Förändringar av nuvarande avgiftssystem inom äldreomsorgen

Transkript

1 ÄLDREFÖRVALTNINGEN AVDELNINGEN FÖR STRA TEGI OCH PLANERING DNR /2008 SID 1 (29) Handläggare: Barbro Karlon, tfn: Git Skog, tfn: Till Äldrenämnden den 10 februari 2009 Förändringar av nuvarande avgiftytem inom äldreomorgen Äldreförvaltningen förlag till belut Äldrenämnden belutar följande 1. Äldrenämnden godkänner äldreförvaltningen förlag till förändringar av nuvarande avgiftytem inom äldreomorgen. 2. Äldrenämnden överlämnar förlaget till kommuntyrelen för vidare belut i kommunfullmäktige. 3. Äldrenämnden förelår kommuntyrelen förelå kommunfullmäktige att förändringar i Paraplyytemet med anledning av belut om ändringar av nuvarande avgiftytem påbörja med tart i början av Äldrenämnden förelår kommuntyrelen förelå kommunfullmäktige att reervera medel för utvecklingkotnader av Paraplyytemet. 5. Äldrenämnden förelår kommuntyrelen förelå kommunfullmäktige att amtliga förändringar om förelå i äldreförvaltningen tjänteutlåtande inför från och med den 1 januari Äldrenämnden förelår kommuntyrelen förelå kommunfullmäktige att äldrenämnden ge i uppdrag att årligen utarbeta tillämpninganviningar för avgifter inom äldreomorgen. 7. Under förutättning att kommunfullmäktige belutar enligt ovan belutpunkt 6, ger äldrenämnden i uppdrag till äldreförvaltningen direktör att årligen utarbeta och beluta om tillämpninganviningar för avgifter inom äldreomorgen. Gunnel Rohlin direktör Raili Karlon avdelningchef Beökadre Swedenborggatan 20 B Stockholm. Telefon Fax

2 SID 2 (29) Sammanfattning av äldreförvaltningen förlag Nedan ammanfatta äldreförvaltningen förlag till förändringar av nuvarande avgiftytem inom äldreomorgen och de förväntade ekonomika konekvener utifrån de beräkningar om genomfört: 1. Vid beräkning av den enkilde avgiftunderlag ta ingen hänyn till underkott av kapital. 2. Minimibeloppet beräkna till en tolftedel av 135,46 % av pribabeloppet för enamtående och en tolftedel av 114,46 % av pribabeloppet för var och en av ammanlevande makar, regitrerade partner och ambor. Det innebär att minimibeloppet för makar och ambor i taden avgiftytem anpaa till förändringen av lagtiftningen om gäller från och med den 1 januari (8 kap 7 SoL). 3. Makar, regitrerade partner och ambor har gemenam avgift när inaterna kommer båda till del i dera gemenamma huhåll. 4. I de fall alla måltider ervera i.k. våningmatalar på ervicehu uppgår avgiften för kot till maximalt amma umma om avgiften för kot i vård- och omorgboende med heldygnomorg (73,3 % av 1/12 av pribabeloppet eller kr per månad år 2009). 5. Avgift för näringpreparat i ervicehu, fattäll varje år utifrån avgift för kot i vård- och omorgboende med heldygnomorg och våningmatalar i ervicehu. Hel nutrition i ervicehu genererar amma avgift om kot och hel nutrition i vård- och omorgboende (2 614 kr per månad år 2009). Halv nutrition uppgår till 25 % och kottillägg till 10 % av kotnaden för kot och hel nutrition. 6. Reducering av kotavgift på grund av långvariga medicinka eller ociala käl förändra på å ätt att detta endat omfattar möjlighet till hel reducering under den korta period vid livet lutkede då eventuellt all form av näringtillförel, efter belut av läkare, avbryt. 7. Ett individuellt tillägg till minimibeloppet aveende fördyrande kotnader för kot ge till alla om bor permanent i vård- och omorgboende amt till de om äter alla måltider i.k. våningmatal på ervicehu. Det individuella tillägget uppgår till mellankillnaden av konumentverket beräkningar av käliga kotnader för råvaror för kvinnor 75 år och äldre och vad maten kotar för den enkilde (2 614 kr per månad år 2009) (8 kap 8 SoL). 8. Då den enkilde i vård- och omorgboende förbehåll det lagtadgade minimibeloppet och deutom får inberäkna ett individuellt tillägg för kot, förelår äldreförvaltningen att taden därmed inte reducerar kotavgiften för den enkilde i de fall denne har ett poitivt avgiftutrymme. Om den enkilde avgiftutrymme är

3 SID 3 (29) negativt, förelår äldreförvaltningen däremot att kotavgiften reducera med amma umma om det negativa avgiftutrymmet (8 kap 8 SoL). 9. Ett individuellt avdrag för förbrukningartiklar gör för alla om bor permanent i vård- och omorgboende med heldygnomorg. Det individuella avdraget uppgår till 8 % av en tolftedel av pribabeloppet (285 kr per månad år 2009) (8 kap 8 SoL). 10. Peroner om beviljat hjälp med matlåda och/eller dagverkamhet har rätt till ett individuellt tillägg vid beräkning av avgiftunderlag. Detamma ka gälla för de peroner om blir beviljade hjälp med mat och där utföraren verktäller belutet genom att ditribuera matlådor (8 kap 8 SoL). 11. Det individuella tillägget för matlådor och mat på dagverkamhet baera på att varje huvudmål kotar 0,11 % av pribabeloppet (47 kr år 2009). 12. Avgiftgrupper inför om utgår från beviljad tid i ju intervaller. 13. Avvikeler av utförd tid från timintervallet i aktuell avgiftgrupp ka generera en reducerad hemtjäntavgift för den enkilde. Reduceringen ker genom en individuellt uträknad timavgift. 14. För peroner om bor i vård- och omorgboenden ker reducering av omorgavgift och kotavgift på grund av frånvaro genom avdrag av individuellt uträknad avgift per dag. 15. Avgift för avlöning i hemmet debitera från och med timme 17 per månad. 16. Avgiftfri ledagning aver i förta hand olika former av kulturella och ociala aktiviteter. 17. Övergångregler vid beräkning av avgift inom äldreomorgen för peroner om haft inater innan 65 årdagen ta bort i de fall de nuvarande olikheterna mellan avgiftytemen för peroner under repektive över 65 år kvartår. Generellt kan äga att förlagen att höja de enkilda minimibelopp till lagtiftningen nivå och till detta lägga individuella tillägg för i förta hand fördyrande utgifter för kot, innebär minkade intäkter för taden i form av hemtjäntavgifter och vård- och omorgavgifter. För vård- och omorgboenden uppgår minkningen av intäkter för vård- och omorgavgifter till ca 1,2 mnkr per år. Motvarande minkning av intäkter för hemtjäntavgifter uppgår, med de antaganden om beräkningen utgått ifrån, till ca 11,7 mnkr per år.

4 SID 4 (29) Förlaget att endat reducera avgiften för kot i vård- och omorgboenden i de fall den enkilde har ett negativt avgiftutrymme innebär ökade intäkter för taden för kot om ca 1,1 mnkr. Vid genomförande av amtliga förlag om preentera i detta tjänteutlåtande beräkna taden intäkter ålede minka med ca 11,8 mnkr per år. Medel har reerverat i Central medelreerv i budget för 2009 med anledning av denna nettoförändring. I en förta förtudie om har påbörjat uppkatta utvecklingkotnaderna, för att genomföra de förändringar av Paraplyytemet om kräv, uppgå till ca 2,5 mnkr. Denna kotnad omfattar förändringar för både äldreomorg och omorg om peroner med funktionnedättning. Äldreförvaltningen förelår att medel reervera för utvecklingkotnader av Paraplyytemet. Bakgrund Avgifter för hemtjänt, dagverkamhet och omorg i ärkilt boende reglera från och med den 1 juli 2002 i 8 kap. ocialtjäntlagen (SoL). Från och med den 1 januari 2003 införde betämmeler kring inkomtberäkning i SoL. Stockholm tad införde med anledning av de nya betämmelerna i SoL, ett nytt avgiftytem inom äldreomorgen från och med den 1 juli Äldreförvaltningen aner att avgiftytemet bör förändra å att det på ett tydligare ätt följer de betämmeler om finn i SoL. I amband med överynen av avgiftytemet förelår äldreförvaltningen även andra former av förändringar med yfte att göra avgifterna tydligare för den enkilde amt att underlätta adminitrationen. Ärendet beredning Ärendet har berett av äldreförvaltningen. I beredningen har en arbetgrupp betående av repreentanter från ju taddelförvaltningar amt IT-avdelningen på tadledningkontoret fungerat om referengrupp. Då ocialtjänt- och arbetmarknadförvaltningen parallellt med detta ärende förelår förändringar av nuvarande avgiftytem för peroner under 65 år, har ett amarbete även kett mellan äldreförvaltningen och dåvarande ocialtjäntförvaltningen. Samråd har kett med juridika avdelningen amt finanavdelningen på tadledningkontoret. Äldrenämnden handikappråd och kommuntyrelen penionärråd har tagit del av ärendet den 3 februari Äldreförvaltningen ynpunkter och förlag I detta tjänteutlåtande preentera förlagen till förändringar av nuvarande avgiftytem amt vilka konekvener dea kan anta få vad gäller taden intäkter, de enkilda avgifter och krav på förändringar i taden verkamhetytem (Paraplyytemet). De beräkningar om genomfört är baerade utifrån räkningkörningen i eptember Till tjänteutlåtandet bilägg ett ammandrag av de viktigate paragraferna i kap. 8 SoL, vilka ligger till grund för de förändringar om äldreförvaltningen förelår.

5 SID 5 (29) Äldreförvaltningen förelår att amtliga förändringar om förelå i detta tjänteutlåtande inför från och med den 1 januari Med anledning av förändrat pribabelopp har tidigare tadledningkontoret och därefter äldreförvaltningen inför varje år tagit fram Tillämpninganviningar för äldreomorgen avgiftytem. Tillämpninganviningarna har undertecknat av taddirektören. Äldreförvaltningen förelår att anvaret för att årligen ta fram uppdaterade tillämpninganviningar delegera till äldreförvaltningen direktör. Underkott av kapital Vid beräkning av den enkilde inkomt ka inkomt av kapital räkna in i avgiftunderlaget. Från umman dra 30 % katt och nettoumman fördela med lika belopp per månad. Detta fungerar idag och töd av Paraplyytemet. Uppgift om underkott av kapital om hämta från Skatteverket innebär att underkottet redan har kvittat mot eventuell kapitalinkomt och om underkottet är törre än överkottet blir umman negativ. I dag ta denna uppgift med i beräkningen av avgiftunderlaget, vilket leder till att den enkilde inkomt minka med underkottet. I tället bör uppgift om underkott av kapital behandla om att det inte finn kapitalinkomter (0 kr). I de fall kulderna aver botadlån ta hänyn till dea lån vid uträkning av botadkotnaden. Äldreförvaltningen aner i övrigt inte att det finn anledning att ubventionera avgiften på grund av eventuella lån och andra kulder om enkilda kan ha. Förlag Äldreförvaltningen förelår att taden vid beräkning av den enkilde avgiftunderlag inte tar hänyn till underkott av kapital. Konekvener När underkott av kapital beräkna till 0 kr innebär det att avgiftutrymmet ökar för de peroner om har ett underkott, vilket i in tur kan påverka den enkilde avgift. Antalet peroner med ett underkott av kapital uppgår till ca 3 500, vilket motvarar ca 16 % av den totala gruppen äldre om har inater genom äldreomorgen. Underkotten varierar från 1 kr till uppemot 100 tkr per månad, men den törta andelen har ett underkott av kapital under 500 kr per månad. Minimibelopp och avgift för makar, regitrerade partner och ambor I amband med belut om regeringen budgetpropoition för 2009 belöt rikdagen i december 2008 att höja det lagtadgade minimibeloppet och därmed införa en ändring i ocialtjäntlagen från och med den 1 januari 2009 (SFS 2008:1424). Ändringen yftar till att delvi motverka att den kattelättnad om uppkommit genom det förhöjda grundavdraget förämra genom höjda avgifter enligt ocialtjäntlagen. Höjningen av minimibeloppet medför att kommunerna avgiftintäkter minkar. Enligt kommunala finanieringprincipen ka kommunerna kompenera för denna tillkommande kotnad.

6 SID 6 (29) Från och med den 1 januari 2009 ka minimibeloppet enligt SoL alltid per månad utgöra lägt en tolftedel av 1. 1,3546 gånger pribabeloppet för enamtående, eller 2. 1,1446 gånger pribabeloppet för var och en av ammanlevande makar och ambor. Innan höjningen av minimibeloppet trädde i kraft kulle minimibeloppet enligt SoL lägt utgöra en tolftedel av 1,294 gånger pribabeloppet för enamtående eller en tolftedel av 1,084 gånger pribabeloppet för var och en av ammanlevande makar och ambor. I taden avgiftytem fram till och med den 31 december 2008 tillämpade lagen betämmeler vad gällde enamtående (129,4 %). När det gällde makar och regitrerade partner hade taden ett högre minimibelopp än vad lagen angav (112 % itället för 108,4 %). Från och med den 1 januari 2009 tillämpar taden de nya minimibelopp om förekriv i SoL för enamtående och makar. Sambor räkna i taden nuvarande avgiftytem om enamtående, vilket inte förekriv i lagen. Detta leder till att ambor tillamman får ett högre minimibelopp än vad makar och regitrerade partner får (9 662 kr itället för kr år 2009). Äldreförvaltningen aner att taden bör följa lagtiftaren intentioner kring ambor. Minimibeloppet utgör av utgifter om påverka av om man bor tillamman med någon annan, oavett civiltånd. Äldreförvaltningen aner att taden bör definiera ambor å om ambolagen (2003:376) gör, dv. två peroner om tadigvarande bor tillamman i ett parförhållande och har gemenamt huhåll. Det innebär att i de fall till exempel två ykon bor tillamman ka de inte betrakta om ambor. När det gäller inkomter ka dock ambor inte betrakta på amma ätt om makar och regitrerade partner. Makar betalar i taden gemenamt en avgift för inater upp till och med avgiftgrupp 3, men detta gäller inte för ambor enligt betämmelerna i taden nuvarande avgiftytem. Äldreförvaltningen aner att detta även bör gälla för ambor. Mot bakgrund av att äldreförvaltningen i detta ärende förelår avgiftgrupper i timintervaller, aner äldreförvaltningen att det kulle vara tydligare om regeln itället innebar att makar, regitrerade partner och ambor gemenamt betalar en avgift för inater om kommer båda till del i dera gemenamma huhåll. Med detta ave inater om inte tar längre tid att utföra till två peroner än om de hade utfört till en peron. En bieffekt av nuvarande ätt att regitrera ambor inater i Paraplyytemet är ockå att det finn ett antal peroner om får hjälp av hemtjänten om inte framkommer i tatitiken. Förlag Äldreförvaltningen förelår att taden beräknar minimibeloppet till en tolftedel av

7 SID 7 (29) 135,46 % av pribabeloppet för enamtående och en tolftedel av 114,46 % av pribabeloppet för var och en av ammanlevande makar, regitrerade partner och ambor. Det innebär att minimibeloppet för makar och ambor i taden avgiftytem anpaa till förändringen av lagtiftningen om gäller från och med den 1 januari Äldreförvaltningen förelår vidare att betämmelen att makar och regitrerade partner har gemenam avgift i avgiftgrupp 1-3 ändra till att de gemenamt betalar en avgift när inaterna kommer båda till del i dera gemenamma huhåll. Detta ka även gälla för ambor. Äldreförvaltningen förelår att möjlighet inför i Paraplyytemet att regitrera ambo om medökande där även ambon peronnummer regitrera å att SCB-tatitik m.m. blir korrekta. Däremot ka ambor inkomter, till killnad från makar, inte lägga ihop och dela med hälften. Konekvener Det är inte möjligt att ta fram uppgifter om vad denna förändring kulle leda till för de ambor om idag har inater. Anledningen är att ambor inte regitrera i Paraplyytemet om medökande. Om ett ambopar har gemenamma inater regitrera inaterna på den ena av dem och om de har olika peronliga inater regitrera de om två olika ärenden. Ett antal av de ambor om har hemtjäntinater kommer att påverka av detta förlag då de tillamman kommer att få ett lägre minimibelopp och därmed i via fall en högre avgift än vad de har med nuvarande avgiftytem. Kotavgift, minimibelopp och individuella tillägg och avdrag i vård- och omorgboenden I taden har peroner om bor i vård- och omorgboenden ett lägre minimibelopp än peroner om bor i ervicehu eller ordinärt boende. Mellankillnaden utgör av ett å kallat individuellt avdrag på kr per månad (år 2009) om aver kot och förbrukningartiklar. Enligt SoL är det möjligt att göra individuella avdrag om poter om minimibeloppet aver täcka ingår i vård- och omorgavgiften eller tillhandahåll avgiftfritt. Detta är fallet med förbrukningartiklar i vård- och omorgboenden, men inte med kot om taden tar ut avgift för (2 614 kr per månad år 2009). Staden reducerar dock avgiften för kot i de fall den enkilde inte har förbehållbeloppet kvar, å i de fleta fall har detta inte påverkat den enkilde på ett negativt ätt. Socialtjäntlagen avgiftbetämmeler ger utrymme för några olika tillvägagångätt för att föräkra att den enkilde förbehåll medel för de poter om minimibeloppet aver täcka, t.ex. kot i vård- och omorgboende. Kommunen kan betämma att koten ingår i vård- och omorgavgiften och därmed minka minimibeloppet för alla om bor i vårdoch omorgboenden med umman för kot. Kommunen kan itället betämma att avgift för kot årligen fattäll utifrån konumentverket (KO) beräkningar av käliga kotnader för livmedel för peroner över 61 år, d.v.. det belopp om ligger till grund för poten

8 SID 8 (29) livmedel i det lagtadgade minimibeloppet. Då behöver kommunen varken göra individuella avdrag eller tillägg. Kommunen kan ockå välja att ta ut en avgift för kot om övertiger konumentverket beräkningar av käliga kotnader för livmedel, under förutättning att den enkilde får ett individuellt tillägg till itt minimibelopp. Äldreförvaltningen förelår att avgift för kot i vård- och omorgboenden fattäll om idag (73,3 % av 1/12 av pribabeloppet, kr per månad år 2009). Då detta innebär att den enkilde får fördyrade levnadomkotnader för livmedel, ge alla om bor i vårdoch omorgboende ett individuellt tillägg till minimibeloppet. Det individuella tillägget ka utgöra av mellankillnaden av KO: beräkningar av råvarukotnaden och taden fattällda kotavgift. Sedan 2006 delar KO in peroner över 61 år i fyra grupper aveende kotnader för livmedel (kön och ålder). Förlagvi får den lägta av dea ummor, aveende kvinnor 75 år och äldre (1 380 kr per månad år 2009), utgöra grunden för det individuella tillägget då det gör att ingen enkild påverka negativt. En förutättning för att taden ka kunna ta ut avgift för kot i vård- och omorgboenden om övertiger KO: beräkningar är ålede att den enkilde ge ett minimibelopp om lägt motvarar betämmelerna i SoL. Förutom behov av individuellt tillägg för kot, bör minimibeloppet om grund avgöra av om den enkilde är enamtående eller make/maka eller ambo, inte i vilken form av boende den enkilde bor. För peroner om bor i ervicehu beräkna avgift för hemtjänt på amma ätt om för de om bor i ordinärt boende. På via ervicehu finn å kallade våningmatalar där alla måltider ervera på liknande ätt om i vård- och omorgboenden. Äldreförvaltningen aner att avgiften för kot vid ådana löningar i ervicehu, preci om vid vård- och omorgboenden, maximalt ka uppgå till en tolftedel av 73,3 % av pribabeloppet (2 614 kr per månad år 2009) och att ett individuellt tillägg ge, om utgår från mellankillnaden av KO: beräkningar och taden avgift för kot. För peroner om vita hel eller del av månad för korttidvård ka ett individuellt tillägg för kot göra för varje peron och period. När det gäller förbrukningartiklar bör det fattälla vilka artiklar om ingår och kotnaden för dea. Då detta ka gälla lika för alla om bor i vård- och omorgboenden är det lämpligt att minka minimibeloppet med denna umma genom ett individuellt avdrag. Det kulle innebära att alla om bor i vård- och omorgboenden har ett något lägre minimibelopp än de om bor i ervicehu eller ordinärt boende. Förlag Äldreförvaltningen förelår att avgiften för kot i vård- och omorgboenden, amt i förekommande fall våningmatalar i ervicehu, fattäll varje år till en tolftedel av 73,3 % av pribabeloppet (2 614 kr per månad år 2009). För att den enkilde ka förbehålla medel för den fördyrande livmedelkotnaden, förelår äldreförvaltningen att alla om

9 SID 9 (29) bor i vård- och omorgboende och de om äter alla måltider gemenamt i.k. våningmatalar i ervicehu, ge ett individuellt tillägg till minimibeloppet. Det individuella tillägget, med utgångpunkt från KO: beräkningar av råvarukotnader för kvinnor 75 år och äldre, kulle utifrån 2009 år avgifter uppgå till kr per månad (2 614 kr kr). Äldreförvaltningen förelår ålede att den enkilde minimibelopp i vård- och omorgboende för det förta utgår från lagtiftningen lägta nivå (en tolftedel av 135,46 % av pribabeloppet för enamtående eller 114,46 % av pribabeloppet för var och en av ammanlevande makar och ambor). Med det individuella tillägget för kot (1 234 kr per månad år 2009) utöka minimibeloppet ytterligare. Äldreförvaltningen förelår vidare att ett individuellt avdrag för förbrukningartiklar gör för alla om bor permanent i vård- och omorgboende. Det individuella avdraget förelå uppgå till 8 % av en tolftedel av pribabeloppet (285 kr per månad år 2009). I begreppet förbrukningartiklar förlå ingå: toalettpapper, huhållpapper, divere engångmaterial (ex. tvättlappar, ervetter, madrakydd m.m.), tvättmedel, köljmedel, dikmedel, glödlampor, tädutrutning, divere rengöringmedel amt i förekommande fall inkontinenhjälpmedel. Minimibeloppet för enamtående boende i vård- och omorgboende blir med detta förlag år 2009 ålede kr per månad ( ). När den enkilde i vård- och omorgboende förbehåll det lagtadgade minimibeloppet och deutom får inberäkna ett individuellt tillägg leder det till att förbehållbeloppet blir törre vilket i in tur gör att avgiftutrymmet blir mindre. Avgiftutrymmet avgör vad den enkilde kan betala i hemtjäntavgift repektive vård- och omorgavgift. I vård- och omorgboende är maxavgiften för vård- och omorg kronor per månad år Äldreförvaltningen förelår att taden därmed inte reducerar kotavgiften för den enkilde i de fall denne har ett poitivt avgiftutrymme. Om den enkilde avgiftutrymme är negativt, förelår äldreförvaltningen däremot att kotavgiften reducera med amma umma om det negativa avgiftutrymmet (e exempel i bilaga 2). Konekvener I nuvarande avgiftytem tar taden ut en avgift för kot i vård- och omorgboenden om år 2009 uppgår till maximalt kr per månad. I de fall den enkilde har ett avgiftutrymme om är mindre än maxavgiften för vård- och omorg, reducerar taden även avgiften för kot. Om reducering av kotavgiften endat gör i de fall den enkilde har ett negativt avgiftutrymme, innebär det att fler kommer att få betala mer för koten. Då minimibeloppet för peroner i vård- och omorgboenden höj till lagtiftningen nivå med ett individuellt tillägg för kot och ett avdrag för förbrukningartiklar, innebär det att den enkilde avgiftutrymme ökar, vilket i in tur kan påverka vård- och omorgavgiften.

10 SID 10 (29) Olika former av avgifter och andra kotnader för den enkilde utöver vårdoch omorgavgift I dag förkommer det i taden att de enkilda utöver hemtjänt- och vård och omorgavgift även får betala avgifter för annat. Det kan ave tvättpaket, olika former av egenvårdutrutning amt teknika hjälpmedel. Betämmelerna i SoL är tydliga kring att maxtaxa innebär ett tak för den totala avgiften för hemtjänt, dagverkamhet, vård- och omorg amt inater enligt hälo- och jukvårdlagen. Grunden är att alla inater ingår i hemtjäntavgiften och att inget annat än mat och hyra ka tillkomma utöver detta. Hjälpmedel I vård- och omorgboenden har taden hälo- och jukvårdanvar upp till och med jukköterka nivå. De inater om ge av taden legitimerade peronal, d.v.. jukköterka och paramedicinare ingår alltid i den enkilde vård- och omorgavgift. Anvaret innebär även att taden bekotar de medicinteknika produkter om taden anvarar för och om den legitimerade peronalen förkriver. Till grund för vilka medicinteknika produkter om kommunen anvarar för finn en överenkommele med landtinget där kotnadanvaret för olika hjälpmedel fördelat. Landtingfullmäktige belutade i juni 2003 att ett antal tidigare bidragberättigade bahjälpmedel under en kotnad av ca 250 kr från och med den 1 eptember 2003 ka bekota av den enkilde. Staden bör å långt det är möjligt tillämpa amma regler om landtinget när det gäller läkemedel och hjälpmedel. Detta för att förutättningarna i vård- och omorgboenden inte ka kilja ig väentligt från de i ordinärt boende. Det kan därför finna käl till att den enkilde även i vård- och omorgboenden och ervicehu bör bekota via peronliga bahjälpmedel jälv. I Riktlinjer för hälo- och jukvård inom Stockholm tad ärkilda boenden och dagverkamheter för äldre, om kommunfullmäktige antog den 9 juni 2008 (dnr /2007), ange att individbaerade bahjälpmedel under en kotnad av ca 250 kr i regel ka bekota av den enkilde. De bahjälpmedel om den enkilde ålede numera jälv får bekota är av peronlig karaktär och i regel inte ärkilt vanligt förekommande. Det handlar bland annat om peciellt utformade tvättlappar och tvättvampar, hjälpmedel för manikyr, pedikyr och hårvård amt matlagning- och dikninghjälpmedel. I riktlinjerna fattäll även vilken grundutrutning och vilka hjälpmedel om ka finna och vid behov tillhandahålla i taden vård- och omorgboenden och ervicehu. Kompreiontrumpor har på enare år blivit ett allt vanligare komplement till läkemedel och förkriv numera ofta av läkare. Ett par kompreiontrumpor kotar ca kr och det är vanligt med förkrivning av 4-5 par per gång. Kotnaden kan även återkomma ett par gånger per år då de lit ut relativt fort. Äldreförvaltningen aner att kompreiontrumpor rimligtvi borde ingå i högkotnadkyddet då de förkriv av läkare med yfte att utgöra en form av behandling. Så länge de inte gör det finn ett behov av att klargöra vilken part om ka tå för kotnaden för kompreiontrumpor när de förkriv till peroner om bor i vård- och omorgboenden. Äldreförvaltningen aner inte att det är rim-

11 SID 11 (29) ligt att taden tår för hela kotnaden. Däremot aner äldreförvaltningen att den enkilde kotnad för kompreiontrumpor bör vara käl till att bevilja ett individuellt tillägg. För peroner om bor i ordinärt boende finn möjlighet att anöka om ärkilt landtingbidrag för kompreiontrumpor med en egenavgift om uppgår till 200 kr per månad för ex månader förbrukning av fyra trumpor. Näringpreparat och nedättning av avgift för kot När det gäller olika former av näringpreparat finn ett behov av att klargöra vad taden bekotar och vad den enkilde inom ramen för minimibeloppet bör bekota. I vård- och omorgboenden är utgångpunkten att amtliga äter dygnet alla måltider och avgiften för detta är kr per månad år Detta gäller även i de fall en enkild inte all äter fat föda utan får itt näringintag tillgodoett via till exempel ond. Kommunfullmäktige belöt år 2001 om kommunala erättningregler för näringpreparat för peroner boende i ervicehu (dnr. 880/00). Syftet var att uppnå ett med landtinget jämtällt erättningytem. Detta har edan de inneburit en kotnad för den enkilde på 170, 600 eller kr per månad beroende på om det gäller kottillägg, halv eller hel nutrition. I amma fullmäktigebelut fatlog ockå att peroner om bor i vård- och omorgboende får itt näringbehov tillgodoett inom ramen för den avgift för kot om de betalar, dv. alla former av näringpreparat ingår i kotavgiften. Detta innebär att peroner om bor i vård- och omorgboenden med heldygnomorg får betala mer för hel nutrition än peroner om bor i ervicehulägenhet. Äldreförvaltningen aner att detta bör rätta till då det för hel nutrition måte ane viktigare att taden har enhetliga regler för alla boendeformer om taden anvarar för, än att ervicehuen ka efterlikna ordinärt boende. Äldreförvaltningen förelår därför att hel nutrition på ervicehu för den enkilde ka kota detamma om kot och hel nutrition i vård- och omorgboenden med heldygnomorg, d.v kr per månad år Vad gäller halv nutrition och kottillägg (näringdryck) för peroner boende i ervicehu aner dock äldreförvaltningen att det finn anledning att dea avgifter håll på en nivå om motvarar landtinget avgifter i ordinärt boende. Anledningen är att halv nutrition och kottillägg innebär att den enkilde även har ytterligare utgifter för kot. De kommunala avgifterna för näringpreparat för peroner boende i ervicehulägenhet bör dock, om andra avgifter, utgå från pribabeloppet å att även dea räkna upp varje år. Förlagvi kan beräkningen av avgift för halv nutrition och kottillägg utgå från avgiften för kot och hel nutrition. Om avgiften för halv nutrition uppgår till 25 % av kotavgiften och kottillägg till 10 %, kulle det för år 2009 innebära en avgift för den enkilde på 654 kr repektive 261 kr per månad. Vid halv nutrition och kottillägg kan den enkilde utgift för detta vara käl till att bevilja ett individuellt tillägg om i in tur kan påverka hemtjäntavgiften. I vård- och omorgboenden finn, i taden avgiftytem, även en annan regel om nedättning av avgift för kot på grund av långvariga medicinka eller ociala käl. Som exempel på käl för nedättning av avgift nämn att den enkilde aldrig äter frukot, medi-

12 SID 12 (29) cink behandling om ger ymptom om illamående eller oförmåga att inta fat föda. Äldreförvaltningen aner att alla vårdgivare anvarar för att individanpaa maten och därmed e till att amtliga boende får itt näringbehov tillgodoett, oavett i vilken form näringen ge. Om den enkilde inte vill äta frukoten, kan vårdgivaren behöva komplettera frukotutbudet å att det paar alla. Eventuella biverkningar av medicinering går på olika ätt att motverka. Däremot aner äldreförvaltningen att det finn anledning att ha kvar möjligheten att helt reducera kotavgiften under den korta period vid livet lutkede då eventuellt all form av näringtillförel, efter belut av läkare, avbryt. Vid ådana ituationer bör avgiften för kot kunna reducera helt. Förlag Äldreförvaltningen förelår att de möjligheter om idag finn i Paraplyytemet att debitera den enkilde för annat än vad om genom detta ärende beluta ta bort. Vad gäller avgifter för näringpreparat förelår äldreförvaltningen att hel nutrition för peroner boende på ervicehu bör kota detamma om kot och hel nutrition i vård- och omorgboenden med heldygnomorg, d.v kr per månad år För peroner boende i ervicehu förelår äldreförvaltningen att avgift för halv nutrition uppgår till 25 % av hel kotavgift (2 614 kr) eller 654 kr per månad och kottillägg till 10 % av hel kotavgift eller 261 kr per månad år Förlaget innebär att kommunfullmäktige belut om kommunala erättningregler för näringpreparat gällande peroner boende i ervicehu (dnr. 880/00) upphör att gälla. Äldreförvaltningen förelår vidare att nuvarande regel för reducering av kotavgift på grund av långvariga medicinka eller ociala käl förändra på å ätt att detta endat omfattar möjlighet till hel reducering vid livet lutkede. Konekvener I den mån det fortfarande förekommer att den enkilde utöver hemtjänt- och vård- och omorgavgift även får betala för annat, kommer detta inte längre att vara möjligt då töd för ådana avgifter ta bort från Paraplyytemet. Det om bör finna kvar för debitering utöver hemtjäntavgift är olika former av matlådor amt näringpreparat i enlighet med äldreförvaltningen förlag. De eventuella peroner om bor på ervicehu och om får hela itt näringbehov tillgodoett via näringpreparat, kommer att få en fördubbling av avgiften för hel nutrition. Äldreförvaltningen bedömer att det endat berör ett fåtal peroner. Individuella tillägg Enligt avgiftbetämmelerna i SoL kan den enkilde ha rätt till ett individuellt tillägg till minimibeloppet om han eller hon har fördyrande levnadkotnader inom ramen för de poter om minimibeloppet aver täcka. Kotnaderna ka vara av varaktig karaktär och

13 SID 13 (29) ave ett inte oväentligt belopp (enl. propoitionen, 2000/01:149, några hundra kronor per månad). Den vanligate oraken till individuella tillägg är på grund av fördyrad kot då koten leverera i form av matlådor eller ge i dagverkamhet, men även pecialkot kan vara orak till individuellt tillägg. I dagen avgiftytem finn ett behov av att utveckla rutiner för att beräkna individuella tillägg på grund av fördyrade matkotnader. Äldreförvaltningen aner att det finn ett behov av att införa via regler för när enkilda ka få ett individuellt tillägg på grund av fördyrad kot. Det handlar om huruvida det ka gälla alla om har matlådor eller endat de om är hänviade till matlådor utan eget val. Det finn ockå ett behov av att ta tällning till hur matlådor om hemtjänten hämtar från retauranger och livmedelbutiker ka betrakta amt huruvida den enkilde aktivt måte anöka om att få ett individuellt tillägg på grund av fördyrad kot eller inte. I dagläget förekommer en mängd olika prier för matlådor då dea leverera eller hämta från olika leverantörer, både kommunala och privata. För att beräkning av individuella tillägg adminitrativt ka kunna tödja av Paraplyytemet kulle ett enhetligt pri per matlåda över taden underlätta. En förvårande omtändighet i nuvarande ytem är ockå att många av dea matlådor debitera på annat ätt än via Paraplyytemet. Detta innebär att uppgift om vad repektive matlåda kotar för den enkilde inte finn regitrerat i Paraplyytemet. Av de matlådor om debiterade via Paraplyytemet i eptember 2008 låg nittpriet på drygt 43 kr per matlåda. Ett alternativ kulle därför kunna vara att i Paraplyytemet beräkna det individuella tillägget utifrån att varje matlåda kotar 47 kr (0,11 % av pribabeloppet). Enligt KO: beräkningar ka ett huvudmål kota mellan kr beroende på kön och ålder. Det individuella tillägget ka utgöra av mellankillnaden av vad ett huvudmål ka kota och vad matlådan faktikt kotar. Även här bör den lägta kotnaden använda, aveende kvinnor 75 år och äldre, å att ingen enkild påverka negativt, vilket medför ett individuellt tillägg på 29 kr per matlåda år Ett annat alternativ är att fattälla avgiften för matlådor utifrån KO: beräkningar, dv. 18 kr per matlåda. Då taden inte har ett enhetligt pri för matlådor och många olika leverantörer kulle detta dock vara vårare att genomföra då någon part måte tå för mellankillnaden. Mat i dagverkamhet utgår i taden avgiftytem från pribabeloppet (0,08 %) och ka ålede gälla lika för alla dagverkamheter i taden. År 2009 uppgår kotnaden för mat i dagverkamhet till 34 kr per dag. I denna avgift ingår förmiddagkaffe, lunch och eftermiddagkaffe. I jämförele med avgiften för matlådor är kotnaden för den enkilde ålede lägre på dagverkamheter, där även mer ingår. Äldreförvaltningen aner att detta bör rätta till amt att det är en fördel om matlådor och mat på dagverkamhet adminitrativt behandla på ett likartat ätt. Trot att mer ingår på dagverkamheter aner äldreförvalt-

14 SID 14 (29) ningen att koten på dagverkamhet bör uppgå till amma umma om nittpriet för matlådor, dv. 0,11 % av pribabeloppet och ge amma individuella tillägg per dag. Förlag Äldreförvaltningen förelår att peroner om av bitåndhandläggare blir beviljade hjälp med matlåda och/eller dagverkamhet alltid ka ha rätt till ett individuellt tillägg vid beräkning av hemtjäntavgiften, utan att den enkilde fört måte anöka om detta. Det amma ka gälla för de peroner om blir beviljade hjälp med mat och där utföraren verktäller belutet genom att ditribuera matlådor. Det individuella tillägget för matlådor och mat på dagverkamhet ka baera på att varje huvudmål kotar 0,11 % av pribabeloppet vilket motvarar 47 kr år I de fall en matlåda kotar mer, får den enkilde anöka om ett törre individuellt tillägg. En ådan anökan ka i regel alltid bevilja å länge det handlar om matlådor om leverera genom taden förorg, dv. kommunala och privata utförare inom kundvalet. Äldreförvaltningen förelår i övrigt att den enkilde aktivt får anöka om individuella tillägg för annat, åom kotnader för andra typer av matlådor, kotnader om övertiger 47 kr per matlåda, olika former av pecialkot och näringpreparat, kompreiontrumpor amt kotnader för god man eller förvaltare om övertiger den chablon om taden använder ig av. Det kräv dock att kotnaderna för den enkilde är varaktiga och uppgår till mint 300 kr per månad för att individuella tillägg ka bevilja. Anökningar om individuella tillägg ka bedöma individuellt. Äldreförvaltningen förelår att individuella tillägg för kot dock begräna på å ätt att detta inte omfattar portionförpackade maträtter om köp i dagligvaruhandeln amt då den enkilde jälv på ett tydligt ätt väljer att köpa färdiglagad mat om är betydligt dyrare än annan mat, om hade varit möjlig att ditribuera eller köpa. När det gäller olika former av pecialkot ka ett eventuellt individuellt tillägg bevilja med ledning av KO: beräkningar för ådana kotnader. Konekvener Då alla de uppgifter om kulle behöva vid en beräkning av kotnaderna för detta förlag inte finn att hämta i Paraplyytemet, måte beräkningen utgå från ett antal antaganden. I beräkningen anta att alla peroner om har inater om motvarar avgiftgrupp 4-6 har hjälp med mat varje dag, antingen via matlåda eller via mat på dagverkamhet. Kotnaden per matlåda och mat på dagverkamhet är 47 kr, vilket ger ett individuellt tillägg om 29 kr per dag och 882 kr per månad om matlåda köp varje dag (29 kr multiplicerat med 30,4 1 ). Det individuella tillägget innebär att avgiftutrymmet minkar med amma belopp. För att underlätta adminitrationen bör Paraplyytemet utveckla å att individuella tillägg för matlådor och kot vid dagverkamhet kan beräkna. Därutöver bör även andra individuella tillägg kunna regitrera i Paraplyytemet. 1 Vid beräkning av avgifter och tillägg per månad använd 30,4 om ett nitt av antal dagar per månad.

15 SID 15 (29) Avgiftgrupper I de nuvarande avgiftgrupperna bekriv nivåerna utifrån hur ofta och under vilka veckodagar och tid på dygnet hjälpen utför. Detta medför våra grändragningar när det gäller att betämma avgiftgrupp för en enkild, vilket kan leda till att bitåndhandläggare gör olika bedömningar av avgiftgrupptillhörighet trot att inaterna är likartade. Äldreförvaltningen aner att det tydligate ättet för bitåndhandläggare, utförare och framförallt för de enkilda, är att betämma avgiftgrupper utifrån beviljade timmar per månad. Redan idag fattäller bitåndhandläggarna en exakt angivele av den totalt beviljade tiden i Paraplyytemet. Den informationen lämna till utförarna, men inte till den enkilde. Om den enkilde itället är beviljad ett vit antal timmar kan den utförda tiden jämföra med den beviljade och kulle differenen bli å tor en månad att en annan avgiftgrupp blir aktuell, kan en lägre avgift debitera. Anledningen till att äldreförvaltningen förelår avgiftgrupper med timintervaller itället för avgifter om bygger på att den enkilde betalar för exakt antal utförda timmar är att ett ådant ytem kulle kräva tora adminitrativa reurer då amtliga hemtjäntfakturor kulle behöva adminitrera av både betällare och utförare inför varje faktureringtillfälle. För att timintervallerna inte ka bli för tora förelår äldreförvaltningen att dagen ex avgiftgrupper erätt med ju.

16 SID 16 (29) Förlag till nya avgiftgrupper: Avgiftgrupp 1/12 av andel av pribabelopp Maxavgift , kr/månad 2 0, kr/månad 3 0, kr/månad 4 0, kr/månad 5 0, kr/månad 6 0, kr/månad 7 0, kr/månad Nuvarande bekrivning Enbart trygghetlarm eller grundavgift i ervicehu. Utdelning av matlåda, hemtjänt upp till 2 timmar per månad. Hemtjänt vardagar 1-2 gånger per vecka. Dagverkamhet 1-2 dagar per vecka. Hemtjänt 3-5 vardagar i veckan dagtid. Dagverkamhet 3-5 dagar per vecka. Hemtjänt alla dagar och/eller kvällar. Dagverkamhet 6-7 dagar per vecka. Hemtjänt regelbundet dygnet runt. Korttidvård amt vård- och omorgboende med heldygnomorg Förlag Ingen förändring 1 2-4,9 timmar per månad 5-10,9 timmar per månad och/eller dagverkamhet 1-2 dagar per vecka 11-25,9 timmar per månad och/eller dagverkamhet 3-4 dagar per vecka 26-40,9 timmar per månad och/eller dagverkamhet 5 dagar per vecka 41-55,9 timmar per månad och/eller dagverkamhet 6-7 dagar per vecka 56- > timmar per månad. Korttidvård amt vård- och omorgboende med heldygnomorg 2 Upp till maximalt 2 timmar per månad debitera timtaxa (197 kr år 2009) om det blir förmånligare för den enkilde.

17 SID 17 (29) Avgiftgrupperna är i förta hand till för att betämma avgifttaket. Den enkilde blir preci om tidigare beviljad olika former av inater. Efter att en bedömning gjort av den ungefärliga tid inaterna beräkna ta, betäm vilken avgiftgrupp den enkilde tillhör, vilket även ka framgå i belutet. Inaterna aver både hjälp i hemmet och dagverkamhet. I de fall den enkilde är beviljad både hemtjänt och dagverkamhet är det den högta nivån av dea inater om avgör vilken avgiftgrupp om blir aktuell. När inater påbörja i lutet av månaden ka ärkilt beakta att den enkilde avgift inte övertiger taden jälvkotnadpri. Vid intallation av trygghetlarm efter den 20:e i månaden bör ingen avgift för trygghetlarm utgå för den månaden. Förlag Äldreförvaltningen förelår att taden inför avgiftgrupper om utgår från beviljad tid i ju intervaller i enlighet med förlaget. Konekvener I amtliga nuvarande ex avgiftgrupper finn idag peroner om är beviljade allt ifrån 0 till mint 130 timmar per månad. När de beviljade timmarna överätt till de förelagna avgiftgrupperna lår det därför olika för olika peroner. Majoriteten hamnar dock i amma avgiftgrupp om de tillhör idag. Den törta pridningen finn bland de om idag har avgiftgrupp 5, om med det nya förlaget kommer att tillhöra avgiftgrupperna 4-7. I Paraplyytemet bör det införa en möjlighet till jämförele mellan beviljade och utförda timmar amt att ytemet ger en ignal i de fall differenen av den utförda tiden avviker från timintervallet i aktuell avgiftgrupp (e vidare under Frånvaro och olika typer av reducering av avgift ). Frånvaro och olika typer av reducering av avgift I taden nuvarande avgiftytem finn en regel i Paraplyytemet om er till att för de peroner om inte betalar maxavgift i aktuell avgiftgrupp, ker reducering av avgiften fört när avgiften per frånvarodag är lika med umman om maxavgiften minkat med. Regeln gäller både för avgift för hemtjänt och avgift för omorg amt kot i vård- och omorgboende. Regeln innebär en relativ reducering baerad på vad den enkilde betalar och utgår från att de om inte betalar maxavgift i repektive avgiftgrupp har en reducerad avgift. Äldreförvaltningen aner att det är viktigt att framhålla att den enkilde avgiftutrymme är den umma om jut den peronen kan betala i avgift. Om avgiftutrymmet är lägre än aktuell avgiftgrupp är det inte amma ak om att peronen fått en reducering av avgiften. Denna markering är viktig då även peroner om inte betalar full avgift bör få avdrag på in faktura om de till exempel varit inlagda på jukhu en tor del av månaden. För hemtjänten del kulle detta förenkla om taden införde avgiftnivåer i timintervaller.

18 SID 18 (29) Den enkilde kulle då få en reducerad avgift i de fall hemtjänten utfört mindre tid än aktuellt intervall, oavett oraken till detta. Reducering på grund av frånvaro eller andra oraker kulle kunna ke med hjälp av ett individuellt uträknat timpri. Timpriet ta fram genom att den enkilde hemtjäntavgift dividera med antalet beviljade timmar per månad. För att detta ka kunna fungera kräv dock att det inför en uträkningnurra i Paraplyytemet. I nuvarande avgiftytem finn ockå en betämmele att den enkilde inte behöver betala avgift vid oplanerad frånvaro amt frånvaro om meddelat mint 5 vardagar i förväg. I och med förlaget om att införa avgiftgrupper i form av timintervall, aner äldreförvaltningen att det inte är möjligt att amtidigt behålla denna betämmele. När det gäller vård- och omorgboenden tillkommer ännu en variabel. Den enkilde avgiftutrymme avgör vad den enkilde kan betala i omorgavgift. I de fall den enkilde har ett negativt avgiftutrymme och därmed inte kan betala något i omorgavgift reducera dock även avgiften för kot i nuvarande avgiftytem. Förlaget att endat reducera kotavgiften i de fall den enkilde har ett negativt avgiftutrymme innebär att färre peroner kommer att få en reducering av kotavgiften då avgiften aver en hel månad. Äldreförvaltningen aner dock att reducering av kotavgiften bör ke vid frånvaro. I bilaga 2 framkommer hur förlaget påverkar den enkilde avgift i jämförele med nuvarande regler för reducering. Förlag Vad gäller hemtjänten förelår äldreförvaltningen att avvikeler av utförd tid från timintervallet i aktuell avgiftgrupp ka generera en reducerad avgift för den enkilde. Reduceringen ker genom en individuellt uträknad timavgift. Så länge avvikelen inte undertiger aktuellt timintervall ker ingen reducering. I avgiftgrupp 1 om enbart aver trygghetlarm eller grundavgift i ervicehu, bevilja ingen tid och ålede kan inte heller avvikeler bli aktuella. Äldreförvaltningen förelår därför att reducering av avgift för larm inte gör vid eventuell frånvaro. I de fall den enkilde har trygghetlarm i kombination med hemtjäntinater, kan reducering ke aveende hemtjänten men inte för trygghetlarmet. För peroner om bor i vård- och omorgboenden förelår äldreförvaltningen att reducering av omorgavgift och kotavgift på grund av frånvaro ker genom avdrag av individuellt uträknad avgift per dag. Konekvener Då frånvaro varierar från månad till månad är det inte möjligt att beräkna de ekonomika konekvenerna av detta förlag. Förlaget innebär att peroner om idag inte får reducering, i via fall kommer att få det och detta kommer att leda till ökade kotnader för taden.

19 SID 19 (29) Förlaget innebär att Paraplyytemet måte förändra å att det adminitrativt tödjer dea förlag. Avgiftfria inater Enligt taden riktlinjer finn ett antal inater om är avgiftfria. En av dea är avlöning i hemmet upp till 4 timmar i veckan. I Paraplyytemet är inaten avlöning i hemmet avgiftfri vilket innebär att även om en enkild är beviljad 40 timmar avlöning per månad kan ingen avgift ta ut å länge inaten regitrerat om avlöning i hemmet. Äldreförvaltningen aner inte att det är rimligt i förhållande till andra inater att avlöning i hemmet är helt avgiftfri oavett antal beviljade timmar. I de vanligare fallen där avlöning itället ker genom korttidvård, får den enkilde betala vård- och omorgavgift. En annan inat om ockå är avgiftfri är ledagning om inte ingår i övrig hemtjänt. Denna formulering ger ofta upphov till olika tolkningar och bör därför förtydliga. Förlag I enlighet med gällande fullmäktigebelut är avlöning i hemmet upp till 4 timmar per vecka avgiftfritt. Det innebär att 16 timmar avlöning i hemmet per månad inte genererar någon avgift. Äldreförvaltningen förelår att avgift ka ta ut från och med timme 17 per månad. Äldreförvaltningen förelår vidare att avgiftfri ledagning i förta hand bör ave olika former av kulturella och ociala aktiviteter åom beök på teater, konert och kyrkogård. Konekvener Det är förhållandevi få peroner om idag är regitrerade i Paraplyytemet under inaten avlöning i hemmet. En anledning till det kan vara att bitåndhandläggarna itället regitrerar ådana inater under hemtjänt. Av denna anledning är det inte möjligt att beräkna vad detta förlag kulle innebära för de enkilda avgifter. Det kan dock hända att ett antal peroner om idag inte betalar någon avgift för denna inat kommer att få göra det. Socialtjänt- och arbetmarknadförvaltningen förlag till förändringar av nuvarande avgiftytem och övergångregler för peroner om fyller 65 år I taden nuvarande avgiftytem för inater enligt SoL är maxavgiften för peroner under 65 år 717 kr per månad medan maxavgiften för peroner över 65 år är kr per månad år För att överbrygga killnaden finn en övergångregel för peroner om haft inater innan de fyllde 65 år och om efter 65 årdagen ka betala enligt äldreomorgen avgiftytem. Tanken med övergångregeln är att de etappvi, under en femårperiod, vänj in i äldreomorgen högre avgifter.

20 SID 20 (29) Socialtjänt- och arbetmarknadförvaltningen har parallellt med äldreförvaltningen krivit fram ett förlag till förändringar av nuvarande avgiftytem för inater enligt SoL för peroner under 65 år. Detta ärende kommer att ta upp för belut i ocialtjänt- och arbetmarknadnämnden i februari Efter att lagen om töd och ervice till via funktionhindrade (LSS) tillkom 1993 där amtliga inater är avgiftfria och att det i SoL numera finn betämmeler om fatlår att yngre peroner har rätt till ett högre minimibelopp, finn ålede ett ekonomikt kydd för yngre peroner med funktionnedättning. Socialtjäntförvaltningen förelår mot denna bakgrund att maxavgiften för peroner under 65 år höj från 717 kr till kr per månad utifrån aktuella avgifter år Vidare förelå amma avgiftgrupper inom hemtjänten om de om äldreförvaltningen förelår i detta ärende. Under förutättning att kommunfullmäktige belutar att anta ocialtjänt- och arbetmarknadförvaltningen förlag, kommer övergångbetämmelen för peroner om fyller 65 år per automatik att upphöra. I de fall taden aner att det ändå finn anledning att ha olika avgifter för inater enligt SoL beroende på ålder, och därmed inte antar ocialtjänt- och arbetmarknadförvaltningen förlag i denna del, bör detta gälla lika för alla. Äldreförvaltningen aner i ådana fall därför inte att det finn anledning att ha kvar den nuvarande övergångregeln. Förlag Äldreförvaltningen förelår att övergångreglerna vid beräkning av avgift inom äldreomorgen för peroner om haft inater innan 65 årdagen ta bort. Konekvener Det är i dag drygt 300 peroner om berör av övergångbetämmelen. Avrundningregler Fram till och med år 2008 fann i taden avgiftytem en betämmele om att avgifter kulle avrunda till närmta 5 kr vid den årliga beräkningen utifrån pribabeloppet. I amband med belut om budget för 2009 belöt att denna avrundningregel ta bort från 1 januari 2009 och att avgifterna itället ka avrunda till närmta krona. Förändringar av Paraplyytemet, tidplan och utvecklingkotnader En direkt följd av de fleta av de förändringar om förelå i detta tjänteutlåtande är att Paraplyytemet måte förändra och utveckla å att det adminitrativt tödjer avgiftytemet. En del av dea förändringar är relativt omfattande. Det finn ockå ett behov av att gå igenom och förändra amtliga blanketter om finn i Paraplyytemet å att de blir relevanta. I arbetet med att ta fram förlag om förändringar av avgiftytemet har ockå framkommit ett övergripande behov av förändringar av Paraplyytemet om bör genomföra oavett detta ärende.

21 SID 21 (29) Repreentanter för Tieto Enator och ytemförvaltare har varit delaktiga i proceen att ta fram detta förlag och dea har bedömt att det kräv en förberedeletid på mint 4 månader från att belut är fattat till att förändringarna kan vara genomförda i Paraplyytemet. I en förta förtudie om har påbörjat uppkatta utvecklingkotnaderna, för att genomföra de förändringar av Paraplyytemet om kräv, uppgå till ca 2,5 mnkr. Denna kotnad omfattar förändringar för både äldreomorg och omorg om peroner med funktionnedättning. Äldreförvaltningen förelår att medel reervera för utvecklingkotnader av Paraplyytemet. Äldreförvaltningen aner att det är viktigt att förändringar i Paraplyytemet till följd av belut om förändringar av nuvarande avgiftytem prioritera med tart i början av Äldreförvaltningen förelår att amtliga förändringar om förelå i detta tjänteutlåtande inför från och med den 1 januari Ekonomika konekvener De beräkningar om genomfört i detta ärende har utgått från faktika omtändigheter utifrån uppgifter från Paraplyytemet räkningkörning i eptember 2008, vilket omfattar peroner. Generellt kan äga att förlagen att höja de enkilda minimibelopp till lagtiftningen nivå och till detta lägga individuella tillägg för i förta hand fördyrande utgifter för kot, innebär minkade intäkter för taden i form av hemtjäntavgifter och vård- och omorgavgifter. För vård- och omorgboenden uppgår minkningen av intäkter för vård- och omorgavgifter till ca 1,2 mnkr per år. Motvarande minkning av intäkter för hemtjäntavgifter uppgår, med de antaganden om beräkningen utgått ifrån, till ca 11,7 mnkr per år. Förlaget att endat reducera avgiften för kot i vård- och omorgboenden i de fall den enkilde har ett negativt avgiftutrymme innebär ökade intäkter för taden för kot om ca 1,1 mnkr. Vid genomförande av amtliga förlag om preentera i detta tjänteutlåtande beräkna taden intäkter ålede minka med ca 11,8 mnkr per år. Medel har reerverat i Central medelreerv för 2009 med anledning av denna nettoförändring. Bilagor 1. Sammandrag av avgiftbetämmelerna i 8 kap. ocialtjäntlagen (SoL) 2. Avgifter och olika avgiftreduceringar vid vård- och omorgboende och hemtjäntinater, exempel 1-6