ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE

Transkript

1 procent S NORRMALMS STADSDELSFÖRVALTNING NORRMALMS DNR /27 LÄNSSTYRELSEN DNR SID 1 (35) SLUTRAPPORT 26/27 ALKOHOL OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE Andelen ungdomar om får alkohol från egna föräldrar pojke flicka totalt tockholm årtal Box 3128, Stockholm. Telefon 589 kertin.outinen@norrmalm.tockholm.e Beökadre Tulegatan 13

2 2 SLUTRAPPORT OCH REDOVISNING AV BEVILJADE MEDEL AVSEENDE STATSBIDRAG FÖR ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE INSATSER Sammanfattning Regeringen har avatt ärkilda medel för att timulera utvecklingen av alkohol- och drogförebyggande inater på kommunal nivå. Läntyrelen har beviljat 35 till Norrmalm taddelförvaltning för alkohol- och drogförebyggande inater. Staddelförvaltningen har genomfört två projekt inom ramen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Det ena projektet har handlat om att arbeta fram ett barnhäloprogram om yftar till att minka konumtionen av alkohol och droger och att utforma en truktur och genomföra förebyggande aktiviteter om ger långiktig effekt. Det andra projektet har riktat ig till gymnaieungdomar och haft om huvudakligt yfte att minka alkoholkonumtionen. Samordnaren för prevention har anvarat för genomförandet av projekten genom att bl.a. driva ett tvärektoriellt arbete och bygga upp en truktur och trategi för ett långiktigt arbete. Samordnaren har tått för kartläggning, uppföljning, utvärdering och dokumentation. Det övergripande målet - att utveckla och förtärka ett amordnat och långiktigt alkoholoch drogförebyggande arbete - har nått genom den ektorövergripande ledninggruppen arbete och de metoder om använt. Reultatredovining av delmål viar följande; Stockholmenkäten år 26 viar att alkoholkonumtionen bland pojkar årkur 9 har minkat med ca 18 % medan flickorna alkoholkonumtion har ökat med 2 %. Flickor har idag amma alkoholkonumtionnivå om pojkar. Alkoholkonumtionen bland gymnaieungdomar har ökat. Andelen elever om får alkohol från egna föräldrar har minkat med ca 5 % jämfört med 24. Andelen unga om köper privatimporterad eller mugglad alkohol har ökat från ingenting till 19 % för pojkar och flickor med 15 %. Åldern vid förta beruningtillfället har tigit både för flickor och för pojkar. Andelen flickor och pojkar om använder narkotika har minkat. I amtliga av taddelförvaltningen fyra grundkolor har alkoholkonumtionen minkat bland elever i år 9.

3 3 Projekten tartade höten 26 och har följt uppgjord projektplan med följande inater och reultat; - Samordning och implementering av föräldratödinater. Norrmalm har per termin fem pågående Komet föräldragrupper, två grupper för föräldrar med barn 3-11 år och två grupper för år amt en grupp för årbara föräldrar. Egenutvärdering av dea grupper viar att en övervägande del av föräldrarna upplever en poitiv förändring i in föräldraroll. En forkningbaerad utvärdering av Komet för föräldrar viar att barnen beteendeproblem minkar med ca 41 % jämfört med en kontrollgrupp. - Barnhäloprogram med ärkilda utvecklingområden i amverkan med kolor, förkolor, fritidenhet, familjeenhet och poli. Forkning- och kunkapbaerade metoder har introducerat för taddelen högtadiekolor åom Olweu program, Örebro preventionprogram och Dia. En högtadiekola har utett en ärkilt anvarig pedagogik ledare för förebyggande frågor. - Utveckling av en metod för kunkaphöjande inater för elever, peronal och föräldrar inom ramen för inflytande och demokrati. En gemenam föreläning/företällning, enkät till elever/föräldrar, ammantällning av enkät med analy och återkoppling av enkätreultaten om underlag för fortatta förebyggande inater. - Föräldrar, elever och peronal har tagit del av utbildningdagar kring barn- och unga utatthet på Internet. - Ungdommottagningen har genomfört en enkätunderökning bland ina beökande ungdomar om viade att en törre andel unga var högkonumenter av alkohol. Detta reulterade i att peronalen idag tar upp frågor kring unga alkoholkonumtion i amband med dera beök på ungdommottagningen. - Samarbete med en grupp elever från gymnaiet Norra Real kring alkohol- och drogförebyggande inater med ett förök att påverka nollning och tudentfeter. - Reultaten från elevenkäten viar att en övervägande andel elever vill att Norrmalm taddelförvaltning och kolan arbetar vidare med frågor kring alkohol och droger. De ger deutom förlag på många goda arbetätt. - Reultaten från föräldraenkäten viar att 1 % av deltagande föräldrar var nöjda med den ärkilda inaten Rävungar och vill att Norrmalm taddelförvaltning tillamman med föräldrar arbetar vidare med att minka alkoholkonumtionen ho ungdomar. - Utvärderingen kring utbildningdagarna om Internet viar att en tor andel av eleverna vill att kolan fortätter med informationinater. Eleverna anåg att de fått nya kunkaper, om att de ka vara mer föriktiga när de urfar på Internet, att de inte är anonyma och att drogleverantörerna bör tänga av från Internet. - Reultaten från föräldraenkäten viade att en övervägande andel föräldrar fått nya kunkaper om barn och unga utatthet på Internet.

4 4 Innehållförteckning SAMMANFATTNING... 2 INNEHÅLLSFÖRTECKNING... 4 BAKGRUND... 6 PREVENTION FÖR ALKOHOL- OCH DROGFÖREBYGGANDE ARBETE... 6 SAMORDNARE FÖR PREVENTION... 6 SEKTORSÖVERGRIPANDE LEDNINGSGRUPP - HÄLSOGRUPPEN... 7 STAN-PROGRAMMET... 7 KARTLÄGGNINGAR... 7 Stockholmenkäten... 8 Lokal kartläggning Unga, brott och ocial ohäla... 8 PROJEKT... 9 ÖVERGRIPANDE MÅL OCH DELMÅL... 9 METODER... 9 Förebyggandet kont... 9 Genu... 9 Lärarmaterial för alkohol och drogförebyggande inater... 1 Olweu program... 1 Komet... 1 Dia... 1 ÖPP Örebro Preventionprogram... 1 Kunkaphöjande inater... 1 Utvärdering PROJEKT 1 - BARNHÄLSOPROGRAM PROJEKT 2- FÖREBYGGANDE INSATSER RIKTADE TILL GYMNASIEELEVER RESULTAT RÄVUNGAR Lärarmaterial Reultat från föräldraenkäten med förlag till hur vi tillamman ka arbeta med frågor kring, alkohol, droger och tonåringar Reultat från elevenkät med förlag BARN, UNGA OCH INTERNET Enkätreultat föräldrar... 2 Enkätreultat med förlag från elever PROJEKTETS INTEGRERING I ORDINARIE VERKSAMHET... 25

5 5 EKONOMISK REDOVISNING BILAGA STOCKHOLMSENKÄTEN BILAGA LÄRARMATERIAL... 34

6 6 Bakgrund Rikdagen fattade år 21 belut om en nationell handlingplan för att förebygga alkoholkador. År 22 fattade även belut om en nationell handlingplan mot narkotika. Regeringen har avatt ärkilda medel för att timulera utvecklingen av alkohol- och drogförebyggande inater på kommunal nivå. Läntyrelerna varar för att efter anökan från kommunerna fördela dea medel. Läntyrelen i Stockholm län har under perioden 21 till 25 fördelat ammanlagt ca 5 mnkr till länet kommuner för lokala alkohol- och narkotikaförebyggande inater. I budgetpropoitionen för år 26 har ytterligare medel anlagit till det alkoholkadeförebyggande arbetet. Norrmalm taddelförvaltning anökte 26 om medel för utveckling av förebyggande inater vad gäller alkohol och droger. Staddelförvaltningen har genomfört två projekt inom ramen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Det ena projektet har handlat om att arbeta fram ett barnhäloprogram om yftar till att minka konumtionen av alkohol och droger och att utforma en truktur och genomföra förebyggande aktiviteter om ger långiktig effekt. Det andra projektet har riktat ig till gymnaieungdomar och haft om huvudakligt yfte att minka alkoholkonumtionen. Prevention för alkohol- och drogförebyggande arbete Prevention av alkoholproblem om vetenkapområde är fortfarande ungt. Syftet med prevention är att förebygga eller begräna problem genom att eliminera eller reducera orakerna till problemen och genomför innan problem upptår. 1 För att kunna förebygga kräv kunkap om vilka förhållanden och faktorer om ligger bakom de problem vi vill förebygga 2. Oraken till alkoholproblem är nätan alltid multifaktoriella. Ett framgångrikt preventionarbete förutätter därför kunkap kring rik- och kyddfaktorer på individnivå, grupp och amhällnivå. Samordnare för prevention Den amordnande funktionen för prevention innebär att arbeta brett och övergripande, att driva ett tvärektoriellt arbete och bygga upp en truktur och trategi för ett långiktigt arbete amt inpirera, driva på och bygga nätverk. 1 Den venka upen i det nya Europa 2 Rapport Unga, brott och ocial ohäla Kertin Outinen

7 7 Samordnaren ka ge peronal i taddelen ökad kunkap om hur man kartlägger, vilka arenor och faktorer om har betydele amt vilka metoder om har en påviad effekt i det förebyggande arbetet. Samordnaren har ett anvar att följa forkning och metodutveckling för att bidra till att taddelen utvecklar och använder effektiva kunkapbaerade arbetmetoder för att förebygga, åom kolorna Olweu program eller taddelen föräldraprogram Komet. Samordnaren anvarar för löpande lokala kartläggningar och att inater genomför för att minka rikfaktorer och öka kyddfaktorer på amhäll-, grupp- och individnivå. Arbetet kvalitetäkra och följ upp ytematikt genom bl.a. Stockholmenkäten och egna enkäter till föräldrar, elever och peronal. Samordnaren ka medverka till kunkaptöd genom olika utbildninginater och regelbunden återkoppling av utvärderingreultat. Sektorövergripande ledninggrupp - Hälogruppen Styrgruppen, kallad Hälogruppen, kapar en gemenam ram i amverkan för förebyggande och främjande arbete kolor, fritidenhet, familjeenhet, poli med truktur, tyrning och amyn. Hälogruppen främta uppgifter har varit att identifiera tyrprogram för det förebyggande arbetet, identifiera behov- och utvecklingområden, inventera framgångrika aktiviteter och planera framtida aktiviteter. Arbetet har bl.a. reulterat i följande. Ett förlag till handlingplan med trategika, långiktiga och ytematika åtgärder för att förändra ocial ohäla och främja häla och utveckling. Exiterande tyrdokument har knutit ihop till ett gemenamt, levande dokument En gemenam trategi har kapat för att minka den totala mängden rikfaktorer och öka tillgången på kyddfaktorer Hälogruppen har under 26/27 identifierat 7 olika behov- och utvecklingområden, åom att förebygga otrygghet och mobbning, uppmärkamma behoven ho årbara grupper, förtärka poitiv bekräftele ho elever, kapa inflytande, alkohol och drogförebyggande arbete och amverkan med föräldrar/ föräldraprogram. STAN-programmet Stockholm Tobak-, Alkohol- och Narkotikapolitika program antog STAN-programmet utgör ett övergripande ramverk för ett gemenamt utvecklingarbete. Kartläggningar Kartläggningen har en central funktion då det är i kartläggningarbetet om grunden lägg för ett långiktigt och framgångrikt förebyggande arbete.

8 8 Kartläggning och uppföljning går hand i hand. Genom att regelbundet uppdatera kartläggningen följer man upp det förebyggande arbetet och kan e hur problem, oraker och inater utveckla i förhållande till varandra. Stockholmenkäten Årkur 9 på högtadiet och årkur 2 på gymnaiet deltar i underökningen om genomför vartannat år. Eleverna får vara på frågor kring fem temaområden; alkohol och droger, brott och utatthet för brott, pykik ohäla, kola och fritid amt rik och kyddfaktorer. Stockholmenkäten är en viktig kunkapkälla för uppföljning av de unga uppväxtbetingeler på Norrmalm. Stockholmenkäten 26 viar att alkoholkonumtionen bland pojkar i årkur 9 minkat med ca 18 % medan flickorna alkoholkonumtion ökat med ca 2 % och är i amma nivå om pojkarna. Ålder vid förta beruningtillfället har tigit för både pojkar och flickor. Andelen flickor och pojkar om har använt narkotika någon gång har minkat. Andelen flickor och pojkar om får alkohol från egna föräldrar har minkat medan andelen unga om köper privatimporterad eller mugglad alkohol har ökat från ingenting till 19 % för pojkar och flickor med 15 %. I amtliga av taddelförvaltningen fyra grundkolor har alkoholkonumtionen minkat bland elever i år 9. Alkoholkonumtionen bland elever i årkur 2 gymnaiet har ökat. Se bilaga Stockholmenkäten. Lokal kartläggning Unga, brott och ocial ohäla 3 Reultatredovining av en kartläggning 24/25 av ocial ohäla ho unga år om var aktuella inom ocialtjänten, viade bl.a. att faktorer om påverkar uppkomten av ocial ohäla 4 ho pojkar på Norrmalm är kombinationen av kolproblem, brottaktivitet, relationproblem och pykik ohäla. Flickor påverka av pykik ohäla i kombination med kol- och relationproblem. Kartläggningen viar ockå att en törre andel av barn i behov av ärkilt töd har en törre årbarhet med både pykik och ocial ohäla Sammanfattningvi viar kartläggningen av ocial ohäla ho unga på Norrmalm att alkoholen inte är den främta bakomliggande faktorn om leder till ocial ohäla utan det är en ammanatt problematik av kolproblem, brottaktivitet, pykik ohäla och familjeproblem. En utveckling av förebyggande åtgärder och kunkaphöjande inater för 26 och framåt koncentrera till dea faktorer med en gemenam trategi för att minka den totala mängden rikfaktorer och ökar tillgången på kyddfaktorer. 3 Rapport Unga, brott och ocial ohäla Kertin Outinen 4 Begreppet ocial ohäla bekriver konekvenerna av olika bakomliggande faktorer om amvarierar och påverkar uppkomten av ocial ohäla.

9 9 Projekt Staddelförvaltningen har under 26/27 genomfört två projekt inom ramen för det alkohol- och drogförebyggande arbetet. Det ena projektet har handlat om att arbeta fram ett barnhäloprogram om yftar till att minka konumtionen av alkohol och droger och att utforma en truktur och genomföra förebyggande aktiviteter om ger långiktig effekt. Det andra projektet har riktat ig till gymnaieungdomar och haft om huvudakligt yfte att minka alkoholkonumtionen. Övergripande mål och delmål Det övergripande målet är att utveckla och förtärka ett amordnat och långiktigt alkohol- och drogförebyggande arbete i Norrmalm taddel. Delmål är att minka alkoholkonumtionen ho ungdomar, kjuta upp alkoholdebuten, få fler att avtå från att pröva narkotika och minka andelen föräldrar om bjuder ina ungdomar på alkohol. Metoder Forkning och kunkapbaerade metoder har använt där det varit möjligt. Förebyggandet kont 5 Internationell preventionforkning urkiljer fyra huvudområden för att inom kolan 6 främja häla och förebygga alkohol- och drogmibruk. Samarbete och dialog mellan kola och föräldrar Samarbete mellan kola och fritidverkamhet Pedagogikt arbete och utveckling av goda lär miljöer i yfte att minka alkoholkador och narkotikamibruk Elevhälan arbete Vi har infogat ytterligare ett femte huvudområde om är, Samarbete och dialog med eleverna 7 Genu Genu innebär den kulturella tolkningen av killnader mellan könen. I alkohol och drogförebyggande arbete är det av betydele att ha ett genuperpektiv. Kunkapen kring kopplingar mellan pubertetutveckling och anpaning i tonåren är nödvändig för att kunna kapa rätt förebyggande inater i kolan. Pojkar om är tidigt och ent utvecklade verkar ha mer problembeteenden än de om är inom normalutveckling. 8 Tidigt utvecklade flickor har mer problembeteenden i tonåren. 5 Förebyggandet kont - Lena Bergman, taten folkhälointitut 6 Är Pippi Långtrump en häloupplyare eller hälorik- Agneta Nilon, kolverket 7 Man vet inte var trapptegen är i livet-agneta Nilon, kolverket 8 Therèe Johanon, Center for developmental reearch

10 1 Internationella tudier viar koppling mellan tidig pubertet och olika former av droganvändning och tidigt exuellt beteende. En tidig pubertetmognad har ålede i många fall negativa implikationer för flickor häla. Norrmalm har att hantera det växande problemet med flickorna kraftigt ökade alkoholkonumtion. Lärarmaterial för alkohol och drogförebyggande inater Ett lärarmaterial har kapat utifrån reultaten från elevenkäter med elever förlag om alkohol- och drogförebyggande arbete på kolan. Se bilaga Olweu program Olweuprogrammet är en forkningbaerad metod för förebyggande arbete mot mobbning och kränkande behandling amt för alkohol- och drogförebyggande arbete på kolor. Den har viat ig minka både mibruk och kriminalitet Komet Komet är ett föräldraträningprogram om bygger på att förbättra kommunikationen och relationen mellan föräldrar och barn. Komet för yngre barn 3-12 år har funnit i flera år och forkningen viar att Komet ger goda reultat där man bl.a. er en minkning av bråkoch trotbeteenden. Komet finn även för föräldrar med ungdom år och förtärkt Komet för årbara föräldrar. Dia Stockholmenkäten 26 viade att en hög andel flickor på Norrmalm led av trerelaterade ymtom om ömnvårigheter, ont i huvudet och magen. Dia är en forkningbaerad metod att förebygga nedtämdhet ho tonårflickor. Syftet är att hjälpa flickor att förtå och hantera tankar och känlor amt ge dem verktyg att förebygga tre och hantera nedtämdhet. ÖPP Örebro Preventionprogram Örebro univeritet har utvecklat en preventionmodell för kolor. Modellen går ut på att en 15-2 minuter preentation håll på varje ordinarie föräldramöte under högtadietiden. Syftet är bl.a. att föräldrarna kall vidmakthålla den retriktiva ynen på ungdomdrickande. Studier viar att metoden påtagligt reducerat ungdomdrickande och annat normbrytande beteende om kolk, natteri och kadegörele Kunkaphöjande inater En metod för kunkaphöjande inater för elever, peronal och föräldrar har utvecklat. Metoden betår bl.a. av en gemenam föreläning eller företällning, enkät till elever och föräldrar, ammantällning av enkät med analy, återkoppling och lutligen enkätreultaten om underlag för fortatta förebyggande inater.

11 11 Utvärdering Utvärdering och uppföljning har gjort av preventionamordnaren med både en formativ utvärdering för att under arbetet gång få underlag för att förändra innehållet i det långiktiga förebyggande arbetet och en ummativ utvärdering om är inriktad på reultatet med hjälp av Stockholmenkäten, kolunderökningen, fritidvaneunderökning och barnhälotatitik. Uppföljningen har ockå kett med ytematik dokumentation och enkäter. Projekt 1 - Barnhäloprogram Det alkohol- och drogförebyggande arbete om bedrivit vid Norrmalm taddelförvaltning under år 25 har även omfattat brottförebyggande och hälofrämjande arbete. Målet har varit att höja kunkapen om de negativa effekterna av användningen av alkohol och droger amt förekomten av kriminalitet och ocial ohäla bland barn och unga för att på ikt främja häla och utveckling. Kartläggningen unga, brott och ocial ohäla 9, om genomfört på Norrmalm, viar att flera rikfaktorer om t.ex. kolproblem, brottaktivitet, relationproblem och pykik ohäla amvarierar och påverkar uppkomten av ocial ohäla. Det finn därför behov av en gemenam trategi för att minka antalet rikfaktorer och öka tillgången på kyddfaktorer. Reultatet av kartläggningen pekar ockå på en nödvändig prioritering av tidiga inater och inater riktade till årbara grupper. Projektidé Projektet kulle vidareutveckla det förebyggande och hälofrämjande arbetet i form av ett barnhäloprogram. Detta innehöll en trategik helhetyn utifrån de fyra tyrdokument om ligger till grund för det förebyggande arbetet inom grundkolorna - STAN-programmet (Stockholm Tobak- Alkohol- och Narkotikapolitika program), elevhälotrategin, arbetet mot kränkande behandling och Stockholm tad brottförebyggande program. Med hjälp av denna gemenamma ram kulle tillgången på kyddfaktorer förtärka. Detta har kett genom revidering och utveckling av kolorna handlingplaner, utbildning av peronal i Örebro preventionprogram (ÖPP) och införandet av Olweu program för förebyggande arbete. Olika utbildninginater kapade inom området Internet om en arena för det förebyggande arbetet. Tidiga inater och inater riktade till årbara grupper vidareutvecklade i arbetet kring Föräldrakomet och olika former av barntöd. Målgrupp Målgrupp var barn, elever och föräldrar amt peronal inom barn- och ungdomavdelningen olika verkamhetområden. Projektet pågick under 26 och Rapport Unga, brott och ocial ohäla 24/25, rapportförfattare Kertin Outinen

12 12 Reurer i projektet Staddelnämnden egna reurer i projektet var kotnader för peronal involverade i projektet, preventionamordnare, peronal inom taden grundkolor amt peronal inom familjeenheten och fritidenheten.nämnden varade ockå för lokalkotnader och kotnader för IT och övrig adminitration. Förväntat reultat Förväntat reultat var kopplat till verkamhetplanen mål för år 26 om var att minka ungdomar konumtion av alkohol och narkotika och minka antalet unga om blir föremål för ocialtjänten inater amt nolltoleran mot alla former av kränkande behandling. Implementering i den ordinarie verkamheten Inom Norrmalm taddelförvaltning finn en tyrgrupp med repreentanter från varje verkamhetområde inom barn- och ungdomavdelningen. Styrgruppen uppdrag var bl.a. att kapa en gemenam trategi för det förebyggande och hälofrämjande arbetet. Det operativa arbetet kedde edan inom de olika verkamhetområdena. Projekt 2- Förebyggande inater riktade till gymnaieelever Förebyggande inater riktade till gymnaieelever Stockholm tad drogvaneunderökning, den.k. Stockholmenkäten, viar att gymnaieungdomar konumerar betydligt mer alkohol än högtadieungdomar och att ungdomar inom taddelen Norrmalm har en högre genomnittlig alkoholkonumtion än ungdomar i andra taddelar. Tendenen är en ökad alkohol- och fetkultur med flera unga fetarrangörer i city. Vid den för taddelarna Norrmalm, Kungholmen och Ötermalm gemenamma ungdommottagningen möter peronalen ungdomar från de berörda taddelarna om är högpreterande, högkonumerar alkohol, deltar i arrangerade fetklubbar, viar tecken på pykik ohäla och använder värktabletter. Denna grupp har inte varit föremål för några omfattande förebyggande inater. Projektidé I projektet kulle en behovinventering av töd och förebyggande inater för gymnaieelever göra. Projektet kulle utveckla amarbetet mellan gymnaiekolor, ungdommottagningen och ocialtjänten familjeenhet. Via gemenamma inater kulle utveckla i amverkan med taddelförvaltningarna på Ötermalm och Kungholmen.

13 13 Peronal inom gymnaiekolor kulle erbjuda utbildning i Örebro preventionprogram (ÖPP). Projektet kom ockå att omfatta kunkaphöjande inater när det gäller Internet om en arena för det förebyggande arbetet. Reurer i projektet Staddelnämnden egna reurer i projektet var kotnader för peronal involverade i projektet, preventionamordnare, peronal inom taden grundkolor amt peronal inom familjeenheten, ungdommottagningen och fritidenheten. Nämnden varade ockå för lokalkotnader och kotnader för IT och övrig adminitration. Förväntat reultat Minkad alkoholkonumtion bland gymnaieelever Reultat Det övergripande målet - att utveckla och förtärka ett amordnat och långiktigt alkoholoch drogförebyggande arbete - har nått med hälogruppen arbete och de metoder om använt. Reultatredovining av delmål: Alkoholkonumtionen bland pojkar årkur 9 har minkat med ca 18 % medan flickorna alkoholkonumtion har ökat med 2 %, flickor har idag amma alkoholkonumtionnivå om pojkar. Alkoholkonumtionen bland gymnaieungdomar har ökat. Andelen elever om får alkohol från egna föräldrar har minkat med ca 5 %. Andelen unga om köper privatimporterad eller mugglad alkohol har ökat från ingenting till 19 % för pojkar och 15 % för flickor. Åldern vid förta beruningtillfället har tigit både för flickor och för pojkar. Andelen flickor och pojkar om använder narkotika har minkat. I amtliga av taddelförvaltningen fyra grundkolor har alkoholkonumtionen minkat bland elever i år 9. Projekten tartade höten 26 och har följt uppgjord projektplan med följande inater och reultat; - Samordning och implementering av föräldratödinater, Norrmalm har per termin fem pågående Komet föräldragrupper igång, två grupper för föräldrar med barn 3-11 år och två grupper för år amt en grupp för årbara föräldrar. Egenutvärdering av dea grupper viar att en övervägande del av föräldrarna upplever en poitiv förändring i in föräldraroll. En forkningbaerad utvärdering av Komet för föräldrar viar att barnen beteendeproblem minkar med ca 41 % jämfört med en kontrollgrupp. - Barnhäloprogram med ärkilda utvecklingområden i amverkan med kolor, förkolor, fritidenhet, familjeenhet och poli. Forkning- och kunkapbaerade metoder har introducerat för taddelen högtadiekolor åom Olweu

14 14 program, Örebro preventionprogram och Dia. En högtadiekola har ett ut en ärkilt anvarig pedagogik ledare för förebyggande frågor. - Utveckling av en metod för kunkaphöjande inater för elever, peronal och föräldrar inom ramen för inflytande och demokrati. En gemenam föreläning/företällning, enkät till elever/föräldrar, ammantällning av enkät med analy, återkoppling, enkätreultaten 1 om underlag för fortatta förebyggande inater. - Föräldrar, elever och peronal har tagit del av utbildningdagar kring Internet om en arena för förebyggande arbete. - Ett genuprojekt har tillkommit med gemenamma utbildninginater för förkola, kola, fritidenhet och familjeenhet. - Ungdommottagningen har genomfört en enkätunderökning bland ina beökande ungdomar om viade att en törre andel unga var högkonumenter av alkohol. Detta reulterade i att peronalen idag tar upp frågor kring unga alkoholkonumtion i amband med dera beök på ungdommottagningen. - Samarbete med en grupp elever från gymnaiet Norra Real kring alkohol- och drogförebyggande inater med ett förök att påverka nollning och tudentfeter. - En ummativ utvärdering med hjälp av enkäter till elever, peronal och föräldrar. - Reultaten från elevenkäten viar att en övervägande andel elever vill att kolan arbetar vidare med frågor kring alkohol och droger. De ger deutom förlag på många goda arbetätt. - Reultaten från föräldraenkäten viar att 1 % av deltagande föräldrar var nöjda med den ärkilda inaten Rävungar och vill att Norrmalm taddelförvaltning tillamman med föräldrar arbetar vidare med att minka alkoholkonumtionen ho ungdomar. - Utvärderingen kring utbildningdagarna viar att en tor andel av eleverna vill att kolan fortätter med informationinater aveende Internet. En tor andel av eleverna anåg att de fått nya kunkaper om att de ka vara mer föriktiga när de urfar på Internet, att de inte är anonyma och att toppa drogleverantörerna från Internet. - Reultaten från föräldraenkäten viade att en övervägande andel föräldrar fått nya kunkaper om barn och unga utatthet på Internet. 1 Se enkätreultat Rävungar 17-2 och Internet 21-26

15 15 Rävungar Företällningen Rävungar var en del av den alkohol- och drogförebyggande atningen för att minka den höga alkoholkonumtionen bland unga på Norrmalm. Den betår av tre olika moment; företällning till elever i årkur åtta, lärarmaterial för alkohol- och drogförebyggande inater på högtadiet och lutligen en föräldraföretällning om inpirationkälla för dikuioner kring förhållningätt, alkohol, droger, gräner, vänkap och andra viktiga livtilfrågor. Föräldrarna hade i amband med företällningen möjlighet att bygga nätverk. Efter företällningen fann fältaitenter, närpoli, peronal från Norrmalm taddelförvaltning och ungdommottagning amt repreentanter för föräldravandrare och föräldraföreningar på plat för frågor och information. Eleverna varade på en kort enkät om edan ammantällde och blev underlag för det fortatta förebyggande arbetet på kolan. Lärarmaterial Se bilaga Elevföretällning Heta tolen Dikuiongrupper Intruktioner till elevenkät föräldraföretällning Reultat från föräldraenkäten med förlag till hur vi tillamman ka arbeta med frågor kring, alkohol, droger och tonåringar Skapa nätverk, tödgrupper, jouramtal, föräldrar på tan, telefonkedjor. Via denna pjä med efterföljande dikuion för alla klaer och föräldramöten. Arbeta för att förhindra langning, håll på reglerna hemma, kapa/ gynna nätverk mellan föräldrar. Viktigt att fler tillfällen ge att dikutera detta. Viktigt att nollningen toppa. Nätverk mellan föräldrar och att vara obekväm.

16 16 Vill ni att vi tillamman ka arbeta med frågor kring alkohol och droger antalet varande föräldrar 15 1 kvinna man 5 3 ja nej kön Reultat från elevenkät med förlag Elever årkur 8 Fråga; har du fått några nya tankar efter företällningen Rävungar? Antal varande elever ja nej kanke 5 flicka pojke Kön

17 17 Kommentarer Det är ingen nyhet att en fet pårar ut och dagen efter är kit Man ka inte dricka å mycket å att man tappar kollen. Man ka ockå vara en bättre kompi och hjälpa till om någon blivit våldtagen Nej, ånt här händer ganka ofta Det blir inte alltid roligare med alkohol Jag lärde mig att alkoholen är den törta anledningen till att en fet pårar ur Tankar om väckte var bl.a. att prit kan göra mycket kada och vänkap kan förtöra. Vi, tonåringar är årbara. En kväll kan förtöra hela en liv och man blir pykikt juk av en våldtäkt Man tänker inte på att det kan bli å här många följder, tex. att man kan bli våldtagen på in egen fet. Det händer oftare än vad man tror och det har blivit allt vanligare att tjejer blir tupfulla. Sprit, cigaretter och våldtäkt är ganka vanligt i tonåringar liv, i alla fall många liv Den väcker tankar om hur det kan bli om en fet pårar ur Man har ju hört att man alltid ka bjuda de man känner men det räcker tydligen inte Det går en grän mellan att vara full och flummig och när läget blir helt okontrollerat Kompien till Maria borde inte ha tuckit från feten när hon anade att Maria var i fara Sverige rättväende fungerar inte Pjäen väckte nya tankar och funderingar och jag tyckte den var jättebra Blir man full på en fet å är det enklare att vara kille Man ka vara föriktig på feter och alltid hänga tillamman med kompiarna och inte vara enam med okända killar Vara föriktig med vilka man bjuder på fet, alltid vara med kompiar, hjälpa dem och aldrig lämna dem enamma Bra exempel på hur nett det kan gå med alkohol i bilden och hur tjejer beter ig mot varandra Ja, man börjar tänka mer på konekvenerna efter en fet och att det kan bli ett helvete. Ja, man ka välja ett bra umgänge om inte prear mig till att dricka eller prova droger Om man ka dricka å behöver man inte dricka ig tupfull Nej, jag vet vad om kan hända när man har fet, eller jag kanke lärde mig lite

18 18 Vill du att Norrmalm SDN och kolan arbetar vidare med frågor kring alkohol och droger? Antal varande elever ja nej vet ej flicka pojke Kön Kommentarer från elever Fler företällningar och pjäer kring alkohol och droger, pjäer om väcker tankar och uppmärkamhet Dikuioner, filmer, föreläningar Jag vill att kolan underviar mer om droger och alkohol Prata mer kring konekvenerna Fler heldagar kring alkohol och droger Som kolan alltid gör, fortätta informera om hur farligt det är Mer ANT och grupparbeten Anamma frågan mer än tidigare. Föräldrar bör få mer kunkap efterom det är de om har anvaret Skolan ka prata om detta och föröka få in i alla huvud att det är hemkt att våldta Anmäla till föräldrar och poli om man får ny om något ådant Upplya om vad om kan hända och vad man bör göra Dikutera ämnet i klaen då och då. Kanke kolla på liknande pjäer Dikutera och prata mycket om det å att det inte händer o Man kan ha tjej och killnack Jag tycker pjäen var bra och får en att tänka å jag tycker att vi borde fortätta på det påret Ett bra ätt att lära ig är att e företällningar och edan dikutera Se mycket film i kolan om handlar om det och prata mer om alkohol och våldtäkter, vad man ka göra om det händer Skolan kan berätta om konekvenerna och det farliga med att dricka för mycket Man kan informera och arbeta mer med ånt här. På ex biologin kan man dikutera följder och konekvener. På venkan kriva en novell eller berättele

19 19 med liknande teman. Man kan låta vara en peron om börjar röka och dricka och edan bekriva följderna Jag tycker att kolan har fått o att tänka, det är bra Skolan ka ta reda på mer och åtgärda om det är möjligt att få reda på om aker hänt. Särkilt om killar går på tjejer. Kanke någon peciell grej för killar å att de får bättre moral. Kanke göra en film där det är tvärtom och att en kille blir våldtagen På temadagar är det bra att prata om dea frågor och även få göra olika övningar ex jälvförvar Man kulle kunna ha en tödgrupp för dem om blir utatta även om jag tror att många inte vill berätta Skolan kanke kan ha mer kontakt med föräldrar och kanke ha fler möten Att verkligen berätta om vad om är farligt och vad om kan hända, vart man kan gå där man är anonym Skolan kan göra egna pjäer. Man ka kunna prata med vuxna i kolan utan att andra får reda på det. Ha en egen dag för det här med föreläningar mm Det viktigate är att föräldrar får information och att man gör förebyggande arbete. Att man kapar en bättre relation mellan ungdomar och dera föräldrar Någon lag upportgrupp Hyra in kändiar om förebilder om predikar om moral Jag tror att man på något vi måte ändra ynätt. Jut nu å känn det om om kolan bara leker moralkaka och vill varna. Det kulle vara bättre att föröka öppna för mer dikuioner, dikuioner med förtroende. För jag tror inte att någon om håller på med alkohol eller tobak kulle kunna vara ärlig i dikuion i kolan. Med tanke på att kolan har å pa tark kontakt med föräldrar. Barn, unga och Internet Internet är en del av barn och unga vardag. Oftat när de använder en Internetanluten dator å gör de en mängd aker amtidigt. Överallt där barn och ungdomar amla upptår en peciell kultur med ett pecifikt ätt att kommunicera, peciellt pråk och peciellt beteende. En community är en webbida om fungerar ungefär om en ungdomgård. Det är en gemenamhetkapande möteplat. Preci om på en riktig ungdomgård kan man välja att vara aktiv tillamman med andra eller att hålla ig lite mer för ig jälv. 11 En virtuell gemenkap kan vara ett komplement till att umgå i verkliga livet och barn och ungdomar värld idag är genomyrad av användande av många medier amtidigt. En tudie 12 kring vad den virtuella gemenkapen betyder för yngre tonåringar viade följande 11 Han Erlandon, Docendo 12 Forkare AnnBritt Enochon

20 2 kattningreultat över områden om de unga fann viktiga; fördjupad kommunikation, att kapa och hålla kontakt, bemötande, beroende och förutättningar. Medlemmar med andra yften tar ig ockå in i de unga communitie. Det finn enligt en underökning 13 mer än 4 män i Sverige om regelbundet öker efter nya kontakter med barn. Att lägga ut bilder på ig jälv blir mer och mer populärt. Webbplaten nyggat.e är en av de abolut törta för webbprotitution. Det är fortfarande inte olagligt att i Sverige förföra barn kriftligen. Tillgången och tillgängligheten på alkohol och droger på Internet är oändliga. Med bakgrund av detta har ärkilda kunkaphöjande inater kapat för elever, peronal och föräldrar. Enkätreultat föräldrar Har föreläningen gett dig nya kunkaper inom Internet och genu/jämtälldhet antal föräldrar 15 ja nej varalternativ Kommentarer från föräldrar: - Tack för en informativ kväll. Mycket värdefullt. - Mycket intreant och lärorikt - Mycket intreant föreläning. Budkapet är tydligt men vad kan vi göra praktikt för att hjälpa barnen? 13 Mat Anderon, Netcan

21 21 - Bra förmedlat, ger inikt i ungdomarna värld. - Bra ögonöppnare - Man kunde mycket innan. Viktigt att ungdomarna lär ig mer från kolan ockå. - Mycket bra. Man blir bara orolig över alla föräldrar om inte är här eller på annat ätt tar till ig information. Skolan pelar en otroligt viktig roll med andra ord. - Man häpnar över informationen från föreläarna, man är rejält omkakad. Anvarfulla föräldrar kulle behöva vara med i någon form av rörele för att kunna mota Olle i grind. - Jag om far och IT-tekniker borde ju ha känt till detta men icke. Omkakande! Enkätreultat med förlag från elever Årkur 7 fråga; har du fått några nya kunkaper om Internet? Antal Ja Nej Vet ej varalternativ Kommentarer från elever: - Att vara mer föriktig när jag urfar på Internet - Att man aldrig kan vara äker och att man aldrig är anonym - Att varje må ak jag lägger ut kan tala om vem jag är - Mycket! Vem om helt kan ta reda på information om dig - Man är aldrig anonym - Ingenting på Internet är ant - Att man aldrig är anonym - Jag har lärt mig lite, men kommer inte att fullfölja det ni a - Man kan hitta nätan vad om helt på Internet. Man måte kolla om allt är ant på Internet - Att det är folk om pecialierat ig å mycket på det - Lita inte på Internet! Jag kan aldrig vara anonym. Var föriktig med det du kriver på Internet - Ingen är anonym - Jag har lärt mig att Internet inte är å äker

22 22 - Man ka inte lita på Internet, man är inte anonym och man ka inte ge ut privata uppgifter - Att jag ka vara föriktigare när jag är inne på Internet - Hur lätt folk får reda på vem man är - Att man aldrig nätan kan radera varen på data - Att man inte ka tro allt om tår - Att man aldrig kan vara äker och att man aldrig är anonym. Det var jättekul och intreant att vara här - Mycket, maa jag aldrig hört om - Jag har lärt mig att man kan hitta vad om helt på Internet och allt kan vara fejk och man är aldrig anonym - Att mycket på Internet ljuger - Man ka inte lägga upp på Internet peronliga uppgifter om ig jälv - Att man ka tänka på vad man gör på Internet - Att inte tro på allt om äg på nätet. Allt är inte ant - Suffix. Det vite jag inte vad det var - Hur nabbt aker kan prida på Internet - Jag har alltid trott att jag var anonym men nu vet jag bättre, man kan inte lita på Internet - Jag vite egentligen det meta om ade idag men jag fick allting nu förklarat och uttryckt. T.ex. att man inte ka kriva peronliga uppgifter om då blir offentliga - Inget - Inte mycket - Att man inte ka köpa droger från Henke Hur vill du att kolan ka arbeta vidare med detta? antal 2 18 inget vet ej olika förlag varalternativ

23 23 Olika förlag från eleverna: - En till föreläning och mer arbete kring Internet - Såom föreläarna Ander Carlon och Theree Strate - Ha fler ammandrag - Arbeta mer om nynazim och raim - Använda peciella program om blockerar och kaffa virukydd - Porta Henke från kolan - Häla på andra kolor och prida information om Internet - Att vi ka arbeta med datorer och Internet under alla lektioner - Alla elever får gå in på Internet varje tidag på tematiden - Skita i vad vi gör på fritiden Årkur 8 fråga; Har du fått några nya kunkaper om Internet? antal ja nej vet ej varalternativ Kommentarer från elever: - Hur allvarligt det med Internet är och att man ka granka kritikt - Hur man ka ta reda på vem man chattar med - Jag har lärt mig att man ka vara mer föriktig med att lägga ut bilder och å på Internet. Hur många det är om faktikt er bilderna - Jag har lärt mig att man inte är anonym - Jag har lärt mig mer om Internet och rikerna. Man måte vara mer föriktig - Jag har lärt mig om mobbning - Att man inte ka gå på allting - Hur lätt det är att ändra en bild och att det är vårt att vara anonym på nätet - Att det inte är å lätt att hålla ig anonym - Att Internet är väldigt oäkert på via ätt - Att inte gå på fina hitorier om mammor om tödjer knark

24 24 - Maor - Att bilder prider ig - Hur tort och internationellt Internet är och att man ka vara föriktig - Om olika manipulativa idor - Att inte lägga ut för mycket om dig jälv på Internet - Att inte tro för mycket på reklamerna och hur lätt det är att göra om en bild - Att det finn knarkvaruhu på Internet - Att man verkligen ka tänka ig för innan man lägger ut information eller bilder på nätet. Hur man ka hantera ituationen om man betämmer träff med någon från nätet - Inte lämna ut bilder, namn och telefonnummer - Jag har lärt mig om mobbning och att man ka vara mer föriktig - Att vara föriktig på Internet - Jag har lärt mig maor och det kulle inte få plat på ett och amma papper men bl.a. att det inte är å lätt att vara anonym på Internet - Att man ka vara anonym på chatt idor och inte berätta å mycket om ig jälv - Om olika Internetidor och hur de arbetar både på gott och ont och det är bra att veta när man jälv är ute på Internet om att veta vad man ka göra i via lägen - Att man inte ka lägga ut bilder på någon om inte vill och att man ka vara anonym - Hur lätt det är att få tag på knark - Att på Internet prider ig aker nabbt - Att vuxna vet mer än man tror och att det är väldigt lätt för dem att få reda på information om en jälv bara genom playahead Hur vill du att kolan ka arbeta vidare med detta? antal inget vet ej olika förlag varalternativ

25 25 Olika förlag från elever: - Ha fler informationföreläningar - Vara mer i dataalen och lära ig om Internet - Prata lite mer om detta - Lära mig att genomkåda bilder och texter - Datakurer i dataalen - Att man pratar om akerna i klaen med klaföretåndaren - Arbeta mera med Internet - Om hur man genomkådar texter - Fler föredrag, pjäer och liknande - En till ån här dag och föreläningar - Ta bort nätmobbning - Gärna fler föreläningar, uppgifter individuellt och i grupp amt jobba på Internet - Lära ut mer om konekvenerna - Det borde vi forka mer om i kolan, kanke datakunkap - Att ha fler föreläningar med Ander och Theree - Jag vill att kolan ka arbeta vidare med att berätta om viru och hur man kyddar ig - Vara mer noggrann med vad eleverna gör - Det kolan ka göra för att undvika mobbning är att de ka ha en egen telefonvarare där man kan lämna in amtal anonymt - Vi ka få arbeta med olika aker om vi har gått igenom idag t.ex. om att granka bilder för att få mer kunkap om detta - Stänga av alla ådana idor i dataalen - Se en film om droger - Jag vet inte om kolan kan göra å mycket men jag tycker att denna föreläning var en tor hjälp Projektet integrering i ordinarie verkamhet Flera delar av projektet är integrerat i ordinarie verkamhet. Elev- och föräldraföretällningar om Rävungar kommer även fortättningvi att anordna om en del i det förebyggande arbetet. Skolorna i taddelen har infört eller kommer att införa Örebro preventionprogram. Föräldraträningprogrammet Komet kommer att anordna även fortättningvi.

26 26 Ekonomik redovining Redovining av beviljade medel -,5 projekttjänt till en kotnad av 22 kr har använt för att amordna, implementera och att genomföra de olika delarna i projekten av föräldratödinater. - Åtta peroner har utbildat i Komet till en kotnad av 96 :-. - Inköp av utbildningdagar kring Internet för elever, peronal och föräldrar till en kotnad av 5 kr. - Tet och pilotprojekt kring genu i amarbete med teater Accent för elever, föräldrar och peronal ca 7 kr. - Kotnader för adminitration/utvärdering inköp av tatitikprogram SPSS och utbildning amt bärbar dator för databearbetning av enkäter och utvärdering. Totalt har 456 kr använt i projekten. De cirka 1 kr om övertiger tatbidraget har finanierat av Norrmalm taddelnämnd.

27 procent cl 27 Bilaga Stockholmenkäten Nyckeltal - alkohol - kattad konumtion cl 1%, grk pojke flicka totalt årtal Varit beruad enate 4 veckorna pojke flicka totalt årtal

28 procent ålder 28 Hur gammal var du förta gången du kände dig beruad 14 13,8 13,8 13,6 13,4 13,4 13,6 13,5 13,2 13,1 pojke flicka 13 12,9 12,8 12,6 12, årtal Har inte använt narkotika någon gång pojke 84 flicka totalt 82 tockholm årtal

29 procent cl 29 Nyckeltal - alkohol - kattad årkonumtion pojke flicka totalt Stockholm årtal Varit beruad enate 4 veckorna pojke flicka totalt Stockholm årtal

30 procent ålder 3 Ålder vid förta beruningtillfället 14 13,8 13,8 13,6 13,6 13,5 13,4 13,4 13,2 13,3 pojke flicka 13,1 Stockholm 13 12,9 12,8 12,6 12, årtal Har använt narkotika någon gång pojke flicka totalt tockholm årtal

31 procent procent 31 Får alkohol från egna föräldrar pojke flicka totalt tockholm årtal Köper privatimporterad eller mugglad alkohol pojke flicka tockholm årtal

32 procent ålder 32 Ålder vid förta tillfället / användning av narkotika 14,8 14,7 14,6 14,5 14,4 14,4 14,2 14,2 14,2 pojke 14,1 flicka Stockholm 13,9 13,8 13,6 13, årtal Klottrat 1-2 gånger pojke flicka totalt Stockholm årtal

33 cl cl 33 Nyckeltal - alkohol - kattad årkonumtion - medelvärde Adolf Fredrik Matteu Rödaberg Vaa Real Norra real Staddelen årtal Nyckeltal - alkohol - kattad årkonumtion - medianvärde Adolf Fredrik 149 Matteu Rödaberg 52 Vaa Real 142 Norra real Staddelen årtal

34 34 Bilaga Lärarmaterial Lärarmaterial för alkohol- och drogförebyggande inater Programinnehåll Elevföretällning Rävungar Heta tolen Dikuiongrupper Intruktioner till elevenkät Föräldraföretällning

35 35 LÄNSSTYRELSEN Kan vi hindra DNR att en ungdomfet pårar ur? Rävungar "Något frukanvärt har hänt, på den föräldrafria feten om från början bara var en tjejmiddag.." Vad gör man när en mindre ungdomfet pårar ur och lägenheten fyll med oinbjudna ungdomar amtidigt om föräldrarna är på landet? Vad gör man när flickorna redan på högtadiet dricker mer och mer alkohol? Se pjäen "Rävungar" om inpirationkälla för dikuioner kring förhållningätt, alkohol, narkotika, gräner, vänkap och andra viktiga livtilfrågor. Enembeln betår av Teater Accent egna teaterelever, 15 år gamla. Företällningen är amtidigt en del av alkohol- och drogförebyggande atning för att minka den höga alkoholkonumtionen bland unga på Norrmalm. Efter företällningen kommer fältaitenter-, närpoli-, peronal från Norrmalm taddelförvaltning- och repretentanter för föräldravandrare och föräldraföreningar att finna på plat för frågor och information. Det kommer att finna möjligheter för föräldrar att bygga nätverk. Företällningen är ca 35 min och därefter erbjud publiken en enklare måltid. Biljettpriet är 2 kr för vuxna. Biljetterna boka via Teater Accent biljetter@teateraccent.e eller ring När Månd den 3 dec kl Plat; Teater Accent Hagagränd 2 Kontaktperon Kertin Outinen tel 58949