikorättligt perpektiv. Inte mint kopplat till tillämpning av internationella konventioner, t.ex. barnkonventionen, men även med koppling till rennäring.
Skogtyrelen Minneanteckningar 2011-03-01 4(7) Ärende 4 Kunkapplattform hållbart brukande av kog Innehåll/Reultat Ökad användning av träfiber till nya ändamål. Ju dyrare oljan blir deto intreantare blir det att göra andra produkter. Forkningen går nabbt framåt och viar på otroliga nya möjligheter. För textiler klär vi o idag i 80 % olja och 20 % bomull, om båda har rejäla miljöproblem. Nu kommer träfibern i tor kala. OBS: multipolära marknader kan leda till tabilare ytem t.ex. ökade Svenk kogexport till Nordafrika nu under krien. Produktivitetreonemanget är enbart teknikt och då riktigt. Men totalproduktiviteten (inkl. att volymen/ha ökar) är faktikt poitiv. Att kraven på kogen är många, med ökade klyftor i hur man er på kogen nyttjande undertrök. Monika S: Bra genomgång. Tack. Göran L: Jag erätter Svante C för idag. Foku i arbetet är miljöapekter, med betoning på orakanaly och åtgärder och aver brukad kogmark. Avrapportering 31 mar. Arbetläge: Marie Appeltrand, Lund univeritet, har gjort intervjuer. Vi har genomfört Kundpaneler med OpenEye, haft dialog i ektorråden och en workhop i Stockholm. Orakanalyen känn rätt klar och vi har börjat utveckla förlag till åtgärder, men vi er att vi behöver mer tid, å vi har bett om 1 månad förlängning. Ännu har vi inte fått något beked. Orakbekrivningarna hamnar i fyra områden. För tre av dea tycker vi o e rimliga åtgärdförlag. I det fjärde: Anvar, prioriteringar och planering, har vi vårare att hitta bra åtgärder. Det finn ockå mycket diparata uppfattningar om vem om har anvaret för hur kogliga åtgärder utför. Monika S: Vi vill nu lyna av hur kogbruket arbetar med trakt- och planeringfrågorna. Vi har bett Sveakog och Norra kogägarna redovia hur man arbetar. Marie Laron Stern redoviade hur Sveakog arbetar med avverkningplanering (e bilaga 1). I korthet har man ett ytem där avverkningar prioritera och grovplanera på rummet, vilket följ av en planering av avverkning och kogvård i fält, på barmark, med fältdator o GPS, vilket gör att digital information, inkluive karta, kan överföra direkt till kördaren. Hittar man under proceen objekt med höga naturvärden överför de till naturvårdpotten. Avverkninglagen följer jälva upp in verkamhet, och på det gör centrala tickprov. Dikuion Flera menade att arbetättet imponerar, men undrade hur repreentativt Sveakog arbete är. Från Skogindutrierna menade man att ytemen er relativt likartade ut, och att utvecklingen har gått fort ita decenniet. GPS ytemen ökade preciion har förbättrat möjligheterna dramatikt. Från 2011 hantera även Sveakog köpevirke på amma ätt om den egna kogen.
Skogtyrelen Minneanteckningar 2011-03-01 5(7) Ärende Innehåll/Reultat Jona Erikon redoviade hur Norra Skogägarna arbetar (e bilaga 2). Den tora killnaden gentemot Sveakog är att en kogägareförening inte arbetar på egen mark, utan på ina medlemmar mark. På övergripande nivå arbetar man med gröna kogbrukplaner (ca 400 000 ha edan millenniekiftet), och med certifiering (ca 350 000 ha). De anlitade entreprenörerna genomgår både intern- och extern reviion. En miljöpecialit per region följer upp ca 60 trakter årligen. När det gäller operativ hänyn, ka den finna precierad i traktdirektivet. Genom utbildningar amordna bedömningar av bl.a. markkador och miljöhänyn. Satningen Framtiden kogentreprenörer är viktig och pågår 2010-2011. Mycket har blivit bättre. Att barmarkplanera alla objekt är dock inte möjligt. Dikuion Att kogägarföreningarna utbildar entreprenörer väckte intree. Inom ramen för PEFC certifieringen kräv.k. grönt kort, vilket innebär 4 dagar utbildning. I certifieringytemen finn deutom avvikeleytem. Skogbruket yrkenämnd (SYN), har en katalog med utbildningar om utvecklat till ytem om omfattar alla och kvalitetäkrar. Monika S: Mitag händer, och då är fungerande avvikeleytem viktiga. Tackför bra inpel till kunkapplattformen. 5 Skogriket Erik S: Regeringen aver att i lutet av maj lanera Skogriket, men vi inpiration från Matlandet. Målet är att kapa fler arbettillfällen och ekonomik utveckling, främt på landbygden med gedigen ba i ett hållbart nyttjande av kogen. Under våren kommer man inom Regeringkanliet bl.a. att identifiera fokuområden och formulera en viion. Tanken är att timulera icke-tatliga aktörer till deltagande. 6 Myndigheten för havoch vattenmiljö Dikuion Genomgående poitiva ignaler runt bordet. Dock med obervationen att man inte får glömma bort kärnverkamheten om måte vara en central del. Monika S: Björn Riinger är ärkild utredare för inrättande av myndigheten. Välkommen! Björn: Tack. Inrättandet av myndigheten har dikuterat i 5-10 år tid. Anaten är att amla både öt- och havvatten under en myndighet. I huvudak innebär det att man amlar verkamheter från nuvarande Fikeriverket och delar av Naturvårdverket. Myndigheten blir en enrådighetmyndighet med inynråd. Huvudkontoret hamnar i Göteborg. Grunduppdraget blir att verka för bevarande och hållbart nyttjande av hav- och vattenmiljöer och att anvara för genomförande av åväl EU: om den nationella havmiljö- vatten- och fikepolitiken. Budgetmäigt blir förvaltninganlaget på ca 200 Milj. kr med ett akanlag på ca 700 Milj. Jut nu är det mycket arbete med bemanning
Skogtyrelen Minneanteckningar 2011-03-01 6(7) Ärende Innehåll/Reultat och rekrytering. Överlämning från Naturvårdverket ker den 1 juli 2011. Hemida är f.n. www.ou.gov.e/havochvatten Myndigheten lär få en del beröring med kogfrågor, då många av vattenförvaltningfrågorna har tark koppling till kog. Myndigheten kommer ockå att vara operativt inblandad i de 21 läntyrelerna verkamhet, och flera av de verktygen har bäring på kog, bl.a. områdekydd. Dikuion För havbaerad vindkraft blir myndigheten roll motvarande Boverket. Egen tilltåndprövning blir met rörande fikeregleringområdet. EU: vattendirektiv blir ett centralt arbetområde. Monika S: Tack. Här finn även en koppling till En dörr in det är inte viktigt vilken myndighet om arbetar med frågan, utan att det fungerar väl mot amhället i övrigt. Vi kan e att amverkanbehoven mellan myndigheterna ökar. 7 Regelförenkling Monika S. Ett av regeringuppdragen vi har aver regelförenkling. Uppdragformuleringen kickade ut med kallelen. Vi vill nu fråga er: Vilka områden er ni om viktigat att vi arbetar med? 8 Internationella kogåret Dikuion Flera menade att det kogliga regelverket i ig är relativt enkelt. Men en dörr in anaten, att myndigheterna amverkar, är viktig. Däremot finn en oro för att regelverket blir mer komplicerat. Särkilt flera av EU: regelverk oroar. Stora ägare har lättare att hantera våra ytem må aktörer har ofta vårare. De regelverk om tillkommer bör i möjligate mån lägga in i Skogvårdlagen. Det finn ett pedagogikt värde i ett amlat regelverk för kogbruket. Anökan till LBP är i via fall alldele för komplicerat Se till att å mycket av hanteringen om möjligt kan göra elektronikt. Att E-avverka fungerar tabilt är mycket viktigt. Monika S: Tack för inpelen. Vi återkommer. Erik S: FN har utlyt 2011 om FN: internationella kogår. Har ni i organiationerna runt bordet några planer på aktiviteter? Dikuion SNF har inget ärkilt planerat, men aver leta kyddvärde kog i ödra verige. WWF international har en törre kampanj med 6 olika kapitel med olika foku. Några av dea kopplar till Svenka frågor, bl.a. biologik mångfald och energi. SSR har inget planerat. Naturvårdverket är ammanhållande för naturen år bl.a. kommer frågan upp vid nyinvigningen av Hamr nationalpark i auguti. Sveakog planerar inget ärkilt
Skogtyrelen Minneanteckningar 2011-03-01 7(7) Ärende Innehåll/Reultat Skogtyrelen är nu i en planeringfa. Vi aver att föröka använda kogen år för att lyfta frågor om är viktiga inom ordinarie verkamheter om de regionala konferenerna. Kanke går det att amverka? LRF: Alla år är kogen år. Vi har hopp om att få internationell Foret Dialogue till Sverige. Inom kogägarföreningarna finn ett tarkt nordikt amarbete, med möte i eptember. Norra Skogägarna vi tänker uppmärkamma och prida budkapet men inte göra några törre inater. SCA har lyft i frågan men ännu ej tagit belut Skogindutrierna aver att adreera frågan vid olika arrangemang, då med koppling till förnybara produkter. Jägarförbundet har inga ärkilda planer. Sametinget har inga planer. Hembygdförbundet tänker ta upp och prida budkapet inom organiationen. Många föreningar jobbar med tigar. Rikantikvarieämbetet har inget öronmärkt. Skogen biologika kulturarv kan möjligen vara aktuellt. 9 Övriga frågor Avverkningtilltånd enl. 18 Skogvårdlagen utanför Kvickjokk Jona R: I ett fall i fjällnära kog utanför Kvickjokk, där det kräv tilltånd för föryngringavverkning, har Skogtyrelen givit ett tilltånd enl. 18 Skogvårdlagen. I 18 äg att tilltånd inte får ge om området har väentlig betydele för naturvården. Området ligger rakt i ingångporten till Sarek och måte rimligen uppfylla lagen krav på väentlig betydele. En granne har överklagat belutet. Hur har Skogtyrelen tänkt och hur har man tolkat lagen? Monika S: Det om har varit viktigat för mig att äkertälla är att ärendet har handlagt korrekt. Förlagvi kommer vår chefjurit med till näta möte och går igenom de juridika bedömningarna. Förlaget mottog poitivt. 10 Mötet avlutande Monika S: Tack för viat intree. Näta möte äger rum den 6 maj, i Stockholm.
Bilaga 1 Planering och avverkning i Sveakog - preentation vid nationella ektorrådet 20110218 Marie Laron-Stern Skogvårdchef Planering och avverkning i Sveakog Prioriterade föryngringavverkningar hämta ur kogligt regiter Förberedande planering i bilder Föryngringplanering på barmark med fältdator och GPS Naturvärdebedömning Avgränning g av hänyn, markering överfarter, avlägg mm Indelning i tåndorter amt produktiondata Digital information (inkl karta) till kördaren Avverkning/egen uppföljning/kontroller 1
2011-03-01 Sveakog kogliga regiter Innehavet redoviat i ortofoton, betåndgräner, punkthänyn, hänynytor, naturvårdkogar etc Planering i fält med fältdator och GPS Barmark Naturvärdebedömning Avgränning av hänyn, överfarter mm Produktiondata inkl tåndorter, avlägg mm 2
2011-03-01 Kontroll av lutrapport Alla avverkninglag g gör lutrapport Kontroll i form av tickprov (2 per lag och år) Produktion/ natur- och kulturmiljö/ Mark- o vatten Avvikeler regitrera 3
2011-03-01 Stickprov avverkning, % avvikeler av kontrollerade objekt (ex. mark o vatten) 6,0% 5,0% 4,0% 3,0% 2,0% 1,0% 0,0% 3.1.1 Bruk areal vatten/diken 3.1.2 Vattendrag och funktionella 3.2.1 Nv arealer och imp 3.3.1 Friluftliv 3.3.2 "Rätt årtid" 3.3.3 Bäta bärighet BL SN VB NB G Sv 4
32 28 22 31 25 21 v 29 17 16 33 20 26 12 30 5 27 NO 34 19 24 11 18 NO 4 K 3 15 6 9 NO 2 10 8 NO 14 7 Bilaga 2 1 Norra Skogägarna arbete med miljöhänyn 2011-02-18 Jona Erikon 2 Miljöarbete inom Norra Skogägarna Föreningen är certifierad enligt ISO 14001, ISO 9001, PEFC Har certifierat drygt 2 600 enkilda kogägare enligt PEFC. Certifierad areal är ca 350 000 hektar produktiv kogmark. Upprättar årligen mellan 30 000 40 000 hektar gröna kogbrukplaner. k Norra Skogägarna har under 2000-talet planlagt ca 410 000 hektar produktiv kogmark. Naturvärdebedömning innan avverkning. A 23 z m z z z z m m z - Älgtjärnen - 1 P 1
3 Miljöreviioner Alla entreprenörer är certifierade enligt PEFC Alla entreprenörerna fyller i en egen kontroll på amtliga trakter Interna och externa reviioner av entreprenörer Årligen gör ca 100 internreviioner av kogägare En miljöpecialit i li per region Uppföljning av miljöhänyn, mint 60 trakter per år. Uppföljning av interna miljömål 4 Interna miljömål Tecknande av PEFC-avtal med kogägare om att följa PEFC kogtandard. Målättningen är att mint 40 % av medlemmarna areal kall vara certifierat enligt PEFC kogtandard enat vid utgången av år 2015. Prioriterad hänyn kall finna angivet i traktdirektivet oavett om kogägaren är certifierad eller inte. Påverkan på mark och vattenmiljöer 2
5 Prioriterad hänyn i traktdirektiven Konc naturvård till litet myromr i Sv amt tallbackar i mitten och i NO. Spara högtubbar i rågångarna, 6 Uppföljning av miljöfunktioner Markkador Kant- och Skyddzoner Hänynkrävande biotoper Naturvärdeträd /utvecklingträd död ved/hög tubbar Kulturmiljöer Stigar och leder Städat avlägg och kojplat 3
Utbildningar 7 Miljögruppen kommer att genomföra exkurion där bedömning på markkador och miljöhänyn amordna och kalibrera. Utbildning av entreprenörer och inpektorer har genomfört av SkogFork med töd av SMF: beviljade landbygdprojekt. I maj 2010 höll intern utbildning för hela fältorganiationen Framtiden kogentreprenörer. Framtiden kogentreprenörer 8 Projektet Framtiden entreprenörer yftar till att; Förtärka och utveckla kogliga entreprenörer kompeten i rollen om företagare. Förtärka kogliga entreprenörer kunkaper om vad om kräv för att leva upp till de krav om täll för ett ekologikt hållbart kogbruk. Stärka entreprenadföretag om vill och kan bredda ina företag Säkertälla att Norra Skogägarna i framtiden har yrkeverkamma tabila och lönamma entreprenörer med hög produktivitet, amtidigt om bäta naturvårdnytta uppnå vid uppdrag ho privata kogägare. 4
9 Framtiden kogentreprenörer Ekonomik hållbarhet; Viion, Affäridé Ekonomik uppföljning Verkamhetuppföljning Affärmannakap Produktivitet Företagutveckling Social hållbarhet; Arbetmiljö Ledarkap (tydligt ledarkap, kommunikation, teamkänla, problemhantering m.m.) Lagar, avtal och juridik Peronlig utveckling Målarbete med delaktighet Hänyn till rennäring och ociala värden i kogbrukåtgärder Hänyn till fornminnen och kulturmiljövärden Ekologik hållbarhet; God och funktionell miljöhänyn vid kogbrukåtgärder Hänyn till vattenmiljöer Begränning av körkador 10 SKOGENS VATTEN Ny bok från kogägarföreningarna Studiekampanj för kogägare Kommer att använda vid utbildningar även för entreprenörer och koginpektorer Lanering av Blå Målklaer Skogägarföreningarna utvecklar nytt planprogram. Skogbruket gemenamma policy för hänyn till vatten. Stort foku på naturvårdfrågor och hänyn till vattenmiljöer inom kogbruket. Vi gör mycket, men er behov och möjligheter till att bli ännu bättre. 5