ökar arbetslösheten i alla länder, men i USA sker tilbakagången snabbare

Transkript

1 Europeik arbetlöhet numera generellt högre än i USA. Vid lågkonjunktur ökar arbetlöheten i alla länder, men i USA ker tilbakagången nabbare än i typikt Europeikt land. Från att ha legat på en tabil, internationellt låg nivå ökade arbetlöheten kraftigt i Sverige under 90 talet. Antalet i arbete minkade ännu kraftigare. Individer ej i arbete om andel av arbetkraften Ej i arbetkraften Frånvarande. Arbetlöa Källa: AKU SCB Figure 5: Minkningen av arbetlöheten i Sverige under enare delen av 90talet kedde nabbare än de fleta trott. Fortfarande lägre antal peroner i arbete. Finn många olika lag arbetlöhet och förklaringar. Här är några. 1. Sök- eller friktionarbetlöhet. 2. Effektivitetlöner. 3. Stela nominallöner. 4. Bidrag och katter. 19

2 5. Fackföreningar Arbeten förvinner och upptår kontinuerligt. Matchning av arbetkraft och arbettillfällen tar tid. % Bruttoflöden per år om procent av yelättning: tillverkningindutri Omallokering Jobb kapade Jobb nedlagda Figure 6: Steady tate vid kontanta hazarder. Antag av yelatta förlorar jobbet varje månad. Antag f procent av arbetlöa finner jobb. I teady tate måte inflödet till poolen av arbetlöavaralikamedutflödet. Dv, E = fu (60) där E är antalet yelatta och U antalet arbetlöa. mellan och f betämmer arbetlöheten eller Förhållandet f = U E, (61) E + U = fu + U (62) 20

3 (E + U)=(f + ) U f + = /f 1+/f = U E + U. Arbetlöheten kan minka genom att änka och/eller öka f. Men, inte till varje pri. Omallokering viktig del av produktivitetökning. Fundera på vad om kan öka f repektive minka, och vilka kotnader eller negative bi-effekter detta kan ha! Notera att formeln ovan gäller teady tate. Om en temporär chock tillfälligt ökar (en konjunkturnedgång) kvartår arbetlöheten en tid efter det att gått tilbaka till normalläget. Dynamik. Låt U t vara arbetlöheten i tidpunkt t om andelen av arbetkraften. Vi får då Uttryck (63) om avvikeler från U U t+1 =(1 f)u t + (1 U t ) =(1 f )U t +. (63) U t+1 U =(1 f )U t + U, (64) =(1 f )(U t U)+ (f + ) U, =(1 f )(U t U)+ (f + ) f +, =(1 f )(U t U). Som vi er å kvartår en andel (1 f ) av en eventuell avvikelen mellan faktik arbetlöhet och teady tate arbetlöten näta period och en andel (1 f ) k efter k perioder. Om vi t.ex antar att 1/2% av jobben förvinner varje månad och att arbetlöheten är 5%. Då är f lika med 9.5%. Det betyder att (1 f ) = 90% av avikelen kvartår efter en månad. Vi kan ockå löa för hur många månader det tar för hälften av en avvikele att förvinna. ( ) t 0.5 =1/2 (65) t Notera att arbetlöheten nivå i teady tate betäm av kvoten mellan och f medan återgånghatigheten till teady tate betäm av umman av f och. Två länder kan därför ha amma arbetlöhet i teady tate (genomnitt) medan dera återgångtid efter chocker är olika. Jämför Europa (Sverige) med USA. 21

4 Ienneoklaikmodellför arbetmarknaden är efterfrågan på lönen lika med arbetkraften marginalprodukt. Antag ockå att alla individer är villiga att arbeta om och endat om lönen är högre än w 0 (reervationlönen). Utfallet på en perfekt konkurren marknad blir då antingen att lönen är w 0 och yelättningen 0 < max ellerattviharfull yelättning max och lönen högre än w 0. Idennamodelkanintearbetlöhet amexitera med en lön högre än reervationlönen och all arbetlöhet är därmed frivillig i mening att arbetlöakulleintetrikt föredra att byta plat med de om har ett jobb. Lön Neoklaik lönebetämning Efterfrågan Utbud w w 0 Syelättning 0 max Figure 7: Den å kallade effektivitetlönehypoteen leder till andra lutater. Enligt denna ökar på ett eller annat ätt produktiviteten ho arbetkraften om lönen ökar. Ett vanligt argument är att riken att bli arbetlö fungerar om ett ätt att motivera arbetkraften. Denna pika fungerar bara om arbetlöheten är tillräckligt hög för att det ka ta tid att finna ett jobb och lönen är tillräckligt mycket högre än reervationlönen. Hur mycket högre den behöver vara beror påhurvårt det är att få jobb, vilket i in tur beror på arbetlöheten nivå. Antag att den 22

5 Lön Effektivitetlönemodellen Marginalprodukt NS() Utbud w max Syelättning Figure 8: antälle kan arbeta hårt eller inte all. Vilkoret för att den antällde ka arbeta hårt är då att lönen ka vara högre än ett vit trökelvärde NS() om ökar i yelättningnivån. w NS() brukar kalla No-hirking condition. Ingen arbetgivare kan ätta lönen under denna nivå, men harhelleringenanledningattätta den högre. Under antagandet att detbliroändligt lätt att hitta ett nytt jobb när arbetlöheten går mot noll, blir nu reultatet att lön över reervationlönen och arbetlöhet inte bara kan amexitera utan alltid gör det. Varianter på effektivitetlönemodellen är att en hög lön behöv för att attrahera en tor grupp av ökande eller för att minka antalet frivilliga avgångar. Antag att lönen i nominella termer av någon anledning hamnat fel, t.ex. på grund av produktivitetförändringar eller priförändringar på världmarknaden och inte längre är konitent med normal yelättning. Att jutera lönen är inte alltid friktionfritt och ett ögonblick verk. Oraker kan vara trögheter i förhandlingytem för löner och vårigheter änka löner i nominella termer. Om nominallönen blir för hög upptår ar- 23

6 Lön Effektivitetlönemodellen Marginalprodukt NS() Utbud w max Syelättning Figure 9: betlöhet. Stela nominallöner borde alltå i huvudak oraka oönkade fluktuationer i arbetlöheten. Ockå genomnittlig arbetlöhet kan dock påverka genom att lönepridningen blir för låg mellan olika ektorer och företag när inflationen är låg men ingen kan änka nominallönen. Om nominallönen är tel kapa en roll för penningpolitik om påverkar växelkur och prinivå ochdärmed reallönen även vid oförändrade nominallöner. Med Cobb-Dougla produktionteknologi har vi Vintmaximium ge vid π = PK α L 1 α wl. (66) (1 α) K α L α = w P, (67) dv yelättningen betäm av real(produkt)lönen L = w P 1 α K 1 α. (68) 24

7 Tag t.ex. ett exportföretag där P = P där P är är lika med ett givet e världmarknadpri och e växelkuren (t.ex. $/SEK). En devalvering leder då tillatte faller, P ökar och reallönen faller. Nominalön i SEK Devalvering Marginalproduktvärde i SEK Utbud Syelättning Figure 10: Bidrag och katter Våra tidigare modeller kan använda för att förklara hur bidrag kan förklara arbetlöhetnivån. Sannolikheten per tidenhet att finna ett jobb beror på individerna ökintenitet. Denna i in tur beror på killnaden i lön (nytta) mellan att ha och inte ha ett arbete. Svenka och utländka tudier viar att denna mekanim är betydelefull. I extremfallet kan erättning vara högre än (via) individer reervationlön, om dåväljer att inte jobba. En fackförening om ätter eller begär löner i yfte att maximera ina medlemmar nytta är rimligen medveten om att det finn ett amband mellan yelättning och lönenivå. Avvägningen dem emellan beror bland annat på hur beluttrukturen i fackföreningen er ut. En vik- 25

8 .22 FIGURE 1c SPA95 SPA85 Unemployment rate JAP95 JAP80 JAP90 JAP85 ITA95 UKG85 SPA80 CAN85 CAN95 UKG95 AUS85 GER95 AUS95 CAN90 USA80 USA85 UKG90 AUS90 CAN80GER85 UKG80 FRA80 USA90 USA95 AUS80 GER90 GER80 SPA90 FRA95 FRA85 FRA Unemployment inurance (OECD ummary meaure) Figure 11: tig parameter är graden av inider dominan. Av olika käl är kotnaderna för arbetlöhet inte tagna av dem om har tört inflytande i fackföreningarna. Inider, om arbetat länge, kan tänka ha mindre individuell rik att bli arbetlöa. Om dea amtidigt har ett oproportionerligt tort inflytande på lönepolitiken kan avvägningen tänka vara till förmån för höga löner till priet av högre arbetlöhet. Samma ak kan inträffa om arbetlöheten främt drabbar individer om i mindre utträckning är medlemmar. En annan apekt är att kotanderna för arbetlöheterättning oftat betala gemenamt via kattedeln. En decentralicerad lönebildning leder då till att lokala fackföreningar inte tar hänyn till kotnaderna av arbetlöhet. centraliering ger lägre arbetlöhet. Calmfor-Driffil hypoteen är att ambandet mellan arbetlöhet och centraliering är om ett omvänt U. Branchvia förhandlingar ämt ur arbetlöhetperpektiv. Hypoteen har fått mycket empirikt töd. 26

9 Figure 12: 27